Mötesplatser, näringsliv och service

Mötesplatser, näringsliv och service Regionala serviceprogram Delredovisning februari 2012 Rapport 0128 Rev A

Mötesplatser, näringsliv och service Regionala serviceprogram Delredovisning februari 2012 Rapport 0128 rev A Service kan också presenteras i form av en läcker bakelse. Dessa bakverk serverades vid invigningen av den nya servicepunkten i Gideå i februari 2012. Foto: Tillväxtverket

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Upplaga: 100 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, april 2012 Produktion: Ordförrådet AB Tryck: DanagårdLitho ISBN 978-91-86987-39-8 Rapport 0128 Rev A Har du frågor om denna publikation, kontakta: Catarina Lundström Telefon, växel 08-681 91 00

Förord Tillväxtverket har i uppdrag att stödja länens arbete med framtagande och genomförande av regionala serviceprogram. De regionala serviceprogrammen ska bidra till en bra tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och därigenom bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygder. Detta är en breddad ansats sedan de tidigare lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service 2002 2007 där medborgarens/ konsumentens tillgänglighet till service var det centrala perspektivet. I riktlinjer för de regionala serviceprogrammen beskrivs att utgångspunkten för programmen är den kommersiella servicen i serviceglesa områden. Men för att dess servicegivare ska få bättre förutsättningar att driva och utvecklas krävs att de får utökade möjligheter att bredda sin verksamhet med annan kommersiell service men även med viss offentlig service. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn är ett område som bör uppmärksammas och uppmuntras. I riktlinjerna betonas vikten av att uppmärksamma tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning. Denna tredje delredovisning fungerar som en slags utökad halvtidsrapport. I redovisningen har särskilt fokus lagts på att beskriva insatser inom områden som anges i riktlinjerna för de regionala serviceprogrammen. I rapporten prioriteras dessutom två tematiska områden som bedöms centrala för utvecklingen av servicefrågorna mer generellt, nämligen mötesplatsfunktioner och kopplingar mellan service och näringslivsutveckling. Christina Lugnet Generaldirektör

1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning av serviceläget 2011 Stabilt men samtidigt skakigt i vissa avseenden. Någorlunda tillgängligt med ett ökat ideellt engagemang. Många satsningar på samverkanslösningar görs, inte minst mellan kommuner, företagare och ideell sektor. Nya typer av mötesplatser växer fram och kopplingen mellan service och näringsliv ses alltmer självklar. Så kan serviceläget 2011 i landets gles- och landsbygder kort sammanfattas. För att matcha tuffa strukturomvandlingar bedriver länen och regionerna en verksamhet som dels är stöttande och bevarande, dels är innovativ och proaktiv till sin karaktär. Sedan slutet av 2011 har alla län och regioner utformat ett regionalt serviceprogram som ligger till grund för insatser och aktiviteter inom serviceområdet. Sammanfattningsvis kan konstateras att länen under 2011 har ökat sina aktiva insatser inom vissa områden, främst inom lokal upphandling och kommunala servicestrategier, men även inom området tekniska lösningar samt samordning av kommersiell och offentlig service. Alla län har verkat för att öka tillgängligheten till dagligvaror och de allra flesta, 18 av 21 län, har bidragit till att säkra tillgången till drivmedel. Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade är högt prioriterade i de flesta län och de finns representerade såväl i egna insatsområden som i mer generella åtgärder. Drygt hälften av alla län har arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor under 2011. Områden som hänger intimt samman med tillgänglighet är betaltjänster och hemsändning av varor. På båda dessa områden finns insatser som ytterligare kan förbättre tillgängligheten för funktionshindrade. Sammantaget bedömer många län att tillgängligheten är tillfredsställande. Livsmedel och drivmedel Majoriteten av länen bedömer serviceläget som relativt stabilt, både vad gäller livsmedel och drivmedel. Inga större förändringar i tillgänglighet har skett under 2011, vilket konkret innebär att en tidigare våg av nedläggningar nu har avtagit. Det finns ett viktigt undantag från denna trend. I de glesbygdstäta länen är läget betydligt mer problematiskt. Flera län redovisar hot om framtida nedläggningar av service, vilket indikerar att strukturomvandlingen där ännu inte har slagit igenom fullt ut. Till viss del kan nedläggningar matchas av lokala satsningar i form av gemensamt ägda och drivna anläggningar. Drivmedelsanläggningar startas på många håll av lokalt ägda företag och

föreningar, exempel på detta under 2011 finns bland annat i Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Västmanland och Kalmar. Detta kan vara förklaringen bakom den svaga ökning av antalet försäljningsställen för drivmedel som skett i glesbygden under 2011. Den ideella sektorns medverkan tenderar med andra ord att öka i samma omfattning som serviceproblemen accelererar. Invigning av den nya Servicepunkten vid Gideå Livs, februari 2012 Foto: Tillväxtverket I Gafsele bygdegård skapas en ny typ av servicepunkt som bygger på ortens egna förutsättningar. Foto: Tillväxtverket Ideell sektor Majoriteteten av länen bedömer att det ideella engagemanget har ökat under 2011. Tendensen är tydlig. Kris föder lokalt engagemang. Det lokala ideella arbetet stärks ofta i samband med att serviceanläggningar hotas av nedläggning. Krismedvetandet motiverar till breda samverkanslösningar för att lösa konkreta problem på orten. En viktig faktor är också att de ideella grupperna samverkar med berörd kommun och länsstyrelse, i bästa fall genom särskilda avtal och överenskommelser. Det skapar hållbara lösningar för framtiden. I vissa områden sker nya typer av samverkan mellan ideella krafter och kommersiell service. Det kan handla om en idrottsförening som övertar driften av en lokal livsmedelbutik (Värmland) eller en bygdegårdsförening som breddar sin verksamhet till att även omfatta kommersiell och offentlig service (Västerbotten). Ideellt engagemang kan förnya och förstärka såväl kommersiell som offentlig service. Samtidigt är ideella organisationer sårbara på många sätt. Det kan vara svårt att långsiktigt upprätthålla kompetens och finansiella förutsättningar. Det finns fog för frågan om grundläggande service i landsoch glesbygder ska vara så starkt beroende av ett ideellt stöd för att kunna existera. Mycket tyder på att utvecklingen redan är där i vissa delar av landet. Mötesplatser och samverkan Under 2011 finns exempel på delvis nya former av samverkan utifrån lokala förutsättningar och med delvis nya inslag. Ofta handlar det om att kommunal service i olika former länkas till en kommersiell anläggning, i många fall en livsmedelsbutik. Samarbetet organiseras ofta via avtal mellan respektive kommun och det servicegivande företaget. För den enskilde handlaren innebär detta en möjlighet till en viktig sidoinkomst, men också att butiken ökar sin attraktivitet. 2012 års uppföljning av de regionala serviceprogrammen visar på en tydlig trend i riktning mot breddad service och kombinationer av olika funktioner som samlas i en gemensam punkt. Det handlar om tidigare spridda ombudsfunktioner som apotek, Systembolag, Svenska spel och ATG osv, men även om kaféer och restauranger, fritidsgårdar, turistinformation och möteslokaler. Det finns flera exempel på innovativa mötesplatssatsningar som inte bara har livsmedelsbutiken som sitt nav. En mötesplats för service i närområdet kan också ta sin utgångspunkt i ett bibliotek eller en bygdegård, vilket exempelvis sker i Lidhult, Falun, Ljustorp och Gafsele. Det kan handla om kombinationer av bibliotek, turistinformation,

