Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen

Nämnden för tillväxt och regional utveckling Upprättare Anna Lindqvist Datum 2014-05-16 Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen Professionell teater 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell teater med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Folkteatern i Gävleborgs medvetna arbete med att finnas nära sin publik och länets invånare bidrar positivt till utvecklingsområdet Mångfald av berättelser. Teatern har arbetat med detta förhållningssätt under en längre period och under 2013 förstärktes perspektivet. Dels genom intervjuprojektet 50 gävleborgare berättar där två etnologer intervjuade länsinvånare om deras förändrade livsbetingelser. Dels genom den nyutvecklade verksamhetsdelen Publika processer och -dialoger. Genom att referensklasser involveras i utvecklingen av föreställningar stärks utvecklingsområdet Av och med barn och unga. Under året experimenterade Folkteatern med Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer i form av podcasts. Dessa bidrog även till Att överbrygga geografiska avstånd liksom samarbetet med SR P1 Radioteatern. Teatern användes för att undersöka neurologiska bortfall i föreställningen Dagar av sol och regn och belyste på så sätt utvecklingsområdet Kultur, hälsa och livskvalitet. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell teater. Förutom Folkteatern i Gävleborgs ordinarie kvalitetsarbete som regleras i produktionsbeskrivningarna för varje enskild produktion har teatern under året utevecklat en ny verksamhetsdel Publika processer och -dialoger för möten med publiken och samhället utanför föreställningarna. Det kan vara seminarier, Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post tru@lg.se Bankgiro 5031-9771 Tillväxt och Regional Utveckling 801 88 Gävle Ruddammsgatan 30 026-15 40 00 026-10 80 97 Internet www.lg.se/ kulturplan Org. nr. 232100-0198

föreläsningar, öppna repetitioner, publiksamtal, studiebesök, läsningar med mera. Under 2013 genomfördes 53 möten med 2 482 deltagare. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell teater: internationalisering Efter att samverkansmodellen infördes reglerar uppdragsöverenskommelsen med Folkteatern i Gävleborg att teatern över tid ska ge ungefär lika många föreställningar för barn och unga som för vuxna. Andelen barnföreställningar har ökat de senaste åren. internationell kulturverksamhet Teatern har inlett ett samarbete med Åland. Teaterns interkulturella arbete är en del av det medvetna arbetet med att finnas nära sin publik och länets invånare som beskrivs i fråga 1. Professionell dans 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell dans med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Projektet Skapa Dans genomförs som ett samarbete mellan danskonsulenten och Länsteaterföreningen/Riksteatern Gävleborg. Genom projektet har arrangörsnätverken för dans i länet stärkts. Metoden har varit att genom att öka antalet dansföreställningar och öka kunskapen om dans hos arrangörerna tillgängliggörs danskonsten för en bredare publik. Projektet har stärkt utvecklingsområdet Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer. Trots att projektet fortlöper under 2014 har det redan gett resultat med fler arrangerade dansföreställningar och en ökad publiktillströmning. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell dans. Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. 2 (19)

3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell dans: internationalisering Skapa Dans Gävleborg, en koreografitävling för unga mellan 15-21 år anordnades för femte gången i samarbete med merparten av Gävleborgs dansaktörer. internationell kulturverksamhet Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Professionell musik 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell musik med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Det är en utmaning för Gävle Symfoniorkester att förhålla sig till utvecklingsområdet Att överbrygga geografiska avstånd och agera regionalt, trots bristen på lämpliga scener och att turnerande medför relativt höga kostnader. För att ändå bli en angelägenhet för hela länet har orkestern utvecklat samarbete med Hudiksvall och Bollnäs som noder för verksamheten i dessa delar av länet. För att stärka utvecklingsområdet Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer samarbetar orkestern med andra kulturuttryck, exempelvis i konserten Score med TV- och dataspelsmusik som kombinerades med ett L.A.N. Party i konserthusets foajé. I orkesterns samarbeten med samtida kompositörer involveras Digital teknik för kulturskapande då samplingar och syntetiska ljud tillförs kompositionerna exempelvis i Mattias Lysells komposition "Synaulia", som skrevs för orkestern. 3 (19)

