KÄMNÄRSRÄTTEN DOMSTOLEN DÄR NÄMNDEMÄN BESLUTADE. OM ATT FATTA BESLUT I DOMSTOL Sveriges nämndemän är väl meriterade för ökat inflytande

4/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 156 sedan starten 1977 31 OKTOBER 2015 TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN 2 OM ATT FATTA BESLUT I DOMSTOL Sveriges nämndemän är väl meriterade för ökat inflytande KÄMNÄRSRÄTTEN DOMSTOLEN DÄR NÄMNDEMÄN BESLUTADE Ska Sveriges lekmannadomare inta en viktigare position i domstolarna? Carl Johan Ljungberg, nämndeman i Stockholm: GE NÄMNDEMÄNNEN MER ATT SÄGA TILL OM SIDORNA 12-13

Organ för Nämndemännens Riksförbund Bankgiro 5360-9855 Telefon: 08-651 55 13 Ansvarig utgivare: Marika af Winklerfelt tel 0703 45 15 42 Årgång 38 Nämndemannen 4/2015 Nr 156 efter starten ISSN 03448-4351 Redaktör: Staffan Ringskog Box 1046 262 21 Ängelholm hagstigen@telia.com Layout: Staffan Ringskog Om material ur tidningen, liksom hel tidning, publiceras i annat sammanhang, i tryckt media eller på nätet, kan sådan publicering debiteras från producerande förlag. Skriftligt tillstånd krävs från förlag för sådan publicering. Vite utgår vid otillåten publicering på nätet liksom i tryckt media. Tidningen ansvarar ej för insänt material. Tryck VTAB Vimmerby Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör. Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: stockholmeast@gmail.com Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Bankgiro 5360-9855 adresser NRF:s hemsida: www.nmrf.se ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se Telefon: 08-651 55 13 Nämndemännens Riksförbund Ågatan 15C 749 35 Enköping Telefon 08 651 55 13 Bankgiro 5630-9855 Tidningen produceras av AB Stockholms Östra Bok-och Tidningsförlag. Tryck:VTAB,Vimmerby Tidningen distribueras till aktiva nämndemän enligt Domstolsverkets register. Prenumeration 140 kronor Utgivning under 2015 Nämndemannen 5: 10 december 2015 (24 november 2015) Senaste manusdag inom parentes Ordföranden har ordet Lekmannadomarna och inflytandet Systemet med nämndemän har gamla anor i Sverige och kan spåras ända till 1200-talet. Nämndemännens roll har naturligtvis förändrats och sett annorlunda ut under olika tidsepoker. Intressant är dock att lekmannadomare i ganska sen tid agerat som ensamdomare i de s.k. Kämnärsrätterna. Hur de fungerade står att läsa i detta nummer på sidorna 6 7. Här görs bl.a. en jämförelse med dagens magistratsdomstolar i England där tre lekmannadomare ensamma svarar för dömandet i mindre allvarliga brott. Röster höjs också här och i en artikel av Carl- Johan Ljungberg (sid 12 13) för att ge nämndemännen större inflytande och kanske återinföra någon sorts kämnärsrätter i Sverige. I den deklaration för lekmannadomare som antogs år 2012 av 25 EU-länder i Bryssel slogs fast att det är en fundamental princip i En ny mandatperiod står snart för dörren då nya nämndemän är på väg att utses och introduceras för sitt viktiga uppdrag. Flera positiva förändringar har införts som ett resultat av Nämndemannautredningens förslag (SOU 2013:49). Mandatperioden har förskjutits framåt med ett år, lämplighetskraven har skärpts och en grundutbildning av alla nämndemän har gjorts obligatorisk. Vi hälsar också med tillfredsställelse att de begränsningar i varje demokratiskt samhälle att medborgarna ges rätt till deltagande och insyn i rättsprocessen. I de flesta EU-länder finns också lekmän med på ett eller annat sätt i domstolsväsendet. Men det ser väldigt olika ut och demokrati-argumentet verkar inte alltid vara det främsta motivet för lekmännens deltagande. Ett skäl till att magistratsdomstolarna finns kvar i England har förutom att de har ett grundmurat gott anseende uppgetts vara att det är ett ekonomiskt fördelaktigt system. Magistratsdomarna erhåller inga arvoden utan bara ersättning för utgifter de haft i samband med tjänstgöringen. Ekonomiska skäl anges också som ett motiv för att man i Frankrike så sent som år 2003 introducerade en lägre instans Juges de proximité ( grannskapsdomare ) som skulle ses som medborgare i BREVET TILL JUSTITIEMINISTERN rättvisans tjänst. Det berättades för oss under NRFs nyligen genomförda studieresa till Paris (se sid 16 17). De agerar som ensamdomare i enklare ärenden. För att bli grannskapsdomare ska man vara minst 35 år men högst 75 år och ha minst 4 års gedigen erfarenhet av arbete inom det juridiska området. De erhåller ett arvode på 61 euro per session. I både England och Frankrike är det således lekmannadomarna som tar hand om de triviala målen. De är dock inte med och dömer i allvarligare brott utom i fall där jury förekommer. I Sverige tenderar utvecklingen att gå i motsatt riktning där det funnits förslag både från Straffprocesskommittén och Nämndemannautredningen om att begränsa nämndemännens deltagande till de allvarligare brotten och låta lagfarna domare ensamma avgöra de triviala Nämndemännens Riksförbund har nyligen skickat justitieministern brev avseende nämndemännens arvode. Tidningen Nämndemannen publicerar här brevet i sin helhet. nämndemännens deltagande i domstolarna som föreslogs i utredningen inte genomförts. Däremot har det haft som negativ följd att det inte skapats något ekonomiskt utrymme för den dubblering av nämndemännens arvoden som föreslogs i Nämndemannautredningen. Av oss nämndemän upplevs detta som ytterst otillfredsställande. Det borde inte vara omöjligt att finna alternativa vägar att finansiera en höjning av våra arvoden. Arvodena har legat på en oförändrad nivå ända sedan år 2007. Heldagsarvodet utgör 500 kr och för tjänstgöring under tre timmar utgår endast halvt arvode med 250 kr. När halvdagsarvodet infördes 2007 innebar det i praktiken en sänkning från 300 kr som tidigare gällde oavsett om tjänstgöringen omfattade hel eller halv dag. Någon extra ersättning betalas dock inte ut i konsekvens därmed om förhandlingarna drar ut på tiden efter dagens slut och omfattar mer än sex timmar vilket är vanligt förekommande. I förvaltnings- och 2

4/2015 Nämndemännens Riksförbund NRF målen. Att återinföra någon sorts kämnärsrätter för de triviala målen skulle stå stick i stäv mot den utvecklingen. Frågan är i vilka mål som vi nämndemän gör bäst nytta. För egen del tror jag att det är viktigare att vi finns med i dömandet när det gäller de allvarligare brotten där bevisvärderingen ofta är mer komplicerad än i de mer rutinartade ärendena. Att som i Frankrike införa grannskapsdomstolar och bygga ett nytt system på att anlita lekmannadomare som inte fullt ut får ersättning för sina insatser vore dock fel väg att gå. Nu är det viktigare att satsa på att vi får en rimligare ersättning för det arbete vi redan utför i rollen som nämndemän. I Leif Magnussons artikel på sid 10 jämförs våra arvoden med lekmannadomarnas arvoden hos våra nordiska grannar. Här framgår att det bara är Norge som har lägre arvoden än Sverige. Det bör dock ses mot bakgrund av att det där är en medborgerlig plikt att ställa upp om man väljs ut för tjänstgöring som meddomare men att man i gengäld inte behöver tjänstgöra mer än 1 3 gånger per år. Bara vid Oslo tingsrätt finns ungefär lika många meddomare (8 000) som det finns nämndemän i hela Sverige. (Mer om de norska meddomarna kan läsas på sid 23.) På kongressen i Örebro var det också våra låga arvoden som var föremål för flest motioner. Total enighet rådde om att arvodena måste höjas och villkoren förbättras. I enlighet med kongressens beslut har därför NRF skickat nedanstående brev till Justitieminister Morgan Johansson och yrkat på förändringar av arvodena. Vi har också begärt att få träffa Justitieministern för att vidare kunna diskutera arvodesvillkoren. Nu kan vi bara hoppas att han tillmötesgår våra önskemål. Marika af Winklerfelt kammarrätt utgår i förekommande fall inläsningsarvode med 300 kr per dag men inte i hovrätter där inläsning genom EMR-reformen blivit alltmer vanligt förekommande eller i tingsrätter i aktuella fall. Utöver grundarvodet får de som måste ta tjänstledigt ersättning för förlorad arbetsinkomst men i den räknas inte ersättning in för förlorad avtalspension. Sammantaget utgör alla dessa villkor en stor anledning till det missnöje som råder över arvodena bland nämndemännen. Allmänt uttalas att åldersfördelningen i nämndemannakåren behöver förändras och fler yngre nämndemän rekryteras. I både Nämndemannautredningen och Statskontorets utredning om Rekrytering av nämndemän (2015:3) anges arvodesvillkoren som en viktig förklaring till att det är svårt att få yngre att vilja åta sig uppdraget som nämndemän. Nämndemännens Riksförbund NRF yrkar därför: Att nämndemännens arvoden höjs i enlighet med Nämndemannautredningens förslag. Att inläsningsarvode utgår även i hovrätt och tingsrätt i förekommande fall. Att halvdagsarvodet tas bort. Att extra ersättning betalas vid långa förhandlingar efter arbetsdagens slut. Att i ersättning för förlorad arbetsinkomst ska även inräknas avgift till avtalspension NRF hemställer också om ett möte med Justitieministern för att vidare kunna diskutera dessa frågor. Stockholm den 12 oktober 2015 Marika af Winklerfelt Bo Sjöberg Förbundsordförande Vice förbundsordförande 3

