MÖJLIGHETERNAS RUM. FÖRÄNDRINGSARBETE PÅ BIBLIOTEKEN I HANINGE 2011-04-20. Christina Ekbom CAPSULA INFORMATION AB

MÖJLIGHETERNAS RUM. FÖRÄNDRINGSARBETE PÅ BIBLIOTEKEN I HANINGE 2011-04-20 Christina Ekbom CAPSULA INFORMATION AB

INNEHÅLL Sida 1. MÖJLIGHETERNAS RUM 1 2. UTGÅNGSPUNKTER 2 3. BIBLIOTEKETS UPPGIFTER 3 4. VISION MÖJLIGHETERNAS RUM 5 5. TVÅ VIKTIGA OMRÅDEN 7 6. ARBETET UNDER PROJEKTTIDEN 9 7. VAD ÄR PÅ GÅNG REDAN NU? 11 8. VAD BEHÖVER GÖRAS FRAMÖVER? 12 BILAGOR 16

MÖJLIGHETERNAS RUM 1 1 MÖJLIGHETERNAS RUM Haninge bibliotek vill bli årets bibliotek år 2015. Mitt uppdrag har varit att dra igång förändringsarbetet i nära samverkan med biblioteksledningen och personalen. Rapporten ger en bild av de olika moment som ingått i arbetet och de slutsatser vi kommit fram till. Förändringsarbetet gäller hela biblioteket och de prioriteringar som föreslås kan appliceras på alla enheter. Det finns mycket som är bra i dagens verksamhet. Men eftersom uppdraget handlar om förändringsarbete tar den här rapporten tar i första hand fasta på det som behöver utvecklas speciellt. I bilagorna finns några konkreta exempel från grupparbetsdagarna. 2011-04-20 Christina Ekbom Capsula Information AB

MÖJLIGHETERNAS RUM 2 2 UTGÅNGSPUNKTER Årets bibliotek år 2015 Haninge bibliotek strävar efter att bli Årets bibliotek år 2015. För att nå detta mål har man dragit igång ett förändringsarbete på bred front. Sedan 1986 utser DIK-förbundet Årets bibliotek. Juryn tittar särskilt på kriterier som användarvänlighet, organisation, stabilitet, kreativitet, utveckling, bestånd och förankring bland kunder/användare i samhället. Några exempel på folkbibliotek som nyligen fått priset: 2010. Sandvikens folkbibliotek fick priset för sin aktiva närvaro i sociala medier och sin starka förankring i det lokala kulturlivet. 2008. Gislaveds bibliotek fick priset för sitt engagerade arbete utifrån honnörsorden ingenting är omöjligt. Utgångspunkter för förändringsarbetet I förändringsarbetet kan man förslagsvis utgå från bibliotekslagen, som i kort form sammanfattar bibliotekens uppdrag. Lagen ger inriktningen, men samtidigt behöver paragraferna fyllas med innehåll, nytolkas och konkretiseras utifrån vår tid och vår befolknings behov. Kommunen En översiktlig beskrivning av Haninge ger vid handen att det är en kommun med c:a 77 000 invånare strax utanför Stockholm. Sysselsättningen ligger i linje med övriga kommuner i länet, men utbildningsnivån är något lägre liksom genomsnittsinkomsterna. I delar av kommunen bor förhållandevis många som flyttat in från andra länder. Bibliotekssystemet i korthet Biblioteket i kulturhuset i Haninge Centrum är kommunens huvudbibliotek. Här finns vissa specialistfunktioner t.ex. den uppsökande verksamheten. Härifrån utgår också bokbussen. Kommunens andra fullservicebibliotek ligger i Västerhaninge. Biblioteken i Jordbro och Brandbergen skall enligt kommunens biblioteksplan särskilt prioritera barn och ungdomar 0-16 år, äldre samt biblioteksovana grupper. Slutligen finns en utlåningsstation på Ornö.