2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell musik. Såväl symfoniorkesterns programråd som konstnärliga råd för en kontinuerlig kvalitetsdiskussion runt verksamheten. Orkestern fick en ny konstnärlig ledare under året vilket har betydande inverkan på en orkesters konstnärliga utveckling Orkestern har tillsammans med övriga kulturverksamheter inom Gävle kommun och lokala politiker deltagit i en dialog om kvalitet och konstnärlig förnyelse. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell musik: internationalisering Verksamheten för barn och unga består av skolkonserter och familjekonserter samt pedagogisk verksamhet som mentorskap och seminarier om kompositionsmetoder och enkla formtyper. Verksamheten bedrivs i första hand under namnet Blåbärsklubben i orkesterns hemkommun Gävle. I och med samverkansmodellens införande sker en utveckling av verksamhet även i övriga länet och kulturskolorna i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn har genomfört gemensamma konserter med orkestern. Orkestern har ett samarbete med Älvkarleby som bussar barn till skolkonserter i Gävle. internationell kulturverksamhet 25 procent av orkesterns musiker är födda i ett annat land än Sverige, dessa representerar 11 nationaliteter. Under året har drygt 40 procent av artisterna varit internationella gäster. Från januari 2013 till maj 2015 har Gävle Symfoniorkester ett samarbetsavtal med Ålands landskapsregering. Två gånger per år gästspelar man på Åland. Då genomförs även verksamhet av pedagogisk karaktär med och för elever vid Ålands Musikinstitut. 4 (19)

Orkestern samarbetar med olika konstnärliga uttryck. I samband med invigningen av världsarvet Hälsingegårdar skedde ett kulturmöte i konserten Symphonic Stomp of Sweden som framfördes tillsammans med riksspelmannen Görgen Antonsson. Folk- och världsmusikgalan som arrangerades i Gävle 2013 blev en stark och viktig manifestation för folk- och världsmusik. Museiverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. I och med kultursamverkansmodellens införande förtydligades att Arkiv Gävleborg, Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg är tre jämbördiga enheter med olika funktioner inom ett gemensamt regionalt musei- och arkivuppdrag. Då detta samarbete visat sig vara en viktig framgångsfaktor för verksamheternas resultat i relation till kulturplanen kommer delar av arkivverksamheten att presenteras under denna rubrik. År 2013 manifesterades Kulturarven i Gävleborg genom att världsarvet Hälsingegårdarna invigdes. Detta har därför varit utgångspunkten i delar av verksamheten under året. Institutionerna har gemensamt undersökt hur kulturarvsberättelserna skapats, vilken roll institutionerna har och har haft när det gäller valet av vilka berättelser som går till historien. Med den utgångspunkten har man sökt och undersökt berättelser som hittills inte varit synliga i historieskrivningen. Dessa breddade perspektiv har stärkt utvecklingsområdet Mångfald av berättelser. Två exempel: Fönster mot Hälsingland utgörs av tre filmer om Hälsingland. I dessa har Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén förenat det dokumentära med det konstnärliga. Filmen Gården fokuserar på världsarv Hälsingegårdar ur många olika perspektiv. Resan gestaltar problematiken om att stanna, flytta eller återvända till Hälsingland. Festen handlar om festkultur förr och nu, om vårt uråldriga behov av utlevelse utanför vardagen. 5 (19)

