Oceanografi 217 Oceanografi Vår planet borde egentligen heta Vatten, inte Jorden! Jordens yta täcks till 71 % av v atten. På södra halv klotet utgör land bara 19 % och så m ycket som 81 % är hav. Efter de första astro nauternas beskrivningar av jorden började jordklotet kallas den blå planeten. Världshavets samlade vattenvolym är 1,35 miljarder km 3 och medeldjupet är 3 729 m eter. Om jordytan vore helt jämn, utan bergskedjor och djup havsgravar, skulle jorden täckas av ett 2 440 meter djupt hav. Med tankeexperimentet att allt vatten i Vänern skulle tömmas ut i havet, skulle nivån endast öka med 0,4 milli meter. Varje sekund försvinner stora mängder v atten vid djuphavsgravarna, ner i jordens inre. På två m iljarder år skulle havet vara tömt om det inte vore för att v ulkanism återför vatten till biosfären. Havet är en allt viktigare resurs för oss människor när tillgångarna på land minskar. Vi utvinner olja och gas under havets botten. Vi tar upp sand, grus och mineraler från havsbotten och utvinner salt ur havsvattnet. En miljard människor är beroende av fisk för sin proteintillförsel. Utanför Limhamn, Malmö. Havet har varit, är och kommer att vara en viktig resurs för oss människor. Havet används bl.a. till transporter, odling, fiske och energiproduktion. Stora vindkrafts projekt är planerade utanför Skånes kuster. Ca 60 % av världens befolkning bor inom 60 kilometer från h avet och av världens miljonstäder ligger två av tre vid kusterna. Runt 90 % av allt gods som transporteras i världen går via fartyg och med några få undantag har de r ikaste l änderna i världen kust mot havet. I en framtid kanske kustvattnen runt om i världen används dels till storskaliga algodlingar för att t rygga livs medelstillgången och dels till energiutvinning med havsbaserad vind- och vågkraft. Oceanografi handlar om havets strömmar, dess k emiska sammansättning och biologi samt växelverkan m ellan hav, atmosfär och avrinning från land. M änniskans miljöpåverkan på havet hör också hit. Kapitlet inleds med oceanerna för att sedan fortsätta med Sveriges omkringliggande hav, Östersjön och Västerhavet.
218 Oceanografi Oceanerna Världshavet delas in i fem oceaner (Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Arktiska oceanen/norra ishavet). Oceanerna omger alla jordens kontinenter. Kaspiska havet och Döda havet är avloppslösa insjöar utan floder ut till havet. Det har f unnits hav på jorden i minst 3,4 miljarder år. Tillförseln av salt från floder och vulkaner på havs botten är lika stor som förlusterna av salt ur havsvattnet, det råder ett jämvikts läge. Havets genomsnittliga salthalt är 35. Tidigare angavs salthalt med enheten pro mille (35 ). Medeltemperaturen är +3,5 C och ungefär hälften av ytvattnet är över +20 C varmt. I kanterna av oceanerna finns två typer av bihav. Den ena är randhav med en ö ppen diffus gräns mot oceanen som ibland är avgräns ad med öar. Den andra typen av bihav är medelhav med en markerad mynning ut mot oceanen. Stilla havet km 10 5 0 5 10 Djuphavsgrav Bergskedja Rubjerg knude fyr, Danmark. GENOMSKÄRNING UTEFTER 22 S FRÅN STILLA HAVET TILL AFRIKA Sydamerika Lågland Ocean Stilla havet Atlanten Indiska oceanen Antarktiska oceanen Arktiska oceanen Hypsografiska kurvan Den hypsografiska kurvan beskriver nivå fördelningen av jordytan. Jordytan utgörs av 29,2 % land och resten består av vatten. Nästan all landyta finns på nivåer upp till 2 000 meter över havet. Kontinentalsockeln, även kallad kontinentalhylla e ller shelf, utgör drygt fem procent av jordens yta. Det innebär att 16 % av de kontinentala litosfär plattorna är översvämmade, vilket motsvarar en yta lika stor som Afrika. Kontinentalsockelns gräns ligger ungefär på 130 meters djup. På den nivån låg havsytan för 15000-20000 år sedan i samband med nedisningen. På konti nentalsocklarna ligger tjocka lager av sediment. I illustrationen är höjd- och längdskalan olika. Kontinentalbranten sluttar t.ex. endast två grader. Kontinentalhylla Kontinentalbrant Kontinentalsluttning Indelning av världshavet Sydatlanten Djuphavsslätt Exempel på randhav Berings hav, Californiaviken Nordsjön, Saint Lawrenceviken Andamansjön Mittoceanisk rygg Exempel på medelhav Australasiatiska medelhavet Europeiska medelhavet, Östersjön Röda havet, Persiska viken Weddellhavet - Karahavet Vita havet Afrika km 10 5 0 5 10