kafé och livsmedelsbutik eller en bygdegård i samverkan med fritidsgård, lanthandel och byakontor. Sammanfattningsvis ser Tillväxtverket en trend mot breddade mötesplatser som inte bara utgår från kommersiell och offentlig service, utan också har ett uttalat socialt och kulturellt syfte. Lyckade satsningar vittnar om behovet av lokalt anpassade lösningar med tydlig koppling till både ideell sektor och kommunala organisation. Offentlig service kan bli ett värdefullt komplement, men mycket tyder på att det inte främst är den statliga utan snarare den kommunala nivån som efterfrågas lokalt. Service och näringsliv Tillgång till service och möjlighet att bedriva näringsliv är tätt sammanflätade, både utifrån möjligheter och problem. En samstämmig bild från länen visar på starka kopplingar mellan kommersiell service och besöksnäringen. Inte minst i kust- och fjällregioner poängteras detta samband. Flera län påtalar svårigheter att göra strukturerade satsningar på att stärka sambandet mellan service och näringslivsutveckling. Det finns ambitioner från enskilda tjänstemän ute i regionerna, men möjligheten att nå resultat är begränsade. Strategier och styrmedel efterfrågas. Ett antal problemområden står i fokus. Bristen på fungerande bredband, infrastruktur, godshantering, betaltjänster och kontanthantering är problem som återkommer i alla län. Vad kan man då göra för att stärka banden mellan näringslivsutveckling och service? Vilka åtgärder har hittills vidtagits i länen och regionerna? Sammanfattningsvis handlar recepten om satsningar på bredband, kontanthantering, företagsutveckling för livsmedelshandlare och strategisk samverkan mellan besöksnäringen och serviceområdet.upphandlingsfrågan fokuseras av vissa län, bland annat i syfte att skapa bättre förutsättningar för lokala företag att delta i offentliga upphandlingar. I Västra Götaland testas BID (Business Improvment Districts), en internationell metod för lokal utveckling, som utmärks av att det lokala näringslivet tar mycket aktiv del i utvecklingen av lokalsamhället. Horisontella mål Man kan konstatera att länen har kommit olika långt när det gäller att koppla frågan om horisontella mål till enskilda verksamhetsområden, som i detta fall servicefrågorna. 1 Några län har som ambition att de horisontella målen ska genomsyra alla insatsområden (Dalarna, Stockholm, Västra Götaland) medan ett av länen (Värmland) har ett eget insatsområde som bland annat syftar till metodutveckling utifrån social hållbarhet, däribland jämställdhet och integration. Ungefär hälften av landets län och regioner presenterar någon form av analys av de horisontella målens betydelse för serviceområdet, medan resterande län ännu inte beaktat frågorna nämnvärt. Åldersperspektivet beaktas av alla län medan kategorier som kön och etnicitet i hög utsträckning utelämnas. Uttryck som: Kön förefaller inte relevant i 1 I riktlinjerna för de Regionala serviceprogrammen finns inte de horisontella målen särskilt angivna. Varje länsstyrelse har dock att beakta horisontella kriterier i sitt arbete. Näringsdepartementet har nyligen också tydliggjort kraven på hänsyn till horisontella mål.

det här sammanhanget förekommer, vilket kan sägas vara signifikativt för flera län. Värmlands län anlägger ett intressant mångfaldsperspektiv på servicefrågorna. Nyanlända flyktingar som bor i lands- och glesbygd kan ha problem att hitta relevant service. Här har man arbetat konkret med de horisontella perspektiven i samarbete med länsansvariga för jämställdhet respektive för Mänskliga rättigheter (MR). 1.2 Sammanfattning av länens insatser Alla län har redovisat sin verksamhet för 2011 utifrån de insatsområden som de själva lyft fram i respektive regionalt serviceprogram. Sammanställningen i bilaga 1 ger en övergripande och sammanfattande bild av deras svar. Tillväxtverket kan konstatera att graden av aktivitet skiljer sig åt mellan olika län samt vilka resurser som avsätts för frågorna. För vissa län, som är drivande i dessa frågor, utgör sammanfattningen endast ett axplock av deras aktiviteter. I princip alla län bedriver ett löpande arbete med stöd till kommersiell service via investeringsstöd och/eller servicebidrag till butiker och drivmedelsstationer. Utöver denna basverksamhet arbetar de flesta län med olika former av utbildningsinsatser, delvis i samband med mentorsverksamhet, delvis via andra satsningar. Dialoger med kommuner, företag och lokala utvecklingsgrupper är också vanligt förekommande, ofta i samband med kommunal planering; översiktsplaner, lokala utvecklingsplaner, serviceplaner eller varuförsörjningsplaner. I många län genomförs samverkansprojekt (på kommunal och regional nivå) för innovativ serviceutveckling, bland annat via etableringar av servicepunkter och liknande. Frågan om offentlig upphandling fokuseras av flera län, inte minst via utbildningssatsningar. Andra servicenära frågor som finns med på länens agenda är bredbandsutbyggnad, kontanthantering och samordnade transportlösningar.