I SPALTERNA Dömd för 360 falska fakturor Malmö tingsrätt har nu meddelat dom i ett omfattande ekonomiskt brottmål. 11 män och en kvinna har stått åtalade för omfattande grova bokföringsbrott, grova skattebrott och medhjälp till sådana brott. Två av männen har även varit åtalade för grov näringspenningtvätt och en av dem för överträdelse av tidigare meddelat näringsförbud. En av männen har enligt åklagaren framställt eller låtit framställa 1 360 fakturor, de flesta osanna. Fakturorna har framställts i en och samma dator, som beslagtagits i ett tidigt skede av polisutredningen. Fakturorna har därefter satts i omlopp i flera bolag, varav vissa inte har bedrivit någon verksamhet utan har bildats enbart för fakturaverksamheten. Med hjälp av fakturorna har belopp frigjorts i olika bolag. Genom förfarandet har skatter och avgifter undandragits det allmänna i betydande omfattning. Tilltalade har därefter tagit ut pengarna kontant och överlämnat till andra. Enligt uppgifter från tilltalade och vittnen har en avgift tagits ut för framställandet av fakturorna motsvarande halva momsen eller tio procent av fakturabeloppet. TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN 2 NRF och att medverka i samhällsdebatten De långa tiderna i häkte för en misstänkt kan NRF ha en åsikt här? Kan NRF formulera en åsikt om hur brott kan förebyggas? Just nu diskuteras denna typ av frågor inom nämndemannarörelsen. Är det dags för Nämndemännens Riksförbund att ta mer ställning i vissa samhällsfrågor? - Länge har NRF haft åsikten att förbundet ska ligga lågt i att ta ställning samhällsfrågor, säger Marika af Winklerfelt, ordförande i Nämndemännens Riksförbund. -Så ska det kanske också förbli, säger hon. Viktigt är att ställa frågan: Vad kan vi som organisation uttala oss om och vad kan vi inte ha en åsikt om? Om NRF ska ha en åsikt. Lars Lassinantti, tidigare ordförande och nämndeman i hovrätten, instämmer i Marika af Winklerfelts åsikt. Han menar att det är väsentligt om förbundet kan bredda sig. Att undvika partipolitiska ställningstaganden är i ett sådant sammanhang självklart. - Det finns säkert ämnesområden där NRF kan ha en åsikt, utan att stöta oss partipolitiskt, säger Lars Lassinantti. Ett exempel är exempelvis att människor döms till fängelse idag. Här kan självklart inte NRF ha en åsikt om det är bra med hårda eller milda straff. - Däremot kan NRF ha en åsikt om hur brotten i samhället ska minska, fortsätter Lassinanti. Exempelvis hur unga inte ska hamna i kriminalitet. Lars Lassinantti påpekar att det är möjligt att mycket tidigt bedöma om en ung människa är i riskzonen för brott. - Borde vi inte kunna formulera en åsikt om hur det preventiva samhället skulle kunna stärkas? Eller är också detta omöjligt? - Hur samhället ska kunna förebygga att en tolvåring i riskzonen för kriminalitet en dag blir en tungt belastad kriminell som tjugofemåring? Lars Lassinantti får här medhåll från Marika af Winklerfelt. - NRF ska fortsätta att vara en partipolitiskt oberoende organisation, säger hon. Hon efterlyser en vital diskussion inom förbundet och bland dess medlemmar. - Ställningstaganden inom vissa samhällsfrågor gör sannolikt vårt förbund intressantare för många nämndemän. Marika af Winklerfelt menar att en orsak i framtiden för medlemskap i NRF blir då kanske att organisationen har sansade åsikter inom vissa områden. - Att vår organisation då inte bara upplevs till gagn för landets nämndemän utan också för landet i stort. En organisation till gagn för Rätts-Sverige och tryggheten i landet. - En intressant fråga tog tidningen Nämndemannen upp i föregående nummer. Mängden triviala mål i våra domstolar. Vad ska domstolarna ägna sig åt? Det är en väsentlig fråga. Frågan om NRF ska kunna ta ställning i samhällsfrågor är något som diskuterats inom den nuvarande förbundsstyrelsen. Risken att ta ställning i en fråga kan missuppfattas som ett politiskt ställningstagande. - Av det skälet är det oerhört viktigt att förbundet formulerar sig synnerligen väl i samhällsfrågor - om en sådan formulering ska kunna göras, säger Lars Lassinantti. Men kan då enskilda nämndemän ta ställning? Hans Andersson, FS -ledamot och ordförande i Eskilstuna-Strängnäs, anser att det bästa är att här tänka sig för flera gånger som nämndeman. - Alla lekmannadomare har ju en partipolitisk hemmahörighet, säger han. Att uttala sig på ett kontroversiellt sätt i egenskap som nämndeman, är helt fel. En lekmannadomare har då grovt missförstått sitt uppdrag. Hans Andersson påpekar att NRF som organisation verkar i ett svenskt samhällsklimat präglat av humanistiska värd- 4

Kan nämndemännens organisation ha en åsikt om annat än höjda arvoden och sådant som rör utbildning? Kan NRF mer än förr ta ställning i vissa specifika samhällsfrågor? Om exempelvis hur brott ska stävjas. Lars Österdahl, Marika af Winklerfelt, Kjell Nilsson och Hans Andersson har åsikter i frågan. ringar och ofta av samförstånd. - Vi vill verka inom den ramen, påpekar Hans Andersson. Lars Österdahl, ordförande i Värmland och förbundssekreterare, instämmer i vikten av att förbundet vitaliseras. Risken för att ett ställningstagande ska uppfattas som partipolitiskt föreligger alltid. - Huvudfåran för oss ska förbli sådant som utbildningsfrågor och arvodesfrågor, påpekar han. Vi har som remissorgan fungerat på ett bra sätt. - NRF som organisation bör också i fortsättningen vara en mötesplats för diskussion, utbyte av åsikter och tankar. En mötesplats för oss som gör oss bättre som lekmannadomare. Kjell Nilsson och FS- ledamot och ordförande i Hässleholm, anser att det är av största vikt att NRF ökar i attraktivitet som organisation. Hur detta ska gå till är naturligtvis inte helt enkelt att berätta om. Att deltaga i Almedalen är dock ett exempel på en mer offensiv organisation. - Inom vissa specifika områden har vi varit framgångsrika, säger Kjell. Om vi ska ta ställning i samhällsfrågor är det oerhört viktigt att det finns ett stort stöd för vad vi uttrycker. - Det gäller bortglömda frågor, en sådan är den om häktestiden. Det kan inte vara rimligt att människor idag sitter häktade så länge som i exempelvis mer än två år. Kjell Nilsson påpekar att sitta ensam som häktad en kortare tid är nedbrytande. Att sitta en längre tid är rent hälsovådligt. Marika af Winklerfelt säger att NRF är en organisation som verkar på flera plan. - Att vi finns till som organisation är av flera skäl, säger hon. NRF är ett viktigt remissorgan och en samlande röst som myndigheter kan tala med. NRF representerar landets lekmannadomare- men tyvärr inte en majoritet. - Så har det faktiskt alltid varit. Som mest har NRF haft drygt 3500 medlemmar - å andra sidan var antalet tingsrätter då flera - och därmed antalet föreningar. Förbundsstyrelsens ledamöter tror att detta ifall NRF kan ta mer ställning i samhällsfrågor kan vara något att diskutera på stämman i Stockholm 2016. I vilken grad NRF kan uttala sig i samhällsfrågor - om organisationen överhuvudtaget ska ha den möjligheten. I SPALTERNA Gömd flykting nekas bistånd Förvaltningsrätten i Göteborg har i en dom bedömt om en flykting som håller sig gömd i Sverige efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Kvinnan och hennes barn åberopade asylskäl och ansökte om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket beslutade att avslå deras ansökan och att familjen skulle utvisas från Sverige. Utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft. Utvisningen har inte kunnat verkställas då familjen håller sig gömda. Efter att kvinnan ansökt om ekonomiskt bistånd till hyra och uppehälle beslutade socialnämnden i Falkenbergs kommun att avslå hennes ansökan eftersom familjen inte har tillstånd att vistas i Sverige. Kvinnan överklagade socialnämndens beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Förvaltningsrätten konstaterar i sin dom att en person som har nekats uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagstiftningen har en skyldighet att medverka till att utvisningen kan verkställas. I domen skriver förvaltningsrätten vidare att det finns en särskild lag lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) som ger den asylsökande rätt till bostad och dagersättning. 5