MÖJLIGHETERNAS RUM 3 3 BIBLIOTEKETS UPPGIFTER Bibliotekslagen Enligt bibliotekslagen är bibliotekens uppgifter att främja intresse för läsning och litteratur information, upplysning och utbildning kulturell verksamhet i övrigt. verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och minoriteter genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former som anpassas för dessa gruppers behov. Biblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att stimulera till språkutveckling och stimulera till läsning. Information, upplysning och utbildning Tryckta medier Det är en viktig demokratisk uppgift att ge medborgarna tillgång till information. I gårdagens samhälle fanns informationen endast i tryckta medier. Den tryckta boken/tidningen/tidskrifter håller fortfarande ställningen och ger såväl snabba översikter över dagsaktuella frågor som fördjupning inom olika ämnesområden. Digitala medier Genom den snabba teknikutvecklingen har internet och andra digitala källor blivit kompletterande och viktiga informationskanaler. I bibliotekens uppdrag ligger också att att underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning (UNESCO:s folkbiblioteksmanifest uppgift 11). Aktiviteter Ett aktivt bibliotek följer ständigt utvecklingen, skyltar med aktualiteter, ordnar aktiviteter runt det som händer såväl ute i världen som på det lokala planet. Aktiviteter kan ordnas för att väcka intresse för bibliotekets övriga fackboksbestånd t.ex. föredragsserier om hälsa, demonstrationer av digitalkameror, teaterpjäser om mobbning etc. Främjande av intresse för läsning och litteratur Böcker är ytterst viktiga för läs- och språkutvecklingen hos barn och ungdomar. Genom läsning utvecklar barnen även sin fantasi och inlevelseförmåga. Bibliotekens insatser är av stor betydelse för språkutvecklingen. De arbetar med besökande barn i olika åldrar, föräldrar, förskolepersonal, lärare etc. och försöker skapa en stimulerande miljö.

MÖJLIGHETERNAS RUM 4 Bokens olika former Även vuxna utvecklar självfallet sin fantasi och inlevelseförmåga genom läsning av skönlitteratur. En skönlitterär bok som utspelar sig i en annan kulturkrets ger kunskaper av ett annat slag, men ofta väl så viktiga som fackboken. Men inte minst är läsning ett sätt att koppla av för människor i en stressig tillvaro. Idag kan en bok se ut på många olika sätt. På biblioteket i Tyresö har man exempelvis en monterutställning där man visar en tryckt bok Mp3- bok Daisybok för synskadade microchip E- bok för läsplatta, CD- bok Mp3- bok för nedladdning bok som DVD storstilsbok Berättelser finns också i filmer, teaterpjäser etc. Kulturell verksamhet och mötesplats Biblioteken är frizoner som alla kostnadsfritt och utan prestationskrav kan besöka. Det är en plats för möten mellan människor där tankar och samtal ges utrymme. Det öppna och kravlösa biblioteket attraherar både resursstarka och mindre resursstarka grupper i samhället, alla åldrar och såväl infödda svenskar som nya svenskar. Biblioteket är ett av få platser i samhället som verkligen fungerar som mötesplats och därför ses som samhälleliga stöttepelare som har en viktig roll i vårt demokratiska samhälle. Vad gäller bibliotekens kulturella verksamhet står det en del i avsnitten ovan. I själva verket är det så att alla bibliotekets roller: informationsuppgiften, den läsfrämjande uppgiften och uppgiften att bedriva kulturell verksamhet går in i varandra och är olika delar av samma helhet.

MÖJLIGHETERNAS RUM 5 4 VISION MÖJLIGHETERNAS RUM Biblioteket är inte identiskt med en förvaringsplats för böcker. Uppdraget är mycket bredare än så. Biblioteket är ett sätt att följa och ta del av det som händer i samhället. Det ska följa och bearbeta, fördjupa och se det som händer i världen ur olika vinklar. Biblioteket är ett torg, ett centrum, utbyte av tankar och information, människors möte kring en fråga, nätverk. Där ska också finnas program, såväl planerade långt i förväg och hastigt inkastade i brännheta frågor (i dagsläget t.ex. demokratin i Nordafrika). Böcker, tidskrifter, föredrag, politikerutfrågningar etc. kan samspela. Biblioteken ska vara kulturhus av bästa slag vart och ett i sin kulturdel. Handen har naturligtvis extra goda förutsättningar, men biblioteken i de övriga kommundelarna kan också vara minikulturhus. Uppgiften är alltså att öppna ett spännande rum för kommuninvånarna. Biblioteksgruppen om möjligheternas rum I december träffades de verksamhetsansvariga, resultatenhetschef Lena Wester och jag själv för att försöka konkretisera målet Årets bibliotek. Vad var det egentligen vi såg framför oss. Vi ägnade oss åt brainstorming och efter ett tag kom förslaget Möjligheternas rum upp. Det väckte allmän genklang. Vi tänkte såväl på det fysiska som på det digitala och det mentala rummet. Men vad stod möjligheterna för? Var och en gick hem och försökte få ner sin egen bild på papper. Här är några exempel: Möjligheternas rum - där alla kan bli överraskade över det som gömmer sig där. Möjligheternas rum - möjligheten för alla, även personer som har ett funktionshinder eller av någon annan anledning har svårt att läsa, att hitta litteratur och dataprogram som är anpassade efter ens egna behov. Möjligheternas rum = hemsidan där jag på ett tydligt, pedagogiskt sätt kan få all information och utföra de tjänster jag vill även om jag av någon anledning har svårt att läsa. Möjligheternas rum är ett bibliotek för alla. Möjligheternas rum *ger kunskap när du letar *är ett debattcentrum där du träffar författare, samhällskritiker, politiker och får läxhjälp *är den plats där barnen hittar vägen till boken *är en mötesplats och fristad där alla är välkomna *är en plats för kulturella upplevelser

