Dokumenttyp RISKBESKRIVNING Stensötan 4, Nyköping Avseende närheten till Idbäcksverket Datum 2015-01-20 Status Slutgiltig Handläggare Rosie Kvål Tel: 08-588 188 84 E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Internkontroll Lisa Åkesson Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare SP Fastighets AB Idbäcken Uppdragsnummer 107771 Falun Gävle Karlstad Malmö Stockholm Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon 08-588 188 00 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Omfattning... 3 1.4 Egenkontroll och Internkontroll... 3 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET... 4 3 IDBÄCKSVERKET... 6 4 ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING... 7 4.1 Möjliga risker... 7 4.2 Brand i fastbränsle... 7 4.2.1 Konsekvenser vid brand i fastbränsle... 7 4.2.2 Bedömning av sannolikhet för brand i det lagrade fastbränslet... 8 4.2.3 Riskvärdering... 8 4.3 Explosion... 8 4.3.1 Konsekvenser vid explosion... 9 4.3.2 Bedömning av sannolikhet för explosion... 9 4.3.3 Riskvärdering... 9 4.4 Utsläpp av eldningsolja... 9 4.4.1 Konsekvenser av ett utsläpp av eldningsolja... 9 4.4.2 Bedömning av sannolikhet för utsläpp av eldningsolja... 10 4.4.3 Riskvärdering... 10 5 SLUTSATSER... 11 6 REFERENSER... 12 Datum: 2015-01-20 Sida: 2 av 12
1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Inom fastigheten Stensötan 4 planeras en ny byggnad med försäljning av jordbruksmaskiner samt verkstad. Utbyggnaden har föranlett en planändring. Under planprocessen har bland annat räddningstjänsten yttrat sig och önskat en utredning avseende risker från det närliggande Idbäcksverket. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag att göra en översiktlig riskbeskrivning av förekommande risker. 1.2 SYFTE Syftet med riskbeskrivningen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som verksamheten vid Idbäcksverket kan medföra för människor inom det aktuella området samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Ingen hänsyn har heller tagits till andra riskkällor än Idbäcksverket. Exempelvis finns en transportled för farligt gods (väg 53 Oxelösundsvägen) ca 80 meter väster om planområdet och järnvägen mot Oxelösund ca 120 meter öster om området. Avståndet till dessa är dock relativt stort och påverkan på risknivån inom planområdet är troligen begränsad. 1.4 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2015-01-12 Granskningshandling RKL, 150112 LÅN, 150112 2015-01-20 Slutgiltig handling RKL, 150120-1 1 Ingen revidering gjord jämfört med granskningshandling Datum: 2015-01-20 Sida: 3 av 12
2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Det aktuella området ligger i industriområdet Idbäcken söder om centrala Nyköping (se figur 2.1). Inom den aktuella fastigheten, Stensötan 4, finns idag en kontors- och lagerbyggnad. Nyköping Figur 2.1. Översikt över Idbäcken och centrala Nyköping. Aktuellt område är rödmarkerat. Planer finns på att uppföra ytterligare byggnad inom den aktuella fastigheten. Denna ska användas för försäljning av jordbruksmaskiner samt verkstad. I figur 2.2 redovisas den tänkta utbyggnaden. Skrafferade delar utgör tillkommande konstruktioner där delarna vid fastighetsgräns i söder och väster innebär skärmtak. Befintlig byggnad Ny byggnad Skärmtak Figur 2.2. Planerad utbyggnad inom fastigheten Stensötan 4. Nybyggnaden är skrafferad. Datum: 2015-01-20 Sida: 4 av 12
Den tillkommande byggnaden planeras på en plan gräsyta. Mellan ny byggnad och byggnad tillhörande Idbäcksverket är avståndet ca 45 meter till del för försäljning och över 50 meter till verkstad. Avståndet mellan ny byggnad och närmaste lager av träbränsle är över 90 meter. Inom den planerade verkstaden kommer sannolikt hantering av brandfarlig vara ske. För normal hantering inom verkstad (ex. motoroljor, spillolja, spolarvätska, svetsgaser etc.) är avståndet till Idbäcksverket tillräckligt stort. Ingen risk för påverkan från verkstaden bedöms föreligga. Datum: 2015-01-20 Sida: 5 av 12