Oceanografi 219 Kontinentalbranten ligger strax utanför kontinentalsockeln. Trots namnet lutar kontinentalbranten bara ca två grader. Utanför kontinentalbranten tar kontinentalsluttningen över. Den lutar ungefär en grad. Vid 3 000 meters djup tar djuphavsslätten vid. Långt över hälften av havsbottnarna ligger på 3 000-6 000 meters djup. Lutningen på slätterna understiger i medel tal en meter per kilo meter, vilket motsvarar 0,05. Trots namnet består slätterna av kilometerhöga kullar och berg. Djuphavsslätterna genomkorsas av de mittoceaniska ryggarna (flera tusen meter höga) och djuphavsgravar. År 1929 orsakade en jordbävning med epicentrum utanför Grand Banks, Nordamerika att 13 transatlantiska telegrafkablar mellan Europa och Nordamerika, gick av. Radiokontakten med de första åtta kablarna bröts samtidigt som jordbävningen inträffade och den sista kabeln gick av först 13 timmar senare. Det tog nästan 25 år innan orsaken till avbrotten kunde förklaras. Jordbävningen hade utlöst ett gigantiskt undervattensskred i kontinentalbranten. Sedimentmassorna för flyttade sig som snabbast med 90 km/h och fortsatte 575 kilo meter längs havsbotten. Efter tillbudet ökade intresset och kunskapen om de stora sedimentlagren på havs botten, allt från kontinentalsockeln, kontinentalbranten, kontinentalsluttningen till djuphavsslätten. Den mäktigaste flodavlagringen på havsbotten är från Ganges. Sedimenten fyller hela Bengaliska v ikens b otten ända ut till 2 500 kilometer söder om m ynningen. V olymen på sedimenten motsvarar ett tio kilometer högt lager över hela Sverige. Största höjd: Mount Everest 8 848 meter Land: 29,2 % Hav: 70,8 % HYPSOGRAFISKA KURVAN - jordytans genomsnittshöjd i förhållande till havsytan Höjd i förhållande till havsytan 1 000 m ö.h. Havsytan Kontinental litosfärplatta: 34,6 % Oceanisk litosfärplatta: 65,4 % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % Andel jordyta över en viss nivå Största djup: Marianergraven 10 994 meter Ungefär 29 % av jordens yta utgörs av land och 71 % av hav. Den kontinentala litosfärplattan täcker 34 % av jordytan och är delvis över svämmad. Hälften av jordytan ligger lägre än 3 500 meter under havsytan och den andra hälften över.
220 Oceanografi Havsströmmar Havet är i ständig rörelse på alla djup. Det finns s tora permanenta strömmar både vid ytan och i djupet. Havsströmmarna står för en stor del av värmetransport en från e kvatorialområdena i riktning mot polerna. Det finns två storskaliga cirkulationssystem i världs havet: de fem stora och ytliga havsvirvlarna som i huvudsak drivs av vinden och djupvattencirkulationen som drivs av s killnader i temperatur och salthalt som har uppstått genom hög avdunstning och lite nederbörd. Ytnära havsströmmar Ungefär 10 % av havets vattenvolym påverkas av vinden och ger upphov till vinddrivna ytströmmar. Runt de subtropiska högtryckscellerna cirkulerar luften medurs på norra halvklotet och moturs på söd ra halvklotet. Det finns två stycken högtrycksceller över Atlanten, två över Stilla havet och en över Indiska oceanen. Vinden drar med sig det översta lagret av havet och skapar totalt fem stora permanenta cirkulära yt strömmar i Nord atlanten, Sydatlanten, norra och södra Stilla havet samt Indiska oceanen. Det är således solens instrålning som indirekt driver havsströmmarna. De kalla havsströmmarna utanför kontinenterna, t.ex. Humboldtströmmen utanför Chiles kust, torkar ur luften som passerar över dem. Luften som sedan når norra Chiles och södra Perus kuster är fattig på vattenånga och ger ett mycket torrt