Årsredovisning för Föreningen Sveriges Spannmålsodlare 814801-0419 Räkenskapsåret 2008
Föreningen Sveriges Spannmålsodlare 814801-0419 Förvaltningsberättelse Verksamhet Styrelsen för FÖRENINGEN SVERIGES SPANNMÅLSODLARE, SpmO, får härmed avlämna verksamhetsberättelse över föreningens verksamhet 2008. Årsmöte Årsmötet för verksamhetsåret 2007 arrangerades av lokalföreningen i Örebro och hölls på Scandic Grand hotell i Örebro den 13 juni 2008. Årsmötesförhandlingarna leddes av Per Anders Andersson, Värhulta. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2007. Resultaträkningen utvisande en vinst på 8 600 kronor och balansräkningen med omslutningen 294 811 kronor fastställdes. Beslöts också att årsavgiften från lokalföreningarna till riksföreningen även under det kommande året skall vara 0 kr. Styrelsen förbehåller sig rätten att ta ut en serviceersättning av lokalavdelningarna. Som ersättning till styrelsen beslutades att inte ta ut någon ersättning från föreningen. Styrelsens arvoden betalas av Sveriges Spannmålsodlare AB. Styrelse och revisorerna har rätt till kostnadskompensation för faktiska kostnader. Milersättning skall utgå med 18,50 kronor per mil. Fullmäktiges kostnader skall betalas av respektive lokalförening. Valberedning ersätts med faktiska kostnader samt att milersättning utgår med 18,50 kronor per mil. Claes Sjögren, Lennart Andersson och Bengt Bengtsson hade avsagt sig omval och han ersattes av Christer Fäldt, Magnus Karlsson och Bertil Hagsgård som suppleanter i styrelsen. Efter val med mandattiden 2 år ser styrelsen ut som följer: Ordinarie Suppleanter Dag-Henrik Larsson Christer Fäldt (nyval) Torbjörn Djupmarker Magnus Karlsson (nyval) Per Sandberg Lars-Johan Merin (omval) Fredrik Paus Dag von Bothmer (omval) Göran Ingmarsson Bertil Hagsgård (nyval) Kvarstår i styrelsens ytterligare ett år: Ordinarie Suppleanter Johan Karlzén Jörgen Mattsson Mikael Franzén Lars-Håkan Jonsson Catharina Rudolphsson Håkan Fredriksson Lars Öhman Axel Lagerfeldt Till revisorer på ett år valdes: Ordinarie Sverker Alfredsson (auktoriserad) Bertil Jonsson (förtroendevald) Suppleanter Andreas Jahnstedt (godkänd) Herman Arosenius (förtroendevald)
Inga val skedde till valberedningen. En nyordning aviserades inför nästa stämma för att aktivera hela valberedningen. I valberedningen ingår: Per Fimmerstad (sammankallande) Per Sahlberg Stefan Karlsson Sverker Bertilsson Maria Bohr Frank vald 2003 på 6 år vald 2006 på 4 år vald 2005 på 6 år vald 2006 på 6 år vald 2007 på 6 år En motion från Sörmland om principerna för styrelsens arvoden avslogs utan diskussion av stämman. Claes Jönsson från Skåne som är ordförande i Landsföreningen Sveriges Maskinstationer tog under punkten övriga ärenden upp problemet med risken för förväxlingar vid tillredning av sprutvätska på grund av allt för lika förpackningar. Jönsson önskade ett samarbete med SpmO för att få fram en förbättrad märkning av sprutdunkar. Förslaget var att man färgar dunkar, korkar eller etiketter efter användningsområde, exempelvis gul för svamp, grön för ogräs, svart för totalbekämpning o.s.v. Stämman beslutade att följa Claes Jönssons önskan om fortsatt kontakt samt samarbete för att öka säkerheten. Sture Gustavsson, Black Earth Farming berättade om det omfattande arbete och de maskininvesteringar som krävs för att möjliggöra ett effektivt jordbruk i den så kallade Svarta Jorden-regionen. Black Earth Farming bildades 2005 med syfte att förvärva och bruka jordbruksmark i sydvästra Ryssland. Bakgrunden till investeringarna är möjligheten att till ett attraktivt pris förvärva landarealer som tidigare ägdes och brukades av kolchoser och sovchoser. Den Svarta Jordenregionen anses, trots ett relativt varmt och torrt klimat, vara bland de mest bördiga områdena i världen. Potentialen är hög då