MÖJLIGHETERNAS RUM 6 Möjligheternas rum Ett rum för fantasi och kultur Här kan du resa i tid och rum utan gränser, läsa eller lyssna på berättelser, leva dig in i andra människors situation, uppleva äventyr från soffhörnet, låna musik, film, tv-spel Ett rum för kunskap och information Det lilla barnet vill veta mer om skalbaggar. Någon vill fördjupa sig i kvantfysik. På biblioteket finns möjligheten! Ett rum för språket Här finns många redskap för språkutveckling. För de allra minsta som får möta hela den fantastiska barnboksvärlden och samtidigt utveckla sitt språk. Men också för den som är ny i Sverige och behöver träna det svenska språket för att lättare komma in i samhället. Det kan finnas många anledningar till att man vill ha hjälp att utveckla sitt språk, kanske har man ett språkligt funktionshinder eller kanske vill man helt enkelt fräscha upp sin gamla skolfranska! Möjligheternas rum - möjligheten att enkelt hitta det man söker - möjligheten att få hjälp med att hitta det man söker.

MÖJLIGHETERNAS RUM 7 5 TVÅ VIKTIGA OMRÅDEN 5.1 Medierna Tes: Många som går in i ett bibliotek har valt att låta sig överraskas av något. Bibliotekets uppgift är även att erbjuda positiva, välkomnande överraskningar. En positiv överraskning stimulerar till fortsatta besök. Nuläge Mitt intryck av biblioteket i Haninge centrum: Biblioteket är hisnande vackert MEN: Bokhyllorna ger ett alldeles för kompakt intryck. De är i stort sett packade av böcker som står med bokryggarna vända mot låntagarna. Skyltningen i hyllorna är minimal. Den här sortens välfyllda hyllor passar de besökare, som redan när de kommer in i biblioteket vet exakt vad de vill låna. Det gäller t.ex. studenter som letar efter kurslitteratur. Övriga besökare strosar vanligen runt i biblioteket och tittar efter bra förslag. Och de bör förstås mötas av lockande framsidor inom olika områden. Framsidor som kan locka t.ex. deckarläsaren att låna en vanlig skönlitterär bok. Eller få den konstintresserade att upptäcka bibliotekets fina konstavdelning. På bibliotekets samtliga avdelningar finns fräscha och spännande böcker, som man kan skylta med. Det här kräver förstås att det finns tillräckligt med skyltutrymme helst längst till höger på samtliga hyllplan och/eller på ett helt hyllplan i ögonhöjd. Även detaljhandeln har märkt, att kunderna oftast bestämmer vad de ska handla utifrån de erbjudanden som affärernas lyfter fram. Undersökningar visar att 80% av inköpsbesluten fattas inne i butiken. För drygt 55% av kunderna är det varuexponeringen som ger impuls till och avgör köpehandlingen. Källa: SRC (Scandinavian Retail Center) Några av orsakerna till de kompakta bokhyllorna i Haninge centrum är en förhållandevis liten lokalyta i kombination med personalens ambition att erbjuda ett gott bokurval, inte minst för gruppen studerande. Eftersom utbildningsnivån i Haninge är förhållandevis låg, har biblioteket sedan en följd av år satsat på att ge de studerande tillgång till trevliga och funktionella studieplatser och ett bra bokbestånd. Gallring Att ha många böcker är dock inte identiskt med ett välskött bokbestånd. Bokurval och gallring är två lika viktiga delar i mediearbetet. Bibeln på området är Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg, Strategisk medieplanering för folkbibliotek. Här kan man bl a lära sig att omloppshastigheten i genomsnitt bör vara 10 år för att beståndet skall vara fräscht och attraktivt. Mitt exempel: Köper ett bibliotek in 600 böcker per år, betyder det att bokbeståndet inte skall vara större än 6 000 böcker. En biblioteksfilial i en annan kommun som jag besökt