klimat. På liknande sätt bildas Namiböknen i södra Afrika innanför den kalla Benguelaströmmen. Titanic sjönk år 1912 söder om Newfoundland. Området är farligt för sjöfart på grund av isberg och dimma. Isbergen kalvar från Grönland och förs söderut med den kalla Labradorströmmen. Dimman i området uppstår när den varma och fuktiga luften, som har bildats ovanför den varma Golfströmmen, förs in över den k alla Labrador strömmen. Luften kyls av och kan därför inte hålla kvar vattenångan. Vattenångan kondenserar och bildar dimma. Golfströmmen B Nordatlantiska strömmen Vattencirkulationen i Nordatlanten Vattnet som transporteras av Golfströmmen k ommer från det subtropiska området vid Västindien. Den höga avdunstningen gör att vattnet är extra salt. Under ett dygn transporterar Golfströmmen en vattenvolym som är lika stor som hela Östersjön eller om man så vill, 40-60 gånger mer vatten än jordens alla floder per sekund. En del av Golf strömmen länkas av och bildar den Nordatlantiska strömmen. När det varma och extra salta vattnet kyls av ökar densi teten och en del av det avlänkade vattnet sjunker mot havsbotten i områdena runt Island. Det nybildade bottenvattnet transporteras söderut längs Atlantens botten.
Oceanografi 221 Djupa havsströmmar Sötvatten, vattnet i våra insjöar, har högst den sitet vid +4 C. Det inne bär att det fyrgradiga vattnet sjunker till botten. Sjöar kan därför frysa till is fastän medeltemperaturen i hela vattenmassan i genomsnitt är över noll grader. Fryspunkten för havsvatten är ungefär -2 C beroende på salthalten. Ju k allare havsvattnet är desto högre är den siteten. När saltvattnet kyls av ökar densiteten och det sjunker ner mot havsbotten. Det finns två huvudområden där havsvattnet sjunker ner på oceanernas b otten. Båda är belägna nära pol erna. Vattnet som finns på djup under ca 1 000 meter kallas här för bottenvatten. Det atlantiska botten vattnet som har bildats i Weddel havet (Antarktiska oceanen) har en temperatur på - 0,4 C. Det här bottenvattnet har en hög densitet. Det är lägre densitet i Indiska oceanen och Stilla havet än vad det är i Nordatlanten och Antarktiska oceanen. Naturen utjämnar olikheterna i densitet genom att Skiss över ytnära och djupa havsströmmar B v atten strömmar mellan havsbassängerna. Den här densitetsdrivna cirkulation en kallas termohalin cirkulation och står för 90 % av havets vattenrörelser. Bottenvattenbildningen, där syresatt vatten sjunker till botten, gör liv möjligt i hela h avet. Om vattnet inte skulle omsättas på det här v iset skulle botten vattnen vara syrefria och inte kunna r ymma något annat liv än anaeroba bakterier. Medelhavets cirkulation Medelhavets avdunstning är tre gånger högre än tillförseln genom nederbörd och tillrinning från floder. Medelhavet är ett havsområde som har en negativ v attenbalans. Underskottet gör att mer v atten strömmar in från Atlanten än ut från Medel havet. Atlant vattnet har en salthalt på 36,5 när det förs in med en ytlig ström genom Gibraltar sund. När vattnet avdunstar i Medelhavet blir ytvattnet saltare och sjunker till botten. Salthalten i östra Medelhavet kan nå 39,5. Botten vattnet, med en salthalt på 37-38 förs ut strax över tröskeldjupet i Gibraltar sund på 320 meter. Havsområdet är ett av de näringsfattigaste på jorden. Näringsbristen inne bär att det är ont om liv i Medehavet. NEGATIV VATTENBALANS I ETT MEDELHAV 1. Oceanvatten ersätter det avdunstade vattnet 2. Kraftig avdunstning B De stora ytnära strömmarna är vinddrivna och vattnet snurrar runt i virvlar. Nytt bottenvatten bildas vid höga breddgrader när det kyls ner. Utbytet mellan havsbassängernas olika vattenmassor är komplext. I skissen anges de huvudsakliga havsströmmarna. 4. Extra salt vatten förs ut med en bottenström genom mynningen 3. Salt vatten med hög densitet sjunker mot botten Gibraltar sund. I Spanien sägs det att när aporna lämnar Gibraltar försvinner även britterna.vy från Gibraltar mot Afrika.