de stora landarealerna medger en effektiv och storskalig produktion. Per Smedberg, finanschef Landshypotek medverkade med ett uppskattat och lättsamt föredrag om hur upplåningsmarknaden fungerar och om hur räntorna kommer att utvecklas. På programmet stod också intressant och aktuell information från våra övriga sponsorer. På fredagskvällen hölls middag för 180 personer och kvällen avslutades med dans till populära Micke Nannini som spelar musik som faller alla ben och åldrar i smaken. Lördagen avslutades med en utflyktsdag med tänkt ångloksresa till Nora och Pershyttan. Enda missödet på årsmötet var att ett trasigt ånglok fick ersättas med ett gammalt diesellok. Under året har åtta protokollförda sammanträden hållits. Verksamhet 2008 Remisser och debattartiklar Att efterfråga SpmO:s åsikt i frågor som berör växtodlingen är en självklarhet för beslutsfattare, opinionsbildare och journalister. Det innebär att vi såväl på riksplanet som i lokalföreningarna får tillfälle att delta i möten som har anknytning till spannmålsodlingen och på så sätt göra vår förening känd. Lantbrukets Affärer uppmärksammade i en stort uppslagen artikel "Den nödvändiga treklövern" intresseföreningarnas arbete. "Utan deras uppoffrande slit hade svenskt produktionsjordbruk saknat tydliga företrädare. De är svenskt jordbruks salt." Ett beröm som hela styrelsen kan ta åt sig av då olika ledamöter ofta syns uttala sig i olika frågor.
Under året har föreningen avlämnat fyra remisser och yttranden förutom ett antal skrivelser och debattartiklar. Exempel på lämnade remissvar är "hållbar användning av växtskyddsmedel - förslag på handlingsprogram" och "föreskrifter om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd". Det är numera vanligt att remissförfarandet ersätts av eller kompletteras med hearingar. SpmO har deltagit i tre stycken av Jordbruksverket arrangerade hearingar under året. De har handlat om hållbart växtskydd, EU:s regelverk för växtskydd och lantbruket om 10 år. I en skrivelse till Jordbruksverket har vi lämnat synpunkter på inventeringen av jordbruksmark som ligger till grund för att fastställa blockarealer. SpmO:s påhopp på Lantmännen är lika förutsägbart som att surströmmingspremiären infaller i augusti, skriver Lantmännens ordförande Tomas Bodén i sitt svar på våra debattartiklar i ATL och Land Lantbruk. Det är naturligtvis inget självändamål att kritisera Lantmännen men det är vårt ansvar som intresseförning att bevaka marknadsledarens agerande. När lantbrukarna kämpar mellan regnskurarna för att bärga sin skörd blir det allt mer uppenbart att vattenhalten styr Lantmännens planekonomiska prissättning skrev vi bland annat. Anledningen var att man kraftigt sänkte priset för råg, en gröda som många har torkavtal på, när regnet tilltog och när bönderna började köra in spannmål med mycket hög vattenhalt. I en fungerande marknad ökar priset för varan när det uppstår ett underskott. Under året har vi också varit tvungna att ifrågasätta Icas ekologiska reklam. På Icas hemsida fanns Sebastians bildspel som på ett beklämmande och osakligt sätt propagerade för ekologiska varor. Debattartiklar i ämnet var införda i såväl Land Lantbruk som ATL. Även i Uppsala Nya tidning uppmärksammades reklamen i en artikel där Catharina Rudolphson uttalade sig. Av artikeln framgår att Ica delvis höll med om kritiken. SpmO menar att det är olyckligt att förvanska verkligheten i en tid av brist på råvaror. För att klara de framtida utmaningarna på livsmedels-, miljö- och klimatområdet måste vi utnyttja markens produktionspotential maximalt. Genom att använda handelsgödsel, växtskyddsmedel och modern växtodlingsteknik på ett klokt sätt kan vi möta framtiden med tillförsikt. Catharina Rudolpson har debatterat övergödningen och algblomningen i Östersjön. I Aftonbladet kritiserades