Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)



Relevanta dokument
Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Läxa till torsdag v. 48

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

Inre krafter - Geografi Gleerups

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Klimat, vad är det egentligen?

Hej alla blivande geografer!

Växthuseffekten och klimatförändringar


Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Jordens inre krafter

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Förnybara energikällor:

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Jordens historia Jordens bildande

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Sårbara platser. Sårbara platser

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen Solna Tel: Fax: Epost:

Plattektonik och jordbävningar

Extramaterial till Geografi 7-9

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Vad är vatten? Ytspänning

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Genomgång av sidorna i Naturkunskap A: Henriksson

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Historisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra

Ämnen runt omkring oss åk 6

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Min bok om. planeterna. Namn:

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

ETE331 Framtidens miljöteknik

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Jordens inre och yttre krafter

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Allt kallare ju högre vi kommer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

1. Vad är naturkunskap?

ETE331 Framtidens miljöteknik

För lite eller för mycket olja?

KEMI modellsvar a) CaCO3(s) CaO(s) + CO2(g) (1 p) b) CaO(s) + H2O(l) Ca(OH)2 (s) (1 p) c) m(ca(oh)2) = 1 ton = 1000 kg = g M(Ca(OH

ETE310 Miljö och Fysik

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

UR-val svenska som andraspråk

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Transkript:

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker. b. Grundvatten duger oftast som hushålls- och dricksvatten som den är. c. De viktigaste grundvattenreserverna förekommer i grus- och sandområdena i de sydliga och östliga delarna av Finland. d. Förorening av ytvattnet är mer skadlig än förorening av grundvattnet. a. De hårdaste istiderna upprepar sig i intervaller av 100 000 år. b. Den varmaste perioden av den nuvarande värmeperioden tog plats 6000-5000 år sen. c. Man har hittar sex moränlager som alla avlagrats under olika istidern. d. Havsytan steg under istiden. a. Grundvatten bildas av sjunkvattnet. b. Grundvattnet från berggrunden kan inte utnyttjas. c. En artesisk brunn bildas när man borrar i uppdämt vatten och vattnets lyfts upp till jordytan med hjälp av sitt eget tryck. d. En källa bildas där ytan av grundvattnet klipper markytan. a. Landhöjningen är en följd av istiden. b. Landhöjningen sker snabbast i Sydvästliga Finlands kustland. c. Marken kommer att höjas c. 100m vidare uppåt i Kvarken-området innan isostasin är uppnått på nytt. Vattendragen har förändrat sina utloppsfåror på grund av landhöjningen. a. En metallmeteorit är magnetisk. b. Meteoriterna är antingen asteroider, stora meteoroider eller kometer. c. Iridium är ett vanligt ämne i asteroider. d. När stora meteoriter, med en diameter över en kilometer, stöter mot markytan, höjs jordens medeltemperatur. a. Naturgas är den viktigaste bränslen för tillverkning av fjärrvärme i Finland. b. Det bildas svavel- och kväveoxider I förbränningen av torv. c. Kol är det miljövänligaste av alla de fossila bränslena. d. I kärnkraftverken använder man uran som bryts från berggrunden. a. Virtualvattnet betyder mängden av vattnet som går åt att tillverka en produkt. b. Konstgjort grundvatten tillverkas med att låta ytvatten sippra in i jorden. c. Vattenfotspår av en finländare är hälften av en person från USA. d. Det finns stora mängder av fossil, tusentals år gammal vatten under Sahara. a. Jordens uratmosfär innehöll syre, kväve, väte, ammoniak och metan. b. Magnetosfär skyddar livet på jorden från solvindens protoner och neutroner. c. Hydrosfären på jorden uppstod c. 3,9 miljarder år sedan d. Biosfären är beroende av syre och kväve ur atmosfären, vatten ur hydrosfären och näringssalter ur litosfären. a. En ökning av ett steg i Richterskalan, t.ex. från fem till sex, betyder att energimängden som frigörs i jordbävningen blir 30 gånger större. b. Jordbävningar i Finland är vanligen under 2,5 i magnitud (richterskalan). c. Rörelserna orsakat av jordbävningar i Finland är typiskt några meter i storleken. d. Att det framkommer jordbävningar i Finland beror på landhöjningen efter istiden.