Innehåll 1 Sammanfattning 6 1.1 Sammanfattning av serviceläget 2011 6 1.2 Sammanfattning av länens insatser 9 2 Inledning 13 2.1 Regionala serviceprogram en bakgrund 13 2.2 Uppdrag och disposition 14 2.3 Nationellt metodstöd 15 3 Regionala serviceprogram februari 2012 18 3.1 Insatsområden/aktiviteter i de regionala serviceprogrammen 18 4 Tillgänglighet till dagligvaror och drivmedel 20 4.1 Sammanfattning: stabilt med vissa undantag 20 4.2 Stöd till kommersiell service 2011 21 4.3 Länens bedömning av tillgängligheten till dagligvaror och drivmedel 2011 22 5 Ökad tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning 29 5.1 Sammanfattning: på god väg 29 5.2 Länens bedömning av tillgängligheten för funktionshindrade 29 6 Ideella sektorns medverkan inom serviceområdet 34 6.1 Sammanfattning: ökat engagemang 34 6.2 Länens bedömning av den ideella sektorn 35

7 Samordning av kommersiell och offentlig service 40 7.1 Sammanfattning: höga ambitioner och flera framgångar 40 7.2 Länens bedömning av samordningen 41 8 Mötesplatsfunktioner 48 8.1 Sammanfattning: nya typer av mötesplatser och sociala faktorer 48 8.2 Länens exempel på mötesplatsfunktioner 51 9 Service och näringsliv 58 9.1 Sammanfattning: möjligheter och problem 58 9.2 Länens exempel på kopplingar mellan service och näringsliv 61 10 Service och horisontella mål 65 10.1 Sammanfattning: behov av analyser och metodutveckling 65 10.2 Länens reflektioner angående service och horisontella mål 66 Bilagor 72

12

2 Inledning 2.1 Regionala serviceprogram en bakgrund Regeringen gav i december 2008 Konsumentverket i uppdrag att i samråd med Glesbygdsverket utarbeta förslag till riktlinjer för framtagande av regionala serviceprogram. Varje län fick därefter i uppdrag att utarbeta regionala serviceprogram under 2009. Programmen ska genomföras under perioden 2010 2013. Konsumentverket fick i uppdrag att stödja länsstyrelser eller i förekommande fall, regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan, i framtagande av programmen. 1 1 april 2009 fördes ansvaret över till Tillväxtverket. De regionala serviceprogrammen är en fortsättning och vidareutveckling av de lokala utvecklingsprogram för kommersiell service som genomfördes 2002 2007. Regeringen ansåg att programformen skapat förutsättningar för ökat samarbete mellan olika aktörer och insatser, vilket inneburit effektivare insatser i strategiskt viktiga service orter. Eftersom utvecklingen visar på en fortsatt utglesning av servicen har behovet av samordning ökat ytterligare. Därför ska det strategiska servicearbetet i länen fortsätta inom ramen för de regionala serviceprogrammen. I riktlinjer för de regionala serviceprogrammen beskrivs att utgångspunkten för programmen är den kommersiella servicen i serviceglesa områden. Men för att dess servicegivare ska få bättre förutsättningar att driva och utvecklas krävs att de får utökade möjligheter att bredda sin verksamhet med annan kommersiell service men även med viss offentlig service. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn är ett område som bör uppmärksammas och uppmuntras. I riktlinjerna betonas vikten av att uppmärksamma tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning. De regionala serviceprogrammen ska bidra till en bra tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och därigenom bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygder. Detta är en breddad ansats sedan de tidigare 1 Regeringsbeslut N2008/6731/RT Uppdrag att stödja framtagande och genomförande av regionala serviceprogram 13

lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service 2002 2007 där medborgarens/ konsumentens tillgänglighet till service var det centrala perspektivet. Enligt riktlinjerna för serviceprogrammen ska innehållet förankras i breda partnerskap där företrädare för kommuner, lokalt näringsliv, servicegivare samt lokala utvecklingsgrupper ska ingå. Länen ska som utgångspunkt för sina serviceprogram även genomföra en analys av respektive läns problem och möjligheter gällande olika huvudfrågor och serviceslag. En god tillgång till service är en viktig tillväxtförutsättning, därför bör serviceprogrammet samordnas med regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram. Insatser ska även samordnas med landsbygdsprogrammet och Leader-programmen. 2.2 Uppdrag och disposition Tillväxtverket har i uppdrag att stödja länens arbete med framtagande och genomförande av de regionala serviceprogrammen. I februari 2012 hade samtliga 21 län utformat regionala serviceprogram. I Tillväxtverkets uppdrag ingår också att lämna delredovisningar till Näringsdepartementet enligt: 1. 26 februari 2010 (anstånd till 12 mars) 2. 25 februari 2011 (anstånd till 11 mars) 3. 24 februari 2012 (anstånd till 9 mars) 4. 22 februari 2013 5. Slutredovisning senast 28 februari 2014 Denna tredje delredovisning beskriver hur uppdraget bedrivits sedan föregående rapportering. Uppföljningen fungerar som en slags utökad halvtidsrapport, och har därför getts ett större utrymme än tidigare redovisningar. För att få en likartad uppföljning har länen uppmanats att beskriva arbetet enligt särskild redovisningsmall (se bilaga 2). I redovisningen har särskilt fokus lagts på att beskriva insatser inom områden som anges i riktlinjerna för de regionala serviceprogrammen. I rapporten prioriteras dessutom två tematiska områden som bedöms centrala för utvecklingen av servicefrågorna mer generellt, nämligen mötesplatsfunktioner och kopplingar mellan service och näringslivsutveckling. Sammantaget ges en lägesbild av serviceläget inom följande tematiska områden: Mötesplatsfunktioner Kopplingar mellan service och näringsliv i länen/regionerna Tillgänglighet till drivmedel och dagligvaror Samordning av kommersiell och offentlig service Ideella sektorns medverkan inom serviceområdet Ökad tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning Insatser kopplade till horisontella mål 14

