Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter



Relevanta dokument
Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Solvie Herstad Svärd

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Sammanställning av bränsledata

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

En bedömning av askvolymer

Prislista. Fasta bränslen och askor

PM F Metaller i vattenmossa

Enklare vardag Hållbar framtid

Miljörapport - Textdel

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

STUBBAR SOM BRÄNSLE. Birgitta Strömberg. TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2007/08. Slutrapport inom området Oberoende FoU.

Förbränning av energigrödor

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Prislista. Bränslen och askor

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Kartaktärisering av biobränslen

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

JTI är en del av SP-koncernen

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Bränslehandboken 2012

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Alternativ till spannmålstorkning med fossil energi. Vilka möjligheter finns att minska beroendet av fossil energi i spannmålshanteringen?

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?


Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Additiv för ökad tillgänglighet

Produkten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning.

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Ecolan Agra ORGANIC

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro,

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ämnen runt omkring oss åk 6

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Dalkia Facture biobränslepanna

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Transkript:

Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants

Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion av nya bränslen 3. Faktablad om bränslen 4. Lagstiftning, skatter och avgifter 5. Förbränningsegenskaper 6. Askegenskaper 7. Korrosionsegenskaper 8. Standarder, handböcker och databaser Bilagor

Innehåll i kommande version 1. Allmänt om handboken 2. Introduktion av nya bränslen 3. Faktablad om bränslen 4. Åtgärder för att minimera bränslerelaterade driftsproblem 5. Lagstiftning, skatter och avgifter 6. Förbränningsegenskaper 7. Askegenskaper 8. Korrosionsegenskaper 9. Standarder, handböcker och databaser Bilagor

Introduktion av nya bränslen Checklista Är bränslet ett avfallsbränsle? Omfattas av förbränningsdirektivet? Vilka tillstånd behövs? Vilken förbränningsteknik ska användas? Vilka bränslen är tänkbara? Vad gäller för bränsleblandningar? Hur kan askan återvinnas/hanteras? Vad gäller för arbetsmiljö/säkerhet? Hur tar man prov? Vad ska analyseras? Vilka testmetoder finns? Vilka risker finns?

Introduktion av nya bränslen Val utgående från anläggningstyp Egenskap Pulver Rost FB/CFB Värmevärde Medelhögt till Från ca 5 MJ/kg Från ca 5 MJ/kg Kap 5.1.3 högt > 15MJ/kg till torra bränslen. Beror på panndesign. till torra bränslen. Fukthalt Kap 5.1.1. < 15% Torrt bränsle för snabb antändning 5-60%. Beror på panndesign Höga fukthalter kan accepteras. 5-60% Askhalt Kap 5.1.2 Flykthalt Kap 5.1.4 < 1% för konverterade oljepannor. Övriga mer okänsliga Rörlig rost okänslig. Stationär rost låg askhalt Okänslig för aska med hög smältpunkt. Låg halt om besvärlig aska Beroende av Beror av Hög flykthalt panntyp rostkonstruktion krav på god > ca 30% bränsle-spridning spridning

Introduktion av nya bä bränslen Val utgående från bränsleklass Bränsleklass Speciella Viktigt att Lämpligt för egenskaper tänka på Rent trä (spån, flis, pulver) Kap 3.1 Låg andel aska o föroreningar Låg bulkdensitet Askan kan återföras Fuktigt sågspån och hög finandel problematiska Emissioner NOx, CO, stoft, kolväten Skogsbränsle (GROT, skogsflis Hög fukthalt Högre askhalt Risk för sintring i FB etc) än rent trä Risk för Kap 3.2 Föroreningar i korrosion och bränsle och från påslag medföljande Emissioner: material NOx, CO, stoft, Askan kan kolväten återföras Alla typer av anläggningar Rost, FB/CFB

Bränslefakta Nuvarande Trädbränslen Jordbruksbränslen Avfallsbränslen Animaliska bränslen Övriga bränslen trä (pulver, pellets etc), returträ, GROT, salix, bark, lövträd halm, rörflen, olivavfall, spannmål, avrens, (hampa, kakao, citrusavfall, sheanötter ) rötslam, skogsindustriella slam, däck, PTP, kartongrejekt, gödsel, läderspill MBM (kött-och benmjöl), animaliskt fett tallbecksolja, torv, veg. fett

Bränslefakta Kommande version Trädbränslen trä (pulver, pellets, briketter), returträ, salix, lövträd Skogsbränslen Åkerbränslen Jordbruksavfall Avfallsbränslen GROT, bark, stubbar, långa toppar, halm, rörflen, spannmål, spannmålsavrens (hampa) olivavfall, (solrosskal, jordnötsskal, kakao, citrusavfall, sheanötter ) rötslam, skogsindustriella slam, däck, PTP, kartongrejekt, gödsel, läderspill Animaliska bränslen MBM (kött-och benmjöl), BIOMAL, animaliskt fett Övriga bränslen LIGNIN, torv, tallbecksolja, veg. Fett BIOOLJOR

Bränsle egenskaper 1000 Direkt lakning 25-50g fuktigt bränsle/liter destillerat vatten. Omrörning i 30 minuter Sintring gstempera atur [ o C] 950 900 850 800 750 700 650 Låg risk för sintring Stor risk för sintring! 600 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 K abs [ms/(g/l)] /l)]