MÖJLIGHETERNAS RUM 8 köpte just 600 böcker per år men hade ett bestånd på 26 000 böcker. Det betyder att andelen nya böcker i beståndet var 2,3%. Alltså var 97,7 % av böckerna äldre än ett år. Höglund&Klingberg skriver: Många böcker lånas väldigt sällan eller inte alls från de öppna hyllorna. De står där döda och skymmer sikten för de nya böckerna som köps in och som skulle bli mer lånade liksom många äldre böcker om de inte drunknade i ett hav av gamla böcker som inte är attraktiva längre. En annan regel som nämns av Höglund&Klingberg är 50/50 regeln.. Den innebär att hälften av böckerna ska vara nyare än 5 år, hälften äldre. Fundera litet över vilka grupper som gynnas av nuvarande ordning! Min tro är att det är de vana besökarna, som hittar i hyllorna och vet vad de vill ha. Men hur ska ett bibliotek vara som både attraherar den 20-åriga undersköterskan och den medelålders man, som inte besökt ett bibliotek på 15 år? 5.2 Digital delaktighet Det är inte bara bibliotekslagen som ställer krav på att IT-baserad information görs tillgänglig för alla medborgare. I UNESCOs folkbiblioteksmanifest finns bl a följande formuleringar: Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Uppgift 11: Underlätta utnyttjandet av informationsteknolog och förbättra kunskaperna om dess användning För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning. På senare tid har det talats mycket om den digitala klyftan i Sverige. Omkring 1,5 miljoner invånare använder aldrig eller sällan internet och e-tjänster. Biblioteken har engagerat sig allt mer på det här området. Den 4 april i år lanserades kampanjen Digidel 2013. Målet med kampanjen är att klyftan ska minskas med 500 000 personer fram till 2013. Svensk Biblioteksförening har undertecknat uppropet tillsammans med studieförbunden och en rad organisationer. Vad skall vi då göra i Haninge? Här gäller det att lägga upp en strategi tillsammans med studieförbunden och andra organisationer.

MÖJLIGHETERNAS RUM 9 6 ARBETET UNDER PROJEKTTIDEN 6.1 Intervjuerna med kortfattade resultat All personal på biblioteket intervjuades under hösten bl a om hur de såg på styrkor och svagheter i dagens verksamhet. Huvudbiblioteket Personalen berömde bl. a. det vackra (men trånga) huset, det fina fackboksbeståndet, personalens bemötande och kunnighet samt öppenhet inför inköpsförslag. Som svagheter tog man upp t. ex. skyltningen, att det är trångt i hyllorna och att många besökare klagar på ljudnivån i biblioteket. Filialerna Filialerna tog bl. a. upp bemötandet, utbudet samt hänsynen till låntagarönskemål som styrkor. Jordbro och Brandbergen framhöll den fina skolverksamheten, att man tar besökarna på allvar och att biblioteket fungerar som ett vardagsrum. Som svagheter nämnde man bl. a. öppethållandet och att många inte vet vad biblioteken har att erbjuda eller ens att det är gratis att låna. 6.2 Arbetet i biblioteksgruppen Bakgrundsvariabler I biblioteksgruppen presenterade jag under hösten tillgänglig statistik från SCB. Den avsåg i första hand år 2009. Nedan följer några axplock: Var femte person i Haninge är född utomlands Eftergymnasial utbildning 25-44 år: 29% i Haninge mot 50% i länet som helhet och 42 % i riket Förvärvsarbetande 20-24 år: 67% i Haninge mot 62% i länet och 60% i riket Höga inkomster män: 29% i Haninge mot 36% i länet och 28% i riket Aborter 2004-2008 (antal per 1 000 kvinnor) 15-19 år: 34,5 i Haninge mot 28,7 i länet och 24,7 i riket Man skulle kunna komplettera siffrorna t.ex. med ålders- och familjestruktur. När det gäller skatteunderlaget låg Haninge år 2008 exakt på genomsnittet för riket. Men i Stockholms län hade endast Botkyrka, Norrtälje, Södertälje och Nynäshamn lägre skatteunderlag. Möjligheternas rum Efter en brainstorming enade sig biblioteksgruppen om Möjligheternas rum som motto för bibliotekssatsningen. Prioriterade utvecklingsområden Gruppen diskuterade också utvecklingsområden. I grunden ligger den ordinarie verksamheten med bl. a. ett så generöst öppethållande som möjligt och ett välskött och välskyltat mediabestånd. Gruppen tog dessutom fram tre utvecklingsområden, där särskilda satsningar behöver göras: Behovet av ett aktuellare bibliotek, som speglar händelser lokalt och i omvärlden. På biblioteket ska det helst hända något varje dag! Verksamheten för de haningebor som flyttat in från jordens alla hörn behöver utvecklas