222 Oceanografi El Niño I normalfallet pressar passadvindarna i södra Stilla h avet ytvattnet västerut i en bred zon längs ekvatorn. Det varma vattnet utefter Sydamerikas kust ersätts då med Humboldtströmmens kallare vatten söderifrån. Det kalla vattnet utanför Ecuador och Peru ger ett torrt k limat längs Sydamerikas västkust. El Niño inträffar när passadvindarna är svagare än n ormalt. Då räcker de inte till för att transportera bort det varma ytvattnet i sydöstra Stilla havet. Det v arma vattnet utanför Sydamerika ger hög nederbörd och har därför stor inverkan på jordbruksnäringen. F iskenäringen drabbas negativt när inget näringsrikt vatten förs upp till ytan, vilket ger ett sämre fiske. Det relativt kallare vattnet återfinns istället i Sydost asien och ger torka där. El Niño förändrar nederbörden så långt bort som i Indien, Afrika och Nordamerika. Varför El Niño uppstår vet man inte. Den mest t roliga orsaken är att det finns naturligt förekommande c ykliska variationer i och mellan hav och atmosfär. Man kan ännu inte förutsäga El Niño. De senaste 30 åren har El Niño återkommit oftare, längre och kraftigare än tidigare. Det kan ha ett samband med den pågående klimatförändringen. NORMALA FÖRHÅLLANDEN EL NIÑO Normal passadvind Försvagade passadvindar Några El Niño År 1991-1995 Mycket lång År 1997-1998 Mycket kraftig Stark Humboldtström Varmt vatten Svag Humboldtström La Niña är motsatsen till El Niño. Under La Niña är passadvindarna kraftigare än normalt och ger torka l ängs Sydamerikas västkust och ökad nederbörd och fler t yfoner i Sydostasien. Åren 2010-2011 observerades en av de kraftigaste La Niña någonsin. Över svämningarna i östra Australien som följde i dess spår var förödande. Ekmantransport När en vind blåser över havet borde det översta v attenlagret transporteras i v indens riktning, men det gör det inte! På norra halvklotet rör sig istället det översta l agret 45 till höger i vindriktningen. Om man mäter på allt vatten under ytan förflyttas det 90 åt h öger. Fenomenet kallas Ekmantransport. Det är corioliskraften som påverkar vattentransporten. På södra halvklotet är däremot Ekmantransporten 90 åt v änster. Utanför Chiles och Perus kuster finns det en nordlig vinddriven havsström, Humboldt strömmen. Utanför Sydamerikas västkust är vinden o ftast sydlig och Ekmantransporten av vattnet sker 90 åt vänster, västerut i Stilla havet. Det ytnära Uppvällning utefter Sydamerikas västkust Humboldtströmmen Sydamerika vattnet som tran sporteras ut till havs ersätts av kallt och näringsrikt v atten från s törre djup, så kallad uppvällning. I dessa näringsrika vatten finns mycket plankton och därmed mycket fisk. Utanför Perus kust existerar ett av världens bästa fiskevatten. När de sydliga vindarna utanför kusten är svagare, under El Niño-år, förs inte särskilt mycket näringsrikt vatten upp till ytan och fisktillgången minskar. När det är kraftiga sydliga vindar, La Niña-år, är fisktillgången större än normalt. Chile, Peru och Ecuador är alla stora fiskenationer och export av fiskeprodukter utgör en stor del av deras ekonomi.
