Mål och budget 2013
Budget 2013 samt investeringsbudget/-plan 2013-2017 Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet... P1 Ekonomiska förutsättningar budget 2013 plan 2014-2015... P3 17 Skatter och statsbidrag, tabell Oförutsett, tabell Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell Större investeringar Resultaträkning och finansieringsanalys P4 P9 P10 P12 P17 Kommunens styrmodell... P19 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet... 1-30 Driftbudget 00 Kommunledning och revision 8 01 Informationsverksamhet 10 03 Allmän kommunadministration 10 04 Ekonomiadministration 11 06 Personaladministration 13 08 Kost- Städ servicefunktioner 16 08 Övriga servicefunktioner 19 09 Övrig gemensam verksamhet 20 11 Arbetsområden och lokaler 22 13-14Arbetsbefrämjande åtgärder 22 17 Konsumentpolitisk verksamhet 24 34 Digital infrastruktur 24 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 25 40 Fritidsadministration 25 43 Turistverksamhet 26 62 Skolskjuts 26 69 Annan skolform 27 70-78Gemensam administration (socialnämnd) 28 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 29 Investeringsbudget 30 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid... 31-45 Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration 32 42 Idrotts- och fritidsanläggningar 35 43 Turistverksamhet 38 44 Fritidsverksamhet 39 45 Stöd till fritidsverksamhet 41 46 Kulturverksamhet 42 48 Stöd till kulturverksamhet 44 Investeringsbudget 45
Kommunstyrelse - Räddningstjänst... 47-51 Driftbudget 88 Räddningstjänst 48 09 Övrig gemensam verksamhet 49 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 50 Investeringsbudget 51 Kommunstyrelse Östra Smålands Kommunalteknikförbund... 52 Barn- och utbildningsnämnd... 53-69 Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 55 Förskola och fritidshem grundskola särskola (72, 64, 67-68) 56-63 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) 64 691 Musikskola 68 46 Bibliotek 68 Miljö- och byggnadsnämnd... 71-76 Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 72 82 Miljöskydd 75 Socialnämnd... 77-94 Driftbudget 70 Gemensam administration 78 75-76 Individ- och familjeomsorg 80 77-78Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 84 LSS 88 Omsorgsverksamhet 89 Kommunal psykiatri 91 Investeringsbudget 93 Finansiering... 95-102 Driftbudget Pensioner 96 Personalförsäkring 97 Kalkylerade kapitalkostnader 99 Skatteintäkter 99 Generella statsbidrag/avgifter 100 Finansiella intäkter 100 Finansiella kostnader 101
Investeringsbudget... 103-114 Sammanställning av nettoinvesteringar 103 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet 104 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 105 Kommunstyrelse Räddningstjänst 107 Kommunstyrelse Östra Smålands Kommunalteknikförbund 108 Barn- och utbildningsnämnd 112 Socialnämnd 113 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfreds del... 115 142 Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 021 Förvaltningslokaler 118 022 Lokaler o fysisk miljö skola 119 023 Förskola 120 024 Särskilda boendeformer 121 025 Kultur och fritidsanläggningar 121 082 Förbundsadministration 122 083 Fastighetsavdelning/ Utförarenhet 123 084 Gatuavdelningens utförarenhet 124 085 125 Va-avdelningens utförarenhet 125 086/871 Renhållningsavdelning 125 101 Förbundsdirektionen 126 218/811 Exploateringsverksamhet, skogsförvaltning 127 225/226 Energi och klimatrådgivning/energieffektivisering 128 241-256 Kommunala gator och vägar 129 263 Miljöengagemang 131 275 Samhällsskyddande åtgärder 132 511 Bostadsanpassning 132 800 Arbetsområden o industrilokaler 132 812 Kommersiell service 133 862-868 Vattenförsörjning och avloppshantering 134 871 Renhållningsavdelning 135 Investeringsbudget 136 Finansiering ÖSK 141
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunfullmäktige har vid sitt junisammanträde fastställt Mål och Budget för 2013. Detta är den andra budgeten utifrån vår nya tidsplan där budgetprocessen inleds i början av året. En av fördelarna med denna tidigareläggning (förut fastställdes budgeten i november) är att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan anpassa verksamheterna inför det nya året. Kommunens situation präglas av att vi är lite färre innevånare varje år. Detta innebär inte att vi skulle ha en sämre service jämfört om vi vore fler, men det ställer krav på organisationen att anpassa sig. Framförallt gäller det gymnasieskolan där årskullarna fortfarande minskar några år till. Utöver demografiförändringarna som innebär minskade anslag på ca 9,5 mnkr genomförs besparingar på 6,2 mnkr. I årets budget har vi anslagit 2 mnkr som möjlig medfinansiering i infrastrukturprojekt, där varje projekt ska godkännas i fullmäktige. Samtidigt som vi anpassar kostymen arbetar vi med framtidfrågor för att skapa en attraktiv kommun, där vi blir lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans. I budgeten framgår att driftkostnaderna uppgår till drygt 820 mnkr med en nettokostnadsbudget på drygt 692 mnkr. Investeringsbudgeten uppgår till ca 34 mnkr. Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål. Lars Rosander kommunalråd