Världsnaturfonden för att alltför ensidigt skylla algblomningen på lantbruket. Tina har även medverkat i Sveriges Television. I "god morgon" programmet mötte hon Naturvårdsverkets generaldirektör Lars Erik Liljelund och diskuterade hur Sverige skall nå utsläppsmålen. En debattartikel har även publicerats i ATL där hon kritiserat LRF:s samarbete med världsnaturfonden. Höga spannmålspriser medför nya utmaningar var rubriken på Per Sandbergs inlägg under rubriken synpunkten på ATL:s ledarsida. Vägen till en lönsam spannmålsaffär kan gå via ett medlemskap i Spannmålsodlarna. Genom att träffa kollegor med samma intresse får man kunskap om marknaden och utvecklar sig som företagare. Spannmålsmarknaden Efter en fantastisk prisutveckling under hösten 2007 toppade de svenska spannmålspriserna i början av 2008 för att därefter falla tillbaka. När vårsådden genomfördes i normal tid var optimismen stor hos de svenska odlarna. Prövningarna skulle dock komma relativt snart. Den torra väderleken under vår och försommar orsakade på vissa håll en del etableringsproblem. De vårsådda grödorna hämmades av en fortsatt torka under sommaren och medförde framförallt i södra Sverige för höga proteinhalter i maltkornet. Regnet kom lagom till skörden och fortsatte i augusti och september. Skörden blev på många håll utdragen och torkningskostnaderna hamnade på en hög nivå. Det blev kvalitetsnedsättningar på de flesta grödorna och i Mellansverige blev en mycket stor andel av vetet av fodersäd. Kvalitetsproblemen leder till låga priser vilket drabbat enskilda lantbrukare hårt även om skörden oftast har kunnat bärgas. Den totala spannmålsskörden beräknas uppgå till drygt 5,2 miljoner ton under 2008. Den är fyra procent högre än genomsnittet för de senaste åren och tre procent högre än 2007 års spannmålsskörd. Till saken hör att den odlade spannmålsarealen ökade med tio procent jämfört med föregående år. De höstsådda grödorna har avkastat bra överlag. På riksnivå har såväl råg som rågvete uppvisat de högsta avkastningsnivåerna som uppmätts. Vårsäden har haft lägre skördenivåer än 2007.
På världsmarknaden har produktionen av såväl vete som fodersäd återigen nått rekordnivåer. Samtidigt har konsumtionen ökat men i mindre takt. Följden blir en liten överproduktion, ökade lager och lägre priser. Under hösten drabbades världen av en finanskris följt av en lågkonjunktur. Frågan är hur detta kommer att påverka produktion och konsumtion? De grundläggande faktorerna som driver efterfrågan, befolkningsökningen, ökad välfärd och ökad efterfrågan på industrispannmål, finns dock kvar och inger hopp för framtiden. I en reglerad marknad var produktionsrisken det största hotet för en lantbrukare. I takt med låga spannmålspriser, ett ökat stödberoende och en ökad byråkrati har det politiska hotet varit en betungande faktor för odlare som vill vara företagare på marknadens villkor. När nu marknaden i allt större utsträckning styr utvecklingen är prisrisken det största hotet för jordbruksföretaget. Att spannmålspriset har så stora variationer mellan säsonger men även under ett enskilt år gör att vi måste lära oss att bygga bort den ekonomiska risken i produktionen. Det sistnämnda är ett exempel på en fråga som SpmO arbetat mycket med under året. För att bli framgångsrik på marknaden behövs också en rådgivning för att optimera spannmålsaffären. Växtodlingsplanen måste kompletteras med en affärsplan. För den som vill sälja sin spannmål erbjuder handeln i dag en rad kontrakteringsalternativ som är viktiga pusselbitar i en prissäkringsstrategi. I takt med att kunskapen ökar kommer handeln med futures att bli vanligare. En utveckling som spannmålsodlarna välkomnar eftersom vi tror att det är viktigt att skilja den fysiska affären från pappersaffären för att öka konkurrensen i