3 IDBÄCKSVERKET Idbäcksverket drivs av Vattenfall och ligger direkt söder om aktuellt planområdet (se figur 3.1). Idbäcksverket är ett kraftvärmeverk som förser ungefär 95 % av Nyköpings tätort med el och fjärrvärme /1/. Bränslet utgörs av biomassa i form av industriavfall och skogsavfall. Vid verket finns tre fastbränsleeldade pannor, en elpanna och en deponigaseldad hetvattenpanna. Figur 3.1. Idbäcksverket i förhållande till aktuellt område (rödmarkerat). Vid Idbäcksverket hanteras utöver biomassa även deponigas och eldningsolja 2. Eldningsoljan används för att starta pannorna. Mängden eldningsolja är begränsad /2/. Deponigas används som bränsle i en av pannorna. Möjliga risker med verksamheten redovisas i avsnitt 4. 2 Ingen information har erhållits direkt från Idbäcksverket. Informationen om verket har hämtats från andra källor. Datum: 2015-01-20 Sida: 6 av 12
4 ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING 4.1 MÖJLIGA RISKER Verksamheten vid Idbäcksverket kan innebära vissa risker för olyckshändelser. Dessa bedöms vara: 1. Brand i bränslestack (lager av träprodukter) som kan medföra spridning av störande och ohälsosamma brandgaser till omgivningen eller att omgivningen utsätts för värmestrålning och brandfarliga gnistor (s.k. flygbränder) 2. Explosion som kan medföra tryckvåg och splitter som når omgivningen 3. Brand i utläckt eldningsolja 4.2 BRAND I FASTBRÄNSLE Biomassan som består av återvunnet trä och restprodukter från skogsproduktion transporteras till anläggningen med lastbil. Det fasta bränslet (dvs. ej olja och gas) lagras därefter öppet utomhus (se figur 3.1). Bränslet är till stor del bearbetat till flis. Efter lagringen i flishögar transporteras bränslet sannolikt med hjullastare eller liknande till en tippficka varifrån bränslet transporteras vidare med hjälp av ett bränsletransportsystem till anläggningens pannor. En brand kan uppstå till följd av bland annat självantändning eller dammexplosion. Sannolikheten för självantändning beror bland annat på lagringstid, stackens bredd och höjd, förekomsten av katalysatorer i stacken (t.ex. metallskrot), fuktgradienter och genomsläpplighet för syre som påverkar denna risk. Risken för självantändning ökar markant vid lagringstider längre än 2-3 månader för vissa typer av fastbränslen. Dammexplosion, som kan inträffa när koncentrationen av damm i luften är tillräckligt hög och det finns en antändningskälla i anslutning till dammolnet, bedöms främst kunna inträffa vid lossning och vidare transport inom anläggningen (dammiga moment). Brand kan även uppstå till följd av markbrand, fordonsbrand, brandspridning via intilliggande byggnader, gnistbildning (från bl.a. heta arbeten) eller anlagd brand. 4.2.1 Konsekvenser vid brand i fastbränsle Vid självantändning i en bränslestack utvecklas branden normalt som en glödbrand inne i stacken, men branden kan utvecklas till en lågande ytbrand som i så fall medför spridningsrisk till intilliggande stackar eller byggnader genom värmestrålning och flygbränder. En lågande brand (ytbrand) som uppstår i eller sprids till det lagrade fastbränslet bedöms kunna bli mycket kraftig och svår att släcka, dels på grund av kraftig värmestrålning (stor yta som strålar), dels på grund av svårigheter att nå brandhärden. En sådan brand bedöms kunna sprida sig till anläggningsdelar om avståndet från det lagrade bränslet till byggnader och anläggningsdelar inte är tillräckligt stort. Avståndet mellan närmaste bränslestack och ny byggnad inom aktuell fastighet är 90-95 meter. Risken för brandspridning till byggnader utanför Idbäcksverkets område bedöms därför vara mycket begränsad. Däremot bedöms ett stort område runt anläggningen kunna utsättas för irriterande och ohälsosam rök- och röklukt vid en större brand i fastbränslet. Datum: 2015-01-20 Sida: 7 av 12
