I SÖLVESBORG på 1800-talet Rut Liedgren Nordiska museets Handlingar 86
Innehåll Introduktion 9 Sölvesborgs stadsbild av i dag 12 Stortorget Hästtorget och "gamla staden" i övrigt Bebyggelsen på de gamla stadsjordarna Konturer i stadens äldre historia 20 Förlusten av stadsprivilegierna Stadsplanen och det medeltida ursprunget De medeltida kapellen och karmeliterklostret Äldre beskrivningar och stadsvyer 23 Arkivaliska källor 25 Kartor och stadsplaner 27 Tomtskiftesjordar och försäljning av stadsjord GÅRDSBEBYGGELSE OCH NÄRINGSLIV Bebyggelsens utbredning vid 1800-talets början 41 1800-talets fyra huvudskeden,44 Första perioden Andra perioden Tredje perioden Fjärde perioden Branden 1801 47 "Smedjehusen" Hustyper och gårdar under första perioden 1800 ca 1835 53 Småhus 53 Allmänna iakttagelser ' Småhus av enkelstugetyp Prästgårdsritningen 1795 och därmed besläktade planlösningar Loft och loftbyggnader Oregelbundna planer ; Smågårdarnas byggnader och funktionsmönster. Symmetriska hus 72 Bebyggelsen kring Stortorget 79 Porslinsbruket Gårdarna kring torget efter 1801 De två vid branden 1801 oskadda gårdarna i kv: Bävern 95 Hantverks- och handelsgårdar i den övriga staden 98 Tvåvåningshus utanför torget Äldre handelsgårdar vid V. Storgatan Rådman Malms stenhus Gårdar vid V. Storgatan brandförsäkrade 1828 Krookagården Lindgrenska gården Färgargården vid stadsdammen Ekonomi och näringsliv under första perioden 116 Stadens viktigaste inkomster 116 Mulbete Marknader och ståndpenningar Sjöfart och utskeppningsvaror Yrkesfördelning och social struktur 118
Hantverk och marknadsresor Skråämbetenas sociala funktioner Småföretag 121 Becksjuderi S. G. Bergs tobaksfabrik, det första industriförsöket Boningshus och gårdar tillkomna under andra perioden ca 1835 1855 123 Nybebyggelse och modernisering 123 Nils Holms nya stenhus Ombyggnad av Slottet Ny prästgård Ombyggnad av gården nr 19 vid Ö. Storgatan Fritz Södergrens nya hus vid Ö. Storgatan Nytt tvåvåningshus vid Stortorget Tobaksfabriken vid Ö. Storgatan blir handelsgård 1840-talet vid V. Storgatan Kv. Pantern 5 Kv, Pantern 7, 8 Kv. Pantern 12 Kv. Pantern 9, 10 Kv. Pantern 11 Näringslivet under andra perioden 155 Tullinspektor Beijers årsberättelse 1837 155 Brännvinshanteringens dominans Brännvinskontrakt Fartyg och frakter 158 Sparbanken 159 Tegelbruk 161 Nya boningshus under tredje perioden 1855 1875 163 Sjöslotten Nybebyggelse i kv. Lammet De s.k. Lilljedahlska husen i kv. Duvan Den fasta inredningen under de tre första perioderna 169 Dörrar Golv Tak Väggar Väggmålningar av Bengt Nordenberg Kakelugnar Pottmakarna Ringberg Trappor Näringsliv och handel under tredje perioden 184 Industriellt bedrivna företag växer fram 184 N. M. Rosenbergs bryggeri Lilljedahlska läderfabriken Ångbåtsbolag 187 Handel 188 Salubodar Begynnande specialisering Kvinnor som företagare Marknader och stortorgdagar Boningshus under fjärde perioden 1875 ca 1905 193 Staden spränger sina gamla gränser 193 Nybyggnadsverksamhet i den gamla stadskärnan 194 Bebyggelsen kring Hästtorget Förändringar i "gamla staden" i övrigt Boningsrum inreds i uthusen Bebyggelsekaraktären i de nya områdena 198 "Nya stadsdelen" söder om Hästtorget Lyckorna norr och väster om gamla staden börjar bebyggas Industri och handel under fjärde perioden 207 Industriella företag 207 Den första skofabriken Tobaksfabriker Sölvesborgs glasbruk Sagogrynsfabrik Sölvesborgs varv Mekanisk verkstad Cykelverkstad Stenhuggeri och stensliperi Handel 209 Butikshandelns vidare utveckling Bokhandel