I SPALTERNA 6 Mångmiljonbedrägerier i assistansmålet Svea hovrätt har nu dömt i det s.k. assistansmålet. Samtliga 34 som dömdes i Södertälje tingsrätt döms också i hovrätten för delaktighet i mångmiljonbedrägerier mot Försäkringskassan. I några fall skärps fängelsestraffen, i några fall lindras påföljderna. De två huvudåtalade döms till fängelse i 6 år respektive 5 år och 6 månader. För den sistnämnde innebär det en straffskärpning med 9 månader. Skadestånden är med några undantag i huvudsak desamma som i tingsrätten, sammanlagt omkring 31 miljoner kr. Hovrätten gör i stora delar samma bedömningar som tingsrätten. I några fall dömer dock hovrätten för mer än vad tingsrätten har gjort. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att de organiserade bedrägerierna med assistansersättning ska rubriceras som grova bedrägerier i stället för grova bidragsbrott. Södertälje tingsrätt dömde den 17 juni 2014 34 personer för bl.a. grova bedrägerier och grova bidragsbrott. Domen överklagades till hovrätten av samtliga dömda och av åklagaren. Huvudförhandlingen i Svea hovrätt påbörjades i september 2014 och avslutades i maj 2015. Målet handlar om mångmiljonbedrägerier mot Försäkringskassan. Ersättning för s.k. personlig assistans har utbetalats på falska grunder till assistansanordnarbolaget Elma i Södertälje. Ett knappt tjugotal personer med assistansbehov, s.k. brukare, har varit i centrum för bedrägerierna. TEMA ATT VARA NÄMNDEMAN 2 KÄMNÄRSRÄTT DÄR N En domstol enbart med lekmannadomare Under 1800-talet fanns fyra steg i svensk domstolsprocess Behöver Sverige en ny rättsordning? Under 1800-talet fanns här fyra steg i domstolsprocessen. Första instans kämnärsrätt, därefter tingsrätt, sedan hovrätt och slutligen Högsta Domstolen. I kämnärsrätten bestämde lekmannadomarna, ungefär som i England i dag, där magistrates beslutar i första instans i många mål. Med tanke på mängden triviala och enkla mål, höjs nu röster för ett återinförande av den svenska gamla kämnärsrätten. 1900-talet i Sverige har präglats av att specialdomstolarna har blivit flera, samtidigt har vissa domstolar försvunnit. Hur många vet exempelvis vad en kämnärsrätt är? Inte många men det var i kämnärsrätten som de enkla, banala målen avgjordes. I föregående nummer av tidningen Nämndemannen berättades det om olika triviala mål. Ett mål gällde en 18-åring som gått till polisen och anmält stöld av snusdosa. Åklagaren tog ärendet till domstol och den anklagade, en 17-åring, fick fällande dom. Han ålades att betala 1200 kronor i straff, varav en stor del av beloppet var avsett till Brottsofferjouren. Svårare förr Förr upplevde nog många att det var betydligt svårare att få enkla mål till domstol. Under 1800-talet hade Sverige en lägsta instans där enbart lekmannadomare dömde. Kämnärsrätten var namnet på denna lägsta instans. Precis som i England i dag fattades besluten enbart av lekmannadomare. Målen var av enkel karaktär och krävde mer sunt förnuft än att slå i lagböckerna. - Förslaget med en sådan här lägsta instans är utmärkt, tycker tidigare förbundsordföranden Lars Lassinantti. Få vet ju egentligen om, hur enkla många av målen är i en domstol. Flertalet tror nog att domstolen i Sverige avgör ärenden av en väldigt svår dignintet. Britt-Inger Ottosson-Schött är nämndeman sedan många år tillbaka i Stockholms tingsrätt. Hon tillhör också de lekmannadomare som är förvånad över hur enkla målen kan vara. - Domstolen präglas inte alltid av en avancerad jurdik, säger hon. Om många av målen kan avgöras helt av lekmannadomare? Frågan är motiverad, men vi får tänka i många sammanhang här. Viktigt är att domstolar alltid har hög kompetens. Bland både lekmän och jurister finns åsikten att rättsväsendet inte får utgöra något isolerat i samhället. Juridiken får inte ses som något alltför svårt, en närmast svårlöst matematisk uppgift som de flesta går bet på. Thorkel Åkesson från Skärholmen var under många år verksam inom tingsrätten som nämndeman. Han instämmer i att påfallande många mål är av enkel karaktär. Om detta kräver en särskild första instans, är osäkert, men det kan vara bra att ha en diskussion i frågan. - Man kan ju för dessa enkla mål finna någon sorts konstruktion, säger Åkesson. En modell har föreslagits där åklagare tillsammans med nämndemän tar ett beslut i en fråga. Ekonomisk fördel En fördel med en kämnärsrätt kan vara ekonomisk. De tunga målen koncentreras till de övre rätterna där de skolade juristerna sitter- dessa betingar ju en högre timersättning än lekmannadomarna. Målen där tar också längre tid. En annan fördel med en kämnärsrätt kan vara av psykologisk karaktär. Den som gjort en småförsyndelse får målet behandlat i första instans och därefter är saken utagerad. Känslomässigt är det enklare att ta en dom i en sådan, enklare domstol än en avancerad i tingsrätten eller hovrätten.

ÄMNDEMÄN BESLUTAR Under senare år har Sverige fått allt färre domstolar. Allt färre är engagerade inom rättsväsendet. Bilden är från Ängelholms tingsrätt med numera helt annan verksamhet i de fina lokalerna. En kämnärsrätt behöver inte vara inhyst i en traditionell domstol. Målen är av enkel karaktär och det ska även prägla formen. Många som åtalas kan uppfatta en domstol på ett speciellt sätt. Lars Lassinantti påpekar att typiskt för en traditionell domstol är ofta en storartad byggnation. I en sådan miljö kan knappast den åtalade känna sig stor. Enkelheten är inte alltid så påtaglig. Lars Lassinantti tror att inte många kommer ta förslaget om kämnärsrätter på allvar. - Folk är alltid för fastlåsta i sitt tänkande, säger han. Men ett sådant här förslag väcker verkligen till eftertanke. Kanske skulle NRF kunna driva en sådan här fråga. - Frågan om de banala och triviala målen kommer ju då mer i fokus. Det vettiga och sunda i att dagens domstol verkar ha en faibless för sådana här mål. - En annan konsekvens med kämnärsrätter är att lekmannadomarnas position stärks i samhället, säger han. Precis som i England där lekmannadomarna är högt respekterade dithän vill jag ha det i Sverige. - Ett sådant här förslag väcker verkligen till eftertanke. Folk är alltid för fastlåsta i sitt tänkande. Men ett sådant här förslag väcker verkligen till eftertanke. Kanske skulle NRF kunna driva en sådan här fråga. I SPALTERNA Installation av braskamin var inte tillåten Ett par bostadsrättshavare hade installerat en braskamin i sin lägenhet genom att ta upp ett hål i den skorstensstock som löper genom lägenheten och ansluta kaminen till en kanal som användes för ventilation. Högsta domstolen har i ett beslut nu förklarat att kanalen i skorstensstocken inte ingår i parets lägenhet och att de därför inte hade rätt att installera kaminen. Lägenheten ligger överst, på andra och tredje våningen, i ett av föreningens hus. Det finns en lägenhet under. I huset fanns det redan eldstäder och tidigare hade en kakelugn varit ansluten till den aktuella kanalen. Det var efter det att kakelugnen monterades bort som kanalen kom att användas för ventilation. Bostadsrättshavarna ansåg att kanalen ingår i lägenheten eftersom den tjänar bara deras lägenhet. I och med det tyckte de att de hade rätt att ansluta kaminen till kanalen trots att föreningen motsatte sig installationen. Föreningen menade att kanalen ingår i huset och att den alltså inte är en del av lägenheten. Vad som ska räknas till en bostadsrättslägenhet och vad som hör till huset i övrigt framgår inte av bostadsrättslagen. Frågan får avgöras bl.a. med hjälp av vad som står i föreningens stadgar. Hur ansvaret för underhåll av olika delar av huset är fördelat mellan föreningen och den enskilde bostadsrättshavaren. 7

I SPALTERNA Uppsagd chefsdirigent erhåller 100 000 kronor Tingsrätten i Jönköping har nu beslutat i arbetsrättstvisten på konserthuset Spira. Tingsrätten har dömt Jönköpings läns landsting att betala allmänt skadestånd till den uppsagde chefsdirigenten med 100 000 kronor. Bakgrunden till beslutet är att tingsrätten kommit fram till att landstinget brutit mot lagen (1982:80) om anställningsskydd och att skada uppkommit för den uppsagde chefsdirigenten när landstinget sagt upp honom från anställningarna som chefsdirigent och konstnärlig ledare vid konserthuset Spira. Detta gäller även om landstinget senare har återtagit uppsägningen. Landstinget har inte underrättat chefsdirigenten i förväg om uppsägningen på det sätt som lagen föreskriver. Landstinget har heller inte i uppsägningshandlingen utvecklat skälen för uppsägningen på det sätt som krävs och fullföljdshänvisningen har inte varit korrekt angiven. Däremot anser inte tingsrätten att landstinget orsakat den uppsagde chefsdirigenten skada genom den massmediala uppmärksamhet som uppsägningen fått eftersom han själv har medverkat till publiciteten och även fått tillfälle att föra fram sina synpunkter och förklaringar angående orsakerna till landstingets agerande gentemot honom. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten 100 000 kronor vara ett skäligt skadestånd. VÅRA SPECIALDOMSTOLAR: PATENTBESVÄRSRÄTTEN Under nästa år blir verksamheten del av tingsrätt DOMSTOL SOM SNART UPPHÖR Patentbesvärsrätten är en relativt okänd domstol i Sverige. Den ligger i kvarteret Garnisonen intill Sveriges Radio på Östermalm i Stockholm. I denna domstol avgörs ärenden som rör patent och varumärken. Mål som rör mönster, namn och utgivningsbevis hör också till denna domstols ansvarsområde. Domstolen överprövar också Statens Jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortsskydd. Frågan är dock om denna domstol kommer att bestå. Sannolikt inte. Regeringen har nämligen beslutat om en lagrådsremiss i ämnet. Förslaget från regeringen är att domstolen upphör från 1 september nästa år. Patentbesvärsrätten upphör och deras mål övertas av Patent- och marknadsdomstolen som blir en del av Stockholms tingsrätt. Förslaget går också ut på att marknadsdomstolen i landet upphör och att dessa ärenden kommer att behandlas i landets INSÄNDARE tingsrätter. Förslaget är att domar från Patentbesvärsrätten och marknadsdomstolen kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen som enligt förslaget blir en del av Svea hovrätt. Överpröva I dagens uppgift för patentbesvärsrätten är att överpröva Patent- och registreringsverkets och Statens Jordbruksverks beslut. Domstolen kan genom sina avgöranden skapa och vidareutveckla en rättspraxis. En modell på det nationella planet till ledning för rättstillämpningen inom verksamhetsområdet. PBR:s roll i detta avseende understryks av att domstolen till skillnad från hovrätterna och kammarrätterna har möjlighet att i plenum avgöra mål som innefattar principiellt betydelsefulla frågeställningar. Ytterst är det Högsta förvaltningsdomstolen som har ansvar för praxisbildningen. I praktiken är det dock mera sällan som Högsta förvaltningsdomstolen tar upp imma- Att föra in andra aspekter än juridiken I Nämndemannen nr 3/2015 finns en bra intervju med lekmannadomaren Roland Jons - son. Där sägs bl a att det inte är så vanligt att lekmannadomare skriver sig skiljaktiga. Detta är ganska säkert helt korrekt visar även min erfarenhet som tidigare nämndeman i förvaltningsrätten och numera i kammarrätt och tingsrätt. Själv tillhör jag dem som då och då särskriver mig när jag inte kan dela den slutsats som domstolens majoritet kommer fram till. Som lekmannadomare har vi till uppgift att föra in andra aspekter än de rent juridiska vi ska stå för det allmänna rättsmedvetandet. I många rättsfall ger lagstiftningen utrymme för bedömningar av det som framkommit under rättegången. Det kan handla om trovärdigheten hos parter och vittnen. Det kan handla om att bedöma om en myndighets utlåtande ska ges större tyngd än vad en förälder framhåller i ett mål som rör tvångsomhändertagande. Vi måste som nämndemän noga bevaka att den lilla människan inte kommer i kläm. Storleken på ett straff 8

