EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1. Det följer av EG-domstolens rättspraxis 1 att ersättning för tillhandahållande av offentliga tjänster inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EGfördraget om den uppfyller vissa villkor. Om dessa villkor inte uppfylls och om de allmänna kriterierna för tillämpning av artikel 87.1 är uppfyllda, utgör ersättningen statligt stöd. 2. I kommissionens beslut nr av den om tillämpningen av artikel 86 i EGfördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som anförtrotts tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse anges på vilka villkor viss ersättning för offentliga tjänster utgör statligt stöd som är förenligt med artikel 86.2. Sådan ersättning undantas från skyldigheten att göra förhandsanmälan. Ersättning för offentliga tjänster som utgör statligt stöd och inte omfattas av tillämpningsområdet för beslut nr omfattas av skyldigheten att göra förhandsanmälan. Syftet med dessa rambestämmelser är att ange på vilka villkor dessa statliga stöd kan anses förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 86.2. 3. Dessa rambestämmelser är tillämpliga på alla sektorer som omfattas av EGfördraget, med undantag för transportsektorn. 4. Dessa rambestämmelser är tillämpliga utan att det påverkar tillämpningen av särskilda, strängare bestämmelser om skyldigheterna avseende offentliga tjänster som ingår i sektorspecifik gemenskapslagstiftning och sektorspecifika gemenskapsåtgärder. Dessa rambestämmelser är inte tillämpliga på radio och TV i allmänhetens tjänst som omfattas av kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst 2. 5. Dessa rambestämmelser är tillämpliga utan att det påverkar tillämpligheten av gällande gemenskapsbestämmelser om offentlig upphandling. 1 2 EG-domstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans, REG 2003, och av den 27 november 2003 i förenade målen C-34/01 C-38/01, Enirirsorse SpA, REG 2003. EGT C 320, 15.11.2001.
2. VILLKOR FÖR NÄR ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER SOM UTGÖR STATLIGT STÖD KAN ANSES FÖRENLIGT MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN 2.1. Allmänna bestämmelser 6. I sin dom av den 24 juli 2003 i målet Altmark fastställde EG-domstolen på vilka villkor ersättning för offentliga tjänster inte utgör statligt stöd. Fastställandet av ersättningsbeloppet genom ett äkta och effektivt konkurrensutsatt anbudsförfarande eller på grundval av kostnaderna för medelstora välskötta företag kan i själva verket göra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse effektivare utan att tillhandahållandet av dessa äventyras 3. Det verkar dock som om villkoren i Altmark-domen för fastställande av ersättningsbeloppet inte uppfylls i vissa fall, och sådana ersättningar utgör därför statligt stöd. 7. Kommissionen anser att statligt stöd kan förklaras förenligt med fördraget enligt artikel 86.2 om det är nödvändigt för att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse skall fungera väl och om det inte påverkar handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. Följande villkor måste således uppfyllas. 2.2. Tjänster som faktiskt är av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86 i EGfördraget 8. Det följer av rättspraxis att medlemsstaterna i avsaknad av gemenskapsregler på området har ett stort utrymme för egna bedömningar när det gäller arten av de tjänster som kan anses vara av allmänt ekonomiskt intresse. Om det inte finns gemenskapsregler på området är det dock kommissionens uppgift att se till att dessa bestämmelser tillämpas korrekt. Det följer av artikel 86.2 att de företag som anförtrotts utförandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är företag som tilldelats särskilda uppgifter. 2.3. Behovet av en rättsakt som fastställer skyldigheterna avseende offentliga tjänster och hur ersättningen skall beräknas 9. Begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse innebär enligt artikel 86 i fördraget att de berörda företagen har anförtrotts en särskild uppgift av staten 4. Det är således nödvändigt att tilldela offentliga tjänster för att definiera de berörda företagens och statens ömsesidiga skyldigheter. Med staten avses centrala myndigheter eller lokala eller regionala myndigheter. 10. Uppdraget att tillhandahålla offentliga tjänster skall anförtros genom en officiell handling som enligt lagstiftningen i medlemsstaterna kan vara en lag, en annan författning eller ett avtal. Uppdraget kan också fastställas i flera handlingar. I denna handling eller dessa handlingar skall bland annat anges följande: Den exakta arten av skyldigheterna att tillhandahålla offentliga tjänster. 3 4 Denna uppmaning skall inte tolkas som ett fördömande från kommissionens sida om att företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster i allmänhetens intresse nödvändigtvis är illa skötta. Se särskilt EG-domstolens dom av den 21 mars 1974 i mål 127/73, BRT mot SABAM, Rec. 1974, s. 313. 2