Tsunami Oceanografi 223 Tsunami är det japanska namnet för hamnvåg. Det är en våg i havet som uppkommer när stora vattenmassor sätts i rörelse. Orsakerna till en tsunami är oftast förkastningar (jordbävning) och vulkanutbrott på havets botten. Om jordskorpan rör sig, antingen upp eller ner under havet, kommer en våg att bildas av tryckskillnaderna. En tsunami uppstår när förkastningen eller vulkanutbrottet är tillräckligt stort. Det är dock sällan som en tsunami orsakar katastrofer. När vågen kommer in mot grundare vatten saktar den in och ökar i höjd. Tsunamis är vanligast i Stilla havet. De uppstår framför allt av jordbävningar i subduktionszonerna runt Stilla havsplattan. Det har även förekommit stora europeiska tsunamis. I Lissabon dog 70 000 människor år 1755 efter en tsunamikatastrof. Kunskapen om de här vågornas uppkomst var vid den tiden obefintlig. Den mest kända tsunamikatastrofen inträffade utanför Sumatra den 26 december år 2004. Den orsakades av den största jordbävningen på 40 år. Dödstalet uppskattas till nästan 300 000 människor utefter Indiska oceanens kuster, varav ca 550 var svenskar. Utanför Sumatras kust har det även tidigare förekommit jordbävningar som skapat stora tsunamis. Från sediment på land har tsunamis för 600, 1 200 och 2 000 år sedan konstaterats. Om det finns ett mönster k ommer n ästa stora tsunami att uppstå utanför Sumatra år 2600. Satellitbilden visar en del av Sumatras kust före och efter tsunamin år 2004. Vegetationen är röd och den vegetationslösa marken, lera och sand, är grå i bilden. Vegetationen sköljdes bort av tsunamin. Det går att utskilja en höjdrygg inifrån land ända ut i havet. Den här högre liggande terrängen, mitt i bild, klarade av flodvågen bäst. Sandstränderna, med liten höjdskillnad, bjöd litet motstånd för vattnet. Klippan ut i havet delade tsunamin och den energi som vågorna hade kunde inte föras upp på land just där utan fördelades åt sidorna på sandstränderna. Branta kuster, korallrev och vegetation bromsar upp tsunamis. I turistområdena är stränderna upprensade från träd som kan mildra skadorna av en tsunami. TSUNAMI Havsdjup 4 000 m 50 m 10 m På stora havsdjup har vågen hög fart och låg höjd. När vågen närmar sig kusten minskar hastigheten och vågen växer på höjden. Våglängd 213 km 23 km 10,6 km Hastighet 713 km/h 79 km/h 36 km/h
224 Oceanografi Havets nivåförändringar På lång sikt, tiotals miljoner år, påverkas havs ytans nivå av vilket djup havsbottnarna ligger på. När oceanbottenspridningen är intensiv höjs havsbottnarna i s pridningszonerna och mer av kontinenterna översvämmas. Under krita, för 66-146 miljoner år sedan, var havsytan 100 meter högre än idag och stora d elar av Australien, Nordamerika och Europa var översvämmade. Faktorer som på kort sikt påverkar nivån i h avet är: dammbyggen för konstbevattning och elproduktion som sänker havsytan (år 2020 är alla damm utbyggnader av betydelse a vslutade), fossilt grundvattenuttag för konstbevattning som höjer havsytan ( fossilt grundvatten är vatten i marken som har varit skilt från vattnets globala kretslopp under tusentals år - det fylls på i mycket långsam takt), konst bevattning från floder och sjöar som sänker havsytan eftersom vattnet inte når ut till havet, ökad temperatur i havsvattnet som sänker vattnets densitet och därmed ökar havsvolymen och glaciärernas avsmältning som höjer havsnivån. De nästan 800 km3 vatten som har försvunnit från Aralsjön de senaste 50 åren har höjt havs ytan med två millimeter. Under den senaste nedisningens mest intensiva avsmältning, i s lutet av Weichselglaciationen, steg havsytan med två centimeter per år. Skillnaden i havsnivå mellan glaciala och interglaciala skeden är runt 100 meter. En klimatföränd ring som inne bär att all is på Grönland smälter skulle öka havsnivån med sju meter. Nu är världshavet inne i en period då ytan höjs. Storleken på nivå förändringen är omdiskuterad, men cm 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 under 1900 talet har troligen en ökning med nästan 20 centimeter ägt rum. Det ger en ökning med två millimeter per år. FN:s klimat panel förutsäger en höjning av havsnivån med 18-59 cm fram till år 2100. Det innebär en ö kningstakt med 1,8-5,9 mm/år. Den senaste tioårs perioden har havet stigit med tre milli meter per år. Glaciärernas avsmältning tillför en höjning av havs ytan med runt en m illimeter per år och värme utvidgningen av havsvattnet svarar för ca två milli meter per år. I en forskningsraport från 200 klimatforskare som presenterades år 2011 antas det att havsytan kommer att stiga 0,9-1,6 meter. Prognoserna är osäkra eftersom det är svårt att förutse inlandsisarnas reaktion på ökade temperaturer i t.ex. Antarktis. Om det Västantarktiska istäcket kollapsar förväntas en höjning av havsytan med flera meter! Konsekvenserna av en havsnivåhöjning vore katastrofala för lågt l iggande landområden med stora befolkningskoncentrationer och bördiga åkrar. För att sänka havsnivån skulle det vara enkelt att fylla upp bäcken, områden som är l ägre än havsytan i inlandet, med havsvatten. Områden som diskuteras är Döda havet, Lake Eyre (Australien) och Qattara sänkan i Egypten. De sociala, ekonomiska och ekologiska e ffekterna av sådana projekt är svåra att överblicka. HAVSYTANS NIVÅFÖRÄNDRING Värsta scenariet Bästa scenariet 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050 2075 2100 Diagrammet beskriver FN:s klimatpanels scenarier i framtiden.