Communityteaterprojektet Avtryck identitet och plats i centrum av periferin syftade till att lyfta samtidsberättelser. Unga från fyra orter i Gävleborg tillsammans med unga från en Stockholmsförort involverades. De platser som valdes kännetecknas av att de genomgått stora förändringar och ofta beskrivs negativt av utomstående. Projektet drevs i samverkan mellan forskare vid CFL i Söderhamn, communitykompetens genom ABF Gästrikebygden och länsmuseets pedagoger. Länsmuseet Gävleborgs aktiva arbete med sociala medier bidrar till utvecklingsområdet Att överbrygga geografiska avstånd. Under året har länsmuseet kontinuerligt tillgängliggjort kunskap och lyft frågeställningar om museets samlingar och länets kulturmiljöer via Facebook och de tre ämnesbloggarna om arkeologi, byggnadsvård och samlingar. Ett konto på Instagram öppnats i samband med att en graffitivägg sattes upp på museets tomt. Länsmuseets fotosamlingar tillgängliggörs i en sökbar webbdatabas via museets hemsida, via länsmuseets sida på flickr.com, på Instagram och på History Pin. Hälsinglands museum äldreprojekt Hudiksvall hela livet stärker utvecklingsområdet Kultur, hälsa och livskvalitet. Projektet innehåller riktad programverksamhet till målgruppen med föreläsningar, samtal och bildvisningar, både i och utanför museet. Även utvecklingsområdet Kultur och kreativa näringar påverkas positivt i och med att man i samarbete med Vårdförbundet undersöker hur kulturkunskaper kan bli en värdefull kompetens för vårdpersonal inom sina ordinarie tjänster i äldreomsorgen. Studier pågår för att undersöka de samhällsekonomiska effekterna av kultur inom äldrearbete samt frågan om hur medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa påverkas. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området museiverksamhet. Museerna arbetar regelbundet med forskare från olika discipliner, beroende på verksamhetens art. Några av de tätaste samarbetsparterna är Cfl i Söderhamn och Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle. Museerna samarbetar ofta med konstnärer som genom sina konstnärskap belyser olika dimensioner av det som undersöks, exempelvis Inta Ruka Way of Life- People from Hälsingland, Reine Lööf Avtryck, Magdalena Dzjiurlikowska och Niklas Rydén Bilder av Hälsingland, Niklas Rydén De brutna mönstren. 6 (19)

3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området museiverksamhet: internationalisering Museerna och arkivet har alla en betydande verksamhet för barn och unga. Som en del i den gemensamma verksamhetsplanering, som kulturplanen ställer krav på, har man inlett ett samarbete kring den pedagogiska verksamheten. Kulturplanen understryker värdet av att arbeta med barn och ungas delaktighet i verksamheten. Bägge museerna arbetar med delaktighet. Exempelvis när Länsmuseets arkeologiska basutställning Spår av liv omarbetades för målgruppen 9 12 år. Under processen har skolelever från åk 3 fått ställa sina frågor om forntiden och dessa frågor är en bärande tråd i utställningens berättelse om länets förhistoria. Ett annat exempel är filmerna i Fönster mot Hälsingland av Magdalena Dzjiurlikowska och Niklas Rydén som arbetades fram i workshops tillsammans med unga. I projektet Extra Allt! fungerade länsmuseet som en plattform för barn och unga med diagnoserna add, adhd, autism och asperger. Genom samtal, skapande verksamhet och en avslutande utställning som barnen själva producerade bereddes plats för dem att ge uttryck för sin situation och sina funderingar kring livet, diagnosen och relationerna. internationell kulturverksamhet Hälsinglands Museums samarbete med den lettiska fotografen Inte Ruka resulterade i en utställning och en bok, Way of Life People from Hälsingland. Samarbetet har för museet flera syften. Att skapa möten mellan samtida fotokonst och den tradition som finns från Hilding Mickelsson. Att skapa ett möte mellan landskapets människor och kulturbärare samt att revidera den rådande eländesbilden av svensk landsbygd. Inta Rukas porträttfoto gör också dokumentationen till en spegling människa till människa. Genom samarbetet har en relation till Lettland och Riga upparbetats. Länsmuseet har deltagit i det treåriga projektet Cult Identity som knutit samman länets kulturhistoria med två regioner i Estland och Lettland. Informationsmaterial har tagits fram och kultplatserna har presenterats vid ett flertal seminarier i Sverige, Estland och Lettland. Länsmuseet har också gjort arkivstudier på Riksarkivet i Helsingfors kring skogsfinska bosättningar. 7 (19)