MÖJLIGHETERNAS RUM 10 Ny teknik och nya medier. Biblioteket behöver ta vara på de nya möjligheterna. Studiebesök Med anknytning till det tredje utvecklingsområdet gjorde biblioteksgruppen ett studiebesök på biblioteket i Tyresö. Här fick vi information om boka en tjänst, inskrivningen av nya låntagare där en noggrann visning av hemsidan ingår, mediejukeboxen, hur man använder Facebook mm. 6.3 Sociala medier Anna-Stina Takkala, Regionbiblioteket, höll i slutet av januari ett halvdagsseminarium öppet för all personal om biblioteken och de sociala medierna. Seminariet resulterade i ett beslut att all personal ska uppdatera sina kunskaper om e-böcker, sociala medier etc. Ett antal handledare utsågs bland personalen. 6.4 Anförande för all personal inkl skyltning I början av februari inleddes en serie om fyra halvdagar för samtlig personal. Den första dagen fick personalen en summering av arbetsläget. Här ingick t.ex. en redovisning av intervjuerna och det som diskuterats i biblioteksgruppen. Målet var att alla skulle ha en gemensam grund att stå på inför det fortsatta arbetet. Denna dag började med en skyltningsövning i de fullpackade bokhyllorna. En hylla i ögonhöjd och den yttersta kanten till höger på alla hyllor användes och fylldes med frontade böcker. Avsikten var att alla skulle få upp ögonen för hur mycket tillgängligare böckerna skulle kunna bli, särskilt för ovana låntagare. 6.5 Workshops Under februari och mars anordnades tre workshops, halvdags grupparbetsdagar för all personal med obligatorisk närvaro. De hade alla samma upplägg. En panel bestående av fem personer berättade inledningsvis kort om sina önskemål om utveckling utifrån dagens ämne. Därefter delades personalen in i grupper, som fick följande uppgifter: Analysera styrkor och svagheter i dagens verksamhet 2015 - formulera en tänkt motivering till att Haninge bibliotek fått priset genom framstående verksamhet på just detta område (Motiveringarna sattes senare upp som väggtidningar i alla biblioteks personalutrymen) 2013 - berätta vad ni kunnat åstadkomma av förändringsarbetet Nästa vecka berätta vad ni kan göra redan då! Hemuppgift: vad kan du personligen kan göra under nästa vecka. Följande tre teman avhandlades: 1. Aktuellare bibliotek. Ett bibliotek kring vars utbud det händer saker. Ett roligare och intressantare bibliotek som speglar omvärlden och dess intressen. 2. Bibliotek för Haningebor från jordens alla hörn 3. Nya medier och ny teknik. En fullständig dokumentation från dagarna finns tillgänglig på biblioteket. Denna rapport gör några nedslag från dagarna i bilaga.

MÖJLIGHETERNAS RUM 11 7 VAD ÄR PÅ GÅNG REDAN NU? Efter den sista grupparbetsdagen har man fört diskussioner och börjat genomföra olika förslag från grupparbetsdagarna. Diskussionerna förs i biblioteksgruppen, på arbetsplatsträffar och i de olika arbetsgrupperna. Det är viktigt att ta tillvara personalens förslag och inte tappa tempo i förändringsarbetet. Ett kommande steg är dock ett mer systematiskt arbete med att genomföra förändringarna. Öppethållande Det överlägset vanligaste önskemålet i enkäter runt om i landet är ökat öppethållande. I Haninge planeras ett ökat öppethållande på huvudbiblioteket. För närvarande undersöker man möjligheten att öka öppethållandet även i Jordbro och Brandbergen. Gallring, skyltning Personalen har intensifierat gallringsarbetet. Fler mindre, aktuella bokutställningar görs på samtliga bibliotek. Fokusgrupper Samtliga bibliotek är intresserade av att genomföra fokusgrupper. Biblioteksnätet I dagsläget saknas tydliga benämningar på huvudbiblioteket ( biblioteket i Haninge kulturhus är ett klumpig uttryck) och på bibliotekssystemet som helhet (den tidigare benämningen Haninge bibliotek är inte tydlig nog.) Under grupparbetsdagarna kom det fram ett förslag på benämning av bibliotekssystemet: Biblioteksnätet. En diskussion pågår om detta förslag. Ett aktivare bibliotek där det händer mer Handen har startat ett stickcafé, Brandbergen och Jordbro virkcaféer. Västerhaninge har lagt fram korsord. Ett pensionärsmingel planeras i Handen. Nya medier och ny teknik Arbetet med att höja kunskapsnivån är i full gång. En arbetsgrupp för Facebook har tillsats och den har fått riktlinjer. Tjänster En analys pågår angående förändringar av innehållet i tjänster med anledning av de nya prioriteringarna. Inte minst viktigt är det att få någon person som håller i verksamheten för den del av befolkningen, som är inflyttad från andra länder.