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. a. Det finns flera sköldvulkaner i Island eftersom landet ligger ovanpå en het fläck (hot spot). b. Det finns bara ett fåtal verksamma gejsrar i världen. c. Basaltisk lava är styv och trögflytande och leder därför till uppkomsten av branta kägelvulkaner. d. I vulkaniska aktiviteter räknar man med vulkanutbrott, heta källor och gasutbrott från berggrunden. a. Lämningar av organismer som har uppträtt under exceptionellt lång tid i det förflutna kallas ledfossil b. Fossilisering förutsätter syrefria förhållanden c. Under de senaste 500 årmiljonerna har det inträffat fem massutdöenden d. De äldsta fossilen är 3,8 miljarder år gamla. a. Mammuten och den ullhåriga noshörningen dog ut för ungefär 100 000 år sedan. b. Bakteriernas cellandning försiggår på cellmembranets veck istället för i mitokondrier. c. Mossorna är bland de tidigaste växterna som anpassat sig till ett liv på land. d. Utdöenden hänför sig ofta till globala miljöförändringar. a. I fotosfären i solens inre frigörs energi i fissionsreaktioner där väte övergår till helium. b. Energin som är lagrad under solfläckarna frigörs i flammor, där stora mängder av protoner och neutroner utslungas från solen mot rymden. c. Det finns ett asteroidbälte mellan Mars och Jupiter. d. Meteorsvärmar uppkommer när jordens bana korsar någon komets bana och träffar damm som frigjorts från kometen. a. En orkan föds i ett högtryckscentrum där luften strömmar uppåt och vinden för in mera luft från omgivningen. b. El Niño -fenomenen längs Syd-Amerikas västkust syns som en höjning av havsvattnets temperatur. c. På grund av klimatförandringen som beror på ökad växthuseffekt kommer nederbörden att öka i de tempererade och kalla zonerna, men minska i största delen ave de torra zonerna. d. Lilla istiden tog slut för ca.160 år sedan. a. Tsunamier kan uppkomma som en följd av asteroidnedslag och vulkanutbrott. b. Tsunamier uppkommer oftast i, och i området nära till, Stilla havet. c. Den enorma energin av tsunamin beror på vattnets förmåga att bli sammanpressad. d. De förödande tsunamierna uppkommer som en följd av jordbävningar på havsbotten. a. För 4600 miljoner år sedan förtätades jorden till en fast himlakropp. b. Jorden smälte delvis vilket ledde till att stenmaterialet lagrades och jorden fick en skiktad struktur. c. Meteoritbombardemang frigjorde rikligt med gaser från litosfären vilket ledde till bildandet av uratmosfären. d. Litosfären sprack upp i litosfärplattor vars storlek och rörelser har förandrats många gånger. a. Vulkanismen får sin energi från astenosfärens konvektionsströmmar. b. Lavan som bildades av uppsmulten kontinental bergrund är basisk och lättflytande, och ger upphov till kägelvulkaner med branta sidor. c. Vulkanutbrottet är desto kraftigare ju surare lavan är, eftersom den tröga sura magman innehåller rikligt med vatten och gaser.

18. 19. 20. d. Kanarieöarna har bildats av lava från en het fläck. a. Finlands berggrund består mestadels av metamorfoserade sedimentära och granitiska bergarter. b. Numera ligger Finland långt borta från litosfärplattornas gränszoner och därför är vår bergrund stabil. c. Rapakivigraniterna bildades efter den Svekokareliska bergveckningen. d. Finlands berggrund är mestadels prekambrisk, under 570 miljoner år gammal. a. Djupbergarter, till exempel granit, är magmabergarter som bildas i magmakammare i de inre delarna av veckberg genom en långsam nedkylning av magma. b. Magmatiska och metamorfa bergarter bildas från sedimentära bergarter som följd av endogena processer under den geologiska cykeln. c. Bildandet av sedimentära bergarter från sediment kräver bergveckning. d. De sediment som avlagras på den oceaniska litosfärplattan är vattenrika och smälter därför lättare som den oceaniska plattan när de når en konvergenszon. a. De bästa malmförekomsterna finns i gamla veckbergsområden där erosion fört malmådrorna i dagen. b. Granit är Finlands viktigaste byggnadssten. c. Guldmalm måste ha en metallhalt på över 25 % innan man börjar bryta den. d. Ädelstenar är en viktig exportvara i många afrikanska länder.

Uppgift 2. (9p.) Figur 1. Skriv ditt svar här Se Figur 1 och svara på följande frågor. a) Rita pilar som visar rörelseriktningen av plattorna I och II (1p.) b) Hur kallas den tektoniska miljön som visas i figuren? (1p.) c) Vilka två faktorer orsakar rörelsen av platta I? (1p.) d) Markera i figuren med siffror III-VIII var som det finns sedimentära bergarter (III), omvandlade (metamorfa) bergarter (IV), djupbergarter (V), magma/smält (VI), vulkaniska bergarter (VII) och en vulkaniskt utbrottskanal (VIII). (2p.) e) Rita i figuren var som det vanligen finns veckstrukturer, och rita en skiss över en veck och en förkastning som är typiska för den här tektoniska miljön. (2p.) f) För hurdana geologiska risker utsatts husen i punkt A och B? Svara kort med strecklinjer. (2p.) Uppgift 3. Lös beräkningarna. Ingen miniräknare behövs. (4p.) a) Det förekommer föhnvindar i Alperna. Varm luft från Medelhavets högtrycksområde strömmar över Alperna. Luften kyls med c. 0,5 o C/100m när den stiger uppåt, samtidigt som vattenångan kondenseras. Efter att ha passerat Alperna, den luften som torkats över de nordliga sluttningarna av Alperna, värms upp med sjunkande höjden, c. 1 o C/100m. Hur höga är bergen i ett ställe där luften som kommit från havet, med +20 o C temperatur på havsnivån, är +28 o C varm efter att ha passerat Alperna? (2p.) b) I Finland regnar det i genomsnitt 600 mm per år (1mm = 1 liter/m 2 ). Av den mängden dunstrar av 50% och 30% rinner vidare längs markytan i olika vattendrag och reserver. Vilken volym (i m 3 ) av grundvatten bildas upp årligen? Finland har en markyta på c. 300 000 km 2. (2p)

Uppgift 4. Svara i tabellen nedan om formationen i frågan är en erosions- eller avlagrinsformation. Förklara också vilket medel eller process har varit ansvarig för framkomst av formationen (4 p.) Formation U-dal Dödisgrop Svampformad klippa Bottenmorän Brant Ås Blockfält Dyn Erosions- eller avlagringsformation Medel eller process Uppgift 5. Kol- och kritaperiodernas avlagringar och deras betydelse för dagens samhälle. (6p.) Uppgift 6. Hurdan är jordens inre struktur och hur har man kunnat fastställa den? (3p.)