Budget år 2013 Budgetarbetet för 2013 Budgetarbetet för 2013 var det andra året med ny tidplan. Arbetet inleddes i november 2011 med att fastställa riktlinjer och avslutades i juni 2012 med att kommunfullmäktige fastställde budgeten. Till skillnad från budgetarbetet 2012 behövdes inget höstarbete för att fördela besparingar. En ny demografimodell togs i bruk. Denna modell ska övergripande anpassa kommunens verksamheter efter hela invånartalets förändring. Anpassning efter demografimodellerna gör att besparingarna blir mindre. Nya strategikartor i styrmodellen presenterades. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har kommit längst i målarbetet och är i stort sett klara medan det för övriga förvaltningar återstod en del att göra med mål och nyckeltal. Skatter och statsbidrag När budgeten för 2012 fastställdes i juni 2011 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2013 till 716,0 mnkr. Efter årets arbete med budget 2013, budgeteras för 2013 summa skatter och statsbidrag till 701,8 mnkr. Det vill säga en minskning med 14,2 mnkr. Inkomstutjämningsbidraget minskar med 10,6 mnkr till budget 2013 jämfört med när planen för 2013 antogs i 2012 års budget. På samma sätt minskar de preliminärt beräknade skatteintäkterna med 6,7 mnkr. Det beror på att skatteunderlagsprognoserna har reviderats kraftigt under det senaste året. När planen för 2013 antogs i 2012 års budget räknade man med att skatteunderlaget skulle växa med 4,2 % 2012 och 4,4 % 2013. Ett år senare när budgeten för 2013 antas har dessa prognoser reviderats ner till 3,7 % för 2012 och 3,8 % för år 2013. Kostnadsutjämningen beräknas bli 2,6 mnkr bättre till budget 2013 jämfört med när planen för 2013 togs i 2012 års budget. Hultsfreds kommun beräknas dock fortfarande betala en avgift till kostnadsutjämningen 2013 (0,1 mnkr). Minskning av utjämningsbidrag i utjämningssystemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i förhållande till riket medan ökning är tvärtom. 1 januari 2005 infördes det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning. Sedan dess har Hultsfreds kommuns bidrag från kostnadsutjämningen minskat varje år. 2005 fick kommunen ett bidrag på 27,7 mnkr. Istället för bidrag budgeteras som sagt 2013 en avgift på 0,1 mnkr. Onsdagen den 27 april presenterade Utjämningskommittén.08 ett förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Om förslaget genomförs innebär det omfördelningar mellan kommuner och mellan landsting. På kommungruppsnivå är det förortskommuner till större städer och pendlingskommuner som får störst intäktsökningar. De kommungrupper som får lägre intäkter med förslaget är storstäder och större städer. Kommitténs ledamöter står enade bakom förslaget och det finns inga reservationer eller särskilda yttranden till betänkandet. Sedan utjämningskommittén presenterade sitt förslag har de föreslagna förändringarna skjutits på framitden. Idag går det inte att säkert säga när det nya uppdaterade systemet kommer att införas eller vilka delar som kommer att ingå eller hur de kommer att ändras. De första preliminära beräkningarna som gjordes när kommittén presenterade sitt förslag visade att Hultsfreds kommun då skulle få ökade intäkter med cirka 16 mnkr. Fastighetsavgiften består av tre delar, vilka är småhus, småhus på lantbruk och hyreshus. Fastighetstaxeringarna för dessa tre sker olika år. 2011 gjordes en taxering av småhus på lantbruk och 2012 sker taxeringen av småhus och 2013 görs taxeringen av hyreshus. Taxering av småhus är den del som har störst påverkan på den totala fastighetsavgiften. Jämfört med för ett år sedan beräknas nu fastighetsavgiften öka med 0,2 mnkr. Kostnadsutjämningen för LSS-verksamhet minskar med 0,6 mnkr jämfört med vad man trodde för ett år sedan. Sedan budgeten för år 2013 antogs har det kommit nya skatteunderlagsprognoser. Den senaste prognosen från den 17 december säger nu att summa skatter och statsbidrag för 2013 beräknas till 706,6 mnkr. Det är 4,8 mnkr bättre än vad vi räknat med i budgeten.
Budget år 2013 Antalet invånare i Hultsfreds kommun per den 31 december, 1972-2030 Efter år 2011 är invånarantalet enligt prognos. Antalet invånare den 31 december 2011 var 13 515, 181 färre än ett år tidigare. Befolkningsminskningen är således fortsatt stor. Invånarantalet den 1 november är det som används vid beräkning av inkomst- och kostnadsutjämning för det följande budgetåret. För 2013 är det således antalet den 1 november 2012 som gäller. Med ett antagande om en minskning av befolkningen med 150 invånare beräknas antalet invånare bli 13 417 den 1 november 2012. Utfallet 13 514 blev betydligt bättre än budgeterat med en minskning på 53 invånare. Befolkningsförändringar Hultsfreds kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de förändringar som prognostiseras för kommunens mest resurskrävande verksamheter, förskola (0-5 år), förskoleklass 6 år, grundskola (7-15 år), gymnasieskola (16-18 år) samt äldreomsorgen (65 79, 80 w). Förändringen är uttryckt i procent i förhållande till invånarantalet den 31 december 2010. Det mest slående är minskningen fram till 2015 av antalet invånare som bildar underlag för gymnasieskolan och de ansenliga ökningar från 2017-2018 av äldreomsorgens kundgrupper. Åldersgruppen för grundskola minskar ytterligare något men endast fram till 2012 för att därefter vara relativt konstant. Den yngsta åldersgruppen visar på en svag och fortlöpande minskning efter att inledningsvis öka något. Utvecklingen för kommunen totala invånarantal prognostiseras med en relativt snabb minskning i början av prognosperioden för att från 2020 och framåt minska allt långsammare.