marknaden. För många kan de nya affärsmöjligheterna te sig främmande och det är en lång väg att gå innan handeln med terminer blir vanligt. Att handla med futures kräver också en god likviditet vilket gör att vi också måste lära oss att sätta av kapital till spannmålsaffären. Skattereglerna måste vidare anpassas så att lantbrukare kan hantera risken i spannmålsaffären i sina enskilda firmor. SpmO har under året lobbat hårt för att få en neutral beskattning av våra spannmålsaffärer. SpmO har två representanter i Jordbruksverktes marknadsråd med två möten per år. Att det inom vår förening finns en stor kompetens om spannmålsmarknaden råder det inga tvivel om. Lars Öhman, Fredric Paus och Christian Radby är ofta anlitade av Agronomics som föreläsare. Gödselmarknaden De höga priserna på mineralgödsel har varit föremål för en het debatt under verksamhetsåret. I det sammanhanget kan det finnas skäl att påpeka att SpmO var tämligen ensamma om att varna för stigande priser på insatsvaror när spannmålspriserna sköt i höjden hösten 2007. En aktiv spannmålsodlarförening behövs för att värdeökningen slutligen skall hamna i böndernas fickor var vårt budskap. Några av våra lokalföreningar hade under våren 2008 möten på temat stigande handelsgödselpriser. Vi ville sända signaler till handel och industri att stigande priser var ett problem men också lära våra medlemmar hur marknaden fungerar. Priserna på mineralgödsel började stiga hösten 2007 och steg framtill hösten 2008. Orsaken till prisuppgången är väl känd, kapacitetsneddragningar i industrin, ökad efterfrågan på grund av ökad odling och stigande priser på naturgas och frakter. Därtill kommer politik som exempelvis kinesiska exporttullar på urea. De svenska spannmålspriserna toppade i början på 2008 medan mineralgödselpriserna fortsatte uppåt. Det märkliga var att de svenska priserna på mineralgödsel var kvar på en hög nivå efter oktober månad trots att priserna på världsmarknaden då rasade. SpmO är övertygade om att huvudorsaken är bristande konkurrens och att vi har ett systemfel i alla led. Såväl industri, handel som vi bönder har något att lära av den uppkomna situationen.
För att lära oss hur gödselmarknaden fungerar gästade Harald Åkesson som är inköpsansvarig på Lantmännen vårt styrelsemöte i februari 2007. Vi har också tillsammans med LRF och handeln verkat för att antidumpingtullarna på mineralgödsel skall avskaffas. Så ofta vi kan påtalar vi vikten av likartade konkurrensvillkor. Regeringen måste snarast avskaffa svenska produktionsskatter. Jordbrukspolitik Under året har översynen av EU:s jordbrukspolitik den så kallade hälsokontrollen stått i centrum för vårt engagemang. Redan i december 2006 framförde vi i en skrivelse våra synpunkter inför hälsokontrollen till jordbruksdepartementet. Sedan dess har vår ordförande medverkat i en referensgrupp på Jordbruksdepartementet om Hälsokontrollen. I slutet av 2008 träffades en politisk kompromiss i rådet om hälsokontrollen. Förändringarna berör exempelvis tvärvillkoren, moduleringen, utjämningen av stödrättsvärden/regionalisering, frikoppling, energigrödepremien och särskilt stöd. Vår förhoppning är att vår medverkan i referensgruppen bidrar till att växtodlingens synpunkter tas tillvara när den svenska tillämpningen genomförs under 2009. SpmO var i mitten av november inbjudna att diskutera jordbrukets framtid med jordbruksminister Eskil Erlandsson och ett stort antal andra intressenter. Ministern var intresserad av att höra vilka utmaningar och möjligheter som ligger framför oss för att Sverige ska ha ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och vilka åtgärder som krävs för att nå dit. För SpmO, som gärna talar om vägen till en lönsam spannmålsaffär, var detta ett utmärkt tillfälle att dela med oss av de frågor som vi anser har stor