Hälsinglands Museum har sedan 1,5 år tillbaka ett samarbete med Sfi. Genom att arbeta med museets föremål, utställningar och berättelser bidrar verksamheten till att utveckla deltagarnas svenska men också till en ökad tillhörighet på den nya hemorten. Museernas interkulturella arbete är en del av det breddade arbetet med kulturarvsberättelserna som beskrivs i fråga 1. Bibliotekverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området bibliotekverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Den regionala biblioteksverksamhetens arbete med metodutvecklande insatser har stärkt flera av kulturplanens utvecklingsområden. Man har arbetat med metoder för språkutveckling inom utvecklingsområdet Av och med barn och unga, exempel Se en bok! tillsammans med konsthandläggaren och Berättarryggsäcken tillsammans med Litteraturhuset i Sandviken Man verkat för ökad digital delaktighet för länets invånare inom Digital teknik för kulturskapande, genom ITspåret i KUB, genom handledning för kommunernas bibliotekspersonal i DigiLab och genom det pågående projektet Digitala piloter tillsammans med crossmediautvecklaren och filmkonsulenterna. Utvecklingsarbetet inom Helge-samarbetet bidrar till Att överbrygga geografiska avstånd. I årets arbete med att utveckla den nya Helgewebben har samarbetets betydelse för att minska avstånden i länet förtydligats. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området bibliotekverksamhet. Kompetensutvecklingsprojektet KUB har tillsammans med förändringar i arbetssätten inom det regionala bibliotekssamarbetet Helge bidragit till att förtydliga den regionala biblioteksverksamhetens roll och relationer till folkbiblioteken i kommunerna. Under året har arbetet pågått med att förbereda för landstingets nya avdelning Kulturutveckling som inrättades vid årsskiftet 2014. I den nya avdelningen samlas landstingets producenter och konsulenter inom kulturområdet. Syftet med den nya organisationen är att skapa goda förutsättningar för en förnyad roll för verksamheterna med ett mer processinriktat och metodutvecklande arbetssätt. 8 (19)

3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området bibliotekverksamhet: internationalisering Förutom det metodutvecklande arbetet som beskrivs ovan har den regionala biblioteksverksamheten under året främst varit inriktad mot barn med funktionshinder. Man har vidareutvecklat verksamheten med Äppelhyllor, som ska göra det lätt för barn och unga med funktionshinder att hitta anpassade böcker. Inom KUB:s bemötandespår uppmärksammades särskilt personer med neurologiska funktionshinder och deras behov på biblioteken. internationell kulturverksamhet Medarbetare från den regionala biblioteksverksamheten har deltagit som föredragshållare på Barnbokskonferensen i Bologna och vid Internet Librarian i London. På så sätt har information om arbetssätt och metoder spridits internationellt. I Gävle kommun, som är förvaltningsområde för finskan har ett arbete påbörjats tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten för att komplettera barnets första bok med finska bokpaket till finskspråkiga nyblivna föräldrar. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Under året har HBTQ-frågorna lyfts på olika sätt: en fokusgrupp har inrättats tillsammans med en ungdomsmottagning, HBTQ-tema på videokonststationerna i Videogud, pedagogiska paket till skolorna, deltagande i Söderhamn Pride och arrangerande av en seminariedag. Detta arbete har bidragit till bredden inom utvecklingsområdet Mångfald av berättelser. Inom utvecklingsområdet ingår även arrangörsutvecklande insatser. Under året har de konst- och kulturfrämjande verksamheterna genomför arrangörsutvecklingsinsatser tillsammans med de lokala konstföreningarna och teaterföreningarna. 9 (19)