Budget år 2013 Befolkningsprognos i olika åldersklasser Procent av antalet den 31 december 2010. Befolkningsprognos åldersklasser avseende barn- och utbildningsnämndens verksamheter Beräkning av resursbehov Från 2012 års budget med plan 2013-2014 har en ny modell för beräkning av förändrade resursbehov använts. Modellen bygger på förändringen av antalet invånare i vissa åldersgrupper och andelen barn/elever/brukare ( kunder ) av alla invånare i dessa grupper. Utgångspunkten är kostnadsläget för 2013. För varje åldersgrupps verksamhet har ett á-pris beräknats som kostnadsläget 2013 dividerat med antalet kunder. Nedan visas á-priset och andelen kunder för respektive åldersgrupp. Verksamhet Åldersgrupp år Á- pris/år tkr Andel kunder % Förskola/familjedaghem, fritidshem 1-12 52,4 57,3 Grundskola/förskoleklass 6-15 52,0 98,3 Gymnasium 16-18 89,3 97,1 Äldreomsorg yngre 65-79 148,8 4,7 Äldreomsorg äldre 80-w 272,1 34,2 Förändringar av invånarantal i respektive åldersgrupp räknas som förändring av årsmedelvärden. Med dessa åldersgruppers förändringar från år 2012 och med beaktande av andel kunder har förändringar av resursbehov i kronor beräknats. För planperioden redovisas förändringarna i tabellen med belopp i tkr. Antalet invånare i slutet på året Befolkningsprognos åldersklasser avseende socialnämndens verksamheter Antalet invånare i slutet på året I tabellen framgår att mellan 2012 och 2013 visar modellens beräkningar för ingående åldersgrupper på ett minskat resursbehov på 6,1 mnkr och nästan enbart för verksamheter inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. För 2014 och 2015 ytterligare minskningar
Budget år 2013 med 4,9 respektive 3,3 mnkr till en total minskning för planperioden med 14,3 mnkr. Största förändringarna gäller Gymnasiet med minskat behov för planperioden med 13,3 mnkr varav 5,2 för 2012. För Grundskolan minskar resursbehovet något under 2013, -0,3 mnkr, för att under 2014 och 2015 öka något med 0,4 mnkr per år. För Barnomsorgen minskar resursbehovet något under hela planperioden, totalt -0,6 mnkr. När det gäller äldreomsorgen minskar resursbehovet under planperioden med 0,8 mnkr. Av detta ökar resursbehoven för den yngre gruppen äldre med 1,8 mnkr medan det minskar för den äldre gruppen med 2,6 mnkr Vad modellen genererar för förändrade resursbehov från 2013 och fram till 2030 framgår av följande diagram. Resursförskjutningar befolkningsförändringar, tkr Demografimodellen genererar minskade resursbehov till Barn- och utbildningsnämnden fram till och med 2015 med 20,0 mkr. Därefter är resursbehovet i stort sett konstant med en ackumulerad minskning på 11,3 mnkr. Barnomsorgen beräknas behöva minska resurserna i stort sett kontinuerligt från 2013 och fram till 2030 då resursbehovet i förhållande till 2012 minskar med 1,4 mnkr. Resursbehovet för Grundskolan beräknas minska med 1,1 mnkr fram till 2030. Gymnasieskolans kundunderlag minskar kraftigt de närmaste åren och resursbehovet beräknas därför minska snabbt fram till 2015 med hela 13,3 mnkr för att därefter vara i stort sett konstant och i förhållande till 2012 ha ett minskat ackumulerat resursbehov till 2030 med 11,3 mnkr. Från 2016 fram till 2030 ökar således gymnasieskolan sitt resursbehov med 2,0 mnkr. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen. Socialnämndens resursbehov för äldreomsorgen beräknas därför behöva ökas fram till 2030 med 27,3 mnkr. Fram till 2018 beräknas dock ett något minskat resursbehov med 1 mnkr och först därefter en relativt stor årsvis ökning. Det är för åldersgruppen 80 år och äldre som nästan hela ökningen gäller. Av ökningen fram till 2030 avser 24,1 denna grupp. För åldergruppen 65 till 79 år är de beräknade förändringarna relativt små och som mest en ökning med 3,6 mnkr 2024 i förhållande till 2012. Modellen tar endast hänsyn till rörliga kostnader, vilket innebär att vid stora befolkningsförändringar som i denna prognos kommer vi även få behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t.ex. lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer. Generell demografimodell Ny modell för att anpassa storleken på kommunens verksamheter till befolkningsutvecklingen. För 2013 års budget har antagits en befolkningsutveckling på 150 invånare motsvarande 1,1 procent. Anpassningen beräknas på verksamheternas nettokostnader med vissa undantag. Dessa undantag utgörs dels av kapital- och lokalkostnader och dels av de verksamheter som ingår i kund -modellen. Med procentsats 1,1 har anpassningen för verksamheterna beräknats till 3,6 mnkr och fördelas enligt följande. Kommunstyrelsen 1 240,3 tkr Östra Smålands Kommunalteknikförbund 528,5 tkr Barn- och utbildningsnämnd 541,0 tkr Miljö- och byggnadsnämnd 79,2 tkr Socialnämnd 1 197,3 tkr Summa 3 586,3 tkr Omvärldsanalys kommunal jämförelse Sedan 2012 års budget finns en bättre utvecklad omvärldsanalys för kommunens ekonomi än tidigare. Förutom tidigare jämförelser i kronor per invånare av kommunens verksamheter finns jämförelser med balans- och resultaträkningsposter. Vidare finns även jämförelser i kronor för hur mycket mer eller mindre Hultsfreds kommuns verksamheter skulle ha kostat om de bedrivits till samma kostnad per invånare som genomsnittet av rikets kommuner, länets kommuner eller liknande kommuner. Omvärldsanalysen finns på kommunens hemsida, Kommunala jämförelsetal och omvärldsanalys. På
