Försäkrings- och 2007-09-13 fondsparande en jämförande analys av informationen till kund
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. UTGÅNGSPUNKTER 2 1.1 Avgränsningar 3 1.2 Gällande regelverk 4 2. RESULTAT OCH ANALYS 5 2.1 Förköpsinformation 5 2.2 Årlig information 7 3. AVSLUTANDE DISKUSSION 10 BILAGA 1 UNDERSÖKTA BOLAG 12 BILAGA 2 REGELVERK 13
Sammanfattning En stor del av de svenska hushållens sparande är placerade hos livförsäkringsbolag och fondbolag. Finansinspektionen (FI) har undersökt regelverken och den information livförsäkringsbolag och fondbolag lämnar till kunden utan dennes begäran dels innan avtal ingås, dels årligen. Undersökningen fokuserar uteslutande på bolagens information om avkastning, risk och avgifter. Den innefattar en analys av vad regelverken ställer för krav samt en granskning av informationen och dess jämförbarhet. Undersökningen visar på betydande skillnader mellan de krav som regelverken ställer på livförsäkringsbolag och fondbolag avseende information om avkastning, risk och avgifter. Den information som kunderna faktiskt får om dessa begrepp skiljer sig också markant åt i flera avseenden. Detta försvårar för den kund som ska utvärdera och jämföra innebörden av sparande i en försäkring med sparande i en fond. FI är inte främmande för att verka för en harmonisering av regelverken alternativt låta branscherna genom egna initiativ öka jämförbarheten. Detta får dock inte ske på bekostnad av förståelsen för de specifika sparprodukterna eller att det blir en ohanterlig informationsmängd för kunder och bolag. Mot bakgrund av detta vill FI inbjuda samtliga livförsäkringsbolag och fondbolag, även de som inte ingått i undersökningen, att senast den 4 december 2007 lämna synpunkter på de frågeställningar som tas upp i den avslutande diskussionen i denna promemoria. FI kommer även att vända sig till branschorganisationerna och konsumentbyråerna för diskussion. Kontaktpersoner: Magnus Bergman, finansinspektör, tel 08-787 80 84 Andrea Arppe, finansinspektör, tel 08-787 83 48 1
1. Utgångspunkter Svenska hushåll har cirka 1 000 miljarder kronor i fondsparande 1, inklusive fondförsäkring. Därutöver har de ytterligare nära 300 miljarder kronor i PPM-sparande. Sparande i traditionell livförsäkring är den största sparformen i Sverige och omfattar cirka 1 250 miljarder kronor 2. Mot bakgrund av det omfattande sparande som finns i dessa sparformer och vikten av en tydlig och lättbegriplig produktinformation har tillsynen av dessa hög prioritet hos FI. Denna undersökning ingår i den översyn FI sedan en tid tillbaka påbörjat avseende livförsäkringsbolagens 3 och fondbolagens 4 informationsgivning. Den innehåller en genomgång av vilken information kund dels är berättigad till, dels vilken information bolagen faktiskt lämnar utan kunds begäran med fokus på följande begrepp: avkastning risk avgifter Information om avkastning, risk och avgifter är centrala uppgifter som kunden behöver för att utvärdera olika sparformer. En kund kan ha flera olika skäl till att spara. Allt sparande har dock gemensamt att medel avsätts för framtida konsumtion. Olika sparprodukter erbjuder olika möjlighet att ta del av en värdeökning (avkastning) på insatta sparmedel. Denna möjlighet är i regel beroende av hur stor del av den initiala investeringen man som kund är beredd att riskera att förlora (risk). Vidare medför också olika sparprodukter olika kostnader för kund (avgifter), då man tar del av en paketerad tjänst. Detta påverkar den avkastning kunden i slutändan kommer att få ta del av. För att bedöma vilket/vilka sparalternativ som överensstämmer med en kunds preferenser bör därför en avvägning göras mellan avkastning, risk och avgifter. Det är nödvändigt att informationen om olika sparprodukter är tydlig och jämförbar för att denna avvägning