Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter



Relevanta dokument
Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

METODDAGEN. 14 mars Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

Aktuellt om provningsmetoder

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Innehåll Aktuellt om ballast

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält


Mineral aggregates. Determination of impact value*

Håkan Arvidsson, ,

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

Ackrediteringens omfattning

Metodgruppens Ballastutskott. Metoddag 2019 Regelverk Obundna lager Lägesrapport. Klas Hermelin Trafikverket

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ballast

Innehåll. Provtagning av obundna material VV Publ. nr 2000:106 1 VVMB 611

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper. Fysiska egenskaper /2703. NCC Industry AB Ackrediteringsnummer 1523

Miljöministeriets förordning om komplettering av byggbestämmelserna om bärande konstruktioner

Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

ASFALTDAGARNA Viktiga egenskaper hos bergmaterial. Indelning av bergarter. BERGMATERIAL Historik, produktionsteknik, material, framtiden

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material

Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggningsbyggande

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

LABORATORIE PRISLISTA 2013

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper /1071. Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

Hans-Erik Gram

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar för vägar, flygfält och andra trafikerade ytor

Vilka metoder ska användas för plockanalys?

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys)

Sammanställning av metoder för beskrivning, provning och klassificering av berg

BVDOK 1 (22) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Dokumentdatum. Olsson Eva-Lotta B TDOK 2014: Chef VO Underhåll

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)


TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1


ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA


Ackrediteringens omfattning för Vattenfall Research & Development AB, Betongprovning

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Jämförande provning Ballast 2015

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Naturvårdsverkets författningssamling

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:

MinBaS Innovation - VINNOVA

Laboratorieanalyser av filler

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

Presentation Metodgruppen Sverige

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Kornform och mekaniska egenskaper hos grov ballast enligt nya Europastandarder

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.

Nya kravdokument anslutande till AMA Anläggning 13

Laboratorie Prislista 2012

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Provtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ACO ATLAS A6-600 Flytande betäckning

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5)

LABORATORIE PRISLISTA 2015 exkl. moms

SVENSK STANDARD SS-EN A1:2007

Metoddagen 11 februari, 2010

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

Ackrediteringens omfattning

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Metodgruppens styrgrupp

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Stansade lådor och omslag, där stansar redan finns framtagna. Kontakta oss på för pris

Berg & Grus Oskarshamn CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt!

Oförstörande provning Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Makadamballast för järnväg. Aggregates for railway ballast

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard

Nyheter i nya SS

ISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén

Presentation Kenneth Lind

Transkript:

Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde FAS Svensk Standard, SS VVMB Danska, tyska, norska standarder Produktstandarder EN 12620 Ballast för betong EN 13043 Ballast för asfaltmassor o. tankbeläggningar EN 13242 Ballast för obundna o. hydrauliskt bundna material EN 13450 Makadamballast för järnväg EN 13285 Obundna material EN 13139 Ballast för bruk EN 13383-1 Vattenbyggnadssten EN 13055-1 Lättballast Provningsstandarder SS-EN 932- Generella metoder 933 - Geometriska egenskaper 1097 - Fysikaliska egenskaper 1744 - Kemiska egenskaper Huvudmål Överensstämmelse mellan definitioner UEPG Key objectivs fritt översatt En enda standard oberoende av användningsområde Återvunnen ballast och industriellt framtagen ballast skall integreras i produktstandarderna Endast 1 analysmetod per egenskap Mekanisering av vissa manuella provningsmetoder 1

Definitioner, benämningar, kategorier SS-EN 932-1 Provtagning Filler: ballast som till största delen passerar 0,063mm sikten Finmaterial: fraktion hos en ballast vars korn passerar 0,063 mm. Fin ballast : benämning som ges till finare sorteringar med D < 2 mm och där större delen ligger kvar på 0,063 G C 90/15, Grov ballast 10 % överkorn och 15 % underkorn A N 14 = kulkvarnsvärde < 14 Provtagningsplan Syftet med provtagningen Egenskaper som skall provas Provtagningsställe Storlek och antal delprov Ett bra redskap att ha som underlag vid diskussioner Hur får jag ett representativt prov Stora prover Pr ovstorlek = 6* D * lösvolymvikt EX 0/2mm 13 kg 4/8 25 kg 16/22 42 kg SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering Ex vågar och vikter Kalibrering fortsättning Definition. Kalibrering: kalibrering fastställer sambandet mellan ett mätdons visning och motsvarande kända värden för en mätstorhet. Görs enligt definierade metoder med mätutrustning som skall vara spårbar. Referensutrustning- används bara för kalibrering Laboratorieutrustning- används för laboratorieprover Våg skall ha den noggrannheten som provningsmetoden anger Kalibreringsfrekvens våg - 1 gång/år Kalibreras inom arbetsområdet Kalibreringsfrekvens vikter Innan ibruktagandet och sedan 1 gång/12 mån eller 1gång/2 år 2