Budget år 2013 samma sida hittar du även SKL:s analys över Hultsfreds ekonomiska situation från 2011. Beräkning budget 2013 Budgeten utgår från budget 2012. För att bestämma ramen läggs till prisförändringar, och volymförändringar enligt våra demografimodeller. Den viktigaste prisförändringen är den årliga löneökningen. Utöver detta ska till budget 2013 besparingar göras på 5,4 mnkr varav 2,3 mnkr finns med som besparingskrav i 2012 års budget. Slutligen utökas budget 2013 med anslag på 2,8 mnkr. Den största budgetökningen är en flerårig satsning på 2,0 mnkr per år för framförallt stöd till optiska fibernät så att fler invånare får tillgång till äkta bredband.
Budget år 2013 Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 10:21. Skattesatsen är oförändrad. Invånarantalet minskar med 150 mellan 2009-11-01 och 2010-11-01 till 13 570. Index KPI har antagits öka 2012 med 1,9 procent och 2013 med 2,4 procent enligt SKL:s prognos. Motsvarande för prisbasbeloppet är 43 500 och 44 300 kronor. Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2012, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. Lönebaserade avgifter har generellt uppräknas med 2,0 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,0 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning bibehålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader. För planen har för åren 2014 och 2015 generell uppräkning gjorts motsvarande uppräkning till 2013. I den distribuerade budgeten har lönenivån per den 1 april 2012 lagts in. Utfallet för 2012 års löneökningar blev i genomsnitt cirka 3,4 procent. Avgifter Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2013 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till 3 260 kr, en ökning från 2012 med 80 kr eller 2,5 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 3 kr eller 2,3 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 49 kr eller 2,1 procent. Förskole- och fritidshemsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa för förskola och fritidshem. Musikskoleavgifter Samtliga musikskoleavgifter har ökat med 3% i jämförelse med föregående år. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som en lönebaserad avgift till självkostnadspris och har räknats upp med 2,6 procent. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Avgiften för dessa besök är oförändrat 150 kr. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan. Renhållningsavgifter Renhållningstaxan är oförändrad. Vatten- och avloppsavgifter Vatten- och avloppsavgiften är generellt uppräknad med 2,5 %. Fördelning mellan fast och rörlig avgift förändras till en större andel fast avgift. Anslutningsavgifterna ökar med cirka 60 procent.
Budget år 2013 Löneökningar 2012-2015 Lönenivån är per den 1 april 2011 efter avslutade förhandlingar om 2011 års löneökningar för samtliga avtalsområden. Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2012-2015 med 2,7; 3,0; 3,5 och 3,5 procent. kolumnen längst till vänster, avser lönekostnadsökningen för 12 månader. Reserverade budgetmedel I budgeten reserveras medel dels för oförutsedda kostnader och dels för budgetårets löneökningar. När budgeten antogs av kommunfullmäktige i juni var inte alla löneavtal för 2012 klara. Utfallet för 2012 års löneökningar blev cirka 3,4 procent medan budgeten var 2,7 procent. Omräknat i kronor betyder att löneökningarnas påverkan på 2013 års budget blev 1,7 mnkr större än vad som ingår i den budget KF antog i juni. Med oförändrat antagande om löneökningar 2013, ökning med 3,0 procent, framgår i tabellen, kolumnen längst till höger, att löneökningarna 2013 för nio månader beräknas kosta 12,7 mnkr 2013. Observera att reservationen för 2013, i
Budget år 2013 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter Sammandrag av driftbudget, tkr Förändring från budget 2012, tkr I tabellen ovan framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2013 blir 692,7 mnkr. Som framgår av tabellen ovan till höger gör den förändrade demografin, minskande antal invånare i vissa åldersgrupper, att omfattningen av verksamheterna inom BUN och Soc minskar och därmed att kostnaderna minskar med 6,1 mnkr. Detta beräknas sedan 2012 enligt den så kallade kundmodellen. För 2013 har vi börjat använda ytterligare en demografimodell, där vi låter kommunens årliga befolkningsminskning påverka kommunens alla verksamheter med undantag för dem som redan är påverkade av kundmodellen. För 2013 beräknades denna förändring till 1,1 procent motsvarande en befolkningsminskning med 150 personer. Räknat på alla kostnader utom kapitaltalkostander och hyror innebär det en anpassning/minskning av kommunen med 3,6 mnkr.