MÖJLIGHETERNAS RUM 12 8 VAD BEHÖVER GÖRAS FRAMÖVER? Visionen. Möjligheternas rum 2015 Nu är det dags att förverkliga visionen. Inledningsvis kan det finnas anledning att backa ett steg och på nytt titta på Biblioteksgruppens visionära formuleringar om Möjligheternas rum. Täcks de in av förbättringsområdena nedan? Eller behövs kompletteringar? En likartad fråga gäller resultatet av grupparbetsdagarna. Där kom många kreativa förslag fram. Ändå finns det rimligtvis aspekter, som ingen kom att tänka på under en komprimerad förmiddag. 8.1 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Bokbeståndet En förutsättning för all biblioteksverksamhet är öppethållandet och bibliotekets medier. Förslag är på gång om att ytterligare öka öppethållandet i Handen, Jordbro och Brandbergen. När det gäller medierna bör biblioteket aktualisera sin medieplan till ledning för det fortsatta inköps- och gallringsarbetet. Mycket kan göras för att få hyllorna attraktiva med aktuella böcker. Välskyltade och mindre kompakta hyllor skulle hjälpa besökarna att upptäcka böcker, som de kanske inte ens visste fanns. Ett lyssnande bibliotek Ett förbättringsarbete har störst utsikter att lyckas om det finns en tydlig vision och en handlingskraftig ledning personalen är delaktig i arbetet och dess kraft, idéer och kunskaper tas tillvara det finns en ständigt pågående dialog med kommuninvånarna. Personalen måste få möjlighet att delta i idéarbetet i olika sammanhang. Samtidigt är viktigt att hålla i minnet att bibliotekspersonal ofta tror sig veta vad besökarna önskar. I själva verket vet de vanligen bara vad de mest aktiva besökarna, de som ställer frågor, söker. Andra besökare ger sig inte tillkänna, ställer inte frågor, framför inte klagomål eller önskningar Det finns också en grupp kommuninvånare som inte alls kommer till biblioteket, kanske för att de tror att de inte har något att hämta där. Det gäller för biblioteket att finna lämpliga former för att öka dialogen med kommuninvånarna. Detta för att på bästa sätt kunna motsvara deras behov. Ett bibliotek där det händer mer där man blir överraskad I ett aktivt bibliotek händer det ständigt nya saker. Dit kan man komma för att få information och fördjupning kring världshändelserna. Man kan delta i en bokcirkel eller lyssna på en författare. Barnen kan gå på barnteater. Föreningar håller möten. Kommunpolitiker möter besökarna. Nybörjare lär sig använda datorerna. Caféer med olika teman träffas (virkning, stickning, korsordslösning, melodikrysset). Speakers corner anordnas med jämna mellanrum. Bokbussen

MÖJLIGHETERNAS RUM 13 används för utåtriktade satsningar osv. Några konkreta exempel från andra bibliotek: Mobiltelefonen, tips & trick. Leif Tollén, Sensus stuieförbund, ger smakprov på en kommande studiecirkel (Söderköping) På spaning efter kommande och dolda jobb. Pröva på hur sociala medier och olika digitala verktyg kan användas för jobbsökande. Tanja Parkkila från Dolda jobb (Malmö) En grundtanke i det aktiva biblioteket är att personalen ofta fungerar som igångsättare inte gör allt själv. Föreningar och olika nätverk bör bjudas in. En utmaning är att kombinera det aktiva biblioteket med de möjligheter till tystnad, lugn och ro, koncentration som många besökare förväntar sig och behöver. Det handlar bl.a. om att se över lokalplaneringen. Mångfald Biblioteket är en viktig länk in i det svenska samhället för många nyanlända. Här kan man hämta information och skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Man kan lära nytt och behålla sitt språk genom ett stort utbud av media. Haninge bibliotek har genom åren satsat på inköp av litteratur på andra språk än svenska. Det finns alltså en bra grund att bygga på. Men beståndet kan användas mer effektivt och verksamheten kan utvecklas. I dagsläget saknas en sammanhållande kraft för själva verksamhetsutvecklingen. Nya medier och ny teknik Internet och e-böcker, DVD och MP3 elektroniska medier är numera etablerade. Bibliotekskatalogen finns enbart i digital form och bokutlåningen sker snart med hjälp av RFID. Samtidigt står en förhållandevis stor del av befolkningen utanför det digitala samhället. Människor kommer i kläm när myndigheter satsar på e-tjänster och kräver digital delaktighet. Bibliotekets roll som resurs på det lokala planet blir viktigare än någonsin för att motverka utanförskap. Här krävs såväl ökade kunskaper hos personalen som en målmedveten satsning på att minska klyftorna. Kulturhuset Ett huvudbibliotek som ligger i ett kulturhus det är en fantastisk tillgång. Inte bara för huvudbiblioteket utan för hela bibliotekssystemet. Här arbetas kontakter upp, här finns anställd expertis, här finns ett myller av aktiviteter. Allt under förutsättning att alla drar åt samma håll. Den gamla liknelsen med hängrännor och stuprör är i hög grad applicerbar. I dagsläget efterlyser många på biblioteket ett utökat samarbete.