ska vara välgrundad. Oavsett om en kunds sparande sker i en traditionell livförsäkring, en fondförsäkring eller en fond är syftet detsamma - att avsätta medel för framtida konsumtion och få möjlighet till värdeökning på sparade medel. Detta även fast försäkrings- och fondsparande skiljer sig åt i vissa avseenden. Försäkringssparande innehåller en del specifika inslag, bl.a. formen för skatteuttag och möjlighet till tecknande av tilläggsprodukter (riskförsäkringar). När det gäller traditionell livförsäkring består också ofta avkastningen 5 dels av en garantidel, dels av en återbäringsdel. Trots dessa försäkringsspecifika inslag innebär både försäkrings- och fondsparande ett förvaltat sparande där avkastningen beror på hur väl förvaltaren lyckas i sitt uppdrag och där risken till stor del utgörs av om de finansiella tillgångar som förvaltaren placerat 1 Fondsparande avser sparande i värdepappersfonder och specialfonder. 2 FI:s rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden (2007:9). 3 Bolag som bedriver livförsäkringsverksamhet avseende traditionell försäkring eller fondförsäkring alternativt bådadera. 4 Fond- och värdepappersbolag. 5 Med avkastning avseende försäkring avses i det följande avkastningen på det totala försäkringskapitalet (garantidel plus återbäringsdel). 2
spararens medel i ökar eller minskar i värde 6. Det finns dessutom fonder med inslag som liknar ett försäkringssparande till sin struktur och vice versa. FI anser att jämförbarhet mellan olika sparformer är önskvärt, såväl inom en bransch som mellan olika branscher. Detta får dock inte ske på bekostnad av förståelsen för de specifika sparprodukterna eller genom en för kunden och bolag ohanterlig informationsmängd. FI:s avsikt med undersökningen är att: på en övergripande nivå analysera vad regelverken 7 ställer för informationskrav på de delar som är centrala för kunden samt kartlägga hur livförsäkringsbolag och fondbolag informerar om detta undersöka om informationen som presenteras är jämförbar både mellan försäkrings- och fondsparande och inom respektive sparform inleda en diskussion med bolag, branschorganisationer och konsumentbyråer om det är eftersträvansvärt och möjligt att öka jämförbarheten mellan försäkrings- och fondsparande. Undersökningen omfattar 28 bolag 8, däribland 14 fondbolag och 14 livförsäkringsbolag. Granskningen grundar sig på den förköpsinformation (information innan avtal ingås med kunden) som bolagen presenterar på sina webbsidor samt de årliga besked FI begärt in. För försäkring inkluderas besked både avseende privat tecknad försäkring och kollektivavtalad personförsäkring. 1.1 Avgränsningar Undersökningen har inte för avsikt att granska om enskilda bolag efterlever regelverket eller att i det här stadiet lägga fram konkreta förslag på åtgärder från FI:s sida. Denna promemoria medför därför i nuläget inte några nya krav på bolagen. Granskningen innefattar både traditionell livförsäkring och fondförsäkring men belyser inte skillnader mellan dessa. Vidare görs ingen uppdelning på skillnader mellan privat- och kollektivavtalad försäkring eller mellan värdepappersfonder och specialfonder. Undersökningen går heller inte in på skattelagstiftningens påverkan i något avseende eller principerna för hur avkastning, risk och avgifter beräknas och redovisas. 6 I denna undersökning tar begreppet risk sikte på denna typ av risk. 7 Med regelverket avses i det följande de lagar och föreskrifter som styr den information livförsäkringsbolag och fondbolag är skyldiga att lämna avseende avkastning, risk och avgifter före köp och årligen. 8 Av bilaga 1 framgår vilka bolag som granskats. 3