Förfarandet i Patentbesvärsrätten är skriftligt men muntlig förhandling får ingå när det kan vara till fördel för utgången av målet. terialrättsliga mål till saklig prövning. Domstolens verksamhet regleras i första hand i lagen om patentbesvärsrätten och förordningen med instruktion för patentbesvärsrätten.. Skriftligt och ibland muntligt Förfarandet i Patentbesvärsrätten är skriftligt, men muntlig förhandling får ingå i handläggningen när det kan antas vara till fördel för utredningen. Förhandlingarna är offentliga, om inte rätten undantagsvis beslutar att hela eller delar av förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar. För den som är intesserad av att besöka denna domstol är adressen Karlavägen 108, i Stockholm. Domstolens lokaler finns på plan 6. Domstolen ligger i anslutning till det byggnadskomplex som i slutet på 1800- talet uppfördes som kaserner för Svea och Göta Livgarden i Stockholm. måste bedömas i ljuset av just det allmänna rättsmedvetandet. Hela tiden gäller förstås att vi inte kan gå utanför vad lagen förskriver, men i vissa fall kanske domaren vill göra en mer strikt tolkning utifrån sin profession. Vi måste alltid göra ett eget övervägande utifrån det vi tagit del av i handlingar och förhandling. Blir vi inte övertygade av domare och övriga nämndemän i överläggningen efter förhandlingen så ska vi inte tveka att särskriva oss. I de allra flesta fall när jag gjort det har jag blivit respektfullt bemött av domare och övriga nämndemän. Någon gång kan det ha hänt att domaren blivit besvärad över att utslaget inte är enigt, men då känns mitt samvete efteråt desto bättre. Annars tycker inte jag att vi tar vårt fulla ansvar som företrädare för det allmänna rättsmedvetandet och med ett självständigt ansvar för varje dom vi deltar i. Staffan Holmgren Lindome Vi måste som nämndemän noga bevaka att den lilla människan inte kommer i kläm. Storleken på ett straff måste bedömas i ljuset av just det allmänna rättsmedvetandet. 9

KRÖNIKA: LEIF MAGNUSSON, TYNNINGÖ, STOCKHOLMS SKÄRGÅRD Vad är demokratin värd? Hur värderas uppdraget som nämndeman i Sverige? I en jämförelse med andra nordiska länder ligger Danmark högst avseende arvodering. Här erhåller en lekmannadomare nära 1400 kronor för en heldags arbete. Nänmndemän är ovärderliga i demokratiska rättsprocessen men ersättningen är för låg i Sverige, menar krönikören Leif Magnusson. Ska nämndemän lekmannadomare över huvud taget ha någon ersättning? Att vara nämndeman är ju en förtroendesyssla. I gångna tider ansågs det vara en medborgerlig plikt och betalades således inte. Men svårigheten att rekrytera medborgare till denna plikt blev svår, folk smet undan och straff hjälpte inte. Så piskan ersattes av morot. Kanske måste moroten ersättas av en större morot eller ett knippe morötter? Pensionärer håller lättare till godo med nuvarande ersättningsnivå förefaller det men hur är det med de unga och medelålders? Underbetalt Hur mycket är 500 kronor för en dag i arbetslivet? Klart underbetalt. Med cirka 22 arbetsdagar per månad blir det en månadslön på 11 000 kronor. Och det är bara de som har arbetsinkomst som får denna ersatt. Pensionärer, studerande eller arbetslösa utan inkomst får ju ingen ersättning för s.k. förlorad arbetsinkomst. Hur är det med dagsersättningen för nämndemännen i vårt närområde? Är de högre eller lägre? I Finland gäller följande: 65 (609 SEK) om sammanträdet tar högst sex timmar. 90 (843 SEK) om sammanträdet tar mer än sex timmar. 115 (1077 SEK) om sammanträdet tar mer än nio timmar. Ersättning för inställd förhandling betalas ut! I Norge (meddommer) gäller: 250 Nkr (252 SEK) per dag eller del av dag, utbetalas även om målet ställs in! I Danmark (domsmand) gäller: 1 100 Dkr (1 372 SEK) per dag Ge bättre betalt i Sverige! Mina förslag är : Inför ett tidsbaserat system som i Finland! 500 kr för högst 4 timmar 1 000 kr för mer än 6 timmar 1 200 kr för mer än 8 timmar. Krönikören Leif Magnusson längst till höger tillsammans med tidigare FS -aktiva, Uno Jansson, Lars Lassinantti och Frank Norgren. Frank Norgren är numera ledamot i NRF:s valberedning. Inläsningsarvode även i hovrätten! I förvaltningsrätt och kammarrätt ges även ett inläsningsarvode på grund av lagstiftningen om att skriftligt material kan åberopas utan att föredras muntligt. Ett brott mot denna princip sker när ett sådant inläsningsarvode inte utbetalas i hovrätten, där man sedan EMR (En Modernare Rättegång) infördes 2008 tillämpar klart samma krav på inläsning av rättegångsmaterial. Dock utan att ge särskilt arvode om 300 kronor för detta. Det förutsades av tidigare presidenten vid Svea Hovrätt Johan Hirschfeldt att detta arvode borde införas men inget har hänt nu på sju år! Ge ersättning för inställda förhandlingar! Dessutom bör ersättning ges för inställda förhandlingar som i Finland och Norge. Meddelande om detta senare än 24 timmar före ska ge full ersättning! Högst rimligt för en nämndeman som får sin planering spolierad. Denne kan ju inte gå tillbaka till sitt skrivbord som advokater, åklagare och juristdomare! Tror någon att advokaterna nöjer sig med noll i arvode för en inställd dag? Bättre rekrytering med höjt arvode! Varför kosta på nämndemännen en höjd ersättning? Kan det leda till en mer balanserad åldersfördelning? Ja, det finns mycket som pekar på det! I vart fall är en låg ersättning inte lockande. Statskontoret för fram i sin konsekvensanalys att höjda arvoden gynnar rekryteringen av yngre. Kostnaden för nämndemännens arvoden belöper sig på cirka 150 miljoner kronor per år. Det är en bråkdel av vad staten betalar för inte bara advokater utan även för yrkesjuristerna. Nämndemän är billiga i drift men ovärderliga i den demokratiska rättsprocessen! Leif B Magnusson F.d. nämndeman Författare 10

Redaktionsråd: FÖRENINGSNYTT Vad är syftet med nämndemannaföreningarna? Vad är nämndemannaföreningarnas syfte? Som jag ser det är det föreningar som skall hjälpa våra nämndemän i rollen som lekmannadomare i våra domstolar. Vi skall finnas där för medlemmarna, och vara deras röst gentemot myndigheterna, genom att vara en remissinstans i frågor som rör rättssamhället. Men vi skall också hjälpa nämndemännen och våra medlemmar att bli så bra lekmannadomare som möjligt, genom kompetensutveckling i frågor som berör rättsprocessen. Vi skall också hjälpa våra medlemmar i sin roll, genom att vara deras språkrör i frågor rörande den lokala domstolen och självklart också frågor som berör flera domstolar. Vi skall skapa informations och kurskvällar, studieresor och studiematerial. Det mesta i detta område ordnas av de lokala föreningarna, vilket är mycket bra, då det sker så nära medlemmarna som möjligt. Nu är det ju så att samhället och vi önskar en föryngring av nämndemannakåren, för att bättre spegla samhällets demografiska profil. Problemet med föryngringen, är att de yngre nämndemännen har en annan livsprofil, än de äldre, och har svårare att komma ifrån till förhandlingar, och speciellt till kompetensutvecklings dagar eller kvällar. Det verkligen svåra är att hitta datum när, inte alla, men det stora flertalet medlemmar kan delta i en aktivitet. Av den anledningen kan vi inte bara erbjuda en eller två aktiviteter per termin, för att då är det för få som har möjlighet att delta. Tyvärr är det så att de lokala föreningarna har begränsad kassa, och deras styrelser begränsad tid att lägga på att skapa kompetensutvecklingsaktiviteter. Av den anledningen så blir det lite övermaga för de lokala föreningarna att säkerställa att alla får tillgång till kompetensutvecklingsaktiviteter, och härmed blir så bra som möjligt i sin roll. Hur löser man detta? Jo, genom samarbete mellan lokalföreningarna i en region, och samarbete mellan regionerna. Detta är anledningen till att vi vill utvidga rollen för regionerna till att också ge medlemmar i en lokalförening möjlighet att delta i en annan lokalförenings aktiviteter. Om vi t.ex. tar ett besök hos Nationellt forensiskt Centrum, NFC i Linköping. Det kan lokalföreningen som bäst bara anordna ett besök per år - troligt vi ett per fyra år - då det också är brist på möjliga besökstider hos NFC. Samma sak gäller besök på HD eller andra intressanta ställen. Om vi då visar när alla föreningar skall besöka ett ställe, så får vi fler möjliga datum för medlemmarna att välja mellan, och deras möjligheter att kunna göra ett sådant besök, ökar väsentligt. Tyvärr, så måste medlemmarna från annan lokalförening själv ordna sin resa, men bara det att möjligheten till besöket är bra nog. Detta är anledningen till att vi från förbundet, nu arbetar för att få fram regionhemsidor, som visar regionens lokalföreningars planerade aktiviteter, samt till vem man skall anmäla sitt intresse. Självklart skall man också kunna del av någon annan regions aktiviteter. Min tro är, att kan vi få detta att fungera så kommer många fler av oss nämndemän att kunna delta i kompetensutvecklingsaktiviteter.. Det är ju så att om man vill kommunicera med fler än sig själv, så skall man göra det så lätt som möjligt att ta till sig denna information från andra. Hans Andersson Eskilstuna Strängnäs Nämndemannaförening. Ordförande: Marika af Winklerfelt Bastugatan 17 118 25 Stockholm tel 08 641 36 41 0703 45 15 42 Hans Andersson Sundby Strandväg 36 645 61 Stallarholmen 0731-421 360 Lars Österdahl Svedenäs 512 655 93 Karlstad 0705 663817 Eva Persson Björndammsterrassen 20 433 42 Partille tel:0704-48 21 10 NRF:s arbetsutskott: Marika af Winklerfelt adress se ovan vice ordförande Bo Sjöberg Hertig Carls Allé 19 691 41 Karlskoga tel 0586 613 38 0706 84 55 29 förbundssekreterare Lars Österdahl adress se ovan kassör Karin Einarsdotter- Carlén Gräsmossen 634 69392 Degerfors tel 0586-408 84 Tel 0703 819808 Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel 08-6515513 Bankgiro 5360-9855 ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: kansli@nmrf.se Hans Andersson, ordförande i Eskilstuna och ledamot i förbundsstyrelsen hoppas på en vitaliserad nämndemannarörelse. En bra hemsida är en del i en sådan utveckling. 11