Inom utvecklingsområdet Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer har arbetet med crossmedia stärkts genom workshops och föreläsningar då en ny tjänst som crossmediautvecklare inrättades på hösten 2012. Även arbetet med Videogud som syftar till att öka kunskapen om videokonst, bidrar till utvecklingsområdet. Landstinget har under året drivit en crowdfundingfond inom www.crowdculture.se tillsammans med Region Gävleborg detta för att utöka möjligheterna till finansiering av projekt. Detta ingår som en del av utvecklingsområdet Kultur- och kreativa näringar. Trots workshops och olika informationsinsatser har det varit svårt att få sökande till fonden, fortsatt medverkan utreds. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet. Under året har arbetet pågått med att förbereda för landstingets nya avdelning Kulturutveckling som inrättades vid årsskiftet 2014. I den nya avdelningen samlas landstingets producenter och konsulenter inom kulturområdet. Syftet med den nya organisationen är att skapa goda förutsättningar för en förnyad roll för verksamheterna med ett mer processinriktat och metodutvecklande arbetssätt. Riksteaterns verktyg för urvalskriterier är ett stöd i den kvalitetsdiskussion som förs inom verksamhetsutvecklingen tillsammans med de lokala teaterföreningarna. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: internationalisering En stor del av skolornas utbud av kultur i skolan organiseras och subventioneras regionalt. Arbetet med skapande skola sker i första hand på lokal nivå. Arbete pågår, men det är svårt att hitta en fungerande organisation där den regionala kompetensen blir ett stöd för det lokala skapande skola-arbetet. ARTinED-konferensen med workshops inom slöjd-, konst- och filmområdet nådde kulturskolorna i länet samt många andra pedagoger. 10 (19)

Arrangörsutvecklande insatser pågår. Ett ungdomsnätverk inom konst och ett inom teater har utvecklats under året. Singer/songwriterprojektet Systrarna ska bidra till att öka jämställdheten inom genren genom att skapa en plattform där unga tjejer under ett år får tillgång till två mentorer som coachar och inspirerar både individuellt och i grupp. De lokala teaterföreningarna har under året inspirerats så att varje förening arrangerat minst en offentlig familjeföreställning. internationell kulturverksamhet Gävleborg är aktivt engagerade inom Jeunesses Musicales arbete. Musikverksamheten har ett regelbundet ungdomsutbyte med Turkiet. Verksamhetens kompetens har är en resurs i projektet Katapult som drivs av föreningen Kulturrum tillsammans med Riksförbundet Folkmusik och Dans. Syftet med projektet är att ge invandrade musiker bättre förutsättningar att synas på den svenska musikscenen. Regional enskild arkivverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området regional enskild arkviverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. I och med kultursamverkansmodellens införande förtydligades att Arkiv Gävleborg, Hälsinglands Museum och Länsmuseet Gävleborg är tre jämbördiga enheter med olika funktioner inom ett gemensamt regionalt musei- och arkivuppdrag. Då det samarbete detta lett till visat sig vara en viktig framgångsfaktor för verksamheternas resultat i relation till kulturplanen har delar av arkivverksamheten integrerats under rubriken Museiverksamhet ovan. Arkivet har bidragit till utvecklingsområdet Mångfald av berättelser genom att under året särskilt arbeta med arkiven efter frikyrkoförsamlingar. Målgrupper har varit gymnasieskolan samt religionsvetenskapen vid högskolan i Gävle. Syftet har varit att få väckelsehistorien att vara angelägen idag, inte bara som en historisk företeelse utan som ett avstamp när man diskuterar frågor som religiös frihet, religiöst tvång, etik och moral och varför människor är troende. 11 (19)

Genom att arkivverksamheten är starkt knuten till den plats där samlingarna förvaras är det positivt att man arbetar målmedvetet med utvecklingsområdet Att överbrygga geografiska avstånd. Under 2013 åkte man ut och hämtade leveranser inom projektet Hämta arkiv. Utvecklingsarbetet inom det arkivpedagogiska arbetet har främst riktat sig till skolor med restid till arkivet. Arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra arkivets samlingar via webben fortsätter. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området regional enskild arkivverksamhet. I samarbetet med museerna finns en arkivgrupp med representanter för de tre institutionerna. Gruppens arbete har kretsat kring frågor som rör policy, kompetens, resurser och tillgänglighet och målsättningen är att finna goda samarbetsformer så att de gemensamma resurserna används på bästa sätt. Arkivkurser har hållits i samtliga länets kommuner. Syftet med dessa har varit informationsspridning, ökad historiemedvetenhet och på sikt bättre kvalitet på arkivets arbete. Genom arkivets ökade engagemang och samarbeten med museerna har nya områden prioriterats och verksamheten har fått ge avkall på sin effektivitet inom ordnings- och förteckningsarbetet. Detta är en förskjutning i verksamheten att vara observant på. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området regional enskild arkivverksamhet: internationalisering Den pedagogiska delen av verksamheten har förstärkts genom ett ökat bidrag inom samverkansmodellen. Detta har lett till en personalförstärkning och till att ett utvecklingsarbete har inletts. Arkivets verksamhet är i första hand inriktad på unga i gymnasiet och på högskolan. internationell kulturverksamhet Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. 12 (19)