I bilaga 1 beskrivs för respektive län vad som pågår inom de länsspecifika insatsområden som prioriterats i respektive regionalt serviceprogram. Redovisningen baseras på det skriftliga innehållet i redovisningar från samtliga län. Årets uppföljning lägger större vikt än tidigare på att redovisa resultat av länens insatser för servicefrågorna. 2.3 Nationellt metodstöd Tillväxtverket har sedan förra delredovisningen fortsatt att genom olika aktiviteter stödja länsstyrelser, eller i förekommande fall landsting respektive samverkansorgan, i genomförande och uppföljning av de regionala serviceprogrammen. När Tillväxtverket sammanställde den årliga uppföljningsrapporten i februari 2011 hade 20 av 21 län lämnat in sina program. Tillväxtverket har fört en dialog med och uppmanat även det sista länet att utforma ett program. I december 2011 inkom ett utkast till program från Jönköpings län. De regionala serviceprogrammen har nått ungefär halvvägs i programperioden och det konkreta arbetet är i full gång i de län som prioriterar att arbeta aktivt med frågorna. Fokus i Tillväxtverkets metodstödjande roll ligger därför mestadels på kunskapsförmedling; att lyfta fram goda exempel och verka för en spridning av modeller och arbetssätt mellan olika delar av landet. Det är verkets ambition att stödja länen utifrån deras egna behov. Därför kan formen på stödet variera. Vissa län inbjuder Tillväxtverket till partnerskapsmöten eller andra övergripande möten av strategisk karaktär. Då prioriterar verket alltid att delta. I flera län genomförs länsövergripande utvecklingsprojekt, i vissa fall med Länsstyrelsen som projektägare, i andra fall med andra aktörer som ansvariga. Flera av projekten delfinansieras av Lokala servicelösningar. 2 Lärkonferenser och andra utbyten inom programmet blir därför också en viktig del av det metodstödjande arbetet inom ramen för de regionala serviceprogrammen. Programmet Lokala servicelösningar ger också Tillväxtverket ett tydligt mandat att ta initiativ till och föra dialog om nya lösningar som borde provas. Flera av länens projekt har växt fram genom diskussioner med verket. Ett sådant exempel är projektet Lärande om innovativ upphandling där fyra län ingår. Flera län hänvisar också till projekt som genomförs av andra aktörer än länen själva, men med finansiering av bl.a. Tillväxtverket. Ett sådant är Hela Sverige Ska Levas projekt om hållbara servicelösningar i olika delar av landet, där 15 orter ingår. Andra län fokuserar sitt arbete nästan enbart på stöd till kommersiell service. I dessa fall är Tillväxtverkets roll som bollplank kring förordningen den vanligaste formen av stöd. Konkreta frågor kring stöden kan dock ofta även leda till bredare diskussioner kring olika 2 Regeringsbeslut (N2009/465/RT), Uppdrag att stimulera framtagandet av lokala lösningar och initiativ på serviceområdet 15

insatser. Denna supportfunktion förväntas öka eftersom en reviderad förordning, som medger mer flexibla tolkningar, gäller från och med 1 januari 2012. Sammantaget kan Tillväxtverket efter tre år som ansvarig myndighet konstatera att en löpande dialog förs med samtliga län, dock i varierande grad och med olika fokus. En viktig roll är att stödja samverkan mellan aktörer, både inom och mellan län. Tillväxtverket har i flera fall agerat dörröppnare eller brobyggare när olika aktörer inom ett län behöver samarbeta. Verket arbetar också löpande med att sammanföra län eller projekt som kan ha nytta av varandras kunskap. Detta arbete börjar ge resultat, då vi ser att olika län och har mer och mer egen kontakt, gör studiebesök hos varandra etc. Tillväxtverket har sedan förra uppföljningsrapporten arrangerat två seminarier för regionala kontaktpersoner på serviceområdet. Det första genomfördes i juni 2011 i Sigtuna. Då presenterades bland annat exempel på utvecklingsinriktat servicearbete från Örebro, Norrbotten och Kalmar. Totalt deltog 50 personer och alla utom ett län var representerade. Det andra seminariet hölls i Söråker utanför Sundsvall i februari 2012. Där presenterades bland annat kommunala serviceprojekt från Boden och Örnsköldsvik. Sammanlagt 37 personer från 15 län deltog. För att sprida information systematiskt mellan de möten som arrangeras introducerades hösten 2011 ett nyhetsmejl med aktuella frågor om service. Dessa nyhetsmejl planeras att skickas ut 5 6 gånger per år och kompletterar den dialog som sker kontinuerligt per mejl och telefon med enskilda kontaktpersoner. Nyhetsmejlet sänds för övrigt också till deltagare inom Centralt samordningsforum och projektledare inom programmet Lokala servicelösningar. På så vis uppdateras de olika målgrupperna också om det som händer inom respektive grupp. Kundmätning I juni 2011 genomfördes en mätning av målgruppernas åsikter vad gäller Tillväxtverkets arbete med kommersiell och offentlig service. Kundgruppen är i detta fall regionala kontaktpersoner i servicefrågor. Generellt får verket goda betyg. På en femgradig skala är personalen inom arbetsgruppen tillgängliga (4,64), kundvänliga (4,77) och kompetenta (4,31). De regionala kontaktpersonerna anser att Tillväxtverket har stärkt arbetet med regionala serviceprogram och höjt medvetenheten om företagens behov av service. 94 procent av de svarande använde helt eller delvis Tillväxtverkets metoddokument 3 för utformning av de regionala serviceprogram- 3 Tillväxtverket (2010). System för målformulering, uppföljning och utvärdering av de regionala serviceprogrammen 2010 2013. Info 0126. 16

men. Vad gäller nytta får metoddokumentet betyget 3,56 på en femgradig skala. 81 procent anger att de även fått stöd på annat sätt än via metoddokumentet vid framtagandet eller under arbetet med de regionala serviceprogrammen. Som exempel anges serviceträffar, enskilda möten/överläggningar med Tillväxtverket och via informationsmaterial från andra län som spreds av Tillväxtverket. Tillväxtverket bad även kundgruppen att betygsätta formerna för uppföljning av de regionala serviceprogrammen. Medelvärdet blev 3,88 på en femgradig skala. Majoriteten anger att de har egen nytta av uppföljningsrapporten även om den främst sammanställs för uppdragsgivarens, Näringsdepartementets, räkning. Revidering av program Tillväxtverket och Tillväxtanalys har tillsammans påbörjat ett arbete med att förbättra och utveckla länens programdokument med avseende på formulering av mätbara mål och indikatorer. Arbetet startade vid serviceseminariet i juni då deltagarna informerades om det kommande arbetet och samtidigt uppmanades länen att ta kontakt med de två myndigheterna för att börja diskutera hur mål och indikatorer kunde konkretiseras i programmen. Under hösten 2011 genomfördes telefonmöten med åtta länsstyrelser vars serviceprogram hade störst behov av utveckling av de ovanstående delarna. Arbetet är inte slutfört och länen ansvarar för att arbetet genomförs och att reviderade program redovisas till ovanstående myndigheter. 17