1.2 Gällande regelverk Gällande regelverk för undersökningen är de lagar 9 och föreskrifter 10 som styr den information livförsäkringsbolag och fondbolag är skyldiga att erbjuda och/eller lämna till kunden utan att denna själv ska behöva begära det. Förutom lagar och föreskrifter finns även FI:s handbok för bolag som bedriver fondverksamhet 11, branschorganisationernas riktlinjer och rekommendationer samt möjligheten att branscherna och enskilda bolag själva tar initiativ till att redovisa relevant information utöver de krav regelverken ställer. De huvudsakliga informationskrav som lagstiftning och föreskrifter idag ställer på livförsäkringsbolag och fondbolag avseende deras skyldighet att informera om avkastning, risk och avgifter sammanfattas i bilaga 2. 9 Försäkringsrörelselagen (1982:713), Försäkringsavtalslagen (2005:104), Lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF). Lagen (2005:59) om hem- och distansförsäljning och dess eventuella påverkan beaktas inte inom ramen för undersökningen då Konsumentverket är den myndighet som tillser efterlevnaden av denna lag och då FI inte i undersökningen beaktar på vilket sätt kund köper en produkt på. 10 FI:s föreskrifter (FFFS 2006:2) om information som gäller livförsäkring och tjänstepension, FFFS (2004:2) Investeringsfonder 11 Investeringsfonder en vägledning. 4
2. Resultat och analys 2.1 Förköpsinformation Den som avser påbörja ett direkt fondsparande ska erbjudas förköpsinformation i form av ett faktablad enligt regelverket för fondbolag 12. Enligt FI:s föreskrifter ska faktabladet innefatta tydlig information om historisk avkastning, risk och avgifter 13. Förköpsinformationen presenteras genom faktabladet i en samlad form med en enhetligt utformad struktur av samtliga granskade fondbolag. Enhetlighet i informationen från de olika bolagen underlättar jämförelse mellan olika fonder. Något krav på en sådan samlad form 14 eller struktur likt den fondbolagen tillämpar ställer inte regelverket för livförsäkringsbolag. Granskningen visar att den form i vilken livförsäkringsbolagen tillhandahåller sin förköpsinformation på gör det svårare för kunden att få samma bild av en försäkringsprodukts historiska avkastning, risk och avgifter som för en fond. Strukturen på förköpsinformationen från de granskade livförsäkringsbolagen är heller inte lika enhetligt presenterad. Förköpsinformationen för livförsäkring benämns dessutom på olika sätt till skillnad från motsvarande för fond (faktablad). Undersökningen visar att det finns skillnader i förköpsinformationens form och struktur dels mellan olika livförsäkringsbolag, dels mellan livförsäkringsbolag och fondbolag. Detta försvårar jämförelser både mellan olika försäkringsprodukter och mellan försäkrings- och fondsparande. Avkastning Regelverket för fondbolag tar sikte på hur avkastningen explicit ska redovisas i förköpsinformationen. Fondbolag ska åskådliggöra fondens avkastning för de senaste tio kalenderåren samt även redovisa fondens genomsnittliga årsavkastning för vissa fastställda tidsperioder. De ska även ange att historisk avkastning inte utgör någon garanti för framtida avkastning 15. FI:s granskning visar att fondbolagen redovisar avkastningen på ett enhetligt sätt vilket i sin tur gör det möjligt för kunden att jämföra olika fonders avkastning med varandra. Regelverket för livförsäkringsbolag uttrycker till skillnad från fondbolagens regelverk inget krav på hur avkastningen explicit ska redovisas eller att redovisningen ska avse en fastställd tidsperiod. Det tar istället huvudsakligen sikte på redovisning av principerna för de faktorer som påverkar avkastningen. Undersökningen visar att livförsäkringsbolagen inte redovisar avkastningen på ett enhetligt sätt eller över en fastställd tidsperiod, såsom fondbolagen. Exempelvis redovisar flera livförsäkringsbolag den genomsnittliga historiska återbäringsräntan men det förekommer även att bolag redovisar historik över totalavkastningen. Redovisningen sker även över olika tidsperioder. 12 4 kap. 20 LIF. 13 FFFS 2004:2 13 kap 1. 14 Med form avses här att information avseende avkastning, risk och avgifter finns samlat i ett enda informationsdokument. 15 FFFS 2004:2 13 kap. 6. 5
