Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)



Relevanta dokument
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Simulering av möjliga klimatförändringar

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Hur fungerar växthuseffekten?

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Framtidsklimat i Hallands län

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

UPPDATERING AV DET KLIMATVETENSKAPLIGA KUNSKAPSLÄGET

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Vad händer med väder och klimat i Sverige?


Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Påverkar människan klimatet?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Energiomställning utifrån klimathotet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Observationer Förlängda tidsserier

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

VA-frågor och klimatförändringar

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Fakta om klimatförändringar

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Datormodeller och Antarktis moln nycklar till klimatets gåtor

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Tyskland eller Nordafrika?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Extremhändelser och klimat

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning

Studiecirkel om Klimatet

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vad händer med jordens klimat?

Transkript:

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning

Huvudbudskap Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via förståelsen av klimatsystemet.

Huvudbudskap FAR SAR TAR AR4 AR5 möjlig trolig sannolik mycket sannolik tydlig

Klimatmodeller Används på tre sätt inom klimatforskningen: 1. För att förstå hur klimatsystemet fungerar 2. För att förklara varför klimatet blir varmare 3. För att få en inblick i hur klimatet kommer bli i framtiden (nästa presentation) De globala klimatmodellerna förbättras ständigt genom bättre processbeskrivning, fler komponenter, bättre upplösning samt ensemble-experiment. Många modeller har byggts ut till att representera biogeokemiska cykler s.k. jordsystemmodeller.

Experimenten inom CMIP5 (Coupled Model Intercomparison Phase 5) Korta experiment Långa experiment

Experimenten inom CMIP5 (Coupled Model Intercomparison Project Phase 5) Historiska Framtiden Långa experiment Förståelse

18-95 vertikala nivåer

18-95 vertikala nivåer

Utvärdering, T 2m (1980-2001) ERA-Interim ERA-Interim ERA-40 JRA-25

Utvärdering, nederbörd (1980-2005) Global Precipitation Climatology Project (Adler et al., 2003).

Utvärdering, SST (1979-1999) HadISST (Rayner et al., 2003).

Utvärdering All drivning Naturlig och mänsklig

Utvärdering Föreskriven historisk drivning fram till och med 2005, därefter RCP4.5 All drivning Naturlig och mänsklig

Utvärdering, havsisutbredning Arktis, september (1990-2012) Föreskriven historisk drivning fram till och med 2005, därefter RCP4.5 Antarktis, februari (1990-2012)

Naturlig variabilitet? Att 1998-2012 uppvisar en mindre positiv temperaturtrend än 1951-2012 förklaras av: minskad trend i strålningsdrivningen (solcykeln och fler vulkanutbrott) intern variabilitet Modellerna kan inte förväntas fånga tidpunkterna för variabiliteten

Intern variabilitet Ändringen i temperatur mellan två år över Europa

Sannolikhet Sannolikhet Sannolikhetsfördelning för temperaturskillnaden mellan två angränsande år Temperaturförändring C per år Sannolikhetsfördelning för temperaturskillnaden mellan två angränsande dekader Temperaturförändring C per dekad

Bättre klimatmodeller? CMIP5 i jämförelse med CMIP3 Modellensemblen är generellt bättre eller lika bra Modellensemblen är bättre på att reproducera observerad statistik av ENSO (El Niño-Southern Oscillation) stort förtroende Många modeller fångar den observerade uppvärmningen (1961-2005) av de översta lagren (0-700m) i haven (stort förtroende) och multimodellmedelvärdet är mestadels inom observationernas felgränser Modellerna har generellt en utförligare beskrivning av moln och aerosolprocesser och hur de interagerar, men fortsatt lågt förtroende för hur väl processerna är representerade och kvantifierade

Modelprestation Bättre klimatmodeller? Trender Extremer Försämring Samma Förbättring Tillförlitlighet AntSIE: Havsisutbredningen i Antarktis ArctSIE: Havsisutbredningen i Arktis fgco2: Globala havskolsänkan LST: Temperaturen i nedre stratosfären NBP: Globala landkolsänkan OHC: Globala värmeinnehållet i oceanerna TotalO3: Kolumnvärden av ozon TAS: Temperaturen nära ytan TTT: Temperaturen i troposfären Hurric-hr: Antal Atlantiska orkaner PR_ext: Nederbördsextremer PR_ext-t: Trender I nederbördsextremer TAS_ext: TAS extremer TAS_ext-t Trender i TAS extremer TC: Intensitet och banor för tropiska orkaner TC-hr: TC trender (hr- hög upplösning)

Förklaring All drivning Naturlig och mänsklig

Förklaring Bara naturlig drivning

Förklaring Enbart växthusgasdrivning

Förklaring: globalt

Förklaring: regionalt

Förståelse: klimatkänslighet Klimatkänsligheten är ett mått på hur klimatsystemet reagerar på en varaktig strålningsdrivning Definieras som den globalt genomsnittliga uppvärmningen vid markytan vid en fördubbling av koldioxidkoncentrationen:

Förståelse: klimatkänslighet CMIP5 4xCO2 experiment används för bestämningen av klimatkänsligheten genom Gregorymetoden : F l Abrupt ökning av koldioxidhalten DT s

Klimatkänslighet Även andra metoder vägs in i den samlade bedömningen: Sannolikt mellan 1,5 och 4,5 C (högt förtroende), extremt osannolikt lägre än 1 C (högt förtroende) och väldigt osannolikt större än 6 C (medel förtroende) (CMIP3: Sannolikt mellan 2 och 4,5 C med det troligaste värdet kring 3 C, och mycket osannolikt mindre än 1,5 C)

Förståelse: återkopplingar l Spridningen i klimatkänsligheten kommer till stor del från återkopplingsparametern P: Planck (Yttemperaturen) WV: Vattenånga C: Moln A: Albedo LR: Temperaturavtagandet ALL: summan av alla utom P

Slutord Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig (möjlig tydlig) Väl underbyggda slutsatser genom kombinationer av olika metoder Förbättrade klimatmodeller som används på klokt sätt Klimatmodellerna har brister som begränsar användbarheten Fortfarande är den molnens återkoppling, speciellt de låga, som bidrager med mest osäkerhet

Frågor?