3 Regionala serviceprogram februari 2012 I februari 2012 hade 21 län utformat regionala serviceprogram. 4 I tabell 1 framgår när länen var färdiga med sina program. Tabell 1 Regionala serviceprogram februari 2012 Län Datum Norrbotten 2009-12-10 Halland 2009-12-11 Södermanland 2009-12-18 Blekinge 2010-01-04 Östergötland 2010-01-13 Kronoberg 2010-01-19 Västmanland 2010-01-20 Gotland 2010-01-27 Örebro 2010-02-11 Jämtland 2010-02-12 Kalmar 2010-02-15 Västerbotten 2010-02-24 Skåne 2010-04-27 Gävleborg 2010-04-30 Värmland 2010-06-24 Dalarna 2010-06-28 Uppsala 2010-07-06 Västra Götaland 2010-06-14 Västernorrland 2010-08-31 Stockholm 2011-01-31 Jönköping 4 2011-11-27 I bilaga 1 redogörs med länens egna ord vilka insatser som har genomförts under 2011. 3.1 Insatsområden/aktiviteter i de regionala serviceprogrammen I tabell 2 presenteras en översikt av länens prioriterade insatsområden och genomförda aktiviteter. En blå markering ( ) under en huvudaktivitet innebär att länet genomfört aktiviteter inom ramen för detta insatsområde. 5 Svart kryssmarkering innebär att länet har prioriterat området men inte genomfört några aktiviteter under 2011. Sammanfattningsvis kan konstateras att länen har ökat sina aktiva insatser inom vissa områden, främst inom lokal upphandling och kommunala 4 Jönköpings län har redovisat ett utkast till program som ännu inte är beslutat i något regionalt partnerskap. 5 Kan antingen innebära att det aktuella serviceprogrammet innehåller specifika insatsområden med liknande namn eller att det utgörs av en aktivitet inom ett insatsområde med annat namn. 18

servicestrategier, men även inom tekniska lösningar samt samordning av kommersiell och offentlig service. Alla län har verkat för att öka tillgängligheten till dagligvaror och de allra flesta, 18 av 21 län, har bidragit till att säkra tillgången till drivmedel. Tabell 2 Länens prioriterade insatsområden/aktiviteter i serviceprogrammen fördelade på huvudaktiviteter februari 2012 Tillgänglighet till dagligvaror Säkra tillgången till drivmedel Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Län Blekinge X X X X Dalarna Gotland X X Gävleborg Halland Lokal upphandling Samordning av kommersiell och offentlig service Samordnade transport/ logistiklösningar Jämtland X X Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland X X X X Uppsala X X Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland X X X Kommunala servicestrategier Tekniska lösningar, betaltjänster, bredband X Partnerskap, regionalt samråd Antal län 21 18 11 12 16 7 9 7 6 1 1 Service och ungdomar Jämstaälldhet och interagtion 19

4 Tillgänglighet till dagligvaror och drivmedel 4.1 Sammanfattning: stabilt med vissa undantag Det låter som en självklarhet, men måste ändå ständigt upprepas. Tillgång till grundläggande kommersiell service har stor betydelse för utvecklingen, inte minst i gles- och landsbygder. Majoriteten av länen bedömer serviceläget som relativt stabilt, både vad gäller livsmedel och drivmedel. Inga större förändringar i tillgänglighet har skett under 2011, vilket konkret innebär att en tidigare våg av nedläggningar nu har stagnerat. Denna bedömning stöds av den analys som Tillväxtanalys gör. Under 2011 har antalet dagligvarubutiker i landet minskat marginellt, nedgången var endast 0,1 procent, vilket kan jämföras med 2010 då antalet butiker minskade med 1 procent. Sedan 1996 har antalet livsmedelbutiker i landet sammanlagt minskat med över 23 procent. 6 Många län påpekar att den strukturomvandling som länge drabbat livsmedelsbutikerna, inte minst på landsbygden, nu verkar ha stannat av. Ett stort antal små och olönsamma butiker har redan tvingats till nedläggning och de handlare som finns kvar gör i många fall nödvändiga investeringar som förbättrar butikens utvecklingsmöjligheter. Det finns en trend till större investeringar i lokaler och kringverksamheter. Ju fler ben den lokala butiken kan stå på, desto stabilare blir verksamheten. Denna utveckling är tydligt inte minst i områden som präglas av turism och säsongsboende. När det gäller försäljningsställen för bensin och diesel har nedgången också mattats av i jämförelse med tidigare års kraftiga strukturomvandling. Antalet drivmedelanläggningar minskade totalt med 2 procent under 2011, vilket är en halvering jämfört med året innan. 7 Det finns ett viktigt undantag från denna trend. I de glesbygdstäta länen är läget betydligt mer problematiskt. Flera län redovisar hot om framtida nedläggningar av service, vilket indikerar att strukturomvandlingen där ännu inte har slagit igenom fullt ut. I glest befolkade områden får nedläggning av butiker och mackar stora konsekvenser i form av mycket långa avstånd till närmaste serviceanläggning. Till viss del kan nedläggningar matchas av lokala satsningar i form av gemensamt ägda och drivna anläggningar. Drivmedelsanläggningar startas på många håll av lokalt ägda företag och föreningar, exempel på detta under 2011 finns bland annat i Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Västmanland och Kalmar. Detta kan vara förklaringen 6 Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2011, Tillväxtanalys Rapport 2011:10. 7 Ibid. 20