MÖJLIGHETERNAS RUM 14 8.2 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ASPEKTER Varje förbättringsområde behöver brytas ner i aspekter så att inte något viktigt delområde faller i glömska. Nedan följer en första ansats. Bokbeståndet Medieplanering, gallring, skyltning Ett lyssnande bibliotek Fokusgrupper, intervjuer och enkäter. Hela befolkningens bibliotek (åldrar, kön, utbildningsnivåer, intressen, behov) Sociala medier Ett bibliotek där det händer mer Aktiviteter i biblioteket men också utanför Program som planeras långt i förväg men också snabbt insatta aktuella program och utställningar Information genom sociala medier, hemsidan Samverkan med föreningar och breddad verksamhet Mångfald Medier på olika språk Arbetsmetoder Elektroniska medier Uppsökande verksamhet och samverkan med skola, SFI etc Programverksamhet Vuxna/barn Kontakt med hemlandet Kontakt med det svenska samhället Nya medier och ny teknik Ökad delaktighet Nytt arbetssätt Hemsidan (aktualiseras, görs roligare, lättillgängligare, LL-certifieras liksom blanketter o utskick) Sociala medier Digitala medier på biblioteket Marknadsföring Utlåning Kulturhuset Utveckling av verksamheten Samplanering med kulturenheten och övriga delar av förvaltningen Lokalfrågor 8.3 LEDNINGSUPPGIFTER Förändringsarbetet på biblioteket kräver en stark ledning som har tid och kraft att ägna sig åt utvecklingsfrågorna. Det handlar om att leda biblioteket in i framtiden, ha visioner, vara drivande, gå före, arbeta med strategier. Och

MÖJLIGHETERNAS RUM 15 arbetet måste genomföras på ett klokt sätt i ett nära och förtroendefullt samarbete med personalen för att lyckas. Sist men inte minst krävs tid för framtids- och utvecklingsfrågorna. En andra viktig förutsättning för ett lyckat förändringsarbete på biblioteket är en betydligt närmare samverkan mellan kanske i första hand kulturenheten och biblioteket än i dagsläget. Samarbetet mellan verksamhetsområdeschefen för biblioteken och kulturchefen fungerar bra. Möjligen bör man precisera ansvarsområdena ytterligare. I övrigt har de verksamhetsansvariga på biblioteket det direkta ansvaret för genomförandet av åtgärder på respektive områden. Viktiga policydiskussioner förs också i Biblioteksgruppen. 8.4 TIDPLAN Arbetet med tidplanen är förhållandevis komplicerat. Förbättringsområdena består av en mångfald aspekter, som behöver preciseras och göras till delmål. Alla delmål gäller inte biblioteket samtliga enheter. Hänsyn måste också tas till övrig arbetsbelastning och behov och omprövning av dagens verksamhet till förmån för de prioriterade områdena. Listan med saker som skall göras kan verka kompakt, men många uppgifter går ganska fort att genomföra. Ofta är det frågan om samverkan med parter utanför biblioteket. 8.5 BEFATTNINGAR Inom en nära framtid kommer biblioteket att införa RFID. Det kommer att medföra att personalen får ökade möjligheter att ge en god service till besökarna. Med hjälp av RFID kan man arbeta mer flexibelt i biblioteket och från diskar som ser annorlunda ut än idag. Samtidigt fortsätts den översyn av innehållet i tjänsterna som redan påbörjats. Det kan ibland finnas möjligheter att omfördela arbetsuppgifter, inte minst i samband med nyrekryteringar. De tre prioriterade områdena kräver t.ex. mer tid för programplanering, någon person som är sammanhållande när det gäller mångfaldsarbetet, engagemang på bred front i arbetet med att öka den digitala delaktigheten. Tydliga prioriteringar mellan arbetsuppgifter och förenklingar av rutiner blir nödvändiga för att förändringarna skall kunna genomföras.