strategisk betydelse. Inspirerade av den amerikanska presidentvalskampanjen valde vi att göra det utifrån två uttryck, "change" och "Yes we can". En huvudfråga är om näringen kommer att klara av de utmaningar som ligger framför oss, det vill säga att på ett uthålligt och resurseffektivt sätt producera livsmedel, foder och bioenergi till en växande befolkning? Svaret är tveklöst, Yes we can! Vi kan om vi får konkurrera på likartade villkor. Vår förhoppning är att jordbruksministern tog intryck av de synpunkter som kom fram på mötet och att hans svar också är ett tveklöst, Yes we can! Vattenfrågor Vatten är en viktig produktionsfaktor i spannmålsodlingen samtidigt som vår verksamhet kan påverka vattnets kvalitet i våra vattendrag. Vattenfrågorna är en mycket viktig framtidsfråga för SpmO att bevaka. Vattendirektivet antogs av Europaparlamentet 2000. Syftet är att upprätta en ram för skyddet av ytvatten, kustvatten och grundvatten. Sveriges nya vattenförvaltning bygger på fem vattendistrikt och SpmO har en representant i en referensgrupp för Norra Östersjöns Vattendistrikt. Klassningen av olika vatten har genomförts under året och en övervägande del av vattendragen har inte godkänd status. SpmO har under året deltagit med två personer i Nationellt Vattenforum. Under de senaste åren har ansvariga myndigheter svängt mycket i kväveläckagefrågan. 2006 menade Naturvårdsverket att det "inte är motiverat med dyra generella åtgärder för att minska kväveutsläppen till kustområdena". 2007 skriver miljöministern under Baltic Sea Action Plan och lovar kraftigt svenska kväveminskningar. 2008 konstaterar Naturvårdsverket och Jordbruksverket "kväveminskningar i BSAP uppnås ej - om vi inte gör åtgärder inom jordbruket som är knappast realistiska". Myndigheternas agerande visar att det är viktigt att SpmO engagerar sig i frågan. Med anledning av Baltic Sea Action Plan och andra aktuella vattenfrågor medverkade Marcus Hoffman, LRF på vårt styrelsemöte i februari. Syftet var att lära oss mer om vattenfrågor men också att förmedla odlarnas syn på dessa aktuella frågor till LRF. SpmO anser att de krav som kan komma genom BSAP är orealistiska.
Vid vårt styrelsemöte i december medverkade Andreas Bryhn, tekn dr och forskarassistent vid Uppsala universitet. Han presenterade forskning som Östersjön, algblomningarna och näringsämnena. Slutsatsen av hans fördrag blev att fosfor åtgärdas bäst i öst genom att uppgradera tätorternas avloppsrening. Nyttan av kväverening till Östersjön är en konfliktfylld forskningsfråga och BSAP bygger på en enda forskningsmodell. Kvävefixeringen är större än kvävebetinget och gynnas av låga kvävehalter. Växtskyddsfrågor Förslaget till ett nytt EU regelverk för växtskyddsmedel har satt växtskyddet i fokus under året. SpmO har deltagit i hearingar och även svarat på remisser i ämnet under året. Enligt SpmO:s uppfattningen är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel. För våra medlemmar är det viktigt med en säkrare användning av växtskyddsmedel samtidigt som det är viktigt att nya växtskyddsmedel som är bättre för hälsa och miljö kan utvecklas. Hur ändringarna i EU:s regelverk för växtskyddsmedel skall tolkas är ännu oklart. Ansatsen att drastiskt minska antalet tillgängliga växtskyddsmedel, de så kallade stupstockskriterierna inger dock oro. Det är fortfarande oklart hur substitutionsprincipen kommer att tillämpas. En nyckelfråga är också hur tillämpningen blir av det ömsesidiga godkännandet inom de tre zonerna. Växtskyddsgruppen med representanter från hela näringen träffade i mars månad Kemikalieinspektionen för ett samtal om aktuella frågor. De punkter som diskuterades var: LRF policy för hållbar användning av växtskyddsmedel. Registrering av växtskyddsmedel. Förenkling av information vid olycka till lantbrukare. Hur