I SPALTERNA Dömd för försök till stöld Högsta domstolen har i en dom kommit fram till att en man som åtalades för att ha stulit varor på ett byggvaruhus, men som inte hade fullbordat stöldbrottet, kunde dömas för försök till stöld i stället. Åklagaren påstod i sin stämningsansökan att mannen hade stulit varorna. De var värda sammanlagt strax över 1 000 kr. Enligt tingsrätten hade stölden inte fullbordats. Och eftersom åklagaren inte hade påstått något annat än stöld i sin gärningsbeskrivning ansåg tingsrätten att det inte gick att döma mannen för försök till stöld. I hovrätten yrkade åklagaren i andra hand ansvar för försök till stöld. Åklagaren ändrade dock inte på gärningsbeskrivningen. I den stod det alltså fortfarande att mannen hade stulit varorna. Hovrätten dömde ändå honom för försök till stöld. Det är inte tillåtet för domstolen att döma för ett brott som inte omfattas av den beskrivning av gärningen som åklagaren har lämnat i stämningen. Vilka brott en gärningsbeskrivning innefattar måste domstolen bedöma från fall till fall. Domstolen måste alltså tolka gärningsbeskrivningen, bl.a. mot bakgrund av de lagbestämmelser som åklagaren har angett. DEBATT Borde nämndemän själva få döma? Många frågar i dag vad nämndemän bör ha för befogenheter. Vi är ju meddomare som termen lyder och det antyder både inflytande och förväntningar. Samtidigt är man som de flesta vet rätt skeptisk på visst juristhåll, och en del skulle kanske helst se att nämndemannainstitutet helt avskaffades. Troligen bör dock skeptiker som lagmannen i Stockholms tingsrätt Stefan Strömberg och Advokatsamfundets chef Anne Ramberg, snarare ses mot bakgrund av en större tendens i samhället av idag - nämligen den mot en rättsväsendets professionalisering. Få förnekar att rättsskipningen med tiden blivit mer driven och kunskapsunderbyggd. Det man från juristhåll i förra sekelskiftets Sverige klagade på var bland annat att dåtida åklagare var så okunniga, alltså inte professionella. De notarier som fick ta över stora arbetsbördor från tidens överlastade domare ansågs inte heller alltid klara sina I SPALTERNA Far och son häktade för våldtäkt mot tonåring En ung kvinna ska ha hållits inlåst och blivit våldtagen under ett halvår. En hel familj är misstänkt. Vid häktningsförhandlingar i Jönköpings tingsrätt har en man i 40-årsåldern och hans son i 20-års - åldern häktats. uppgifter. Och nu är det alltså nämndemännen som får motta kritik, öppen eller förstulen. Frågan är dock om professionalisering är den mest lämpade tankemodellen i detta fall. Om nämndemännens möjlighet att delta meningsfullt i rättsprocessen enbart skulle försvaras som en tillförsel av teknisk professionalism, skulle alla förslag om ökad medverkan nog förkastas från början. Svenska lagstiftare och jurister har dock länge brukat följa regeln att man skall gå i takt med folkets vanor och föreställningssätt och [det] som omfattas av dess förtroende som det så klokt hette i en utredning från 1926. Till dessa vanor får lekmännens nära medverkan ändå anses höra. Samma utredning framhöll att nya mål ofta blir så komplicerade, att lekmannaelementet på grund av flera omständigheter icke äger det inflytande, som bör tillkomma det. De häktade är misstänkta för våldtäkt och misshandel, men enbart skäligen, den lägre misstankegraden. Båda männen nekar till brott. Åklagaren hade begärt att den äldre mannen skulle häktas för grov våldtäkt men det blev på den så kallade normalgraden också för honom. Åklagaren ska nu hitta ytterligare bevis som kan göra att männen blir på sannolika skäl misstänkta. Lyckas hon inte med det måste männen sättas på fri fot. - Jag tror vi kommer att kunna räta ut en del frågetecken, genom ytterligare förhör med målsäganden och genomgång av en del teknisk utrustning, telefoner. Jag betraktar den unga kvinnan som mycket trovärdig, säger kammaråklagare Anna Mårtensson. Den unga kvinnan uppger att hon är 17 år gammal men hennes identitet är enligt åklagaren inte styrkt. Hon är inte släkt med Nästan hundra år senare ter sig sådana skrivningar överraskande respektfulla. Nämnden bör alltså äga inflytande. Tonfallet skiljer sig till exempel från den utredning häromåret där vi nämndemän framställdes som besvärande och amatörmässiga. Enligt 1926 års synsätt borde vi däremot äga inflytande på, hur lagen tillämpas och lagöverträdare dömes. Inflytande, inte bara en analyserande och kommenterande roll. I detta nummer av tidningen Nämndemannen skriver vi om den gamla kämnärsrätten där lekmannadomare ensamma bestämde. Vill man gå vidare längs den linjen, kan det diskuteras om inte nämndemän som fallet sedan länge är i de anglosaxiska länderna, och på senare år även blivit i Japan faktiskt kunde ta på sig större roll, ja kanske rentav själva tillåtas döma i mindre mål. Så skedde på de gamla torgdomstolarnas tid (dessa låg i gammal tid på en nivå närmast under de s k rådstuvurätterna och avhandlade bagatellmål ). För den åsikten finns självfallet familjen och hon är inte svensk medborgare. - Familjen har hämtat henne i Europa, varför är oklart; det finns lite olika uppgifter om det. Men de medger att hon bott hos familjen från i november till i mars, säger åklagaren. Under denna tid har den unga kvinnan känt att hon inte kunnat lämna familjens hem. Men den 13 mars rymde hon och tog kontakt med en för henne okänd familj i närheten. Via dem lar- 12

I SPALTERNA Södertälje sluss får byggas om Artikelförfattaren föreslår att nämndemännen ska ta en större plats i debatten och inte minst i våra domstolar. många för och emot. Jag tror ändå att nämndemän borde profilera sig mer än de nu gör. Kanske kunde frågan utlösa mades polisen, kvinnan togs omhand av migrationsverket och bor nu på ett skyddat boende. Polisen har gjort ett tillslag mot familjens hem och gripit alla fyra familjemedlemmarna. - Att vi inte agerat förrän nu beror på att vi saknat resurser, säger Anna Mårtensson. Efter gripandet anhölls en man och en kvinna i 40-årsåldern och deras båda barn i 20-årsåldern. Dottern en och annan reaktion från mina kolleger? och modern har sedan släppts men alla fyra är fortsatt misstänkta för olaga frihetsberövande. Alla fyra i familjen nekar till brott. Pappan blev häktad för två våldtäkter mot den unga kvinnan, sonen för en våldtäkt. Den unga kvinnan hävdar att hon från i september och till i november hållits fängslad någonstans i Göteborg. - Vi vet inte var men jag anser att alla fyra är misstänkta för frihetsberövandet också i Göteborg, säger kammaråklagare Mårtensson. Enligt åklagaren uppger den unga kvinnan att hon utsatts för många våldtäkter. - Men jag har valt att enbart åtala för de tre fall där hon kunnat berätta detaljerat, säger Anna Mårtensson, som betecknar ärendet som "mycket speciellt". Advokat Johan Kihlstedt försvarar den häktade fadern. Carl Johan Ljungberg, PhD i Politics och nämndeman i Stockholms tingsrätt. - Han förnekar alla brottsmisstankar och är helt bestört över anklagelserna mot honom, säger Kihlstedt. Sonens försvarare, advokat Anders Tolke, säger att hans klient "bestämt förnekar brott". - Det presenterades nya omständigheter för oss under häktningsförhandlingen. De ska jag gå igenom med min klient under de närmaste dagarna. Mark- och miljödomstolen har gett Sjöfartsverket tillstånd att bygga om Södertälje sluss och förstärka farlederna på Mälaren genom muddring och mindre sprängningsarbeten. Åtgärderna innebär att säkerhetsnivån för sjöfarten höjs och att det blir blir möjligt att trafikera Mälaren med något större fartyg än idag. Syftet med Sjöfartsverkets arbeten är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i farleden. Tillståndet omfattar även dispens för att dumpa muddermassor inom sex avgränsade områden och att genomföra muddringsarbeten inom fyra Natura 2000-områden och tre naturreservat. Ombyggnationen inom Södertälje stad är ett komplicerat infrastrukturprojekt som kommer att pågå under cirka tre år. Projektet kommer att påverka boende och de som vistas i centrala delarna av Södertälje samt bil- och båttrafiken. För att minimera påverkan har det beslutats om villkor om arbetstider, buller och vibrationer. Arbetena på farleden kommer att pågå cirka ett år. Muddrings- och dumpningsarbetena kommer att samordnas med arbeten som kommer att bedrivas i hamnarna i Västerås och Köping. Muddrings- och dumpningsarbetena kommer att innebära grumling och att förorenade sediment hanteras. För att begränsa påverkan på omgivningen har dessa arbeten reglerats i särskilda villkor. 13