MÖJLIGHETERNAS RUM 16 BILAGOR GRUPPARBETSDAGARNA I det följande görs några konkreta nedslag från grupparbetsdagarna för att ge en tydligare bild av hur arbetet bedrevs och visa hur många varierade och fantasifulla förslag som kom fram. En fullständig redovisning finns tillgänglig på biblioteket. 1 ETT AKTUELLARE BIBLIOTEK ÅR 2015. JURYMOTIVERING Året är nu 2015 och vi har utsetts till Årets bibliotek Grupp 1 Haninge bibliotek speglar det som händer i den stora och lilla världen. Programverksamheten speglar befolkningens önskemål och behov. Hela personalen är engagerad i nätverk och olika kanaler för att föra ut information om verksamheten. Grupp 2 Föreningar nästan bråkar om att få ha sina aktiviteter på biblioteket och alla dessa språkcaféer. Ett bibliotek med utbud för alla från 0-100 år. "Hela huset" (biblioteksenheten, kulturen, serviceenheten och externa lokalanvändare) samverkar Alla populära och aktuella författare kommer till Haninges bibliotek Grupp 3 Haninge bibliotek utses till årets bibliotek för sin nytänkande programverksamhet som utgår från invånarnas behov och som med stor framgång har fångat nya gruppers intressen, med självdistans och humor, öppenhet för nya samarbeten, med föreningar, instanser och intressegrupper. Haninge bibliotek har skapat en levande verksamhet i hela Haninge. Grupp 4 Haninge bibliotek äger! Haninges bibliotek har fått priset för att det är ett öppet bibliotek förankrat i lokalsamhället. Ett bibliotek som känns angeläget för alla invånare. Här kan man ta del av det som erbjuds, skapa själv eller visa upp det man gjort. Varje dag på biblioteket är som en fest. Här rimmar o ramsar bebisar, ungdomar läser sina dikter på poetryslam och nittioåringar surfar.

MÖJLIGHETERNAS RUM 17 Grupp 5 Haninge bibliotek har utsetts till årets bibliotek 2015! för sin intressanta programverksamhet med lokal anknytning samt dagsaktuella diskussioner som speglar världen i det stora och det lilla. Bra jobbat Haninge! HB Caféer Språkcaféer, stickcafé ÅR 2013 Berätta vad ni kunnat åstadkomma av förändringsarbetet! Spontana program Vi har blivit mer spontana för initiativ till olika aktiviteter och skapar riktade aktiviteter för olika grupper (klivit ut ur boxen) ute bland befolkningen. Planerade program Vi visar film och har temadagar Träffa din politiker Haningekändisar (arbetsnamn) Finsk/italiensk/polsk osv afton Fritt forum återkommande med olika innehåll Samarbete kulturenheten m fl 2013 har vi bra samarbete med kulturenheten och huset inventerat kanaler, kontaktytor, upparbetat kontakter och tagit in idéer Läsfrämjande Läsecirklar (även på andra språk) Månadens fackbok Sagostunder (även på andra språk) Skyltning Flyttbart bokställ för utställning i café Plan för skyltning (utesluter ej spontan skyltning) Lokaler Flyttbar glasvägg café/bibliotek på Hb Övrigt Uppsökande aktiviteter: Torvalla, Rudan, Centrum Mer IT-handledning i olika former Vi har analyserat kommunens befolkningsstruktur och annan struktur

MÖJLIGHETERNAS RUM 18 Trendspaning på dagordning UPPSÖK Bokbussen åker 5 dagar/vecka året runt. Allmän biblioteksverksamhet deltar, exempelvis vid bokprat vid Årsta havsbad, Tungelsta fritidsgård, stora företag i kommunen, äldreboenden, daglig verksamhet. Bokbussen medverkar vid alla stora evenemang i kommunen Riktade träffar till hemtjänstpersonal, syninstruktörer, arbetsterapeuter och andra personalgrupper Pensionärsmingel i samarbete med övriga biblioteksverksamheter och t. ex. hembygdsföreningen BARN Feedback vad vill ni ha av oss (förskolor, BVC, skolor/lärare, barn på fritiden ) Vänt på barnavdelningen. Större yta för exponering av utställningar etc Självgående verksamhet (ungdomars egna initiativ som bokklubben ) Bebisträffar varje vecka Aktiviteter (sång, sagor) för 1 3-åringar HEMLÄXOR. Vad kan du själv göra på en gång? FILIALER Filialerna tar upp gallring och skyltning. I övrigt nämns bl a följande aktiviteter: initiera och uppmuntra korsordslösning på bibliotekets tidskriftsavdelning, stickcafé, ta kontakt med en fotograf för utställning på biblioteket/en och för kameraråd och fototips. Flera personer nämner förbättrad programplanering och ökat samarbete mellan filialer, huvudbibliotek och kulturenheten. En person tycker att man ska börja med en intervjuundersökning bland invånarna om vad de vet om biblioteken. En annan tänker systematiskt utnyttja alla möten i vardagen för att utöka bibliotekets kontaktnät.