Budget år 2013 Investeringar Ramen var från början 32,3 mnkr och planen för åren 2013 till 2015 var på 131,2 mnkr. Efter anpassningar inte bara av budgetårets investeringar utan kanske mera av planen för de kommande tre åren blev det för 2013 anslaget 33,7 mnkr med en begränsning för de kommande tre åren till 93,5 mnkr. Nettoinvesteringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år med undantag för 2010 som fick ett lågt utfall på grund av investeringsinkomster på 8,8 mnkr. Investeringsbeloppet under de fem åren 2012-2016 blir 212,4 tkr. Dessa fem års investeringar motsvarar 8,3 års avskrivningar räknat på 2010 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är, dock 36 mnkr lägre än i planen för 2011-2015.
Budget år 2013 60 50 40 30 20 10 0 Investeringar 1999-2006, mnkr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Budget år 2013
Budget år 2013
Budget år 2013 Årets resultat Det budgeterade resultatet är 4,5 mnkr. För att uppnå det förutsetts att anpassningar enligt kommunens demografimodeller och besparingar enligt ovan görs. Resultat och investeringar Investeringsutgifterna för åren 2012-2015 ska enligt budgeten/planen uppgå till högst 93,5 mnkr. Utöver investeringarna ska 10 mnkr per år under åren 2014 och 2015 användas för att återställa Kejsarkullen deponi. En uthålligt rimlig nivå för investeringar i Hultsfreds kommun är cirka 25 mnkr per år. Blir investeringarna större än dessa 25 mnkr krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i finansieringsanalysen. Budgeterat lånebehov har beräknats till 55,3 mnkr för åren 2012-2015. Av detta är investeringarna orsaken till 35,3 mnkr. Under hösten 2012 har kommunen köpt en skogsfastighet för 14,05 mnkr och beslutat om att investera upp till 19,0 mnkr i vindkraft. Skogsfastigheten finansierar kommunen själv medan vindskraftsinvesteringen behöver lånefinansieras. Om den sista upplåningen räknas med skulle Hultsfreds kommuns långfristiga låneskuld vid utgången av 2015 bli 235,5 mnkr. Investeringsutgifter större än de årliga avskrivningar, cirka 25 mnkr per år, medför ökade kostnader för avskrivningar och när kommunen finansierar dessa med lån ökar även kommunens kostnader för räntor. En ökad låneskuld medför också en ökad känslighet för förändrade räntesatser. En procents högre ränta på ett lånebelopp av 235,5 mnkr betyder 2,4 mnkr i ökade räntekostnader per år. Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgetens resultat är 4,5 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2014 och 2015 visar planen underskott med 3,1 mnkr respektive med 13,4 mnkr. Finansiella mål I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det övergripande finansiella målet är en ekonomi i balans. För att mäta det har vi tre nyckeltal. Några långsiktiga målnivåer har ännu inte föreslagits. För 2013 utgår målnivåerna från att nyckeltalet årets resultat ska vara minst 4,5 mnkr.
Budget år 2013 Budgetdokumentation Utfall löneökningar 2012, invånaranatal per den 1 november och skatteunderlagsprognos per den 17 december I utskicket av budgetdokumentation har nämnders och förvaltningars kostnader uppdaterats med 2012 års löneökningar. Inga andra förändringar har gjorts i dokumentationen förutom här i översikten. Den har kompletterats med en ny beräkning av skatter och statsbidrag baserad på aktuell skatteunderlagsprognos och med utfall invånarantal per den 1 november och som presenterats i en tabell nedan. Vidare har en resultaträkning beräknats, för budget och plan, med aktuella uppgifter.i jämförelse med den budget som KF antog i juni är resultatet för 2013 3,2 mnkr bättre, för 2014 3,6 mnkr sämre och för 2015 4,7 mnkr sämre. I nedanstående tabell kan du se vad som bidrar till förändringen
Budget år 2013
Kommunens styrmodell Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv. Dessa bryts ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål. Målen sammanställs i en strategikarta för varje verksamhet. Kommunfullmäktiges strategikarta utgör grunden för alla underställda strategikartor. Kommunen anger sina mål i fyra olika perspektiv: - Ekonomi - Invånare och brukare - Verksamhet och medarbetare - Utveckling De fyra perspektiven genomsyrar alla nämnders sätt att arbeta med mål, mätning av måluppfyllelse och planerade aktiviteter för att nå målen. Avsikten med detta är att alla mål och aktiviteter ska sträva efter att nå kommunens vision det nya tillstånd kommunfullmäktige vill uppnå för kommunen. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse.