I SPALTERNA FÖRENINGSNYTT 14 Fem och ett halvt år för grovt koppleri Södertörns tingsrätt har dömt i ett stort kopplerimål. Huvudmannen döms för att i Polen och Sverige ha rekryterat polska kvinnor i syfte att utnyttja dem för prostitution som han sedan organiserat. Han döms även för att ha utnyttjat kvinnorna ekonomiskt genom att han tagit hälften av de inkomster de fått när de sålt sexuella tjänster. Verksamheten har omsatt omkring 2 miljoner svenska kronor. Mannen, som tidigare har varit verksam som advokat i Polen, ska även betala 1.6 miljoner kr till svenska staten för den vinning han haft av brottet. Dessutom utvisas han och förbjuds att återvända hit på tio år. Åklagaren hade även åtalat juristens flickvän för grovt koppleri. Tingsrätten har emellertid inte ansett att hon var med och organiserade koppleriverksamheten. Hon sålde själv sexuella tjänster och juristen utnyttjade även henne ekonomiskt. Däremot döms hon för medhjälp till grovt koppleri för att bl.a. ha hjälpt till med att inkassera pengar från de andra kvinnorna och föra över pengar till Polen. Med hänsyn till att hennes medverkan inte var så stor har tingsrätten satt ner fängelsestraffet till åtta månader. Ytterligare en man, som agerat som chaufför när kvinnorna skulle åka hem till kunderna, döms för medhjälp till koppleri till tre månaders fängelse, eftersom han endast arbetade en kort tid i organisationen. Tankeväckande om rättsligt mycket uppmärksammat fall JÄMTLAND Under hösten inbjöds föreningens medlemmar till en föreläsning på Tingsrätten. Vi hade bjudit in Jonas Trolle, författare till boken Kapten klänning. Som vanligt fick vi, inledningsvis, information av lagmannen Göran Ingebrand som informerade om att tingssalarna skall byggas om och utrustningen i salarna fortsättningsvis skall bli digital. Han tog även upp nämndemannautbildningen som genomförs i höst. Ingen nämndeman får delta i ting utan att ha genomgått denna, den är alltså obligatorisk. Ingebrand berättade även att det skall bli ett nytt administrativt system där nämndemännen kommer att påminnas om sina tjänstgöringsdagar via SMS. Sedan var det dags för kvällens föreläsare, Jonas Trolle, som är kriminalkommissarie I SPALTERNA Sju år för sexuella övergrepp Solna tingsrätt har meddelat dom i ett omfattande mål avseende sexualbrott mot unga flickor som har skett vid Länskriminalens spaningsrotel i Stockholm. Jonas berättade med stor inlevelse om polisens jakt på en av Sveriges värsta sexbrottslingar. Det var både spännande och en i allra högsta grad hjärtskärande berättelse om jakten på Kapten klänning, Göran Lindberg. Trolle berättade även att man under spaningarna hade fått se mellan fingrarna när Lindberg köpte sexuella tjänster. Trolle inledde med att berätta om en händelse i juli 2009 då en man blev nedknuffad från sjätte våningen i ett hus i Bredäng (utanför Sthlm). I polisutredningen avslöjades det senare att den döde mannen verkade ha en böjelse för våldsamt gruppsex. I ett förhör uppger ett av offren om dem hon mött och som uppgetts ha köpt sexuella tjänster. En av männen är polis och en högt uppsatt polis. Hon hade en tidningsbild som hon visade honom. Jonas Trolle blir chockad då över internet. En 29-årig man döms för grovt sexuellt tvång till sju års fängelse. Han har också ålagts att betala drygt fem miljoner kr i skadestånd. Målet har avsett misstankar om brott mot totalt 68 personer (målsägande) bosatta i olika delar av Sverige. I alla utom tre fall är det fråga om unga flickor som mannen på fotografiet är Göran Lindberg, rektor på Polishögskolan, en förkämpe för jämställdhet som arbetat mot kränkningar och sexism. Aldrig tidigare har en så hög polischef varit misstänkt för så grova brott som Lindberg. Trolle berättar med stor inlevelse om polisens telefonavlyssningar, hemliga spaningsgruppen inom polisen och om en husrannsakan på Polis hög - skolan. Han berättade även om de traumatiserade offren vars liv förmodligen förändrats för alltid. Göran Lindberg dömdes 2010 till sex års fängelse för våldtäkt, grov våldtäkt, misshandel, koppleri och 28 fall av sexköp. Han blev villkorligt frigiven i februari 2014. Det var en, bitvis, förskräcklig bild som målades upp och man kände stor medkänsla med offren och funderade över hur deras liv utvecklats. Lillemor Rydow blivit utsatta för sexuella övergrepp via internet efter att de kommit i kontakt med en för dem okänd person på internetsidan Kamrat eller andra sociala medier. Gärningarna har av åklagarna rubricerats som bl.a. grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt tvång, grovt utnyttjande av barn för sexuellt posering och för-

ÖREBRO ÖREBRO NÄMNDEMÄN BESÖKTE JÖNKÖPING LYCKSELE I Lycksele nämndemannaförening träffades sjutton medlemmar till en informations/utbildnings dag i Storuman. Lena Lindgren, vårt ombud på kongressen nyligen, presenterade en rapport med många intressanta frågor. Hon sök till sådana brott. För tre målsägande har gärningarna avsett att mannen har använt bilder på dem i kontakterna med flickorna. Huvudförhandling i målet har hållits från mitten av oktober 2014 till slutet av mars i år. Mannen har varit häktad sedan oktober 2013. Han har förnekat brott. berättade om kongressen och de beslut som där fattades. Frågor som kom att diskuteras ingående var: Bemötande, Jäv och Trygghetsfrågor. I Lycksele tingsrätt voterar alltid notarien, detta tycker vi är en bra ingång i överläggningarna och man känner trygghet och öppenhet att delta med sina åsikter. Man ställde sig frågan hur Tingsrätten har i domen kommit fram till att mannens invändning om att hans dator skulle ha varit fjärrstyrd är motbevisad och att han ska dömas för 64 fall av sexuellt tvång, varav 63 fall bedöms som grova. Tingsrätten har bedömt att den samlade brottsligheten har ett straffvärde som motsvarar sju års fängelse. Örebro nämndemän var under hösten i Jönköping och besökte Domstolsverket, den myndighet som ger service till Sveriges domstolar. En övergripande information gavs om själva domstolsverket. Hur en effektiv organisation är uppbyggd. En fyllig information gavs också om landets domstolar. Inom Domstolsverket är kommunikationsfunktionen central. Inför det nya valet av nämndemän för kommande fyra år har självklart Domstolsverket spelat en avgörande roll. Viktigt inför nomineringarna har varit att välja inte minst unga lekmannadomare. Nya nämndemän med en varierad bakgrund är väsentligt. Regeringsuppdraget hette Inför valet 2015 och hittills kan sägas att gensvaret varit mycket positivt. Vad man kan vänta sig är en föryngring. Under vårt besök på Domstolsverket gavs också en fyllig information om ersättningar och regler för nämndemän. Vi fick också ta del av den säkerhetsinformation som utarbetats av verket. Intrycket efter vårt besök på verket är att landets nämndemän har en ytterst kompetent arbetsgivare i denna myndighet. Efter att vi intagit lunch togs vi emot av Bertil Rydmark på Göta Hovrätt. Han berättade både med kroppen och själen om hovrätten, dess uppdrag och historia. En färg stark presentation av en överrätt med många kvalificerade medarbetare. Vår resa gick sedan vidare till Tändsticksmuseet. Vi guidades runt i tändstickans historia. Den första tändsticksfabriken byggdes 1834 av bröderna Carl och Johan Lundström. Tillverkningen satte Jönköping på världskartan. Tändstickor har alltid gjorts av asp och fram till 1971 tillverkades även askarna av trä. Allt gjordes till en början för hand i det som sedan kom att bli en världsomspännande koncern, där Ivar Kreuger kom att spela en central roll. Sverige var under många år en ekonomisk stormakt vad gäller tändstickor. Karin Einarsdotter- Carlén den obligatoriska utbildningen kommer att utformas. Hinner alla att få utbildning innan första tinget 2016? Alla tyckte det var trevliga timmar och nyttigt att föra dessa resonemang med nämndemän. Vänliga hälsnigar från Lycksele Per-Erik Holmlund ordförande Eftersom någon annan påföljd inte är aktuell har mannen också dömts till fängelse i sju år. Det strängaste straff som lagligen hade kunnat dömas ut för de i målet aktuella brotten är fängelse i åtta år. Mannen har i domen ålagts att betala drygt fem miljoner kronor i skadestånd till målsägandena. VÄSTMANLAND BESÖK PÅ TILLBERGA- ANSTALTEN Under ett par eftermiddagstimmar onsdagen 23 september besökte Västmanlands Nämndemannaförening,VNF, Tillbergaanstalten. Besöket inleddes med att Björn Eriksson presenterade anstalten och dess verksamhet. Till sin hjälp hade han psykologerna Cristina Diaz och Erik Berglund. Anstalten är av klass 3 typ, d.v.s. lägsta säkerhetsklass och har 55 anställda. Den har plats för 117 interner, varav 92 för närvarande är belagda. Cirka 70 procent av de intagna är dömda för sexbrott och tillbringar sin sista tid av strafftiden på Tillberga. De som har minst två år kvar får en ordentlig yrkesutbildning i verkstads- eller byggnadsteknik. Under två tretimmarspass per vecka genomgår man utbildning i självkontroll, problemlösning, effektivt tänkande, perspektivtagande och kreativt tänkande. Därefter vidtog rundvandring i verkstadslokalerna under sakkunnig ledning av produktionsledare Hans Nordmark. Han berättade bland annat, att omsättningen av intagna är cirka 250 300 per år. I snickeriet tillverkas tre till fyra monteringsfärdiga hus per vecka och i mekaniska verkstaden utförs många legojobb. Verkstadslokalerna är välstädade och området har en trivsam yttre miljö. Endast två rymningar har noterats under 18 år. Vi tackar Björn och hans med - arbetare för det givande besöket. Sten Helleng studieorganisatör 15