FI konstaterar att regelverket och avsaknaden av branschpraxis resulterat i att förköpsinformationen om avkastning från livförsäkringsbolag inte fullt ut möjliggör utvärdering och jämförelse mellan olika sparförsäkringar. Således försvåras även detta mellan försäkrings- och fondsparande. Risk I regelverket för fondbolag ställs ett uttryckligt krav på att faktabladet ska innehålla kortfattad och lättbegriplig information om fondens riskprofil. Kraven tar sikte på de specifika risker som finns på grund av fondens placeringsstrategier 16. FI finner att den information fondbolag redovisar överlag ger en god bild av fondernas risker. Undersökningen visar dock att vissa av fondbolagen tillämpar olika förfaringssätt för denna redovisning. En del beskriver enbart vilka risker som en viss fond kan förknippas med och överlåter till kunden att själv bilda sig en uppfattning om viken risknivå detta för med sig. FI vill här framhålla att denna värdering av risknivå kan vara svår för kunden att göra själv. Andra fondbolag gör själva en värdering och riskklassificering 17. Några av dessa illustrerar även risknivån i respektive fond genom att ange var på en skala fonden placerar sig ur risksynpunkt. FI anser att denna riskklassificering sannolikt underlättar för kunden. Regelverket för livförsäkringsbolag ställer krav på att översiktliga uppgifter ska ges om vilka placeringsmål bolaget fastställt för placeringstillgångarna med uppgifter om tillgångsslagens fördelning 18. Regelverket tar därutöver sikte på att kunden som avser påbörja ett försäkringssparande ska bli informerad om olika faktorer som kan påverka den avkastning kunden har möjlighet att få ta del av. Dessa riskfaktorer behöver inte nödvändigtvis vara direkt hänförliga till placeringsstrategin. Livförsäkringsbolag ska exempelvis lämna uppgifter om i vilken utsträckning återbäringen är garanterad respektive villkorad och innebörden av kundens rätt till denna, vilka faktorer det framtida återbäringsbeloppet är beroende av 19 (villkorad återbäring) eller hur tillgångsslagens faktiska variation över tiden kan påverka återbäringsräntan 20 (preliminärt fördelad återbäring). Undersökningen visar att livförsäkringsbolagen tillämpar olika förfaringssätt för att beskriva de faktorer som kan påverka avkastningen. Vissa livförsäkringsbolag illustrerar och/eller beskriver bolagets placeringsstrategi med aktuell fördelning på tillgångsslagen. Andra bolag anger inte tillgångsslagens fördelning vid en specifik tidpunkt utan anger vilka intervall tillgångsslagen tillåts variera inom. FI konstaterar att informationen om de faktorer som påverkar avkastningens faktiska fluktuation över tid i en livförsäkring inte är enhetlig. Detta resulterar i att informationen om risken hänförlig till placeringsstrategin i ett försäkringssparande inte alltid framgår tydligt för kunden. Jämförelsen både mellan olika sparförsäkringar och mellan försäkrings- och fondsparande försvåras således. 16 FFFS 2004:2 13 kap. 5. 17 Inom CESR (Committee of European Securities Regulators) pågår ett arbete med att ta fram ett nytt faktablad vilket kan komma att resultera i en gemensam riskklassificering. 18 FFFS 2006:2 Bilaga 1 punkt 20. 19 FFFS 2006:2 Bilaga 1 punkt 14. 20 FFFS 2006:2 Bilaga 1 punkt 16. 6