arbetar KemI med forskning och utveckling. Arbetsskydd är prioriterat för jordbruket. Hur arbetar KemI? Integrerad bekämpning. Regeringen har gett KemI i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att nå ett tidsatt mål gällande nyansökningar för godkännande av bekämpningsmedel. En ny arbetsprocess ska tas fram, som ska leda till en effektivisering så att målet kan nås, genomsnitt 12 månader, vilket ska vara nått senast 2010. SpmO välkomnar att arbetet med att förkorta handläggningstiderna påbörjats. SpmO har under året haft ett bra samarbete med Svenskt Växtskydd. På vårt styrelsemöte i mars medverkade Hans Hagenvall med information om aktuella västskyddsfrågor. Under året avslog regeringen kemiföretagens överklagande av Kemikalieinspektionens beslut att inte godkänna stråförkortningsmedel i annan användning än råg. Det är olyckligt att vi inte får samma konkurrensvillkor som lantbrukarna i våra grannländer. SpmO arbetar trots bakslaget för ett godkännande på sikt. Under de senaste åren har flyghavrebekämpning i korn varit ett bekymmer då endast ett preparat varit godkänt. I Tyskland, England, Frankrike och Finland har preparatet Axial varit godkänt och används i stor omfattning med förväntad god effekt. För att vi skall kunna odla korn på flyghavrekänsliga områden har det varit avgörande att svenska odlare får tillgång till samma effektiva preparat som i våra konkurrentländer. SpmO har arbetat för att få till stånd en dispens för Axial under 2009. Lagom till jul fick vi en julklapp i form av en beviljad dispens för bekämpning av flyghavre i all stråsäd utom för havre.
Bioteknik Världens bönder står inför en enorm utmaning att producera livsmedel, foder och energi till en växande befolkning. För att klara den utmaningen måste produktionen utvecklas och odling av genetiskt modifierade grödor kan vara ett sätt att klara de framtida utmaningarna. Vi har under året haft en dialog med Monsanto om bioteknikfrågor. I ett brev till regeringskansliet har vi informerat om vår inställning till GMO-frågor. SpmO välkomnade kommissionens ordförande José Manuel Barossos initiativ för att påskynda införandet av den GMO-policy som medlemsländerna en gång enats om. Att den så kallade Sherpagruppen består av personer utanför fackdepartementens särintressen ser vi som mycket positivt då vi anser att det är av yttersta vikt att kommande beslut vilar på vetenskaplig grund. Vi stödjer också målsättningen med gruppens arbete om större skördar och mindre miljöpåverkan. SpmO menar att det är samhällets sak att fastställa de regler som bör gälla för odling av GMgrödor. På så sätt kan man ta hänsyn till både odlarnas behov och konsumenternas krav. EU:s regelsystem för GMO är strängast i världen och det är nu hög tid för att tillämpa regelverket som det var menat från början. Såväl konsumenter som jordbrukare måste få sin utlovade valfrihet. Beslut om godkännande av nya sorter måste påskyndas och tas utifrån vetenskapliga belägg, utan politisk styrd inblandning. Modern växtförädlingsteknik kan ge oss högre skördar, mindre insatsmedel och mindre miljöpåverkan det vill säga ett uthålligare jordbruk. En viktig fråga för EU inte minst i en tid när klimatfrågan står högt på dagordningen. SpmO:s förhoppning är att Sherpagruppen arbete skall leda till att den nuvarande GMO-lagstiftning implementeras inom rimlig tid. Branschriktlinjer Den 1 januari 2006 började nya EG- förordningar om livsmedelssäkerhet, hygien och kontroll att gälla. Den viktigaste nyheten i lagstiftningen är att hela kedjan omfattas av kraven, primärproducenter går därmed in under beteckningen livsmedelsföretagare. För att tolka lagstiftningen i verksamheten uppmanas branscherna nu att utveckla egna riktlinjer och kontrollsystem som säkerställer att kraven i lagstiftningen uppfylls. Dessa kallas