Pyknometrar Pyknometrar Kalibreringsfrekvens: (klass B ISO4788) Rullande program minst 1 g/ 5 år KalibreringSiktar Skall överensstämma med EN 933-2 Stansade siktar, >4 mm, ISO 3310-2 minst 1g/2 år Vävda siktar, <4 mm, ISO 3310-1 Men vad är lämpligt? Används den ofta eller sällan?. Enbart vatten eller asfalt? Kalibreringsplan Bildanalys eller kontroll med referensmaterial Metodik referensmaterial: gäller nya siktar Fortsättning kalibrering sikt Mastersiktserie och arbetssiktserie 1 st referensmaterial per sikt bestående av runda partiklar 2d= 100% passerande D= 40-60% passerande 0,5 d= 0-5% passerande Sikta på mastersikt och sedan arbetssikt, dokumentera skillnaden Denna skillnad får ej skilja mer än 5 enheter i förhållande till första kontrollen Använda siktar : Förslag Sikta som ovan. Jämför med mastersiktens bildanalys Klarar man toleranskraven i standarden är det OK SS EN 933-1 Siktning I standarden: all siktning skall avslutas med handsiktning i minst 1 minut. Efter mycket arbete I SC6 Undersökningar av VTI Påpekande om arbetsmiljöfara Uttalande CEN/TC154/SC6 28 nov 2005 Vid produktionskontroll kan andra metoder användas under förutsättning att lämpligt arbetssamband med referensmetod upprättas 3

SS 933-1 siktning, fortsättning SS-EN 933-3 Flisighetsindex Stansade siktar vid 4 mm eller större Större mängd kvarstannande på resp. sikt Enkelprov Inget krav på att använda hela siktserien Analysprovstorlek 22,4 mm 16mm 11,2mm 8 mm 5,6 kg 2,6 kg 1,4 kg 0,6 kg Stora prover Sliter på skakapparaten SS-EN 933-3 Analyserar hela sorteringen (4-80 mm) Andra flisighetssiktar Stansade siktar för provberedning Snävare fraktioner FAS-metod 209 Analyserar fraktionen (5,6-16 mm) Ex; Flisighetsindex 15 ungefär lika med flisighetstal 1,40 SS-933-8 Sandekvivalent SS EN 933-9 Metylenblå MB= gram adsorberad reagens/kg 0-2 i finballast eller samtagen ballast <8 Fraktion 0-2, fuktkvot <2 % SE = 100 x fasta provets höjd hela provets höjd Bestäms hos fin ballast om halten 0,063 större än 3% Metoden kan påverkas av flera olika mineral i olika storlekar! Finns kaategorier Men inga krav MBF-value g/kg < 10 < 25 >25 inget krav Kategori MBF MBFNT MBF10 MBF25 MBFDeclared MBFNR Medelvärde 2 prov Bestäms hos fin ballast om halten 0,063mm > 3 % Inga gränsvärden finns Jämför Slamhalt =100 x slammets höjd hela provets höjd Använder formaldehyd- skall bort 4

SS EN 1097-6 Korndensitet och vattenabs. Tre olika densiteter Fortsättning korndensitet och vattenabsorption Vägning under vatten 31,5 63 mm Pyknometer metod 4-31,5mm 0,063-4 mm Provmängder D mm Min prov kg 31,5 5 16 2 8 1 Vår vanliga pyknometer med plant lock ej tillåten Skenbar ρ a = M 4 /M 4 -(M 2 -M 3 ) Ugnstorr ρ rd = M 4 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Vattenmättad yttorr ρ ssd = M 1 /M 1 -(M 2 -M 3 ) Ny sort Mg/m 3 Problem: Hur gör man med 2/4.Konen fungerar ej. Slutord Vad kan kunden De nya SS EN metoderna är i många stycken kompromisser och omarbetningar av nationella standarder. De genomgår alla en översyn vart 5:e år. Upptäcks allvarligare brister kan det komma tillägg tidigare. Avsteg från metoder kan göras om man kan visa att resultatet blir samma. Vid tvist skall alltid standardmetoden gälla Ett problam är kommunikationen med kunden. Han vet många gånger inte vad han vill ha. Han kan inte tyda resultatet. Utbilda 5