Avgifter Regelverket för fondbolag ställer krav på att information ska ges om de kostnader som påverkar andelsägarna 21. I faktabladet ska det även ges en summering av fondens avgifter 22 i form av ett nyckeltal, TER 23, samt information om de kostnader som inte ingår i TER men som belastar fonden 24. Av FI:s granskning konstateras att kunden i allt väsentligt får en god bild av de avgifter som belastar en viss fond. FI vill framhålla att denna summering av avgifterna i form av ett nyckeltal underlättar utvärdering och jämförelse mellan olika fonder. Regelverket för livförsäkringsbolag ställer krav på att den information som ges ska göra det möjligt att bedöma kostnaden för försäkringen 25. Någon motsvarighet till fondbolagens nyckeltal för avgiftsuttaget finns inte uttryckt. Av granskningen framgår att livförsäkringsbolagen i allt väsentligt redovisar de avgifter som är förknippade med en viss försäkring, vad de uppgår till och grunderna för hur avgifterna tas ut. Dock visar FI:s granskning att samma typer av avgifter benämns med olika termer och redovisas på olika sätt, exempelvis används termer som försäkringskostnad, pensionsavgift och kapitalavgift. Regelverket och avsaknaden av branschpraxis har dessutom resulterat i att livförsäkringsbolagens avgifter inte summeras upp till ett standardiserat nyckeltal. FI menar att detta försvårar jämförelsen både mellan olika sparförsäkringar och mellan försäkring och fond. 2.2 Årlig information Både fondbolag och livförsäkringsbolag är skyldiga att årligen lämna uppgifter om kostnadsuttag som är hänförliga till andelsinnehavet respektive försäkringen 26. Det finns idag inget krav i regelverken som stipulerar när i tiden det årliga beskedet ska skickas ut till kunden. För att överblicka sitt sparande skulle det underlätta för kunden om det årliga beskedet lämnades vid ungefär samma tidpunkt av samtliga livförsäkrings- och fondbolag. FI:s granskning visar att det finns vissa variationer för när under året detta besked lämnas. Av de i undersökningen ingående bolagen lämnar de flesta bolag det årliga beskedet till kunden i januari, men i vissa fall sker det senare. Avkastning När det gäller avkastning ska livförsäkringsbolag ge information om försäkringens värdeutveckling under det föregående året 27. Regelverket ställer dock inget krav på hur detta ska redovisas. Granskningen visar att livförsäkringsbolagen i årsbeskedet redovisar avkastningen från föregående år men att det förekommer variation på hur detta sker. Som exempel kan nämnas att vissa bolag redovisar avkastningen dels i kronor, dels i procent för den redovisade perioden med förklaringstext till försäkringens garanterade värde och 21 FFFS 2004:2 14 kap. 8 första stycket. 22 FFFS 2004:2 14 kap. 8 1. 23 Total Expense Ratio är kvoten mellan en värdepappersfonds totala driftskostnader och dess genomsnittliga nettotillgångar. 24 FFFS 2004:2 14 kap. 8 2. 25 10 kap. 2 Försäkringsavtalslagen (2005:104). 26 4 kap. 22 LIF och FFFS 2006:2 del B punkt 4g). 27 FFFS 2006:2 Bilaga 1 del B punkt 4b) 7
återbäring. Detta medan andra bolag mindre detaljerat och utan förklaringstext redovisar avkastningen endast som ränta för perioden. Fondbolagens regelverk ställer i dagsläget inte något uttryckligt krav på att fondbolagen årligen ska ge någon information om fondernas avkastning. Undersökningen visar att bolagen likväl redovisar detta alternativt lämnar uppgifter såsom anskaffningsvärde och marknadsvärde utifrån vilka kunden själv kan räkna fram avkastningen. Det sistnämnda förfaringssättet menar FI försvårar kundens utvärdering av den faktiska avkastningen. Bland de bolag som redovisar avkastningen direkt skiljer sig de sätt på vilket detta redovisas. Som exempel kan nämnas att vissa bolag redovisar avkastningen direkt, antingen i kronor och/eller i procentuella tal. Denna variation försvårar jämförelse både mellan olika fonder och mellan försäkring och fond. Vidare är det sällsynt att livförsäkringsbolagen och fondbolagen redovisar kundens avkastning över en längre period än ett år. Det skulle kunna vara relevant att, likt i förköpsinformationen från fondbolagen, inkludera