4.2.2 Bedömning av sannolikhet för brand i det lagrade fastbränslet Enligt MSB:s statistik (MSB: statistik och analysverktyg IDA) inträffade 45 bränder inom startutrymmeskategorin Upplag vid kraftvärmeverk i Sverige mellan 1998 och 2012. Lägger man till kategorierna Utanför byggnaden och Lager tillkommer ytterligare 53 bränder under samma tidsperiod. Enligt rapport 2009:8 Fjärrvärmeolyckor utgiven av Svensk Fjärrvärme inträffar varje år i Sverige någon större brand i anslutning till lagrat fastbränsle vid fjärrvärmeverk. Ur ovanstående dras slutsatsen att bränder i lagrat fastbränsle vid något av Sveriges kraftvärmeverk inträffar i genomsnitt omkring 10 gånger per år och att någon enstaka av dessa varje år är av allvarligare art. Bedömningen är att utöver de registrerade bränderna förekommer relativt många bränder som antingen självslocknar eller som hanteras av den egna personalen vid kraftvärmeverken, men som under andra omständigheter skulle kunna leda till en större brand. Sammantaget bedöms brandincidenter (bränder som självslocknar eller hanteras av personal) i fastbränsle vid ett kraftvärmeverk i Sverige sannolikt kunna inträffa. Mindre bränder bedöms vara mindre sannolika och större bränder i fastbränsle vid ett kraftvärmeverk i Sverige bedöms vara osannolika. Sannolikheten för att en brandincident ska utvecklas till en större brand i lagrat fastbränsle vid ett kraftvärmeverk bedöms vara kraftigt beroende av, huruvida lagringen sker på ett brandsäkert sätt eller inte, samt hur god beredskapen är för hantering av en sådan brand. 4.2.3 Riskvärdering Sannolikheten för en brand i bränslestack som kan hanteras av personalen bedöms vara relativt hög, sannolikheten för mer omfattande bränder bedöms vara låg. Konsekvenserna vid en brand påverkar sannolikt endast omgivande verksamheter i form av spridning av rökgaser. Dessa gaser kan spridas lång väg och planändringen bedöms inte innebära en ökad risk för personer som vistas inom den aktuella fastigheten. 4.3 EXPLOSION Explosion kan ske till följd av dammbildning vid hantering av finfördelat träbränsle (dammexplosion) eller till följd av antändning av kolmonoxid som alstras i bränslestackarna. Explosion kan även ske till följd av läckage av deponigas. - Dammexplosion En dammexplosion kan uppstå om finfördelat material virvlar upp och det samtidigt finns en tändkälla närvarande. Detta uppstår vanligast i anslutning till lossning av träbränsle eller vid transport av bränsle till pannorna. - Kolmonoxidexplosion När trämaterial bryts ner naturligt bildas bland annat kolmonoxid som är en mycket giftig samt brännbar gas. Om bränslet förvaras inneslutet, exempelvis i en silo, kan koncentrationen av kolmonoxiden bli så stor att gasen antänds. Det kan då resultera i en explosion. Detta uppstår dock främst vid inbyggd förvaring. - Deponigas I anläggningen finns en gaseldad panna som eldas med deponigas. Deponigas är gas som uppkommer vid en deponi, på grund av att man tidigare har deponerat organiskt och brännbart avfall där. Gasen består normalt av ca 40-60 % metan. Metan är en brännbar gas som vid en viss utblandning med luft kan antändas. Under vissa förhållanden kan gas som antänds orsaka en explosion. Datum: 2015-01-20 Sida: 8 av 12
4.3.1 Konsekvenser vid explosion Konsekvenserna av en explosion kan bli mycket omfattande. Störst påverkan bedöms dock de anställda utsättas för. Påverkan mot aktuell fastighet bedöms vara begränsad. En explosion som sker inomhus bedöms främst drabba Vattenfalls anläggning. Sker explosionen utomhus kan aktuell fastighet påverkas. Minsta avstånd till anläggningsdel är ca 50 meter. Avståndet till närmaste bränslestack är dock ca 90 meter. Med hänsyn till avståndet samt att Vattenfalls anläggning till viss del ligger mellan bränslestackar och aktuell fastighet bedöms dock påverkan vid en eventuell explosion bli liten. Det är mycket ovanligt med dödsfall till följd av explosioner vid hantering av fastbränslen. Där risk för damm- och gasexplosion föreligger ska denna risk dessutom hanteras av verksamheten och förebyggande åtgärder vidtas för att minska risken. 