Bränsle egenskaper Vilka egenskaper behöver ett bra bä bränsle? RÄTT FYSISK FORM RÄTTA FYSIKALISKA EGENSKAPER RÄTT KEMISK SAMMANSÄTTNING och rätt pris

Bränslefakta Analys av biobränslen i Bränslehandboken (~200 st) (torrt,askfritt) Medel Min Max Hkal (MJ/kg) 20,6 18,7 23,8 C (%) 50,8 43,4 55,8 H (%) 6,2 5,8 6,7 O (%) 40,9 39,0 44,9 S (%) 0,1 0,0 0,2 N (%) 1,1 0,1 3,3 Cl (%) 0,2 0,0 0,8

Bränsleinnehåll Analys RT-flis mg/ks ts Medel 460 analyser från Idbäcken Al (aluminium) 1778 As (arsenik) 30 Ca (kalcium) 4039 Cd (kadmium) 0,6 Cr (krom) 56 Cu (koppar) 56 Fe (järn) 1855 K (kalium) 1110 Mg (magnesium) 748 Mn (mangan) 103 Na (natrium) 946 P (fosfor) 381 Pb (bly) 54 Si (kisel) 7577 Ti (titan) 1039 Zn (zink) 515

Bränsleinnehåll Kol %

Bränsleinnehåll Väte %

Bränsleinnehåll Askhalt (%TS)

Bränsleinnehåll Effektivt värmevärde MJ/kg TS (askfritt)

Innehåll biobränsle 0,2-4 % aska ~6 % väte ~40% syre ~50% kol

Innehåll biobränsle

Trädbränsle ä Sågverksbränslen Flis Sågspån (Bark) Hög fukthalt Torrflis Reducerflis Kutterspån Förädlade bränslen Pellets Briketter

Trädbränsle ä Egenskaper trädbränslen Träslag Värmevärde Densitet Energiinnehåll kwh/kg kg/m 3 kwh/m 3 Lönn 4,1 520 532 2132-2181 Björk 4,3 513 2206 Bok 4,0 578 584 2312-2336 Ek 4,2 577 2423 Al 4,1 447 1833 Ask 4,2 568 2386 Gran 4,5 403 1814 Tall 4,4 418-430 1839-1892 Lärk 44 4,4 457-463 2011-2037

Lövträd =hardwood 2820 kwh/m 3 f För att ersätta 1 m 3 olja skulle det behövas 2,6 m 3 f ved syrén och 7,4 m 3 f gran med dlösröta ö 3600 kwh/m 3 f 4540 kwh/m 3 f

Skogsbränsle

GROT MASSAVED TIMMER BARK KLENA TRÄD STUBBAR

Skogsbränsle Granstubbe. Ca 40 cm djupa. Lätta att bryta och rengöra Tallstubbe. Ca 70 cm djupa. Svåra att bryta och rengöra

Åkerbränsle Halm, rörflen, spannmål, spannmålsavrens (hampa) Höga alkalihalter risk för sintring och påslag Höga askhalter Logistiken fungerar lokalt

Jordbruksavfall Olivavfall ll (solrosskal, jordnötsskal, kakao, citrusavfall, sheanötter ) Höga alkalihalter risk för sintring och påslag Biologisk aktivitet- risk för självantändning samt hälsorisker

Avfallsbränslen Rötslam, skogsindustriella i slam, däck, PTP, kartongrejekt, gödsel, läderspill Högre askhalter Mer föroreningar Omfattas av avfallslagstiftning

Animaliska bränslen bränslen MBM (kött-och benmjöl), BIOMAL, animaliskt fett Avfallsbränslen- l omfattas av lagstiftning även jordbruksverket MJ/kg bränsle Illaluktande 14 12,6 12 Höga halter av kväve 10,8 10 och aska 8,9 8 7,7 7,5 8,3 7,4 6 4 2 0 GROT RT-flis Torv Biomal Biomal Biomal Biomal

Övriga bränslen bränslen LIGNIN, torv, tallbecksolja, veg. Fett BIOOLJOR Torv räknas inte som förnybart. Kräver utsläppsrätter. Svavelhalten hög och värmevärdet högt för lignin Flytande biooljor oftast korrosiva Alla biooljor som eldas i Sverige ska vara hållbara enligt lag om hållbarhetskriterier för att räknas som förnybar grön energi.

Nya bränslen?

Från DN sommaren 2011

Gilla Värmeforsk på facebook och få snabb information om vad som händer!

Bilaga A Ämne Inmatning Beräknat Enhet mg/nm3 ppm Kvävemonoxid NO* 62 30 Kvävedioxid NO 2 21 10 Kväveoxider NOx (NO+NO 2 ) 83 40 Dikväveoxid N 2 O 20 10 Ammoniak NH 3 23 30 Metan CH 4 20 28 Kolmonoxid CO 13 10 Koldioxid CO 2 20 10 Svaveldioxid SO 2 57 20 Syre O 2 1000 700 Väteklorid HCl 16 10 Väteflourid HF 18 20 Vatten H 2 O 241 300