även detta i årsbeskedet för både försäkrings- och fondsparande. Risk Regelverken ställer idag inte några uttryckliga krav på att varken livförsäkringsbolag eller fondbolag i de årliga beskeden ska upplysa om risken med aktuellt sparande eller att risknivån eventuellt förändrats (inom ramen för placeringsriktlinjer och ej ändrade fondbestämmelser). De flesta i undersökningen ingående bolagen har heller inte givit sådan information i sina årsbesked. Då risken av olika skäl inte kan antas vara konstant över tiden skulle det kunna vara av vikt att även på något sätt inkludera detta i årsbeskeden, åtminstone om risken ändrats mer än marginellt under det senaste året. Livförsäkringsbolagen är inte skyldiga att lämna uppgifter om sin ekonomiska ställning i det årliga beskedet. Mot bakgrund av att bolagens ekonomiska ställning är av betydelse för kunden som sparar i en försäkring, eftersom den ger en bild av framtida avkastningspotential 28, skulle sådan information kunna vara av vikt även i ett årsbesked. Det kan dock vara svårt för kunden att utifrån information om den ekonomiska ställningen själv bedöma vad detta faktiskt betyder ur risksynpunkt. Ett förtydligande av vilken risk bolaget har utrymme att ta i sina placeringar för att försöka generera så hög avkastning som möjligt utan att riskera kundens garanterade belopp kan därför vara nödvändigt. Bolagen är skyldiga att presentera information om sin ekonomiska ställning i årsredovisningen 29. Ett förenklat komplement till denna skulle kunna vara att i årsbeskedet redovisa hur placeringarna är fördelade mellan olika tillgångsslag vid en viss fastställd tidpunkt med tillhörande kommentar på varför fördelningen ser ut som den gör. Av FI:s granskning framgår att det förekommer att livförsäkringsbolag tar egna initiativ till att redovisa uppgifter om bolagets ekonomiska ställning och fördelning mellan olika tillgångsslag i årsbeskedet, alternativt hänvisar till var man kan inhämta mer information om detta. Detta underlättar en löpande utvärdering av risknivån i försäkringen. Det är dock ovanligt att sådana uppgifter ges. 28 Med avkastning avses här enbart återbäringsdelen. 29 7 kap. 2 & 3 i Lag om årsredovisning i försäkringsföretag. 8
Avgifter Både livförsäkringsbolag och fondbolag är skyldiga att till kunden årligen informera om storleken på de kostnader som belastat försäkringen respektive fonden (andelsinnehavet) under det föregående året. Fondbolag ska även ange hur stor del av beloppet som avser förvaltningskostnader inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna 30. Av FI:s granskning framgår att fondbolagen i årsbeskedet inte redovisar avgiftsuttaget på ett enhetligt sätt. Vissa redovisar det totala avgiftsuttaget genom att separat ange förvaltningskostnader respektive övriga kostnader utan att summera ihop dessa, medan andra bolag utöver detta även redovisar avgiftsuttaget som en klumpsumma. När det gäller livförsäkringsbolagen visar FI:s granskning, likt för fondbolagen, att årsbeskedet innehåller skilda förfaringssätt på vilket avgiftsuttaget redovisas. Vissa bolag lämnar relativt uttömmande information via en bilaga med förklaringstext till årsbeskedet där avgifterna närmare finns beskrivna samt upplyser om var det går att inhämta mer information om detta, medan andra bolag endast anger en kostnadspost i beskedet utan att det tydligt framgår att det utgör det totala kostnadsuttaget. FI konstaterar att varken livförsäkringsbolagen eller fondbolagen genomgående redovisar en summering av det totala avgiftsuttaget. Detta skulle underlätta jämförelse både mellan försäkrings- och fondsparande och inom respektive sparform. 30 4 kap. 22 första stycket LIF. 9