bakom den svaga ökning av antalet försäljningsställen som skett i glesbygden under föregående år. 8 Den ideella sektorns medverkan tenderar med andra ord att öka i samma omfattning som serviceproblemen accelererar. Det förefaller som om servicen i utsatta områden framför allt kan säkras med hjälp av ett starkt lokalt engagemang ett förhållande som knappast kan betraktas som långsiktigt hållbart. Vid sidan av den problemfyllda utvecklingen i landets glesbygder aviseras också en osäker framtid för livsmedelsbutiker och drivmedelsanläggningar i vissa tätorter och i de större orternas ytterområden. Betydelsen av kön och ålder Befolkningsutvecklingen i landets gles- och landsbygder resulterar i en allt äldre befolkning, vilket alla län pekar på som en mycket viktig faktor för servicefrågorna. Sambandet mellan ett försämrat serviceläge och en åldrad befolkning är stort. Tillgänglighet till dagligvaror kräver i många fall tillgång till bil. Har man inte körkort och bil försvåras serviceåtkomlighet då det i många områden saknas både kollektivtrafik och taxi. Färdtjänst är inte alltid anpassad till den enskildes behov. Länens samlade bedömning är att den äldre befolkningen är den grupp som är i störst behov av en fungerande basservice på hemmaplan. Det är också denna grupp som är mest sårbar för försämringar som sker. Hemsändning av varor kan vara ett gott alternativ, men där finns stora variationer i kommunernas prioriteringar. Några län redovisar förändrade villkor, vilket kan medföra försämringar. I Arvidsjaurs kommun har det till exempel fattats beslut om ändrade krav för att få subventionerad varuhemsändning och i Kiruna kommun har varuhemsändningen dragits in, vilket minskat tillgängligheten till dagligvaror för hushåll där man inte själv kan ta sig till närmaste butik. Skillnader i tillgång till service utifrån ett könsperspektiv har inte uppmärksammats av länen i samma omfattning som åldersperspektivet. Några län påpekar dock att vissa könsskillnader kan förekomma, till exempel kopplat till faktorer som arbetstider och föräldraskap. När det gäller kön och ålder finns också skillnaden att färre äldre kvinnor än män har körkort och att kvinnor dessutom lever längre än män. Med andra ord finns det en grupp äldre kvinnor i glesbygd som kan drabbas av problem med grundläggande service. Bortsett från hemsändningsstödet, som i första hand kan tillgodogöras av den äldre befolkningen, har länens insatser för att öka tillgängligheten till service inte haft några särskilda inriktningar mot varken kön eller ålder. 4.2 Stöd till kommersiell service 2011 Insatser inom de regionala serviceprogrammen ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. Programmen ska ligga till grund för hante- 8 Ibid. 21

Utveckling av service och besöksnäring hänger tätt samman. Fyruddens skeppsfournering är ett exempel på en anläggning som erbjuder ett breddat sortiment av varor och tjänster. Förutom drivmedel finns här båttillbehör, sjökort, sportfiskeutrustning, målarfärg, byte av gasoltuber, sjökläder, souvenirer och presentartiklar. Anläggningen är också ombud för Systembolaget. www.fyrudden.se/skeppsfournering ringen av stödet till kommersiell service (investeringsstöd, servicebidrag, investeringslån och hemsändningsbidrag). Det är respektive län/ region som ansvarar för prioritering av befintliga medel via anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Stödet till kommersiell service kan utgöra en viktig finansieringskälla för butiker och drivmedelsstationer på landsbygden då butiksinnehavarna ofta har svårt att klara av finansieringen på egen hand och få lån på den allmänna kreditmarknaden. Investeringsstöden bidrar till att förbättra inredning, utrustning och lokaler så att butikerna blir kundvänligare och attraktivare. Lanthandlarna får genom stödet betydligt bättre förutsättningar att driva dagligvarubutikerna, därmed ökar möjligheterna för att trygga tillgången till dagligvaror och drivmedel för boende och företag på flera orter i länet. En annan viktig insats som genomförs i många län är den så kallade mentorsverksamheten där en mentor hjälper lanthandlare med råd och tips om utformning av butikerna, energieffektivisering, ombyggnationer, investeringar i frys- och kyldiskar, kassaregister m.m. Under 2011 uppgick beslutat stöd till kommersiell service till 46,5 mkr varav investeringsbidrag 27,2 mkr, servicebidrag 8,5 mkr och hemsändningsbidrag 10,6 mkr. Under åren 2011 2014 avsätter regeringen 20 mkr i extra medel tillkommersiell service i gles och landsbygder(regeringsbeslut N2010/7211/RT) utöver det ordinarie anslaget 1:1-Regionala tillväxtåtgärder. Av totalt beslutat stöd till kommersiell service under 2011 utgörs 10,9 mkr av dessa extra medel. 4.3 Länens bedömning av tillgängligheten till dagligvaror och drivmedel 2011 Blekinge Tillgängligheten har inte nämnvärt försämrats under 2011. En butik har stängts under året och någon ny ägare har ännu inte tillkommit. Butiken hade ett relativt smalt sortiment men en välsorterad annan butik finns inom rimligt avstånd. Butiken tillhandahöll även drivmedel. Drivmedel finns också i anslutning till den närliggande butiken. En ny butik har byggts under året. Butiken flyttade från hyrd lokal till egen nybyggd. I övrigt finns inga kända förändringar. Dalarna Länsstyrelsen bedömer att tillgängligheten av dagligvaruhandel på landsbygden fortfarande är acceptabel. Under året har endast en landsbutik lagts ner av de butiker som Länsstyrelsen varit involverad i under de senaste åren. Fortfarande är landsbygdsbutikerna utsatta för stark konkurrens från köpcentra och andra tätortsnära dagligvarubutiker och det finns en osäkerhet hur landsbygdsbutikerna kommer att påverkas i framtiden. Länsstyrelsen bedömer dock att det under de närmaste åren finns tillräckliga resurser för att möta de utmaningar som finns inom den aktuella butiksstocken. Under 2011 har inga större förändringar skett inom drivmedelsområdet. Antalet mackar på landsbygden är lika med 2010, ca 50 st, mycket tack vare de inves- 22