Filmkulturell verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. För att utveckla Digital teknik för kulturskapande har IDKA genomfört en utredning om den framtida driften av verksamheten. Filmkonsulenterna har varit kompetensstöd för utredningen. I mars invigdes digitala biografer i Nordanstig och Hofors kommun. Det innebär att alla kommuner i Gävleborg nu har minst en digital biograf, vilket inte minst är en resurs för det fortsatta arbetet inom Att överbrygga geografiska avstånd. Under året avslutades projektet The Galaxy of Postproduction där filmverksamhetens kompetens varit en resurs. Projektet syftade till att skapa ett nätverk för yrkesverksamma inom postproduktion av film och bidrog till att utveckla utvecklingsområdet Kultur och kreativa näringar. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området filmkulturell verksamhet. Under året har arbetet pågått med att förbereda för landstingets nya avdelning Kulturutveckling som inrättades vid årsskiftet 2014. I den nya avdelningen samlas landstingets producenter och konsulenter inom kulturområdet. Syftet med den nya organisationen är att skapa goda förutsättningar för en förnyad roll för verksamheterna med ett mer processinriktat och metodutvecklande arbetssätt. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området filmkulturell verksamhet: internationalisering Filmkulturell verksamhet har involverats i arbetet med metodutvecking för barn och unga som behandlas under de övriga främjandeverksamheternas rubriker. Filmkonsulenterna har under året särskilt fokuserat på coaching och kompetenshöjande insatser för unga filmare. Gävleborg har erhållit medel för stöd till unga, kvinnliga filmare från SFI:s filmkulturella stöd till barn- och ungdom 13 (19)

Festivaler som verksamheten på olika sätt medverkat i och till är Skräckfilmsfestivalen i Söderhamn, Exit filmfestival samt deltagande från Gävleborg i novemberfestivalen i Trollhättan. internationell kulturverksamhet Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Beslutet att minska antalet hemslöjdskonsulenter kombinerades med ett särskilt projektstöd till Gästrike-Hälsinge Hemslöjdsförbund vilket sammantaget påskyndat införandet av ett nytt mer processinriktat arbetssätt. En ny referensgrupp för utveckling av slöjdområdet bildades under året med deltagare från länets hembygds- och hemslöjdsförbund, Västerbergs folkhögskola och Länsmuseet. 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet. Under året har arbetet pågått med att förbereda för landstingets nya avdelning Kulturutveckling som inrättades vid årsskiftet 2014. I den nya avdelningen samlas landstingets producenter och konsulenter inom kulturområdet. Syftet med den nya organisationen är att skapa goda förutsättningar för en förnyad roll för verksamheterna med ett mer processinriktat och metodutvecklande arbetssätt. 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet: internationalisering Tillsammans med Gästrike-Hälsinge Hemslöjdsförbund genomfördes en förstudie om slöjdklubbshandledarutbildningen. En viktig slutsats som förstudien kom fram till är att den fasta form som slöjdklubbskonceptet har inte alltid är lämplig för det ideella engagemanget i det lokala föreningslivet. 14 (19)