De berörda företagen och det berörda området. Arten av de exklusiva eller särskilda rättigheter som eventuellt beviljats företagen. Parametrarna för beräkning och ändring av en eventuell ersättning samt för beräkning av en rimlig vinst. I dessa parametrar får bland annat tas hänsyn till de särskilda kostnader som företagen faktiskt måste bära i regioner enligt artikel 87.3 a och 87.3 c i EG-fördraget. Arrangemangen för återbetalning av eventuell överkompensation, och arrangemangen för ett eventuellt statligt ingripande i fall av överkompensation; 11. Bestämmelserna i punkt 10 är inte tillämpliga när det är fråga om socialavgifter som ålagts av staten. I sådana fall kan medlemsstaten ge de berörda företagen ersättning på grundval av sifferuppgifter som företagen lämnar in i efterhand. 2.4. Ersättningens storlek 12. Ersättningen får inte vara större än vad som är nödvändigt för att täcka de kostnader som orsakats av fullgörandet av skyldigheterna avseende offentliga tjänster, med hänsyn till intäkterna i samband med detta och till en rimlig vinst för att fullgöra dessa skyldigheter. Denna vinst kan bland annat omfatta hela eller en del av den produktivitetsökning företagen uppnår under en överenskommen begränsad period utan att det ändrar den kvalitetsnivå på tjänsterna som staten fastställt. De kostnader som skall beaktas är alla kostnader i samband med tillhandahållandet av den berörda tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. När det berörda företagets verksamhet begränsar sig till tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse kan alla företagets kostnader beaktas. När företaget också bedriver verksamhet som faller utanför tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse, får bara de kostnader som har ett samband med den beaktas. I det fallet måste kommissionens direktiv om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag 5 följas. Den interna redovisningen måste i synnerhet klart visa vilka kostnader och intäkter som hänger samman med tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse och vilka kostnader och intäkter som avser andra tjänster samt parametrarna för fördelning av kostnaderna. 13. När ett företag anförtrotts att tillhandahålla flera olika tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, antingen därför att olika myndigheter tilldelat tjänsten eller därför att tjänsten är av en annan art, skall företagets internredovisning göra det möjligt att verifiera att ingen överkompensation förekommit inom någon av tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse. 14. De kostnader som hänför sig till tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse kan omfatta alla rörliga kostnader som tillhandahållandet av tjänsten medför, ett lämpligt bidrag till de fasta kostnaderna och en rimlig avkastning på eget kapital i den mån detta påverkas av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse 6. De kostnader som hänför sig till eventuell verksamhet vid sidan om tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse skall täcka alla rörliga 5 6 Direktiv 80/723/EEG. Se EG-domstolens dom av den 3 juli 2003 i förenade målen C-83/01 P, C-93/01 P och C-94/01P, Chronopost SA, REG 2003. 3
kostnader, ett lämpligt bidrag till de fasta kostnaderna och en rimlig avkastning på eget kapital. Dessa kostnader får aldrig hänföras till tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Beräkningen av kostnaderna skall grunda sig på allmänt erkända bokföringsprinciper. 15. De intäkter som skall beaktas måste åtminstone omfatta alla intäkter som influtit i samband med tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Om det berörda företaget har exklusiva eller särskilda rättigheter som är förknippade med en annan tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som genererar en vinst som är större än den rimliga vinst som definieras i följande punkt eller om den har andra fördelar som staten beviljat, måste dessa beaktas oavsett hur de klassificeras mot bakgrund av artikel 87, och de adderas till företagets intäkter. Medlemsstaten kan också besluta att den vinst som härrör från annan verksamhet vid sidan om tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse helt eller delvis skall anslås finansieringen av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. 16. Med rimlig vinst avses en kapitalavkastning som måste ta hänsyn till den eventuella risk som företaget utsätter sig för på grund av statens ingripande. Detta gäller särskilt om staten beviljar exklusiva eller särskilda rättigheter. I regel får avkastningen inte vara högre än den genomsnittliga avkastningen i den berörda sektorn under de senaste åren. Inom de sektorer där det inte finns några företag som kan jämföras med det företag som getts i uppdrag att tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse, kan en jämförelse göras med företag i andra medlemsstater eller, om nödvändigt, inom andra sektorer. För att fastställa en rimlig avkastning kan medlemsstaten införa incitamentskriterier som bland annat är relaterade till kvaliteten på den tjänst som tillhandahållits. 