branschriktlinjer och skall utvecklas av branschorganisationerna tillsammans med myndigheterna. När riktlinjer väl finns utvecklade inlämnas de till ansvariga myndigheter och efter eventuell justering publiceras de därefter på Jordbruksverkets och Naturvårdsverkets hemsida. LRF har startat ett projekt vars syfte är att ta fram nationella branschriktlinjer för primärproduktionen. Projektet har pågått under hela 2008 och avslutas i början av 2009. SpmO har förmånen att få medverka i arbetsgruppen för spannmålsproduktion. Noterbart är att när dessa för oss odlare så viktiga frågor skall bestämmas är de endast SpmOs ordförande och sekreterare som varit praktiska bönder i arbetsgruppen. Vår förhoppning är att vi bidraget med kunskap så att kraven blir på en praktisk tillämpar och godtagbar nivå. Handeln och LRF Vi har under året varit inbjudna till och deltagit på Svenska Lantmännens stämma. Vi har även haft ett bra samarbete med Föreningen Foder och Spannmål och deltagit på deras branschdag. En bra mötesplats för privathandeln där man även träffar andra aktörer och beslutsfattare. Vi har under året träffat Svenska Foders ledning.
Vi har under året haft ett möte med LRF:s ledning och växtodlingsutskott. Utöver detta har vi en kontinuerlig dialog med olika tjänstemän inom LRF. I kraftsamling växtodling har vi under året samarbetat med LRF kring växtodlingsdagar runt om i landet. Vi har även gett vår syn på hur finanskrisen påverkar våra medlemmar. Svensk Havreförening (SHF) SHF är en ideell förening vars huvudsyfte är att generiskt marknadsföra svensk havre både nationellt och internationellt. SHF vill också skapa nya mötesplatser där forskare, odlare, spannmålshandlare och industri kan träffas och diskutera aktuella havrefrågor. Spannmålsodlarna är medlem och vi har också en plats i SHF:s styrelse. Under året har vi deltagit i den nordiska havrekonferensen i Göteborg. Vi var också med i Swedish Oats Open en odlingstävling där det gällde att få bäst ekonomiska netto i kr/ha. Vårt lag hamnade på en hedrande fjortondeplats. Mässor och medlemsaktiviteter Spannmålsodlarna har under året medverkat på Borgeby Fältdagar, Brunnby fältdagar och Hindersmässan. Vi har i dessa sammanhang samarbetat med Agronomics och Frökontrollen Mellansverige. För styrelsen har det varit mycket positivt att få träffa våra medlemmar. Vår medverkan har också medfört att vi fått ett antal nya medlemmar. Lantbrukets Affärer Under året har samarbetet med tidningen Lantbrukets affärer fortsatt. I medlemsavgiften ingår en årsprenumeration av tidningen som utkommer med 11 nummer per år. I varje nummer av Lantbrukets Affärer har SpmO en eller två sidor för medlemsinformation. Hemsida På vår hemsida som har adressen www.spmo.se, kan den intresserade följa verksamheten under året för såväl riksföreningen som våra lokalföreningar. Styrelserna presenteras med bilder och kontaktuppgifter för att underlätta för våra medlemmar och andra intressenter att föra en dialog med oss. SpmO-Nytt, remissvar, referat från olika arrangemang, interventionspris, länkar, vår priswebb och mycket mer skall göra vår hemsida intressant. Vi har också en så kallad "newsfeed" på hemsidan där man varje dag kan följa vad som skrivs om vår näring i olika medier. Som ett led i att bättre informera om vår verksamhet har beslut tagits om att utveckla en ny hemsida som kommer att presenteras i början av 2009. Uppdraget har gått till DCD Design som drivs av Lasse Berglin och Annelie Franzén. I och med att Annelie också sköter vårt kansli får vi en nära koppling till verksamheten som gör att vi snabbt och enkelt kan informera om vad som är på gång. Medlemsförmån I samarbete med Frökontrollen Mellansverige kan vi erbjuda en medlemsförmån som innebär rabatter på spannmålsanalyser. Förmånen är mycket uppskattad.