3. Avslutande diskussion FI konstaterar att det finns betydande skillnader mellan hur och i vilken utsträckning livförsäkringsbolag och fondbolag informerar kunden om avkastning, risk och avgifter i förköpsinformationen och i de årliga beskeden. Detta försvårar för den kund som avser utvärdera och jämföra innebörden av sparande i en försäkring med sparande i en fond. Det kan tyda på att regelverken tillsammans med de initiativ branscherna hittills tagit således inte alltid resulterar i tillräcklig information för att kunden ska kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut och välja mellan olika sparprodukter. Fondbolagens regelverk ställer mer omfattande krav på bolagens förköpsinformation än på den information som ska lämnas årligen. Regelverket för livförsäkringsbolag ställer mer långtgående krav avseende den årliga informationsgivningen än regelverket för fondbolag. Vidare tar flera av de krav som de olika regelverken ställer på förköpsinformationen sikte på olika saker. Undersökningens resultat visar också att det är just inom de områden där regelverken ställer mindre detaljerade krav eller där kraven tar sikte på olika saker som informationen är mindre jämförbar. Detta kan tyda på att regelverken behöver harmoniseras med varandra, alternativt att branscherna tar egna initiativ i samma riktning, om det är eftersträvansvärt att uppnå en ökad jämförbarhet mellan försäkrings- och fondsparande. Genom diskussion med bolag och branschorganisationer samt genom ytterligare granskning av även den information bolagen lämnar på begäran från kunden kommer FI ta ställning till om det är eftersträvansvärt att öka jämförbarheten mellan försäkrings- och fondsparande. Mot bakgrund av detta vill FI inbjuda samtliga bolag, även bolag som inte ingått i undersökningen, att senast den 4 december 2007 lämna synpunkter på det som avhandlas i denna promemoria med fokus på följande frågeställningar; Kan kunden idag utifrån förköpsinformationen skapa sig en god bild om avkastning, risk och avgifter inom respektive mellan försäkringsoch fondsparande? Motivera svaret. Är den jämförelse som kunden utifrån förköpsinformationen idag kan göra inom respektive mellan försäkrings- och fondsparande tillfredsställande? Motivera svaret. Är den information som ges i de årliga beskeden avseende avkastning, risk och avgifter tillräcklig för att kunden ska kunna utvärdera sitt sparande på ett tillfredsställande sätt? Motivera svaret. Är ökad jämförbarhet mellan sparande i försäkring och fond eftersträvansvärt ur ett kund- respektive bolagsperspektiv? Fördelar och nackdelar? Om det är eftersträvansvärt med ökad jämförbarhet - är behovet lika stort för de årliga beskeden som för försköpsinformationen? Motivera svaret. 10
Om ökad jämförbarhet mellan försäkring och fond och inom respektive sparform är eftersträvansvärt bör detta ske genom ökad reglering eller genom branschernas egna initiativ? Motivera svaret. Mejla synpunkterna till finansinspektionen@fi.se och ange FI Dnr 07-4678- 316 11
Bilaga 1 Undersökta bolag Livförsäkringsbolag Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsförsäkringsaktiebolag Folksam ömsesidig livförsäkring Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg/Liv (publ) Försäkringsaktiebolaget Skandia Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag (publ) Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) Länsförsäkringar Fondliv Försäkringsaktiebolag (publ) Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolag (publ) Moderna Försäkringar Liv Nordea Liv & Pension Försäkring Sverige AB (publ) Swedbank Försäkring AB SPP Livförsäkring AB Fond- och värdepappersbolag Banco Fonder AB Coeli Fonder AB Folksam Fond Aktiebolag Handelsbanken Fonder AB HQ Fonder Sverige Aktiebolag Kaupthing Fonder AB Länsförsäkringar Fondförvaltning AB Mangold Fonder AB Max Mitteregger Kapitalförvaltning AB Nordea Fonder Aktiebolag Prior- & Nilsson Fond- och Kapitalförvaltning AB SEB Investment Management AB Skandia Fonder AB Swedbank Robur Fonder AB 12
