Fokus på förnybart //

En tidning om Bromma Stockholm Airport Nummer 2 2015 NYA BANLJUS //SID 4 Fokus på förnybart // SID 14 På gång sommaren 2015 // SID 8 Flygplatsens räddningstjänst // SID 12 Smidigt och effektivt resande // SID 16

VÄLKOMMEN TILL CITYFLYGPLATSEN HÅLLBAR UTVECKLING MED RESENÄRERNA I FOKUS VÄLKOMNA TILL CITYFLYGPLATSENS sommarnummer! I skrivande stund har det hunnit bli sommar och vi befinner oss i en spännande tid då mycket händer på Bromma, hela Sveriges cityflygplats. Som ni säkert känner till är flygplatsen under utveckling de närmaste åren och redan nu har flera insatser för att förbättra flygplatsen påbörjats. Samtidigt som vi gör detta har resandet fortsatt att öka, då fler har valt att resa via Bromma under första delen av 2015. Nu fortsätter vi vårt utvecklingsarbete. Terminalen är ett av de områden som vi arbetar med att lyfta, för att ge en ännu bättre reseupplevels e. Under våren har flera nya och modernare selfservice- check-in-maskiner tagit plats i vår avgångshall och i sommar fördubblar vi antalet toaletter i gaten. I SOMMAR PLANERAR vi också för flera förbättringar på flygplatsens bansystem. Läs mer på sidorna 4-7. Att vi utvecklas i rätt riktning kan vi se i vår senaste kundnöjdhetsmätning, som visar att nöjdheten ökat bland våra resenärer med hela 18 procentenheter till 76 procent. Det är extra roligt att ta del av detta resultat, då vi arbetar hårt just för att flygplatsen ska bli en ännu bättre mötesplats för effektivt resande. Att vi utvecklas i rätt riktning kan vi se i vår senaste kundnöjdhetsmätning. TILL SIST VILL JAG passa på att berätta en glad nyhet. I slutet av maj genomfördes den första flygningen någonsin från Bromma med inblandning av förnybart bränsle, när Malm ö Aviation och Sverigeflyg flög tur och retur Bromma- Visby. Det här är en milstolpe i vårt högt prioriterade hållbarhetsarbete tillsammans med våra partners på flygplatsen, och nu fortsätter detta arbete. För oss på Swedavia är det självklart att vara med och bidra till att utvecklingen av förnybart flygbränsle går fort framåt, se sidorna 14-15. Glad sommar! Peder Grunditz, flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport 2

SID 12 13 // SÅ FUNKAR GROUND SAFETY & RESCUE En brandstation med räddningstjänst måste finnas på alla kommersiella flygplatser om olyckan mot förmodan skulle vara framme. Bromma är en smidig lösning. PIA JÖNSSON-RAJGÅRD, VD, TOURISM IN SKÅNE Se sid 9 SID 4 // BANLJUS Nu påbörjas arbetet med moderniseringen av banljusen på Bromma Stockholm Airport. INNEHÅLL #2 2015 SID 14 15 // DIALOG Det pågår en ambitiös satsning på förnybart flygbränsle. Therese Forsström, miljöchef, och Linnéa Franzén, miljörådgivare, på Brommas miljöavdelning berättar vad det innebär. SID 18 // RESTIPS Konst, miljö och uteliv. Bara 1 timme och 20 minuter från Bromma ligger kulturstaden Århus i det vackra danska fjordlandskapet. En weekenddestination i världsklass. KONTAKTA REDAKTIONEN Om du har tips till vår tidnin g eller vill komma i kontakt med oss, kontakt a chefredaktör Ellen Laurin: ellen.laurin@swedavia.se För miljö- och grannfrågor, kontakta David Karlsson: david.p.karlsson@swedavia.se KONTAKTA BROMMA STOCKHOLM AIRPORT info@swedavia.se 010 109 00 00 LÄS MER OM OSS Du kan hålla dig uppdaterad om vad som händer på flygplatsen via våra kanaler: brommaairport.se swedavia.se TIPSA OSS! NYHETSBREV Om du vill veta mer om flygplatsen kan du få vårt nyhetsbrev direkt i din mejl. Anmäl dig till: nyhetsbrev.bromma@swedavia.se FACEBOOK facebook.com/brommaairport PRESS mynewsdesk.com/se/swedavi a Swedavias pressrum, sök på Bromma Stockholm Airport. Cityflygplatsen är en tidning som ges ut av Bromma Stockholm Airport som ägs och drivs av Swedavia. Tidningen Cityflygplatsen delas ut gratis till fler än 27 000 hushåll och verksamheter i flygplatsens närområde fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Ulrika Fager, ulrika.fager@swedavia.se Produktion: Åkesson & Curry, akessoncurry.se Distribution: SDR Tryck: Hylte Tryck, hyltetryck.se Omslagsfoto: Christian Hagward 3