I SPALTERNA Dom i större mål om narkotikabrott Falu tingsrätt har nu meddelat dom i ett mål rörande narkotikabrottslighet som huvudsakligen har skett på olika platser i Dalarna, men även i Uppsala och Stockholm. Målet omfattar 19 tilltalade och huvudförhandlingen vid tingsrätten pågick under 12 dagar. 17 av de tilltalade döms för brott och två av de tilltalade fri - känns helt. Den person som har utpekats som huvudman och stått åtalad för grovt narkotikabrott döms för narkotika brott av normalgraden. Tingsrätten har gjort bedömningen att mannens brottslighet i och för sig är allvarlig, bl. a. på grund av mannens centrala roll och eftersom han har involverat unga personer i brottsligheten, men att brottet inte är av sådant slag att det ska ses som ett grovt brott. Mannen döms till ett fängelsestraff om ett år och fyra månader. Två av de tilltalade döms till åtta månaders fängelse och två andra tilltalade till sju månaders fängelse för att ha transporterat större mängder narkotika. Övriga tilltalade som döms för brott har fått påföljder i form av kortare fängelsestraff, fri - vårds påföljder samt dagsböter. 16 FÖRENINGSNYTT PARISRESAN Nämndemannasystemet väckte Svenska lekmannadomare på besök i franska domstolar En av Paris kända gator i centrala delen av staden. Paris är värt en mässa. Det var så franske kungen Henrik IV formulerade saken och uttrycket har blivit klassiskt. Paris är alltid värt att besöka, något som gästande nämndemän blev varse vid sin resa i oktober. Resan i NRF:s regi blev mycket lyckad med en rad inbokade besök på temat den franska juridiken och det franska rättsväsendet. Det var i början av oktober som 25 nämndemän från landets nämndemannaföreningar besökte Paris. I samarbete med resebyrån First Class Travel i Malmö hade en rad sevärda och givande besök bokats in. Inte minst givande var mötet med de båda franska systerorganisationerna till Nämndemännens Riksförbund. Det ena förbundet för landets lekmannadomare heter Association Nationale des Juges de Proximité. De svenska nämndemännen fick i samvaro med Jean Charles Detharre en god inblick i hur systemet med grannskapsdomare fungerar i Frankrike. Deras ansvarsområde påminner om Magistratdomstolarnas i England men grannskapsdomarna dömer ensamma och förutsätts ha juridiska kunskaper och är därför inte riktigt jämförbara med nämndemän i Sverige. Intressantare var mötet med Clara Franco från Féderation Nationale des Assesseurs Près les Tribunaux pour Enfants berättar Marika af Winklerfelt, NRFs ordförande som var med på resan. De organiserar bisittare (lekmannadomare) från de franska ungdomsdomstolarna. Deras roll påminner mer om de svenska nämndemännens. En lagfaran domare dömer tillsammans med två bisittare i mål som begås av ungdomar under 16 år. Bisittarna har samma rösträtt som domaren. De kan utses bland medborgare med olika yrkesbakgrund men de förutsätts ha ett särskilt intresse för Nämndemän besökte Paris under hösten. 25 nämndema sammans, de inbokade besöken var många. barn- och ungdomsfrågor. Ungdomsdomstolarna inrättade år 1945 efter det andra världskrigets slut då det fanns många föräldralösa barn som hamnat i problem och behövde tas om hand. Sverige har inte ett liknande system med sådana här ungdomsdomstolar. En effekt med dessa franska specialdomstolar är snabbheten. Ärenden där ungdomar står anklagade får med detta system en snabbare rättslig behandling. Hammurabis lagar Ett annat intressant inslag under dagarna i Paris var besöket i Louvren. Även här med en rättslig infallsvinkel. Ämnet för dagen var Hammurabis lagar - den mest kända av antika lagsamlingar som finns att beskåda på Louvren. En av många juridiska grundakter för hela den lagstiftning som gäller i västvärlden. Men det juridiska inslaget för besökande nämndemän i Paris inbegrep också naturligtvis ett besök vid traditionell domstol. Här hade det franska justitiepalatset bokats in. Det ligger nära Notre Dame mitt i franska huvudstaden vid floden Seine. Nämndemännen fick här vara med på guidad rundvandring

intresse n från våra föreningar i hela landet reste till- genom palatset där Paris olika domstolar är inrymda. Ett ytterligare möte av juridisk art hanns också med. Det var med den svenska advokaten Ulrika Seguin. Hon berättade om sin verksamhet och om hur det komplicerade franska rättssystemet är uppbyggt med flera instanser på olika nivå. Ett måste vid besök i Paris gastronomins huvudstad i Europa är minnesvärda restaurangbesök. Även här var resan väl förberedd. En klart uppskattad middag var den som intogs på Brassierie Wepler på Place de Clichy. Ett närmast legendariskt ställe. Brasserie Mollard en annan välkänd restaurangen vid järnvägsstationen St. Lazare, omtalad för sina skaldjur. En sammanfattning av dessa dagar i Paris var att programmet var fullspäckat med ett verkligt bra innehåll. En resa verkligen värd sina pengar, så lyckad att känslan bland många deltagare var att hit vill vi åka igen. KRÖNIKA LARS LASSINANTTI : Tillit ett nyckelbegrepp Jag lovade att återkomma till betydelsen av graden av föreningsaktivitet i ett samhälle. Vad medlemskap och engagemang i föreningslivet betyder - inbegripet ett engagemang inom Nämndemännens Riksförbund. Vad betyder ett sjunkande medlemsantal inom NRF för landets lekmannadomare? Vad betyder det för solidariteten bland nämndemännen i frågor som är centrala för oss? Nu skall vi komma ihåg att sjunkande medlemsantal i föreningar genomsyrar dagens samhälle. Det är dock inte en tröst för en aktiv nämndemannaförening. När jag hade förtroendet att vara förbundsordförande fick jag ofta frågan från icke-medlemmar: Vad har jag för nytta av ett medlemskap i NRF? För mig leder frågeställningen till att frågeställaren vill räkna hem avgiften till föreningen tillika avgiften till NRF. Eller att frågeställaren inte har någon direkt känsla för frågor som berör nämndemannauppdraget. Att ett solidariskt engagemang för övergripande centrala frågor inte är det primära. Forskning i Sverige och USA visar på många positiva effekter av att delta i föreningsaktiviteter. Föreningslivet har betydelse för tilliten till andra människor vilket vi nämndemän möter behov av i vår vardag i våra domstolar. En amerikansk professor i statsvetenskap Robert Putman talar om socialt kapital dvs tillit till medmänniskor som man får genom föreningslivet. Mycket av uppdraget som nämndeman bygger på den nivån av tillit vi visar och får från våra medmänniskor. Våra nämndemannaföreningar har här en viktig roll i att skapa tillit till våra medmänniskor. När vi utför nämndemannauppdraget krävs tillit till våra kollegor i domstolen och dem vi är satta till att utmäta en påföljd för de gärningar som de blir dömda för. Det finns tyvärr nämndemän som sällan och aldrig deltar i nämndemannaföreningarnas verksamhet. Jag frågar mig varifrån dessa nämndemän skaffar den positiva effekten som föreningsaktiviteten ger i form av tillit och den kompetens som samhället förväntar av oss. Forskaren Susanne Wallman Lundåsen vid Mittuniversitetet har visat att svenskar som är medlemmar i en förening visar större tillit (socialt kapital) än dem som inte är medlemmar. Här vill jag dra en parallell till medlemskap i den lokala nämndemannaföreningen. Det räcker inte att vara medlem i vilken nämndemannaförening som helst utan bäst är en förening ansluten till NRF. Allt i avsikt att få fullt utslag för sitt medlemskap i form av tillit, socialt kapital som uppstår i kontakten med centrala myndigheter. Domstolsverkets ekonomiska stöd till NRF liksom nuvarande och förra regeringen stöd visar tillit till NRF:s verksamhet. Ett bra exempel var mottagandet av nämndemannautredningen. Vi har också exempel där tillit saknas eftersom de inte följt eller bidragit till NRF:s verksamhet. Detta kunde jag utläsa i DN med rubriken Okunniga domare friar anklagade i sexbrottsmål. Hade utredaren Nina Rung på Polisen i Stockholm City haft kontakt med NRF så hade hon kanske haft större tillit till den verksamhet NRF som organisation för nämndemännen bedriver. Slutligen skulle jag vilja att nämndemännen som varken är medlemmar eller tillhör NRF visar tillit till den valda styrelsen för NRF och dess ordförande och tidningen Nämndemannen, genom att söka medlemskap i NRF. Genom ett aktivt deltagande i nämndemannaföreningarna skapar vi nämndemän den tillit som vår organisation är förtjänt av. Föreningarnas verksamhet är grunden till nödvändig tillit från samhällets sida Lars Lassinantti, Luleå 17