Så här ser en verksamhets strategikarta ut
Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 6 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 2 Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 Kostnader Övergripande kommungemensamt 52 700,1 29 111,7 31 708,4 Verksamhetsgemensamt 10 908,6 10 251,0 10 507,5 Administrativa kontor 26 414,2 25 758,1 24 963,3 Kost o Städ 40 341,3 43 339,2 43 685,8 Reserverat oförutsett 0,0 12 292,6 28 522,6 Summa kostnad kommun övergripande 130 364,2 120 752,6 139 387,6 Intäkter Övergripande kommungemensamt -7 922,9-2 815,5-2 450,8 Verksamhetsgemensamt -2 933,2-2 402,4-2 413,1 Administrativa kontor -6 096,7-5 093,7-5 227,4 Kost o Städ -11 155,7-10 923,6-11 223,0 Summa intäkter kommunövergripande -28 108,5-21 235,2-21 314,3 Nettokostnad kommunövergripande 102 255,7 99 517,4 118 073,3 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt 2011 2012 2013 Utgifter 402,1 650,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 402,1 650,0 650,0
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 3 Övergripande kommungemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Övergripande kommungemensamt 52 700,1 29 111,7 31 708,4-7 922,9-2 815,5-2 450,8 Summa 52 700,1 29 111,7 31 708,4-7 922,9-2 815,5-2 450,8 Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas: Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing). Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln och utbildning-arbetsliv. Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, krisberedskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, tillgänglighetsråd och annan gemensam verksamhet. Verksamhetsgemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Verksamhetsgemensamt 10 908,6 10 251,0 10 507,5-2 933,2-2 402,4-2 413,1 Summa 10 908,6 10 251,0 10 507,5-2 933,2-2 402,4-2 413,1 Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas: Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder. Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt. Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 4 Administrativa kontor Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Administrativa kontor 26 414,2 25 758,1 24 963,3-6 096,7-5 093,7-5 227,4 Summa 26 414,2 25 758,1 24 963,3-6 096,7-5 093,7-5 227,4 Under rubriken Administrativa kontor redovisas: Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridisk enhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor. Reserverat oförutsett Ekonomi Kostnader Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 Reserverat oförutsett 0,0 12 292,6 28 522,6 Summa 0,0 12 292,6 28 522,6 Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas: Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 5 Strategikarta Kommunkansli 2013 Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Nöjda brukare/användare internt och externt Skriv mål här Skriv mål här Skriv mål här Skriv mål här Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Gott samarbete God arbetsmiljö God delaktighet Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag God omvärldsbevakning Effektiva processer och arbetsmetoder Advekat kompetensutveckling Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter Brukar- eller invånarförslag
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 6 Strategikarta Utvecklingskontor 2013 Ekonomi Invånare och brukare Verksamhet och medarbetare Utveckling God kommunal Lite bättre varje dag Attraktiv arbetsgivare service i en trygg och Ekonomi i balans säker kommun Verksamheten bedrivs inom budget Serviceinriktat bemötande enligt LOTS konceptet Stolthet Sanering av Södra + Varta-området Enkel, begriplig och tillgänglig information Gott samarbete Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter Väl fungerande infrastruktur Möjlighet till utveckling och rörlighet Attraktiva boenden Bevara och generera arbetstillfällen God arbetsmiljö Kompetensutveckling Hög skattekraft God delaktighet
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 7 Strategikarta IT-kontor 2013 Ekonomi Invånare och brukare Verksamhet och medarbetare Utveckling God kommunal Lite bättre varje dag Attraktiv arbetsgivare service i en trygg och Ekonomi i balans säker kommun Verksamheten bedrivs inom budget Stor kundnöjdhet Stolthet Verksamhetsutveckling med IT Hög tillgänglighet till IT-verktygen Samarbete Nytta med IT Utveckling och rörlighet Arbetsmiljö Delaktighet Driftbudget Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Besp 2012 utredningar Ks/Rtj 0,0-2 327,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Besp 2013 utredningar Ks 0,0 0,0-1 000,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0-2 327,0-1 000,0 0,0 0,0 0,0 0019 Besparingskrav Av utlagda besparingskrav 2012 tkr återstår utredning räddningstjänsten 2 127 tkr(ursprungligen 2 327 tkr i förhållande till 2012 års budget, ramen 2013 är minskad med 200 tkr för Rakel och därför återstår 2 2127 tkr ) och besparingskrav 2013 utredningar samverkan ABHB, ÖSK och kommunen 1 000 tkr och utredning räddningstjänsten 1 300 tkr.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 8 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 001 Kommunfullmäktige 665,3 12 362,4 30 574,1-6,0 0,0 0,0 002 Revision 848,3 869,4 879,4 0,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 921,5 2 125,2 2 267,5-15,4 0,0 0,0 0031 Oförutsett kommunstyrelsen 0,0 375,0 400,0 0,0 0,0 0,0 0032 Oförutsett kommunstyrelsen au 0,0 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 175,0 126,0 126,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 408,8 416,1 428,3 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 39,8 47,6 47,6 0,0-1,0-1,0 Summa 4 058,7 16 371,7 34 772,9-21,4-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 26). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 135. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 27 423 tkr, avseende löneökningar 2012 (11 218 tkr)och för 2013 (16 205 TKR). 002 Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från Kommunal Sektor inom PwC.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 9 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvarsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter och ersättare som sammanträder enligt särskild tidplan utom under juli månad. Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, 400 tkr respektive 50 tkr. 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader, kommunomfattande kostnader för adresskorrigeringar samt övergripande kostnader för införande av SITHSkort (kort för säker identifiering/autenticering inom IT-stöd) 120 tkr. 005 Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige, fr.o.m. 2011 redovisas även utbildningsbidraget 500 kronor per mandat här. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat behålls oförändrat partistöd. För 2012 är grundstödet 13 80 per representerat parti (totalt åtta), mandatstödet 6 425 per mandat och utbildningsbidraget 500 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2012 utbetalats 421,1 tkr och ramen för 2013 beräknas till 428,3 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom kommunkansliet och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor litteratur, m m.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 10 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 011 Kommunal information 220,7 210,2 210,2-99,0-81,6-81,6 Summa 220,7 210,2 210,2-99,0-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar. 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 031 Kommunkansli 4 049,2 5 112,7 4 757,5-1 077,9-928,2-664,9 033 Utvecklingskontor 6 419,2 5 011,2 4 700,6-665,1-456,8-337,2 331 Infrastrukturkansli 473,5 377,7 596,9-473,4-377,7-596,9 Summa 10 941,9 10 501,6 10 055,0-2 216,4-1 762,7-1 599,0 031 Kommunkansli Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten. Kansliet svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, tillgänglighetsrådet, samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning. Efter en organisationsförändring ligger tjänsten som alkoholhandläggare under socialnämnden. Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor. Oskarshamns och Högsby kommuner köper alkohollagshandläggning av kommunen, omfattande 50 respektive 10 procent av en tjänst. Juristtjänst motsvarande 40 procent av en tjänst köps av Vimmerby kommun.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 11 Verksamhetsförändring Fr.o.m 2013 flyttas tjänsten alkoholhandläggare till socialnämnden. Kansliet har övertagit ansvaret för beredskap- och civilförsvarsfrågor samt intern- och externstatistik av Utvecklingskontoret. Istället för att anställa en egenkommunjurist köps juristtjänster av Vimmerby kommun, motsvarande en 40 procentigtjänst. 033 Utvecklingskontor Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, samordning av utbildning - arbetsliv. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Verksamhetsförändring Fr.o.m halvårsskiftet 2012 ligger ansvaret för beredskap- och civilförsvarsfrågor på kommunkansliet. Även extern- och internstatistiken hanteras numera inom kommunkansliet. Infrastrukturprojektet Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan. Mönsterås kommun tillkom som ny medlem i juni 2012. Detta projekt förlängdes nyligen till utgången av 2017. Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarknadsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär. Hultsfreds kommun är huvudman för projektet, en person projektanställd på femtio procent arbetar med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen. Till projektet hör även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun som ingår i projektet. Kostnaderna för projektet per kommun, baseras på kommunernas invånarantal 2012-06- 30. 04 Ekonomiadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 041 Ekonomikontor 5 559,7 5 450,7 5 458,8-2 317,3-1 934,6-2 210,4 Summa 5 559,7 5 450,7 5 458,8-2 317,3-1 934,6-2 210,4
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 12 Strategikarta Ekonomikontor 2013 Ekonomi Invånare och brukare Verksamhet och medarbetare God kommunal Attraktiv arbetsgivare service i en trygg och Ekonomi i balans säker kommun Verksamheten bedrivs inom budget Gott bemötande Gott samarbete God tillgänglighet God arbetsmiljö God delaktighet Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag God kompetensutveckling God omvärldsbevakning 041 Ekonomikontor Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter: Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan med årsvis tidsplanering. Löpande redovisning och rapportdistribution. Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och kommunkoncernen föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovisningsprinciper och bokslut. All kundfakturering, ansvar för kommunens, Hultsfreds Kommunala Industri AB:s (HKIAB:), Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) och Rock City Hultsfreds AB:s kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet. Momsredovisning, ansvar för kommunens, HKIAB:s, ÖSK:s, och Rock City Hultsfreds AB:s leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet. Utbildar kommunens personal i ekonomiarbete. Rådgör internt och utför utredningar inom ekonomi. Förvaltar kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra samt webbaserat rapportsystem. Utvecklar kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar. Uppdaterar dokumentation av redovisningssystemet. Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verkställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och ÖSK. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning. Ansvarar för kommunens och ÖSK:s övergripande försäkringsskydd. Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning.