teringsstöd som beviljats av länsstyrelsen. Den så kallade mackdöden tycks ha hejdats i Dalarna. Gotland Avseende dagligvaror skedde en positiv förändring i tillgängligheten under 2011. En butik på östra Gotland lade ned, men nedläggningen påverkade inte nämnvärt tillgängligheten i området då det finns två andra butiker i närområdet. På norra Gotland lades en av ortens två butiker ned under året, i den kvarvarande butiken gjordes en större investering i syfte att utveckla butiken. Butiken i Stenkyrka som lades ned under 2010 återöppnades i ny regi under 2011. Då Stenkyrka var utpekad som en av de strategisk viktiga orterna i serviceprogrammet beviljades den nya butiken ett investeringsstöd. Den nya butiken har lett till att tillgängligheten på dagligvaror på nordvästra Gotland ökat under året. Avseende drivmedel skedde ingen förändring i tillgängligheten under 2011. Gävleborg En butik har gjort investeringar för att öka säljytan. Några butiker har fått lönsamhetsproblem och aviserat försäljning eller nedläggning, exempelvis i Trönö, Korskrogen och Voxna. Med hjälp av lokala krafter projekteras för en ny drivmedelsanläggning i Ängebo. En ekonomisk förening skall bildas för att organisera driften. Även i Arbrå finns planer på en ny drivmedelsanläggning som skall drivas av en ekonomisk förening, detta på grund av att OK Q8 stänger sin mack där. Halland Utvecklingen i Halland har under det senaste året stagnerat något. Nya butiker öppnas inte och av de som finns har många en svag ekonomisk utveckling. När det gäller drivmedel finns det inte alternativa drivmedel i det geografiska området som är prioriterat. Det som finns är ofta pumpstationer utan annan service. Ica Nära i Föllinge (Jämtland), en av många glesbygdsbutiker som kompletterar livsmedel med andra serviceslag. Foto: Tina Stafrén. Jämtland Länsstyrelsen ser ingen stor ändring av tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror under 2011. En mindre butik har lagts ner som inte bedöms påtagligt påverka tillgängligheten. På sikt finns dock ett antal butiker som ligger i farozonen och vars lönsamhet inte bedöms vara långsiktigt hållbar. Länsstyrelsen har beviljat totalt 15 investeringsstöd till butiker och tankställen under 2011 varav två investeringsstöd till tankstationer för alkylatbensin. Dessa tankställen är i huvudsak inriktade på skotertrafiken samt för skogsverksamhet med avverkningsoch röjningsutrustning. Att stödja investeringar till förnyelsebart drivmedel finns som ett aktivitetsmål i länets RSP. I länet för övrigt ser länsstyrelsen således inga förändringar vad gäller tillgängligheten till drivmedel mot föregående år. Många av de stöd som gått till dagligvarubutiker har gått till utbyte av gamla kylar och frysar. Det har också inkommit ansökningar för utbyte av burkreturmaskiner. Detta 23

är åtgärderer som också ligger i linje med intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län effektivare resurshantering. Länsstyrelsen har inte gjort någon analys om huruvida kön och ålder har stor påverkan på tillgängligheten till service. Bedömningen är att främst mindre butiker, med stor andel äldre i sina upptagningsområden, har problem med ekonomin, vilket på sikt kan leda till sämre tillgänglighet. Ålder och kön kan vara viktiga faktorer att analysera utifrån en tillgänglighetsaspekt framöver. Jönköping Utvecklingen i Jönköpings län har stabiliserats under 2011. Inga livsmedelsbutiker har lagts ned under året, däremot finns exempel på satsningar och investeringar. När det gäller drivmedelsanläggningar är läget också stabilt. Kalmar Regionförbundet bedömer tillgången till drivmedel och dagligvaror som förhållandevis god. Bedömning är att de butiker och drivmedelstationer som finns kvar idag inte kommer att lägga ner, men det kommer att krävas insatser för att behålla dem. Förutom i skärgårdsområdena är avståndet till eller tidsåtgången för åtkomst till drivmedel eller dagligvaror inom en rimlig nivå. Samtidigt är den demografiska utvecklingen ett stort problem i Kalmar län befolkningen minskar och åldras i länets flesta kommuner, med följd att underlaget för butiker och bensinmackar minskar. Siffrorna visar också att den yngre befolkningen flyttar från länet. Även etablering av större köpcentra i framför allt Kalmar påverkar utvecklingen negativt, även om de små lanthandlarna klarar sig bättre en de medelstora tätorternas detaljhandel. Regionförbundet i Kalmar län har med stödet för kommersiell service lyckats hindra nedläggningar och därmed upprätthålla en god servicenivå. Flera insatser, bl.a. för återöppnande och nyetableringar, har genomförts under senare år. I länet finns några exempel under 2011 där ideell sektor har tagit initiativ för att etablera verksamhet. I Överum har Intresseföreningen startat en mack tillsammans med Q-star. Länsstyrelsen och Landsbygdsprogrammet har också stöttat två projekt (Byxelkrok och Gullabo) för att där etablera så kallade ovanjordingar. Kronoberg Under året har två butiker och två drivmedelsanläggningar lagts ner. En ny drivmedelsanläggning har anlagts i en ort där servicen har varit nedlagd en period. Ett par butiker har upphört med varuhemsändning. Sammantaget har alltså tillgängligheten minskat. Möjligen drabbas äldre särskilt i och med att man har svårt att förflytta sig längre sträckor. Indragen varuhemsändning drabbar definitivt de 24

äldre om inte kommunen lyckas ordna motsvarande service från annat håll. Nybyggnation av butik pågår i en ort där servicen har varit försvunnen en tid. Norrbotten Tillgängligheten till drivmedel har minskat då ett flertal anläggningar stängts inom gles- och landsbygdsområden i länet, bland annat i Kuttainen och Vidsel. På ett antal orter har dock byaägda drivmedelsanläggningar etablerats som inte bara har drivmedel utan även etablerat andra verksamheter i form av viss dagligvaruförsörjning, i samråd med etablerade handlare, grill- och kioskförsäljning, turistverksamhet m.m. Stockholm Utvecklingen av butiker och drivmedelsanläggningar pågår fortlöpande. Fem stöd till kommersiell service har beviljats under 2011. Några nedläggningar under 2011 känner Länsstyrelsen inte till, dock kommer butiken på Ornö endast ha sommaröppet i fortsättningen. Avsikten var att under 2011 påbörja kompetensveckling och tillgänglighetsöversyn i ett antal butiker/drivmedelsanläggningar med hjälp av Landsbygdsmentorerna men detta har inte kunnat genomföras på grund av att alla resurser lagts på ett dagskasseprojekt. Arbetet påbörjas förhoppningsvis under 2012. Skåne Under de senaste åren finns en tendens i Skåne att serviceläget på landsbygden försämras. Fler och fler livsmedelsbutiker på framförallt mindre orter uppger att man får större och större problem att upprätthålla sin verksamhet och därmed servicegraden. Det här är en utveckling som står i kontrast mot det allt mer ökande intresset från alltfler människor, främst personer i medelåldern ofta med barn, som vill bosätta sig på landsbygden. En utmaning i Skåne är att försöka balansera den minskande servicegraden mot det ökande intresset av att bosätta sig på landsbygden. Tillgången till drivmedel skiljer sig en aning från situationen vad gäller livsmedel i och med att små nischade drivmedelsleverantörer på strategiska orter, ofta i anslutning till någon annan serviceinrättning, etablerar tankställen som inte kräver bemanning. Återrapportering eller inhämtande av uppgifter gällande tillgång till både kommersiell och offentlig service på landsbygden är inte fullt utbyggd i Skåne. Därför planerar Region Skåne att under 2012, tillsammans med kommunerna i Skåne och andra aktörer som jobbar för landsbygdens utveckling, att initiera ett arbeta i syfte att inventera det aktuella serviceläget, kunna följa händelseutvecklingen och identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att med utgångspunkt i behoven säkra tillgången till service. 25