TEXT: Mats Janson FOTO: Ola Jacobsen 50 000 METER BEFINTLIGA KABLAR SKA DEMONTERAS 715 NYA SERIETRANS- FORMATORER KOMMER ATT INSTALLERAS 49 VÄGLEDNINGSSKYLTAR SKA FLYTTAS NEDFÄLLD BELYSNING Kommer bland annat att installeras mitt i taxibanan för att underlätta för piloter. TAXIBANA Så kallas transportbanorna till och från rullbanan där flygplanen startar och landar. 4

487 SÅ MÅNGA NYA BANLJUS KOMMER ATT INSTALLERAS PÅ RULLBANAN LJUS PÅ BLIXTLJUS Ljusen som visar piloten vägen in mot rullbanan. Både de i Ulvsunda och norr om Bällstavägen kommer att bytas ut. EN NY NIVÅ För att modernisera flygplatsen ska Swedavia uppgradera banljusen på Bromma Stockholm Airport med start i sommar. Genom noggrann planering och god kommunikation ska arbetet genomföras så smidigt som möjligt. I FÖRRA NUMRET av Cityflygplatsen kunde man läsa om det stora utvecklingsprogram som genomförs på Bromma Stockholm Airport under de närmaste åren. Ett av de viktigaste delprogrammen är Bansystem, som bland annat syftar till att modernisera flygplatsen genom ny och bättre banbelysning. Johan Bergstrand har jobbat på Swedavia sedan 2011. Sedan december i fjol leder han detta arbete. Alla flygplatser har banljus i någon form och i Brommas fall är systemet i behov av utveckling, förklarar han. En av anledningarna till förbättringarna är också att flygplatsen ska leva upp till sin nya certifiering. Eftersom förändringarna inte påverkar banlängden syftar den varken till att öka kapaciteten eller möjligheten att ta emot nya flygplanstyper. Däremot, menar Johan Bergstrand, gör moderniseringen att sikten för piloter i mörker eller svåra väderförhållanden blir bättre. Förändringsarbete är även nödvändigt för att anpassa Bromma Stockholm Airport efter internationella regelverk som gradvis förändras. Hade man år 2000 vetat att flygplatsen skulle få vara kvar till åtminstone 2038 hade detta förmodligen gjorts tidigare. Istället gjordes endast mindre förbättringar fram till år 2008. Då skrevs arrendeavtalet med Stockholms stad under och man kunde börja planera för framtiden. Bättre lampor Arbetet med det nya bansystemet är tidskrävande. Bara mängden kablar som behöver dras motsvarar sträckan mellan Stockhom och Norrköping. Materialet är delvis fortfarande under upphandling, en del av det är nya banljus. Det är lättare för piloten att följa 5

