Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir till. Men visste du att det finns olika sorters vulkaner? Eller vad en hetfläck är? Dessa och många andra frågor får du svar på i filmen. Filmens mål är att Skildra vad Pangea är och hur kontinenterna en gång i tiden satt ihop Berätta om vulkanism på jorden; om var vulkanerna finns Visa hur jorden ser ut på insidan och berätta om lava och annat Förklara hur vulkaner skapas Förklara mer om vulkanutbrott och varför dessa sker Visa skillnaderna mellan olika sorters vulkaner, sätten de får utbrott på och hur ofta de får utbrott DVD:n omfattar följande avsnitt: 1. Kontinentpusslet 2. Vulkanism på jorden 3. Den underjordiska elden 4. Hur uppstår vulkaner 5. Vulkanutbrott 6. Vulkanformer Kontinentpusslet Jorden har inte alltid har sett ut som idag. Anledningen till det är den så kallade kontinentaldriften. Alla kontinenterna, till exempel Afrika eller Amerika, förskjuts med tiden. Men rörelserna går mycket långsamt bara några centimeter per år. Men hur kan kontinenter överhuvud taget röra på sig? Svaret är enkelt: Jordskorpan är uppdelad i plattor som bokstavligt talat flyter på de mjukare, nedre delarna av jordmanteln. Det finns sju stora och ett flertal mindre plattor. På en sådan platta kan det ligga både kontinenter och hav på de flesta plattor finns det bådadera. Kontinentalplattorna drivs av uppstigande heta Speltid: 32 min. Årk: 1-5 Ämne: Biologi, Fysik/Kemi, Geografi Originaltitel: Vulcanismus Produktion: Gida, Tyskland Svensk version: Cinebox Media, 2008 Ansvarig utgivare: Cinebox Filmnr: 1323
Allt om hjärtat och blodomloppet - Studiehandledning magmaströmmar från jordens inre och rör sig långsamt, men obevekligt. När man studerar en världskarta ser man att Afrika och Sydamerika passar ihop, som pusselbitar. De måste alltså ha legat alldeles intill varandra en gång i tiden. Men även de andra kontinenterna har suttit ihop. Fram till för ungefär 130 miljoner år sedan fanns det bara en enda stor superkontinent som vi idag kallar Pangea. Den bestod av alla dagens kontinenter: Europa och Asien, Nordamerika, Afrika, Sydamerika, Antarktis och Australien. Sedan delades Pangea i flera mindre delar. De rörde sig åt olika håll ända till de platser där de ligger idag. 1. Hur kommer det sig att kontinenterna rör på sig? 2. Hur många stora kontinentplattor finns det? 3. Vad var Pangea? Vulkanism på jorden Forskarna har räknat till över 1500 vulkaner över hela jorden. Av dem är ungefär femhundra aktiva idag. Men många av de vilande vulkanerna kommer förr eller senare att få ett utbrott igen. De flesta vulkaner finns på platser där oceaniska plattor förskjuts in under kontinentala plattor. Det rör sig nästan alltid om farliga vulkaner som får mycket våldsamma utbrott, men som sker väldigt sällan. Det så kallade cirkumpacifiska bältet, eller Eldringen, innefattar över tusen vulkaner och löper runt Stilla havet. Eldringen i Stilla havet visar ganska exakt gränserna mellan tre oceaniska plattor som stöter emot kontinentala plattor: Stillahavsplattan, Cocosplattan och Nazcaplattan. Eldringen sträcker sig från Nya Zeeland via Söderhavsöarna, Filippinerna, Japan, Berings sund, Alaska och sedan längs amerikanska västkusten ända till Sydamerikas sydspets, det område som kallas Eldslandet. I Europa finns bara sjuttiosju av världens femhundra aktiva vulkaner. Hälften av dem finns på Island, jordens största vulkanö. Island ligger mitt på Atlantiska centralryggen, där de eurasiska och nordamerikanska kontinentalplattorna rör sig från varandra. Därför hittar man här många sprickvulkaner. Så kallas de sprickor i jordskorpan där det strömmar ut lava. Dessutom har Island många sköldvulkaner. Det är relativt platta och rundade vulkanberg. Island är också en ö med synnerligen hög vulkanisk aktivitet. En av de mest berömda vulkanerna ligger i Italien: Vesuvius. Vid dess hittills värsta utbrott år 79 efter Kristus ödelades den romerska hamnstaden Pompeji och flera närliggande orter. Pompeji och dess invånare begravdes under ett meterhögt lager aska och slam, vilket bidrog till att konservera en del av dem under århundradena. Staden och dess invånare föll med tiden i glömska. Först på 1700-talet återupptäcktes den begravda staden av en slump och grävdes ut. Utgrävningen gav forskarna mycket ny kunskap om romarnas liv. Vesuvius har än idag inte lugnat ned sig. Det senaste nämnvärda utbrottet ägde rum så sent som 1944. Och vulkanforskarna är ganska säkra på att det förr eller senare kommer ännu ett stort utbrott. Som tur är har vi idag väl fungerande varningssystem som skyddar oss mot otäcka överraskningar. Seismografer kallas de apparater som registrerar minsta skakning i marken och som kan hjälpa till att varna för vulkanutbrott i god tid.