17. Ersättningsbeloppet omfattar alla fördelar som staten har beviljat genom statliga medel. Dessa statliga medel skall faktiskt användas av företaget i fråga för att garantera tillhandahållandet av den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för vilken medlen har beviljats. De statliga medel som beviljats för att finansiera en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och som används för att bedriva verksamhet på andra marknader vid sidan om tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse utgör statligt stöd som inte motiveras av skyldigheten avseende offentliga tjänster och som följaktligen är oförenligt med den gemensamma marknaden. Dessa bestämmelser påverkar dock inte friheten för de företag som beviljas ersättning för offentliga tjänster att använda sin rimliga vinst efter eget gottfinnande. 18. Om likadana skyldigheter avseende offentliga tjänster åligger flera företag, skall parametrarna för beräkning av ersättningen vara desamma för alla företagen. 3. ÖVERKOMPENSATION 19. Medlemsstaten måste regelbundet kontrollera eller låta kontrollera att ingen överkompensation förekommer. Eftersom överkompensationen inte är nödvändig för att tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse skall fungera, är det fråga om statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden och som måste betalas tillbaka till staten. 20. Om överkompensationen inte överstiger 10 % av den årliga ersättningen, får denna överkompensation föras över till följande år. Vissa tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kan omfatta kostnader som varierar betydligt på årsnivå. I sådana fall kan en överkompensation som är högre än 10 % visa sig nödvändig för att tillhandahålla tjänsten 4
av allmänt ekonomiskt intresse. En lägesbedömning måste dock göras med jämna mellanrum, som anpassas till respektive verksamhetssektor men i alla händelser inte får vara längre än tre år, och eventuell överkompensation som konstateras i slutet av perioden i fråga skall betalas tillbaka. 21. En överkompensation kan användas till att finansiera en annan tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls av samma företag, men en sådan överföring måste synas i det berörda företagets redovisning. 22. När ersättningen kommer ett offentligt företag till godo kan en eventuell överkompensation användas av staten i dess egenskap av aktieägare för att göra ett kapitaltillskott i företaget under förutsättning att kriteriet för en privat investerare är uppfyllt. En sådan överföring måste dock göras enligt det vanliga förfarandet i affärssammanhang, dvs. i form av kapitalökning eller beviljande av lån, och följa relevanta nationella bestämmelser, bland annat på handels- och skatteområdet. Transaktionen måste klart framgå av det mottagande företagets balansräkning och bygga på ett formellt myndighetsbeslut. Det skall framgå klart av beslutet vilket ändamål kapitalöverföringen avser. Om statens kapitaltillskott däremot inte är förenligt med principen om en privat investerare, skall tillskottet anmälas till kommissionen enligt artikel 88.3 i fördraget. 23. En överkompensation får inte ställas till förfogande för ett företag med motiveringen att det är fråga om ett statligt stöd som är förenligt med fördraget (miljöstöd, sysselsättningsstöd, stöd till små och medelstora företag osv.). Om medlemsstaten avser att bevilja sådant stöd skall förfarandet för förhandsanmälan enligt artikel 88.3 följas. Stöd får betalas ut endast om det har godkänts av kommissionen. Om dessa stöd är förenliga med en gruppundantagsförordning, skall villkoren i förordningen iakttas. 4. TILLÄMPNING AV RAMBESTÄMMELSERNA 24. Dessa rambestämmelser börjar gälla när de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. De upphör att gälla den 31 december 2007. Kommissionen kan, efter samråd med medlemsstaterna, ändra dessa rambestämmelser före den 31 december 2007 av viktiga skäl som hänger samman med utvecklingen av den gemensamma marknaden. 25. Kommissionen tillämpar dessa rambestämmelser på alla anmälda stödprojekt, och den fattar beslut om dessa efter det att rambestämmelserna offentliggjorts i EUT, även om projekten anmälts före offentliggörandet. Vid oanmält stöd kommer kommissionen att tillämpa följande bestämmelser: Bestämmelserna i dessa rambestämmelser om stödet har beviljats efter det att rambestämmelserna offentliggjorts i EUT. De bestämmelser som gällde då stödet beviljades i samtliga övriga fall. 5