Farväl till kärnkraften?



Relevanta dokument
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? - En rapport från ÅF

Energisituation idag. Produktion och användning

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Kärnkraften i framtiden

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Elåret Diagram ur rapporten

Framtida prisskillnader mellan elområden

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Elåret Diagram ur rapporten

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Ringhals en del av Vattenfall

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Spanien. Storbritannien

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Biobränslebaserad kraftproduktion.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Energiläget 2018 En översikt

Större efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin och Thomas Tangerås

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Vindkraft. Sara Fogelström

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Seminarium om elsystemet

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Energiläget En översikt

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Klimatpolitikens utmaningar

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Läget på elmarknaden Vecka 36. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige

Lillgrund vindkraftpark

Under vecka 26 uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige bland annat på grund av det pågående nätunderhållet.

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Power to gas Karin Byman, ÅF

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern.

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Transkript:

Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01

Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien 21 Japan 50 Övriga 49 Korea 23 Totalt 441 Kärnkraften står för ca 11 % av den globala elproduktionen (topp 2010) 149 kommersiella reaktorer har stängts

Reaktor Typ Drift MWe.. Start 2014 Planerad Oskarshamn 1 BWR 1971-440 473 - Oskarshamn 2 BWR 1974-595 638 850 Oskarshamn 3 BWR 1985-1060 1400 - Barsebäck 1 BWR 1975-1999 580 0 - Barsebäck 2 BWR 1977-2005 580 0 - Ringhals 1 BWR 1976-750 878 - Ringhals 2 PWR 1975-785 865 - Ringhals 3 PWR 1981-915 1063 - Ringhals 4 PWR 1983-915 940 1115 Forsmark 1 BWR 1981-900 984 1120 Forsmark 2 BWR 1981-900 1120 - Forsmark 3 BWR 1985-1050 1170 Framflyttad Totalt 9470 9531

. Elproduktionen i Sverige Tillförsel 2011 2012 2013 Vattenkraft 66,7 78,4 60,8 Vindkraft 6,1 7,2 9,9 Kärnkraft 58,0 61,4 63,6 Övrig värmekraft 16,8 15,5 15,2 Total elproduktion 147,5 162,4 149,5 Nettoexport 7,2 19,6 10,0 Elanvändning 140,3 142,9 139,5 Temperaturkorrigerad elanvändning 143,5 143,6 140,6

Ny kraftproduktion Vindkraften allt billigare men klarar sig inte utan stöd vid dagens elpris Solkraft inte kommersiellt möjlig i Sverige men kan bli privatekonomiskt lönsam Vågkraft ännu så länge experimentell Fjärrvärmeunderlagets kraftutbyte kan fördubblas genom förgasning av biomassa och nya turbiner osäker ekonomi Ny kärnkraft och/eller gaskraft kan bli komplement till förnybar kraft

Hur mycket intermittent kraft kan balanseras? Variationerna i vindkraftens produktion kan balanseras med vattenkraft samt genom åtgärder som styr efterfrågan tidsmässigt eller genom gasturbiner Upp till ca 30 TWh vindkraft ser ut att kunna integreras innan kostnader tillkommer för dygnslagring Situationen påverkas dock av grannländernas efterfrågan på svensk och norsk reglerkraft

Effekter på prisbildning av ökad andel intermittent kraft En årsproduktion av 30 TWh vindkraft kräver en turbineffekt på ca 12 GW Därtill kanske 3 GW solkraft, 4-7 GW kärnkraft och ca 5 GW vattenkraft (av totalt 16,2 GW) Lasten sommartid mindre än 15 GW Liknande förhållanden i grannländerna Påverkar lönsamheten hos ny kraft

År Elanvändningen i Sverige (ej normalårskorrigerad) Indu stri Tran spor ter Bostäder service Fjärrvärme och raffinaderier Distributionsförluster Totalt 1980 39,8 2,3 43,0 1,3 8,2 94,6 1985 48,0 2,6 62,9 6,4 10,9 130,8 1990 53,0 2,5 65,0 10,3 9,1 139,9 1995 51,3 2,7 70,5 7,8 10,1 142,4 2000 56,9 3,2 69,0 6,5 11,1 146,6 2005 55,9 2,8 72,3 4,7 11,3 147,1 2010 52,9 2,4 74,8 4,6 12,1 146,9 2012 51,5 3,0 72,7 3,5 11,3 142,0

Elförbrukning per capita 4000 3500 3000 2500 2000 1500 Hushållsel Driftel Elvärme 1000 500 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Framtida efterfrågan på el En betydande del av effektiviseringsutrymmet utnyttjat Stagnerande industriell efterfrågan Vid 17 % befolkningsökning 2010-2030 inte osannolikt att efterfrågan ökar med 5-10 % till 150-155 TWh Ytterligare effektiviseringsåtgärder behövs främst i fastighetssektorn

De tre huvudalternativen Om vind- och solkraft kan ge 30 TWh saknas 2030 sannolikt 20-30 TWh om all kärnkraft avvecklas Tre huvudalternativ för ännu mer kraft: - Ny vindkraft som kostar ca 50 öre/kwh + dygnslagringskostnader - Biogas i kommunala kraftvärmeverk troligen 60-70 öre/kwh efter 2030 - Ny konventionell kärnkraft troligen minst 60 öre/kwh, kanske betydligt mer

Kärnkraftens framtid Hög medelålder hos befintliga reaktorer i USA och Europa Få nya reaktorer i demokratiska länder med avreglerade elmarknader Total avveckling eller kraftig minskning i Tyskland, Schweiz, Belgien, Spanien, och Sverige få nya i USA, Frankrike och Storbritannien Fortsatt utbyggnad i Ryssland, Indien, Syd Afrika och Kina (och i Finland)

Elprisets betydelse Systempriset idag i genomsnitt ca 35 öre/kwh För att täcka den nya kraftproduktionens kostnader samt avkastning på investeringarna krävs en fördubbling av priset De europeiska subventionerna av förnybar kraft gör att elproduktionens långsiktiga marginalkostnad varken slår igenom på utsläppspriset eller på elpriset

Europas 10 äldsta reaktorer Reaktor Land MW Tillgänglig I drift het % Beznau 1 Schweiz 365 85 1969 WYLFA 1 Storbritannien 490 71 1971 Muehleberg Schweiz 373 87 1971 Oskarshamn 1 Sverige 473 61 1971 Beznau 2 Schweiz 365 87 1971 Borssele Nederländerna 482 85 1973 Ringhals 2 Sverige 807 70 1974 DOEL 1 Belgien 433 86 1974 Oskarshamn 2 Sverige 638 79 1974 Ringhals 1 Sverige 878 71 1974

Svenskt safety record Åldrande reaktorer konstruerade för 40 år - de flesta snart över 40 år Internationellt sett låg tillgänglighet Tre gånger större oplanerat bortfall än det globala genomsnittet flera allvarliga incidenter Särskild tillsyn beslutad av SSM till följd av säkerhetsbrister Istället för avveckling investerar bolagen i höjd effekt i hopp om drift i ytterligare 20 år

Yttre huvudcirkulationskretsar

Slutsatser Stäng de äldsta reaktorerna Studera möjligheterna att öka elutbytet från det befintliga kraftvärmeunderlaget Avveckla successivt alla subventioner Fokus på eleffektivisering kan minska gapet mellan utbud och efterfrågan Ställ höga krav på nya reaktorer - om de tillåts Överväg små bergrumsförlagda aggregat med passiv säkerhet