Södermanland Inga större förändringar i serviceläget. Fortsatt lågt intresse för drivmedel. Höga investeringskostnader samtidigt som dagens vagnpark är mera bränslesnål än tidigare är förmodligen orsaken till detta. Vad gäller dagligvaror är förändringarna små. Utvecklingen går mot servicepunkter med flera olika funktioner. Ökat intresse för mera individuella och mobila servicelösningar kan också märkas. Medfinansieringen är ofta ett problem för näringsidkaren. Länsstyrelsen kommer under 2012 öka sin insats kopplat till information om vilka stödmöjligheter som finns. Uppsala Under 2011 har beslut om finansiering av två nya drivmedelsstationer fattats. En har byggts färdigt och en kommer att bli klar 2012. Ingen drivmedelsstation har lagts ner. Ur ett länsperspektiv har tillgängligheten till drivmedel således förbättrats. Tillgången till livsmedel är relativt oförändrad. En mindre butik med ett minimiutbud av dagligvaror har gått i konkurs. Detta har dock inte inneburit någon direkt försämring av tillgängligheten eftersom kunderna istället förses med varor från en större butik i kommunen via stöd med hemsändningsbidrag. I en annan kommun har en butik stärkt sin kvalitet och sitt utbud med hjälp av finansieringsstöd från länsstyrelsen. Denna butik har även öppnat en kaférörelse och därmed kunnat erbjuda en samlingsplats för de boende i området. Värmland Under året har länet ställts inför nya utmaningar då servicen i ytterområden till större orter också börjar glesas ut. Sista butiken lägger ner och annan service som bank, post, apotek och andra tjänster förändras eller försvinner. Förändringarna har gått fort och den någorlunda jämna servicenivån i länet blir mer osäker. Två landsbygdsbutiker har lagts ned under 2011. Tre ytterligare butiker har aviserat att de tänker slå igen inom det närmaste halvåret och ytterligare fyra planerar avveckling på lite längre sikt. Med anledning av att flera av de butiker som är under nedläggningshot har en stor betydelse för dagligvaruförsörjningen och övrig service för de kringboende, kommer tillgängligheten till service att minska betydligt på flera håll i länet. Sammanlagt finns 43 butiker kvar på landsbygden i Värmlands län. Samarbete med Landsbygdsmentorerna fungerar bra och tillsammans med dem har det genomförts en inventering av länets drivmedelsanläggningar. En uppdatering över befintliga drivmedelsanläggningar har gjorts i länets GIS databas. I dagsläget finns 32st drivmedelsanläggningar och 2st nya är i planeringsstadiet. De drivmedelssatsningar som gjorts de senaste åren i länet har fallit väl ut. Det finns inga några indikationer på att antalet drivmedelsanläggningar kommer att minska på längre sikt. 26

Västerbotten Under det senaste året har tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror varit konstant, inga förändringar har skett. Länsstyrelsen bedömer dock att en stor del av livsmedelsbutikerna på landsbygden har en allt sämre likviditet på grund av försämrad omsättning och resultat. Av de butiker som Länsstyrelsen har följt upp (50 av 60 totalt) har över 50 % en nettoomsättning som understiger 5,9 Mkr. När det gäller tillgängligheten till drivmedel konstaterar Länsstyrelsen att bilden generellt inte är lika negativ, Länsstyrelsen har under året endast haft en ansökan om servicebidrag till drivmedelsanläggningar. Generellt kan man säga att pensionärer är den åldersgrupp som är mest köptrogna hos de lokala livsmedelsbutikerna. Ungdomar och barnfamiljer upplevs av många företagare som mindre köptrogna eftersom de är bilburna, arbetar i centralorterna och troligen vill ha ett bredare sortiment, fler kampanjpriser etc. Länsstyrelsen bedömer att tillgängligheten till service är könsneutral. Västernorrland Två av de butiker (Gideå, Indal) som gick i konkurs i slutet av 2010 har öppnat med nya ägare under 2011. Den ena butiken, som öppnats av en privat handlare beräknas omsätta över 10 miljoner kr per år. Den andra butiken drivs av en förening och beräknas omsätta mellan 5 och 6 miljoner kr. Två butiker (Sidensjö, Holm) har upphört under året. Den ena gjorde konkurs och den andra stängde på grund av dålig lönsamhet. Förändringarna betyder sammantaget att antalet butiker inte har förändrats under året. Tillgängligheten har därför inte försämrats nämnvärt under 2011, men i ett längre perspektiv har tillgängligheten till dagligvaror försämrats. Två drivmedelsstationer (Torpshammar, Edsele) har öppnats i serviceglesa områden under 2011. Båda de nyöppnade stationerna är belägna på orter som varit utan drivmedelsstation en tid efter det att äldre anläggningar lagts ner. En relativt stor drivmedelsanläggning (Bollstabruk) har stängts till följd av konkurs under året. Intresseföreningar på orten arbetar för att undersöka förutsättningarna för att starta en ny drivmedelsstation. Avståndet till närmaste drivmedelsanläggningar är 6 resp 10 km. Sammantaget har tillgängligheten till drivmedel förbättrats under året. Västmanland Samtliga prioriterade butiker finns kvar, vilket var syftet med länets regionala serviceprogram. En butik håller sig flytande med hjälp av att bussar stannar vid en restaurang i anknytning till butiken. Den typen av kunder har styrt sortimentet. Butiken har dock tillräckligt med lokalytor för att även kunna ha ett sortiment med de flesta dagligvaror. Nedgången i detaljhandeln under hösten 2011 tycks ha drabbat även lanthandlare. 27