Utbildningar har genomförts under året, för Slöjdklubbshandledare och för slöjdare om Skapande skola. internationell kulturverksamhet En projektgrupp från Stundars i Finland har besökt Gävleborg med studiebesök och slöjdarträffar i Ljusdals och Bollnäs kommuner. Syftet med är att ta fram ett underlag för utbyte avseende kursledare och tekniker. Under 2013 har ingen särskild satsning genomförts. Områdesövergripande frågor 4. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom samtliga områden som anges i förordningens 8 : jämställdhet tillgänglighet jämställdhet Kulturplanen behandlar området jämställdhet under rubriken Jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Frågan konkretiseras för respektive verksamhet och följs upp genom arbetet med uppdragsöverenskommelserna. På så sätt hålls frågan aktuell, medan arbetet fortgår på olika sätt inom de olika konstområdena. Exempel: teatern arbetar med kontrollfrågor för att säkerställa genusaspekten i de olika produktionerna, museiverksamheten arbetar med frågor om genus och identitet i sitt pedagogiska arbete, film och musik arbetar med olika projekt för att öka jämställdheten inom respektive genre. tillgänglighet Geografisk tillgänglighet behandlas i Kulturplanens utvecklingsområde Att överbrygga geografiska avstånd. Där pekas både på vikten av att fysiskt befinna sig ute i länet och möjligheterna i det digitaliserade samhället. Flera av institutionerna är av praktiska skäl knutna till sina fasta byggnader. I dialogerna med framför allt kommunerna har betydelsen av den fysiska närvaron ute i länet stärkts. I redovisningen ovan presenteras hur verksamheterna arbetar med detta på olika sätt. Socioekonomisk tillgänglighet är en mycket viktig fråga i Gävleborgs kulturplan. Namnet Ett kulturliv som ger livskraft och skapar sammanhang är ett uttryck för detta. Inte minst i verksamheternas muntliga redovisningar av sina årsberättelser för det regionala kultursamrådet blev det tydligt vilken samsyn det finns om vikten av dessa frågor. 15 (19)

Under året har samtliga institutioner utarbetat aktuella handlingsplaner för tillgänglighet för personer med funktionshinder. Funktionshinderspolitiken har även varit ämnet vid en Kulturfrukost. Det pågår arbete inom detta område. Men det är också tydligt att det behövs mer kunskap och inspiration till hur arbetet kan förbättras. 5. Redogör kortfattat för övriga insatser som ni särskilt har prioriterat. Gävleborgs insatser inom kultursamverkansmodellen redovisas väl under övriga rubriker. Samverkan och samråd 6. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ av samverkan regionen/landstinget genomfört med kommunerna. X Formaliserade konstellationer regelbundna träffar Ett regionalt kultursamråd har inrättats, bestående av arbetsutskottet från nämnden för tillväxt och regional utveckling tillsammans med en kommunpolitiker från varje kommun. Kultursamrådet har träffats vid tre tillfällen under 2013. Första tillfället i anslutning till att de regionala kulturverksamheterna presenterade sina verksamhetsberättelser för 2012. Andra tillfället för att diskutera rapporten Kultursamverkansmodellen styrning och bidragsfördelning från Myndigheten för kulturanalys och resultatet av vår egen enkät om delaktighet i kulturplanearbetet. Vid det tredje tillfället genomförde gruppen en workshop för att utveckla samverkan vidare med utgångspunkt från resultatet av vår enkät. Möten med kommunernas kulturchefer fyra gånger per år. x Kompetensutveckling Utbudsdagar som presenterar det regionala utbudet för skolan arrangeras varje termin. x Länsöverskridande samarbeten Frågan är lite otydlig, samråd inom kultursamverkansmodellen har inte skett med kommuner från angränsande län. Däremot finns en rad exempel på samverkan med i första hand angränsande län, men även andra, dels i samtal om utvecklingen av kultursamverkansmodellen, dels i olika konkreta projekt. Dessa kontakter mellan länen har ökat i samband med att kultursamverkansmodellen infördes. 16 (19)