1. Ungefär hur många aktiva vulkaner finns det på jorden idag? 2. Vad kallas det cirkumpacifiska bältet med ett annat ord? 3. Kan du ge exempel på minst ett berömt vulkanutbrott? Den underjordiska elden Glödande, flytande sten väller upp till ytan. Den bränner upp allt som kommer i dess väg. Heta gaser, aska och sten slungas upp ur jordens inre Men varifrån kommer den här glödande hettan? Låt oss titta närmare på hur vår planet ser ut på insidan! Jorden är formad som ett klot, som består av olika lager. Och ju längre in i jorden vi tar oss, desto varmare blir det. Inne vid jordens mitt är det ofattbart hett! I jordklotets mitt finns en kärna av metall, omkring sextusen grader varm. Kärnan är delvis flytande, men även delvis fast, eftersom den pressas samman av de yttre jordlagrens enorma tyngd. Nästa lager är den så kallade manteln. Den är ungefär 2 900 kilometer tjock och består av ett antal lager glödhet sten. Trots den enorma hettan är största delen av manteln inte riktigt flytande, utan mera mjuk och formbar. Längst ut i jordmanteln bildas oftast så kallad magma; en smälta av flytande sten. Jordklotets yttersta lager är den fasta jordskorpan, på vilken vi lever. Den omsluter den heta manteln som ett tunt, hårt skal. På vissa ställen är den tjockare, på andra något tunnare. I genomsnitt är jordskorpan endast 35 kilometer tjock det är nästan ingenting i jämförelse med jordens diameter på nästan 13 000 kilometer! På vissa ställen tar sig den heta, flytande magman igenom jordskorpan och upp till ytan. Där bildas då en vulkan. Jordvärmen är bra till att värma upp terminalkällor, där hett vatten sprutar upp ur marken. Ibland håller de till och mer en skön badtemperatur. Utnyttja som energikälla. Bergvärme kallas det när man värmer upp kallvatten med hjälp av jorden. Vätskan stiger sen upp och avger värmen i husets uppvärmningssystem. skapa snygga naturliga installationer, t.ex. i form av en gejser som sprutar hett vatten som en fontän ur marken. 1. Vad kallas den glödande, flytande sten som väller upp vid ett vulkanutbrott? 2. Vad kallas det område som finns allra längst in i jordklotet? 3. Kan du ge några exempel på hur man kan utnyttja jordvärmen? Hur uppstår vulkaner? Var uppstår vulkaner? Och varför? Det finns två huvudorsaker till att en vulkan uppstår på en viss plats. Den första är rörelserna i jordskorpan, den så kallade plattektoniken. Den andra är så kallade hetfläckar. Utöver det måste man veta att den tunna jordskorpan inte består av ett enda stycke, utan av ett flertal olika stora plattor. Plattorna flyter ovanpå de heta, trögflytande stenmassorna i jordmanteln. Uppåt- och nedåtgående strömmar i den mjuka, heta stenen gör att plattorna rör sig flera centimeter om året. Där två plattor glider isär uppstår en spricka i jordskorpan. Genom sprickan väller magma upp och täpper igen hålet. På så
sätt uppstår ständigt ny havsbotten i Atlanten, liksom platta sköldvulkaner. Det finns även en annan typ av vulkanbildning. Vulkaner kan också uppstå där två plattor rör sig mot varandra. En tunnare oceanisk platta skjuts in under en kontinentalplatta och trycks ned i den heta jordmanteln. Hettan får den nedpressande plattan att börja smälta. Magma stiger upp och smälter ett hål i den ovanliggande plattan: En vulkan bildas. Där en platta glider in under en annan bildas ofta till och med en hel kedja av vulkaner. Men nu över till den tredje orsaken till vulkanbildning: de så kallade hetfläckarna. Ordet hetfläck är en översättning av engelskans hot spot. En sådan hetfläck finns till exempel under ögruppen Hawaii i Stilla havet och även där är den vulkaniska aktiviteten stor. Strömmarna inuti den mjuka jordmanteln håller inte bara kontinentalplattorna i rörelse. De gör också att det blir extra varmt på vissa ställen strax under jordskorpan. Det bildas magma, alltså flytande sten, som stiger uppåt. Om jordskorpan är tillräckligt tunn kan det uppstå en vulkan. Först samlas magman i en sorts hålighet, en magmakammare. Om trycket blir tillräckligt högt smälter sig magman lodrätt uppåt genom jordskorpan. En vulkankrater bildas. Sedan kommer det: vulkanen får ett utbrott och het magma strömmar ut. Så snart magman kommer i kontakt med vatten kyls den och stelnar. Men magman fortsätter att strömma ut genom kratern. På så sätt bildas med tiden ett vulkanberg under vattnet. Med tiden växer berget till enorm storlek ända tills det sticker upp över vattenytan. En vulkanö har fötts! 