4.3.2 Bedömning av sannolikhet för explosion Sannolikheten för dammexplosion beror bland annat på fukthalten i det biobränsle som hanteras. Vanligtvis bedöms en fukthalt som understiger ca 15% innebära att det föreligger risk för dammexplosion. Överstiger fukthalten 15 % bedöms sannolikheten för explosion vara låg. För att en dammexplosion ska inträffa krävs enligt tidigare dels att koncentrationen av damm är tillräckligt hög (explosiv atmosfär), dels närvaron av en tändkälla. Sannolikheten för kolmonoxidexplosion bedöms vara låg eftersom förvaring av träbränsle sker utomhus. Sannolikheten för gasexplosion beror på utspädningen med luft samt var läckaget sker och om det finns tändkällor närvarande. Sannolikheten bedöms dock vara låg. 4.3.3 Riskvärdering En explosion vid hanteringen av fastbränsle kan inte uteslutas, mest sannolik bedöms i sådant fall en dammexplosion som inträffar vid lossning av bränsle eller vid vidare transport in till förbränningen vara. Påverkan mot omgivningen och den aktuella fastigheten vid en explosion bedöms dock vara begränsad. Studerad planändring inom Stensötan 4 bedöms inte innebära att människor utsätts för större eller oacceptabla risker med hänsyn till risken för explosion vid Idbäcksverket. 4.4 BRAND I UTLÄCKT ELDNINGSOLJA Vid Idbäcksverket hanteras begränsade mängder eldningsolja. Denna används vid behov för att starta pannorna. Eldningsolja är klassad som brandfarlig vätska, men har relativt hög flampunkt och är således inte så lättantändligt. Det krävs normalt att eldningsoljan upphettas för att den ska bli så varm att antändningsbar ånga avges. 4.4.1 Konsekvenser av ett utsläpp av eldningsolja Vid en eventuell brand i utläckt eldningsolja blir strålningsnivån inom ca 40 meter så hög att brandspridning in i byggnader inom detta avstånd inte kan uteslutas. Byggnader inom aktuell fastighet ligger på så stort avstånd att en brand i utläckt eldningsolja vid Idbäcksverket inte bedöms påverka dessa. Datum: 2015-01-20 Sida: 9 av 12
4.4.2 Bedömning av sannolikhet för utsläpp av eldningsolja Användningen av eldningsolja vid anläggningen är begränsad. Sannolikheten för läckage bedöms vara som störst vid lossning. Enligt ovan är eldningsolja relativt svårantändligt. Sannolikheten för att ett läckage sker som sedan antänds bedöms utifrån detta vara mycket låg. 4.4.3 Riskvärdering Sannolikheten för att ett läckage av eldningsolja antänds bedöms enligt ovan vara låg. Konsekvenserna av en sådan olycka bedöms få liten påverkan på aktuell fastighet. Scenariot bedöms således inte påverka risknivån inom aktuellt område i någon större utsträckning. Den tillkommande byggnaden bedöms inte öka risknivån inom området i någon större utsträckning. Datum: 2015-01-20 Sida: 10 av 12
5 SLUTSATSER Den planerade förändringen inom aktuell fastighet, Stensötan 4, innebär att ytterligare en byggnad ska uppföras mellan befintlig byggnad på fastigheten och Idbäcksverket. Den tillkommande byggnaden kommer att innehålla en mindre del för försäljning och en större del avsedd för verkstad. Idbäcksverket är ett kraftvärmeverk där stora mängder träbränsle hanteras. Vid anläggningen hanteras även mindre mängder eldningsolja samt deponigas. Risker med hanteringen omfattar bland annat brand och explosion. Enligt genomförd analys bedöms inte någon risk för akut påverkan på människors liv och hälsa inom planområdet föreligga till följd av risker kopplade till Idbäcksverkets verksamhet. Inte heller bedöms en framtida hantering av brandfarlig vara inom den planerade verkstaden innebära någon risk för påverkan mot Idbäcksverket. Sammanfattningsvis bedöms den tänkta planändringen kunna genomföras utan att människor inom planområdet utsätts för onödig fara eller att risknivån i området ökar. Datum: 2015-01-20 Sida: 11 av 12
6 REFERENSER /1/ Idbäcksverket, www.vattenfall.se, besökt 2014-12-22 /2/ Sammankoppling av fjärrvärmenäten i Nyköping och Oxelösund Miljö- och systemkonsekvenser, Veronica Lindow, Examensarbete 2009:01, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology, Uppsala Datum: 2015-01-20 Sida: 12 av 12