PUBLIKA BYGGNADER OCH ANDRA ALLMÄNNA INRÄTTNINGAR Föré/sta perioden 215 Rådhus 215 Apoteket 218 Lärdomsskolan 220 Fattighus 221 Befolkningsstrukturen. De fattigas situation Fattighusets tillkomst Fånghus 224 Spruthus 226 Nattväktare Tull och konfiskering 229 Andra perioden 223 Kungabesöket 1837 223 Konfiskationsmagasin 238 Skolväsen 242 Lancasterskolan Holmska flickskolan Skolbyggnadsplaner Lärdomsskolan blir apologistskola Tredje perioden 252 Tullhus 254 Anskaffning av byggnadsmaterial Disposition och inredning Hamnmagasin Telegraf och spruthus 258 Nytt spruthus Nya kyrkogården 261 Anskaffning av likvagn Skolväsen 265 Elementarskolan Gymnastikhus Folkskolan lokalbekymmer och nybyggnadsplaner Flickskolan byter lokaler Småskola Kontroll av barnens närvaro i skolan Läroböcker m.m. för undervisningen "Söndagsskolan" Löner och förmåner för lärarna i folkskolan Ombyggnadsplaner för skollokalerna i gården nr 58, 59 börjar ta form Arbetareföreningens aftonskola Privata flickskolor Social- och sjukvård 279 Barnhemmet Sjukstuga Fjärde perioden 281 Byggnadsnämnd och byggnadsordning 281 Gatunamn Gatuhållning och stenläggning Fritrappor Trottoarer Körportar Butiksfönster Gatubelysning Renhållning 291 Ordningsväsen 295 Vatten, avlopp och sanitet 297 Brandväsen 298 Hotell- och restaurationsväsen 301 Gästgiveri och stadskällare Balkenhausens hotell Stadshotellet Utskänkning och utminutering Brännvinsepisoder i domstolsprotokollen
Tider för öppethållande Maltdrycker Kommunikationsväsen 310 Järnväg och stationshus Post och posthus Telefon och telegraf Socialvård, allmän och enskild Sjukhus Sjukkasseföreningar Fattiggården Filantropiska föreningar Sjömanshus Skolväsen 317 Läroverket Reparation och inredning av folkskolans fastighet Fortsättningsskola Slöjdskola Nya folkskolan på Möllebacken Privatskolor för flickor Annan bildningsfrämjande verksamhet 323 Bibliotek Lokaltidningar Föreläsningsföreningen Folkrörelser och sammanslutningar 325 Frikyrkor Nykterhetsväsen Sällskapsordnar Folkets hus Föreningsbildning inom handel, hantverk och sjöfart REKREATION OCH NÖJEN Anläggningar för gemensamt bruk 333 Hälsobrunnen 333 Offenliga badhus 337 Badhusbolagets badhus Varmbadhuset vid Hästtorget Tivoli 340 Bildande nöjen och offentliga uppträdanden 346 Teater och andra evenemang Bildutställningar och "Rörliga bilder" Biograf Samlingslokaler i allmänhet Privat rekreationsmiljö 350 Lusthus och trädgårdar 350 Privata badhus 356 Sommarnöjen 357 De första sommarvillorna Sommarstugor på Falkvik och Tredenborg Listers fiskelägen, sölvesborgarnas semesterparadis Kolonistugor RÄTTELSE S. 81: Kvartersnumren i kv. Anden hade 1951 genomgående samma siffror som numren enligt lantmäterikartan 1814. Nummer 6 och 7 flyttas sålunda ett steg och 8 utgår.