Aldrig tidgare har så många gjort en polisanmälan avseende hatbrott antalet som REKORD I POLISANM Under 2014 gjordes nära 6300 polisanmälningar med möjliga hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. En ny typ av anmälningar är kristofobiska hatbrott, där människor aktiva inom en kyrka, känner sig utsatta. Bara en del av alla upplevda hatbrott anmäls till svensk polis. Att säga vad som är ett hatbrott är i vissa fall enkelt, i andra fall svårt att avgöra. Men det är i dessa fall där svenska domstolar spelar en avgörande och viktig roll. Polisanmälan är en sak, vad som är ett hatbrott avgör en domstol. Att anmälningarna är många avseende hatbrott kan vara ett uttryck för tidsandan. Den allmänna debatten just nu i Sverige rör ofta frågor med denna karaktär. Var och en i samhället blir därmed mer uppmärksam på vad som kan vara en kränkning och inte. Debatten präglas just nu i hög grad av att människor upplever sig som kränkta och att vara befriad från dennasubjektiva känsla är viktigt. För vissa kommer man ifrån känslan omedelbart, för andra är det inte alltid lika lätt. Vad många lätt glömmer bort är kanske att alla människor sannolikt på denna jord har upplevt denna svårartade känsla. För lättkränkta människor tar det längre tid att gå vidare, för andra med starkare självförtroende, upplevs inte kränkningen just som en kränkning och därmed missar sitt syfte. Bland polisanmälningarna från 2014 uppskattas att knappt 6 270 polisanmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes: 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv. Tio procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv. Åtta procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv. Åtta procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv. Fyra procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv. En procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv. Det totala antalet anmälningar under 2014 är den högsta nivån hittills. Sedan förra mätningen år 2013, har anmälningarna ökat med 14 procent. Kristofobiska brott Störst ökning jämfört med förra året (2013) stod det kristofobiska motivet för (75 procent). De senaste fem åren har kategorin mer än tredubblats, från knappt 100 anmälningar år 2010 till drygt 330 anmälningar 2014. Andra motiv som uppvisar en noterbar ökning är det islamofobiska och det antisemitiska motivet som ökat med 50 respektive 38 procent jämfört med 2013. Hatbrotts - anmälningar med sexuell läggning som motiv ligger på sam- Färre döms till sluten ungdomsvård i Det finns ett stort samhällsintresse för ungas brottslighet, och påföljdssystemet för unga är ofta föremål för reformer. De mest ingripande påföljderna som ungdomar kan dömas till är fängelse och sluten ungdomsvård. I en ny kortanalys har utvecklingen av sluten ungdomsvård undersökts sedan den infördes 1999. Kortanalysen med titeln Utvecklingen av sluten ungdoms - vård 1999 2014, beskriver och analyserar utvecklingen av sluten ungdomsvård under perioden. Analysen har utförts av Brottsförebyggande rådet i Stockholm. Från att sluten ungdomsvård infördes 1999 och fram till 2004 ökade antalet domar. Men sedan dess har sluten ungdomsvård minskat i två etapper. Först minskade antalet domar mellan 2004 och 2006. Efter en period av stabilitet minskade antalet domar sedan igen 2009 2013 till en historiskt låg nivå. Av dem som döms till sluten ungdomsvård är 97 procent pojkar. Utvecklingen av sluten ungdomsvård styrs därför av antalet pojkar som döms till detta. Men antalet domar mot flickor följer utvecklingen för pojkar. De vanligaste huvudbrotten i domar till sluten ungdomsvård är i fallande ordning: 1. Rån (inkl. grovt) 2. Grov misshandel 3. Sexualbrott 4. Mord eller dråp 18

känner sig kränkta ovanligt många ÄLNINGAR I SPALTERNA Tre tingsrätter medverkar SVT:s serie ma nivå som 2013 men har totalt sett minskat med 18 procent de senaste fem åren. Majoriteten utreds, men få uppklaras Av alla ärenden med identifierade hatbrottsmotiv som anmäldes under 2013, påbörjades en utredning i 59 procent av fallen. Personuppklarningen var 5 procent, vilket är samma nivå som 2013. En möjlig förklaring kan vara att många brott begås av okänd person på allmän plats. Det är alltså svårt att knyta en gärningsperson till brottet. Att personuppklarningen är låg är inte unikt för hatbrott, säger Carina Djärv, utredare på Brå. De brottstyper som till största del ingår i hatbrottsstatistiken har en personuppklarning på mellan 0 och 6 procent, även utan hat - brottsmotiv. Sveriges television har nu producerat en TV- serie med miljö förlagd till domstolar. Serien har väckt visst intresse. Det första avsnittet i serien Domstolen friad eller fälld? visades i början av september. I serien har tre tingsrätter medverkat. I serien skildras olika mål som har handlagts vid Stockholms tingsrätt, Gotlands tingsrätt och Nyköpings tingsrätt. De tre domstolscheferna har kontaktats av producenten för serien, och tackat ja till att medverka. Stefan Strömberg, lagman vid Stockholms tngsrätt säger att han gjorde bedömningen att det var en intressant idé att tingsrätten medverkar i en serie i SVT som skildrar hur mål handläggs. Han hoppas att serien kan bidra till att allmänheten får en ökad förståelse för och kännedom om domstolarnas verksamhet. Lagmännen vid de tre tingsrätterna betonar att allas medverkan såväl när det gäller domstolspersonal som parter och vittnen m.fl. självfallet har byggt på samtycke. svenska domstolar Dessa var huvudbrott i en stor majoritet av alla domar till sluten ungdomsvård 1999 2014. Men allt färre lagföringar för dessa brott leder till sluten ungdomsvård. Mellan 1999 och 2003 ledde omkring 20 procent av sådana lagföringar till sluten ungdomsvård, men sedan dess har andelen halverats. I genomsnitt döms ungdomar till sluten ungdomsvård i 9 månader. Någon tydlig förändring i endera riktningen syns dock inte i den utdömda strafftiden. Sluten ungdomsvård minskade kraftigt i två etapper, först 2004 2006 och sedan 2009 2013. Den första nedgången tycks i första hand hänga samman med att ungdomar oftare dömdes till en annan påföljd i stället för sluten ungdomsvård. Den andra minskningen verkar i stället främst ha att göra med färre lagföringar. Antalet lagföringar för grova brott Utvecklingen av sluten ungdomsvård följer i stort sett antalet lagföringar för de brott som är vanligast i sådana domar, med undantag för perioden 2004 2006. Att sluten ungdomsvård minskade 2009 2013 skulle alltså kunna vara en följd av minskade lagföringar för de brott som är vanligast i domar till sluten ungdomsvård (rån inkl. grovt, grov misshandel, sexualbrott, mord och dråp). Däremot kan det inte förklara varför antalet domar till sluten ungdomsvård också minskade 2004 2006. 19

VISS TYP AV VÅLD TRAPP FLER SKOTTLOSSNINGAR OCH HANDGRANATER ANNAT Det finns inga indikationer på att våldet ökar i samhället, däremot har det blivit vanligare med uppgörelser i kriminella kretsar, ofta med skjutvapen, berättar kriminologen Sven Granath om brottsutvecklingen för bland annat våldsbrott. Han arbetar just nu med en rapport om utvecklingen av det dödliga våldet i dagens svenska samhälle. - Generellt finns inga indikationer på att våldet blir mer utbrett, säger Sven Granath. De befolkningsundersökningar som finns, visar tvärtemot att det är något färre personer som utsätts för våld jämfört med för några år sedan. - Även våra skolundersökningar visar en nedgång, både i deltagande och utsatthet för Våldet kan se olika ut i olika delar av landet. I vissa delar av våra storstäder kan det mycket väl vara en negativ utveckling, medan landet i stort följer en annan trend. våld över längre tid. När det gäller det dödliga våldet är minskningen tydlig de senaste tjugo åren har vi sett en nedgång på en dryg fjärdedel i förhållande till befolkningsmängden. Sven Granath, som till vardags jobbar på Brottsförebyggande rådet, Brå, betonar dock att det är viktigt att komma ihåg, att våldet kan se olika ut i olika delar av landet. I vissa delar av våra storstäder kan det mycket väl vara en negativ utveckling, medan landet i stort följer en annan trend. Om våldets karaktär Våldet förändras över tiden - vissa typer av våld blir vanligare medan andra blir ovanligare. Exempelvis har en ökning skett när det gäller uppgörelser i kriminella kretsar de senaste tio åren, ofta med skjutvapen. Samtidigt minskar annat mer alkoholrelaterat våld. Om läget just nu Granath framhåller att man aldrig kan veta om just ett specifikt år ska sticka ut i statistiken. Något sådant vet man först i efterhand om man stått inför ett verkligt trendbrott. Ofta är en ökning av uppmärksammade våldsdåd under en kortare period en tillfällig avvikelse. Att bara se till statistiken över anmälda brott för de senaste månaderna är ofta en dålig metod att se hur kriminaliteten utvecklats. Slumpvisa variationer kan ha stor betydelse. Anmälningsstatistiken präglas av andra faktorer än den faktiska brottsligheten, t.ex. polisens och andra myndigheters sätt att arbeta mot våld. Hur kriminaliteten utvecklas i sam en annan typ ökar. Om brottsutvecklingen i stort Brottsligheten förändras hela tiden i takt med samhället. I dag sker fler bedrägerier än tidigare, framför allt via nätet. Där har också andra typer av brott blivit vanligare, t.ex. vissa typer av kränkningar och I SPALTERNA Arrangörer friade Fyra av de totalt fem åtalade företrädarna för bolaget som arrangerar Stadsfesten i Skellefteå frias helt av Skellefteå tingsrätt. En av de tilltalade männen döms för försvårande av skattekontroll. I målets andra del döms tre före trädare för arrangerande företag för försvårande av skattekontroll. Åtalet som rör Stadsfestens arrangörer ogillas i över - vägande delar. Rådmannen Carin Lewini säger i en kommentar att det har förekommit vissa brister i bokföringen och i hur räkenskapsmaterial har sparats som har berott på felaktig information och omständigheter som styrelseledamöterna inte kan lastas för. Tingsrätten ogillar också åtalet vad gäller de så kallade Management Feefakturorna, som åklagaren beskrivit som bristfälliga och Skatteverket som förtäckt aktieutdel- 20