Bilaga 2 Regelverk Tabell 1 Information som livförsäkringsbolag och fondbolag är skyldiga att lämna avseende avkastning, risk och avgifter utan att kunden behöver begära det, enligt: Försäkringsrörelselagen (1982:713), Försäkringsavtalslagen (2005:104), FFFS (2006:2) om information som gäller livförsäkring och tjänstepension Lagen (2004:46) om investeringsfonder, FFFS (2004:2) Investeringsfonder 1a. Innan avtal ingås REGELVERK Livförsäkring Fond Lagkrav avseende avkastning Information till livförsäkringstagare och dem som erbjuds teckna försäkring ska visa försäkringens värdeutveckling Information ska ges (i faktabladet) om fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder bolaget använder sig av FI:s föreskriftskrav avseende avkastning Lagkrav avseende risk Inget uttryckligt krav motsvarande Fond Inget uttryckligt krav motsvarande Fond Historisk avkastning (efter skatt och avgifter) ska anges i forma av stapeldiagram som visar fondens avkastning de senaste tio kalenderåren, eller så länge fonden funnits Fondens genomsnittliga årsavkastning ska anges för åtminstone en period om tre, fem respektive tio år. Att historisk avkastning inte utgör någon garanti för framtida avkastning ska anges Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt innehålla den grundläggande information som behövs för att bedöma risken med att investera i fonden 13
FI:s föreskriftskrav avseende risk Lagkrav avseende avgifter FI:s föreskriftskrav avseende avgifter Översiktliga uppgifter ska ges om de placeringsmål bolaget fastställt för placeringstillgångarna med angivande av tillgångsslagens fördelning Information som på ett enkelt sätt möjliggör en bedömning av kostnaden för försäkringen Inget uttryckligt krav motsvarande Fond men information ska ges om principerna för att täcka försäkringsgivarens drifts- och riskkostnader Information ska ges om fondens riskprofil Information om att investeringen både kan öka och minska i värde och att andelsägaren kan få tillbaka en mindre summa än det kapital som investerats Kortfattad och lättbegriplig information om de specifika risker som finns p.g.a. fondens placeringsstrategier Hänvisning var en mer detaljerad beskrivning av fondens risker återfinns ska lämnas Regleras genom FI:s föreskrift (se nedan) Uppgifter om de totala kostnaderna (TER) ska anges Information om de kostnader som inte ingår i TER men som belastar fonden Redogörelse över alla övriga kostnader som betalas direkt av andelsägaren Hänvisning ska ges till ev. avtal om avgiftsfördelning Uppgifter om omsättningshastigheten i fonden för att belysa transaktionskostnadernas betydelse 14
1b. Årlig information REGELVERK Livförsäkring Fond Lagkrav avseende avkastning Regleras genom FI:s föreskrift (se nedan) Inget uttryckligt lagkrav eller föreskriftskrav FI:s föreskriftskrav avseende avkastning Lagkrav avseende risk FI:s föreskriftskrav avseende risk Lagkrav avseende avgifter FI:s föreskriftskrav avseende avgifter Utvecklingen av försäkringens värde under året ska lämnas uppgift om Information om garanterad och villkorad återbäring ska lämnas Information om värden som gottskrivits försäkringen under året utöver vad som direkt följer av avtalet Inget uttryckligt lageller föreskriftskrav Inget uttryckligt lageller föreskriftskrav Regleras i FI:s föreskrift (se nedan) Uppgifter om storleken på de kostnader som har belastat försäkringen under den redovisade perioden ska anges Inget uttryckligt lagkrav eller föreskriftskrav Inget uttryckligt lageller föreskriftskrav Inget uttryckligt lageller föreskriftskrav Information ska ges om hur stort belopp av de totala kostnaderna för fonden under det närmast föregående året som hänför sig till andelsinnehavet Se lagkrav ovan 15