1. Vad är en hetfläck för någonting? 2. Förklara övergripande hur det går till när en vulkan bildas. 3. Vad är magma för någonting? Vulkanutbrott Vulkanutbrott hör till de allra mäktigaste av naturens skådespel. Magma stiger upp från den övre delen av jordmanteln. Den samlas först i en stor, underjordisk hålighet: en magmakammare. Om trycket i kammaren blir tillräckligt stort börjar magman pressas uppåt mot jordytan. Den stiger upp i vulkankratern och spränger bort proppen av stelnad sten som bildades efter det senaste utbrottet. En pelare av glödande, het magma skjuter upp ur kratern, ibland flera hundra meter upp i luften. Delar av den smälta stenen finfördelas till små droppar. I luften kyls stendropparna av och regnar ned från himlen som svart sand. Men även större stenar slits med av kraften i utbrottet och slungas ut i området runt vulkanen. När trycket i magmakammaren har minskat sjunker eldpelaren ihop. Men magma fortsätter att välla upp ur krateröppningen. Så snart magman lämnar kratern kallas den för lava. Lavaströmmen rinner nedför berget och bränner upp allt som kommer i dess väg. Det kan även utlösas livsfarliga laviner av pyroklastiskt material aska, gas och sten som rasar ned från vulkanens topp. Sådana laviner kan röra sig i över 400 kilometer i timmen och ha temperaturer på upp till åttahundra grader. Vid extrema utbrott kastas så mycket aska och damm upp i atmosfären att det kan orsaka en så kallad vulkanisk vinter trots att det är mitt i sommaren! Efter ett så kraftigt vulkanutbrott kan jordens genomsnittstemperatur sjunka med flera grader. Någon gång är magmakammaren under vulkanen tömd. Den klarar inte längre av att bära upp vulkanens vikt och rasar in. Kvar blir en stor, rund insjunkning.
Eftersom insjunkningen liknar en gryta kallas den också för caldera, det spanska ordet för kittel. En sådan caldera kan ha en diameter på flera kilometer. 1. Hur kommer det sig att ett vulkanutbrott sker? Förklara övergripande. 2. Ge några exempel på pyroklastiskt material. 3. Vad är en caldera och vad betyder ordet egentligen? Vulkanformer Man kan dela in vulkaner i två huvudkategorier. En viktig faktor för indelningen är lavan. Beroende på vilken bergart lavan består av är den antingen mer trögflytande eller mer lättflytande. Lavans sammansättning har stor betydelse för vulkanens form och vilket sätt den får utbrott på. Man skiljer på de höga, konformade stratovulkanerna och de plattare, runda sköldvulkanerna. Vad beror de här båda formerna på? Lättflytande lava flyter snabbare och längre därför är sköldvulkanerna plattare. Och eftersom lavan är så pass lös väller den upp ganska jämnt ur kratern. Sådana vulkaner är relativt ofarliga och går till och med att betrakta på nära håll. Det är deras utseende, deras silhuett, som gett dem namnet sköldvulkaner. På långt håll ser de nämligen ut som en krigares sköld som ligger på marken. De flesta vulkaner som ligger över hetfläckar är sköldvulkaner. Men en mycket vanligare vulkanform är den så kallade stratovulkanen. Dess lava är mer trögflytande. Den stelnar mycket snabbare och kan därför inte flyta lika långt. Vulkanberget växer istället brant på höjden, som en kon. Lavaströmmen bromsas lätt upp och kan då täppa till vulkanens mynning. Då spottar vulkanen ut aska, stenblock och moln av giftiga gaser tills mynningen öppnas upp igen. Av det skälet består den branta vulkanen av flera skikt av lava och aska eller rullsten. Därför kallas stratovulkaner också för skiktvulkaner. 1. Beskriv hur en stratovulkan ser ut. 2. Beskriv hur en sköldvulkan ser ut. 3. Kan du förklara skillnaderna mellan de båda? Här kan du hämta mer information http://www.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/ geografi3/sidor/endogena/vulkanism.htm - mycket bra sammanställning om vulkanism http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/ jourhavandegeolog/geologifordjupning/vulkanerochvulkanism.1070.html - ännu mer bra material om vulkanism http://www.geo.uu.se/geovetenskaper/vulkaner.asp - geovetenskaper.nu http://sv.wikipedia.org/wiki/vulkan - Wikipedia om vulkaner http://www.google.se/ - bra sökmotor http://www.susning.nu/ - uppslagsverk http://www.dn.se - Dagens Nyheter http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ - länkskafferiet