Kustprocesser Oceanografi 225 Världens stränder påverkas naturligt av havs strömmar, vindar och olika höga vattenstånd, t.ex. tidvatten. Vågor och vattenströmmar påverkar stränderna g enom: erosion material lossar i strandzonen, transport vattnet för med sig mate rial som är inblandat i vattnet och sedimentering material avlagras på annan plats. Strand erosionen är en ständigt pågående process. S juttio procent av världens sandstränder eroderas med 0,5-1 m eter per år. Det borteroderade m aterialet s junker ner på havs botten eller också byggs nya s tränder upp l ängre bort. Vinden över vattenytan skapar vågor. Vattnet i vågorna rör sig endast upp och ner i en cirkelrörelse. När vågorna k ommer in på grundare vatten bryts de och vattnet rör sig i stället fram och tillbaka. En våg på väg in mot land tran sporterar material inåt land och när vattnet drar sig tillbaka f öljer materialet med ut igen. När vågor k ommer rakt in mot kusten sker ingen transport av m aterial i sidled. Det sker däremot om vågorna kommer in i v inkel mot k usten. De mänskliga aktiviteterna i kustzonen påverkar strand erosionen i hög grad. Om vegetationen som h åller kvar sanden tas bort kommer vind och vågor att påbörja en erosion av stranden. När vattenkraftsdammar har b yggts stannar m ycket av s edimenten, som tidigare fördes med floden ut till d eltat, i dammen. De floddeltan som finns vid m ynningarna byggs inte l ängre på med nytt m aterial. Ett exempel är Nildeltat som varje år min skar i o mfattning på grund av Assuandammen. En stor del av kusterna består av vägar, badstränder och attraktiva tomter. De är ekonomiskt värdefulla både för de boende och för olika näringsverksamheter. Ungefär 80 % av världens största städer ligger utefter kusterna. Om havsnivån stiger kommer erosionen att öka och hota både bebyggelse och jordbruksproduktion. Stranderosion, Gotland. Vågorna äter sig allt längre in i den mjuka berggrunden. Stranderosion i Sverige Problem med strand erosion finns på Gotland, i H alland och i Skåne. I övriga S verige är problemen med stranderosion små. Vågerosion av betydelse inträffar vid högt vatten stånd och hård vind. De bergarter som är mer motstånds kraftiga än andra står kvar som spår av var kusten låg tidigare. Raukarna på Öland och Gotland är sådana exempel. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen från år 2007 kan upptill 150 000 svenska fastigheter vara i farozonen år 2100 om havsytan stiger med en meter.