x Övrigt Enligt kulturplanen ska en årlig speeddejting arrangeras, där tjänstemän från kommunerna och de regionala kulturverksamheterna möts. En speeddejting arrangerades 2012 den som planerades för 2013 blev inställd, mötesformen tas upp igen 2014. 7. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ av samråd regionen/landstinget genomfört med det professionella kulturlivet. x Löpande möten/dialoger/samtal Under året har tre debatter arrangeras i samarbete med regionala kulturskapare. Den första debatten behandlade dansen och dansarnas villkor i länet. De andra två debatterna behandlade båda konstnärernas villkor i länet. Dessa arrangerades på två olika platser, i Hälsingland respektive Gästrikland. 8. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ samråd regionen/landstinget genomfört med civilsamhället. x Löpande möten/dialoger/samtal Landstinget bjuder tillsammans med regionförbundet, högskolan, länsstyrelsen och Gävle kommun in till kulturfrukostar en gång i månaden. Dessa frukostar har utvecklats till en viktig mötesplats mellan kulturlivets olika aktörer. x Övrigt Årliga möten med de kulturföreningar och studieförbund som får verksamhetsbidrag från landstinget. 9. Övrigt Gävleborgs kulturplan har formulerat sju olika utvecklingsområden. Nedan redogörs kort hur långt kulturplanens målsättningar och prioriteringar har förverkligats och vilka eventuella hinder eller svårigheter som uppkommit samt huruvida de målsättningar/prioriteringar som regionen/landstinget fastställt i kulturplanen har kunnat uppnås. Mångfald av berättelser Verksamheterna inom kultursamverkansmodellen bidrar starkt till de delar av detta utvecklingsområde som betonar vikten av att lyfta fram Gävleborgs många olika berättelser. Även inom de delar som rör arrangörsutveckling pågår arbete. 17 (19)

Inom utvecklingsområdet lyfts även det interkulturella perspektivet. Här finns stora behov i samhället. Arbete pågår men mer som insatser än att det genomsyrar verksamheterna. Arbete med det finska förvaltningsområdet pågår med finskspråkig teater och utredning av språkutvecklande arbete. Av och med barn och unga Barn och unga är en tydlig målgrupp för samtliga verksamheter inom kultursamverkansmodellen. Omställningen från enbart för barn och unga till att mer handla om för, av och med barn och unga pågår. Arbetet är exempelvis starkt när det gäller metodutveckling, som också är ett viktigt uppdrag. Ett nästa steg i det arbetet behöver handla om spridning och förvaltning av de utarbetade metoderna. Delar av detta område som behöver vidareutvecklas gäller ungas delaktighet i verksamheterna och samverkan med de kommunala kulturskolorna. I det senare är givetvis dialogen med kommunerna en nyckelfråga. Nya kulturella och konstnärliga uttrycksformer Detta utvecklingsområde väcker engagemang och är prioriterat inte minst av de främjande verksamheterna. Det är dock viktigt att hela tiden vara lyhörd för det nya och okända, vilket ställer höga krav på systemet och dess flexibilitet. Digital teknik för kulturskapande Det pågår ett arbete för att tillgängliggöra den digitala tekniken för länets invånare. Föreningen IDKA som genom stöd från landstinget är en teknikresurs för skapande inom olika konstområden har under året utrett sin verksamhet. Resultatet av den utredningen kommer att få betydelse för hur de regionala verksamheterna arbetar vidare inom området. Kulturplanen pekar på behovet av att utarbeta en gemensam strategi för länets kulturliv med syfte att utforska den digitala teknikens möjligheter och påverkan på verksamheterna. Detta samlade grepp på återstår att göra. Att överbrygga geografiska avstånd Arbetetet pågår med att utveckla användningen av digitala redskap för interaktivitet och tillgängliggörande. Ibland är dock förväntningarna på tekniken högre än vad vardagstillämpningen medger. Kostnaderna är ett hinder för utvecklingen av kollektivtrafiken som en resurs för att tillgängliggöra länets kulturliv. 18 (19)

Kultur, hälsa och livskvalitet Landstingets arbete har under året främst varit inriktat mot att öka kunskapen om området inom hälso- och sjukvården. Verksamheterna genomför olika satsningar för att dels utvecklas som hälsofrämjande resurser dels utforska sjukdom genom konstnärliga uttryck. Kultur och kreativa näringar Vid årsskiftet avslutades projektet KKN II som drevs av Region Gävleborg. Hur arbetet ska drivas vidare diskuteras bland annat i samband med att Gävleborg bildar regionkommun 2015. 19 (19)