Medlemsutveckling Den 31/12 2007 var vi 1402 medlemmar och den 31/12 2008 1413 medlemmar. Den nedgående trenden i medlemsutvecklingen är därmed bruten och vi kan uppvisa en liten ökning av medlemsantalet. Vi har ökat medlemsantalet genom värvningar på Borgeby och andra mässor. Ett antal nya medlemmar anmäler sig också via hemsidan. Medlemsavgiften kostar normalt mindre än 0,1 öre/kg spannmål och är för de flesta försumbar. Den arealbaserade serviceavgiften innebär att vi vet mer om våra medlemmar. Ungefärlig procentuell fördelning av våra medlemmar efter antalet ha: < 100 100-200 200-300 300-400 400-500 500-700 700-1000 >1000 2007 33,8 37,7 14,7 5,8 3,7 2,5 1,3 0,5 2008 32,2 38,3 15,3 6,2 3,8 2,6 1,2 0,4 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst 294 811 årets vinst 159 794 disponeras så att 454 605 i ny räkning överföres 454 605 Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar.
Föreningen Sveriges Spannmålsodlare 814801-0419 2008-01-01 2007-01-01 Resultaträkning Not -2008-12-31-2007-12-31 Nettoomsättning 8 500 9 000 8 500 9 000 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 0-400 0-400 Rörelseresultat 8 500 8 600 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 075 1 330 Resultat efter finansiella poster 10 575 9 930 Bokslutsdispositioner 1 150 000 200 000 Skatt på årets resultat -781 0 Årets resultat 159 794 209 930
Föreningen Sveriges Spannmålsodlare 814801-0419 Balansräkning Not 2008-12-31 2007-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 2 100 000 100 000 Summa anläggningstillgångar 100 000 100 000 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 299 118 149 618 Kassa och bank 56 268 45 193 Summa omsättningstillgångar 355 386 194 811 Summa tillgångar 455 386 294 811 Eget kapital och skulder Eget kapital 3 Fritt eget kapital Balanserat resultat 294 811 84 881 Årets resultat 159 794 209 930 454 605 294 811 Summa eget kapital 454 605 294 811 Kortfristiga skulder Aktuella skatteskulder 781 0 Summa eget kapital och skulder 455 386 294 811
Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga
Föreningen Sveriges Spannmålsodlare 814801-0419 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Företaget är ett moderföretag men med hänvisning till undantagsreglerna i årsredovisningslagen 7 kap. 3 upprättas ingen koncernredovisning. Noter Anställda och personalkostnader Föreningen har inte haft några anställda och några löner och ersättningar har inte utbetalats. 1 Bokslutsdispositioner 2008 2007 Koncernbidrag 150 000 200 000 2 Specifikation andelar i koncernföretag Kapital- Rösträtts- Antal Bokfört andel andel andelar värde Sveriges Spannmålsodlare AB 100 100 100 100 000 100 000 Uppgifter om organisationsnummer och säte: Org.nr Säte Eget kapital Resultat Sveriges Spannmålsodlare AB 556474-4588 Grästorps Kommun 548 148 113 499 3 Förändring av eget kapital Balanserat Årets resultat resultat Belopp vid årets ingång 84 881 209 930 Disposition av föregående års resultat: 209 930-209 930 Årets resultat 159 794 Belopp vid årets utgång 294 811 159 794
Stockholm den 12 mars 2009 Dag-Henrik Larsson Per Sandberg Fredric Paus Göran Ingmarsson Lars Öhman Torbjörn Djupmarker Johan Karlzén Mikael Franzén Catharina Rudolphson Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 maj 2009. Sverker Alfredsson Auktoriserad revisor Herman Arosenius Revisor