226 Oceanografi Korallrev Ungefär 20 % av korallreven är döda. Utöver den här femte delen hotas 50 % av utrotning. Framtids prognosen innebär att 70 % av världens koraller riskerar att vara döda inom 50 år. Korallernas försvinnande räknas som det första stora mass utdöendet till följd av klimatförändringarna. K oraller lever i huvudsak på grunt v atten och b ygger upp rev med sina skal. Korallerna växer på varandra, vilket gör att revet blir större och större. K orallrev återfinns mestadels i tropiska hav efter som vattentemperaturen bör vara mellan +22 och +28 C. R even är v anligast förekommande på kontinenternas östra s idor. Stora Barriärrevet, som nu är naturskyddat, är det mest k ända k orallrevet. Runt vulkaniska öar är det också vanligt med korallrev. När vulkan ön eroderas ner fortsätter korallreven att växa och b ildar slutligen en atoll. Reven kan liknas vid fiskarnas barnkammare. När korallreven försvinner innebär det att produk tionen av skaldjur och fisk minskar drastiskt. Hundratals m iljoner människor i utvecklingsländerna får då ännu svårare att försörja sig eftersom deras viktigaste protein källa är fisk. Hoten mot korallerna är många: Ca 35 % av världens mangroveskogar har tagits bort av människan för att bl.a. ge plats åt fisk- och räkodlingar. Sedimenten som t idigare bands av mangroveskogens rötter spolas ut i havet och lägger sig på koralldjuren. Människor ägnar sig åt dynamitfiske som spränger sönder reven. Fisket ger mekaniska skador med sina nät. Korallerna används till kalkutvinning. Koraller, Stora Barriärrevet, Australien. Produktionen är flera gånger större i korallreven än i havens uppvällningsområden. Korallerna samlas in till försäljning och t urister dyker och samlar på dem. Växtgifter från jordbruket läcker ut i havet och dödar korallerna. De dör av förhöjda vattentemperaturer. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären gör att mer koldioxid löser sig i havsvattnet. V atten och koldioxid bildar kolsyra. Syran sänker ph-värdet i havet och hämmar korallernas tillväxt. De senaste decennierna har Thailand och Indien h alverat sitt bestånd av mangroveskog för att odla r äkor. Livslängden för en räkodling i dessa områden är knappt tio år eftersom koncentrationen av de använda kemikalierna blir för hög för räkorna. Mangroveskog tas då ner någon annanstans för att ge plats åt nya räk odlingar. Korallreven fungerar som vågbrytare och skyddar stränderna mot höga vågor. Vågor med hög e nergi som slår mot kusten ökar e rosionen.
Vattenbruk Oceanografi 227 Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten får man en högre avkastning per ytenhet jämfört med vanlig fångst e ller insamling. Vattenbruk är den livsmedelssektor som växer snabbast i världen. Med hållbara brukningsmetoder är vattenbruket ett mycket bra komplement till jordbruket och en möjlighet för u-länder att få exportinkomster. När efterfrågan på livsmedel ökar kommer odling i vatten att bli allt större. Vattenbruk i Sverige I Sverige odlas 9 000 ton matfisk per år. Våra nordiska grannländer producerar mycket mer: Finland 13 000, Danmark 40 000 och Norge 1 000 000 ton! Vi i Sverige har stor potential att öka vattenbruket. Det svenska vattenbruket är inriktat på regnbåge, r öding, ål, kräfta och blåmussla. Längs den svenska västkusten odlas musslor. De tar upp näringsämnen som läcker ut från städer och jordbruk. Musslorna kan användas som både människo- och djurföda och skalen kan återföras till jordbruksmarken som markförbättrare. I Trelleborg planeras en stor biogasfabrik. Råvaran till biogasen ska huvudsakligen komma från jordbrukets restprodukter, men inom en snar framtid också från a lger. Genom att skörda alger utefter Skånes kuster fås flera fördelar: biogas framställd av alger är ett flerfaldigt bättre alternativ än fossilt bränsle, algerna kan efter rötning återföras som gödsel på de skånska åkrarna, de övergödande ämnena kväve och fosfor avlägsnas från Östersjön, turistnäringen och havet som rekreationsmiljö förbättras när ruttnande alger försvinner från stränderna och det skapas nya arbetstillfällen. Stränderna i Skåne kan ge 22 000 ton alger per år. Det skulle räcka till 10 000 biogasbilar som i snitt går 1 500 mil per år. Algodling i havet, Indonesien. På grunda havsbottnar utanför Balis kust odlas alger. De används till emulgeringsmedel i livsmedel och skönhetsprodukter.