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 13 Ekonomiförvaltning för HKIAB, Rock City Hultsfreds AB och projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut. Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, annan gemensam verksamhet och stöd till företag. Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar. Vid ingången av 2013 har kontoret 9,0 årsarbetare eller 9 tillsvidareanställda på heltid. I 2013 års budget har ekonomikontorets övriga kostnader minskats med dels 171,5 tkr för ekonomikontorets räkning plus för ställföreträdarenheten 10,7 tkr, totalt 182,2 tkr. Från 2012 debiteras verksamheten för kommunförsäkringen för ekonomikontorets tjänster och från 2013 ingår detta i budgeten. 06 Personaladministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2011 2012 2013 060 Personalkontor 5 707,8 5 193,3 4 914,0-687,0-427,6-427,9 061 Rehabiliteringsåtgärder 441,1 449,8 449,8 0,0 0,0 0,0 062 Företagshälsovård 1 147,6 1 083,0 1 121,0 0,0 0,0 0,0 063 Central samverkanskommitté 609,2 364,7 365,8-170,7 0,0 0,0 064 Övr personaladm åtgärder 221,9 258,0 258,0 0,0 0,0 0,0 065 Facklig verksamhet 1 934,1 1 950,7 1 891,6 0,0 0,0 0,0 066 Rekryteringsåtgärder mm 158,6 40,3 40,3 0,0 0,0 0,0 068 Avgångsförmån AGF-KL -36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 067 Cafeteria 344,6 317,0 322,0-277,2-317,0-322,0 Summa 10 528,9 9 656,8 9 362,5-1 134,9-744,6-749,9
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 14 Strategikarta Personalkontor 2013 Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun God service till chefer Hög kvalitet på våra projekt God tillgänglighet Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare God arbetsmiljö God delaktighet Gott ledarskap Gott samarbete Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag Resultat- och utvecklingssamtal som resulterar i utvecklingspunkter Effektiva processer och arbetsmetoder 060 Personalkontor Personalkontorets uppgifter kan sammanfattas enligt följande: strategiska uppgifter (policyfrågor, utvecklingsfrågor och kommunövergripande ärenden) konsultativt arbete mot förvaltningar gällande t.ex. arbetsmiljö, rekrytering, omplacering, arbetsrätt, rehabilitering m.m. administration av lön, anställning, pension och försäkringar. Ett annat sätt att beskriva detta på är: Arbeta fram beslutsunderlag till kommunens politiska organ. Hantera frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Svara för löneadministrationen till både anställda och förtroendevalda. Utgöra ett stöd till kommunens förvaltningar i personalstrategiska frågor. I personalkontorets uppgift ingår också att svara för: Övergripande personal- och lönepolitik Avtals- och förhandlingsfrågor Organisationsutveckling Kompetensutveckling Arbetsmiljö Arbetsmarknadsfrågor Systemförvaltning av olika PA-system (Personec- P, F U och Win-Las).
Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 15 Uppdraget utgår från kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Målgruppen är politiker, chefer, medarbetare, nämnder, förvaltningar och kommunens bolag. 061 Rehabiliteringsåtgärder Här upptas medel för kommunens arbete med förebyggande och aktiva rehabiliteringsåtgärder för kommunens anställda. Exempel är Arbetsrelaterat samtalsstöd via företagshälsovården. Rehabiliteringsutredning. Viss utbildning i samband med rehabilitering eller omplacering. 062 Företagshälsovård Kommunen har tecknat nytt avtal med Sensia i Hultsfred AB t o m 2012-01-01.. Avtaletär numera ett avropsavtal där kommunen kan avropa olika tjänster som företagsläkare, -sköterska, beteendevetare, ergonom/sjukgymnast samt arbetsmiljöingenjörer. 063 Central samverkanskommitté Centrala samverkanskommittén är kommunledningens och de fackliga organisationernas gemensamma organ för frågor som gäller samverkansformer, central utbildning och arbetsmiljöarbete. Som centralt organ skall CSK planera, samordna och till beslutande organ framlägga förslag på frågor som omfattas av samverkansavtal, utbildningspolicy och arbetsmiljödokument. Arbetsgivaren representeras av personalchef, kommunchef, barn- och utbildningschef samt socialchef. Representationen av arbetstagarna består av ordförande och huvudskyddsombud från Kommunal, SKTF, LR, Lärarförbundet, Vårdförbundet och BRF. Handläggande tjänsteman är personalkontorets personalstrateg/ utbildningsansvarige. Med central utbildning avses förvaltningsövergripande personalutbildning som utbildning för chefer, politiker, arbetsledare och skyddsombud. Denna utbildning skall i första hand bedrivas lokalt inom kommunen. CSK administrerar också en stipendiefond där anställda kan söka medel till studier som är till nytta för verksamheten och som bedrivs på den anställdes fritid. Definitionsmässigt har CSK funktionen som kommunövergripande samverkanskommitté, central arbetsmiljökommitté, utbildningsgrupp, anpassningsgrupp och jämställdhetskommitté. CSK har som särskild uppgift att se till att förvaltningarna bedriver arbetsmiljöarbetet enligt lokala riktlinjer och aktuell lagstiftning. Av detta följer att årligen följa upp förvaltningarnas systematiska arbetsmiljöarbete och redovisa detta för kommunstyrelsen.