228 Oceanografi Världsfisket Handeln fördelar de resurser som jordens ekosystem har att erbjuda. När naturresurserna sinar eller blir för dyra att utvinna i en region vänds blickarna mot andra delar av världen. Ett tydligt exempel är yrkesfisket. I- länderna har ökat sin import av fisk från de fattigare länderna trots att mängden vildfångad fisk har varit konstant i 20 år. Den överdimensionerade fiske flottan i i-länderna har utarmat sina egna hav. Idag åker båtarna till de fattig are ländernas kuster för att fiska. Försörjningen för de kustsamhällen som är beroende av sina fiskfångster hotas av industrifisket från de rikare länderna. Det är oerhört viktigt att få till stånd ett hållbart fiske eftersom en miljard människor har fisk som viktig aste proteinkälla i sin dagliga kost. Det tas upp ca 90 m iljoner ton vildfångad fisk varje år. Skördarna från sjöar och hav kommer troligen inte att kunna öka mer utan måste plana ut eller sjunka. Det som döljer sig bakom den till synes trygga nivån på fisket är att flera värdefulla arter nästan har utrotats och fisket istället har inriktats på andra arter. Marknadens ökade efter frågan på fisk har tillgodosetts med kraftigt växande fiskodlingar. Den totala fiskproduktionen, både fritt fångad och från fisk odlingar, har under perioden ökat både i antal ton och i antal kilo per person. Om världens befolkning årligen ökar med 1,4 % i en tjugoårsperiod och årskonsumtionen per person ligger kvar på dagens 22 kilo fisk skulle det Räktrålare på Nordsjön. Ett kilo fångade räkor ger en bifångst på nio kilo fisk. Den extra fisken kastas död eller döende tillbaka i havet. krävas att ytterligare 45 m iljoner ton produceras år 2020. Gränsen för ett långsiktigt hållbart fiske i havet anses vara ca 80 miljoner ton. Den gränsen överskrids sedan länge. För att möta marknadens behov krävs därför att fiskodlingarna fördubblar sin produktion med växtätande fisk, t.ex. karp och tilapia fram till år 2025. Dagens årliga ökningstakt för odlad fisk är nio procent. Inom några år kommer hälften av all matfisk att vara odlad. De miljöproblem som är för knippade med fiskodlingar är: övergödning, då fiskens avföring kommer ut i vattnet (tre odlade laxar motsvarar en människas belastning av näringsämnen till havet), höga koncentrationer av bekämpningsmedel och antibiotika i vattnet, att odlad fisk som rymmer påverkar de vilda fiskarnas genetiska material, att främmande fiskarter kan föra med sig sjukdomar till vilt levande fisk och att ett kilo odlad rovfisk konsumerar tre kilo fisk som föda, vilket gör att ännu mer vildfångad fisk måste tas upp ur havet.
Oceanografi 229 Världsfisket år 2009 i miljoner ton Vildfångad 89 Fiskodling 56 Över 90 % av fisken i havet fångas i havsområdena över kontinentalsocklarna. De tio största fiskenationerna är i fallande ordning: Kina, Peru, USA, Chile, I ndonesien, Japan, Indien, Ryssland, Thailand och Norge. De stora rovfiskarna i världshavet har minskat till en tiondel på grund av det kraftiga överfisket. De moder na Tiden och tonfisken håller på att ta slut. På fiskmässan i B ryssel hindrade Greenpeace fem stora tonfiskgrossister att bedriva handel. Organisationen vill få livsmedels kedjorna att stoppa försäljningen av utrotningshotad fisk och av fisk fångad med skadliga metoder. fiskefartygen har utrustning som gör det lätt att snabbt hitta fisk. De kan fiska med stor precision, vilket gör att havet dammsugs på fisk. Enligt FN är tre fjärdedelar av de kommersiellt gångbara fiskarterna näst intill ut fiskade. För att få havsekosystemen i balans krävs minsk ade fiskkvoter och att stora delar av världshavet avsätts i marina naturreservat. Idag är bara en procent av haven skyddade. Trots överfisket i haven stödjer v ärldens regeringar fiskerinäringen med 100 miljarder kronor per år. För att få ett hållbart fiske skulle den nuvarande fiskeflottan behöva halveras.världsfisket måste ändra inriktning för att bli hållbart i längden. Några av de åtgärder som är lämpliga, för att säkra den viktigaste proteinkällan för många männi skor i världen, är t.ex. att: Fiskare i Peru. De här fiskarna i Peru kon kurrerar med de stora fiskebåtarna om fångsterna. minska fiskmjölsproduktionen (drygt en tredje del av den vildfångade fisken i världen blir djurfoder och av den fisk som tas upp i svenska vatten blir 60-70 % foder), använda fiskemetoder som minskar bifångsterna (bifångsten i världen är 7-27 miljoner ton), öka kontrollen för att minska det olagliga fisket (svartfisket), fiska fler olika arter för att minska trycket på de hotade fiskarterna och införa fler marina naturreservat där fisken kan reproduceras.