lampor om man följer en mittlinje jämfört med att hålla sig inom ett fält med upplysta sidor. Därför satsar vi på nedfälld belysning som man följer på banan. Lamporna sticker upp någon centimeter ovanför banan. Den här typen av lampor kommer att grävas ner i rullbanan, alltså den bana som flygplanen startar ifrån och landar på. Även taxibanorna, det vill säga de banor som leder flygplanen till och från rullbanan, får samma typ av nedfällda belysning. Utöver det ska rullbanan få nya ljus som visar banans kanter. Även utanför flygplatsområdet kommer ljusen att bytas ut. Det är de ljus som står på fältet norr om Bällstavägen och söder om Ulvsundavägen och leder flygplanen in till rullbanan. I Johans arbete ingår också att vindstrutarna ska lysas upp av ny belysning samt att bredda och justera några av taxibanorna. Mycket har hänt sedan Bromma Stockholm Airport invigdes för 79 år sedan. En flygplats måste ständigt utvecklas för att fortsätta vara säker och effektiv. Det vi gör nu är nödvändigt för att vi ska kunna utvecklas och bli en ännu bättre flygplats, säger Johan Bergstrand. Ny banljusanläggning En stor utmaning som Johan Bergstrand ser, är att utföra arbetet samtidigt som flygplatsverksamheten bedrivs. Eftersom vi bara har en rullbana måste vi utföra jobb nattetid. Detta gälle r särskilt arbetena på banorna. Men när det gäller den nya banljusanläggningen där all teknik ska förvaras kommer det mesta av arbetet att utföras under dagtid, säger han. Den nya anläggningen ska ligga på flygplatsens västra sida, vid den gamla ladan som ursprungligen byggdes till flygplatsens betande får år 1942, och blir nästan identisk med den. Fasaden kommer att vara av trä med ett tak som även det liknar den ursprungliga byggnadens. De närmaste grannarna kommer att märka av bygget, tror Johan Bergstrand, men målet är att verksamheten ska påverka så lite som möjligt. Därför kommer man till exempel att försöka styra transporter till dagtid och fortlöpande informera om hur arbetet fortskride r. Valet av plats för banljusanläggningen är resultatet av en grundlig analys. Vi har sökt med ljus och lykta efter den bästa placeringen och har Johan Bergstrand, programledare, Bansystem. kommit fram till att dett a är den plats som bäst upp fyller de viktigaste kriteriern a, säger han. Den nya banljusstationen kommer att se ut som en vanlig lada trots att den innehåller 450 kvadratmeter teknik, bland annat ett reservkraftsaggregat. Eftersom banljussystemet är så viktigt för flygsäkerheten är säkerheten för själv a byggnaden och dess system också väldigt hög. Systemet beräknas att vara färdiginstallerat och klart för användning om ett drygt år. Då kommer Bromma Stockhol m Airport att vara än bättre rustat för att ta hand om sina tre huvuduppdrag: reguljärflyget, statsflyget och Affärsflyget för Stockholm. NYA BANLJUS Moderniseringen gör att sikten blir bättre i mörker och svåra väderförhållanden. 6

Johan Bergstrand programledare för Bansystem: FRÅGOR OCH SVAR OM ARBETET MED NYA BANLJUSSYSTEMET Vad är projektets syfte? Syftet är att säkerställa en så hög flygsäkerhet som möjligt. Kriterier för flygplatsens nya certifiering ska också uppfyllas. I förlängningen görs allt detta för att flygplatsen ska kunna utföra sina tre huvuduppdrag. Vad ska ni göra? Den nya banljusstationen ska byggas och ny belysning installeras över stora delar av flygplatsen. För detta ändamål borras hål för ljusen och mellan hålen fräser vi spår för kablarna. När det är gjort gjuts cylindern som ska innehålla banljusen fast och spåren gjuts igen. När allt är sammankopplat monteras armaturen. Varför utförs en del av arbetet nattetid? Ju närmare rullbanan arbetena utförs desto svårare är det att utföra dem medan flygplatsverksamheten pågår. Arbetena på och närmast rullbanan måste därför utföras när flygplatsen är stängd. Andra arbeten, längre från rullbanan och taxibanorna, är lättar e att hantera under dagtid. Vad gör ni för att begränsa eventuella störningar? Vår ambition är att begränsa störningarna så mycket som möjligt i samarbete med entreprenören. Hur mycket det låter beror bland annat på vilka verktyg och fordon som används. Vi har upprättat ett kontrollprogram i dialog med Miljöförvaltningen. Hur informerar ni grannarna? Vi håller löpande kontakt med de närmaste grannarna för att hålla dem informerade om vad vi gör och när vi gör det. Detta hjälper dem att planera sin vardag. Vi informerar genom våra tryckta och digitala kanaler, genom tidninge n Cityflygplatsen och möten. Vad är det första som sker? De första förberedande arbetena är redan igång, som att städa undan och ställa i ordning för kommande arbeten. När det kommer till sågande börjar vi med detta i början på juli och fortsätter till slutet av augusti. Flera faktorer spela r in för att vi ska kunna hålla tiden, såsom leveranser och klimat. I september har vi förhoppningsvis börjat med schaktningsarbeten som pågår under en stor del av hösten när vi sågar kanalerna för kablarna på västra sidan. Detta görs till stor del dagtid. Merparten av utrustningen till stationen levereras under hösten. Till vintern fokuserar verksamheten på själva banljusstationen. Det arbetet märks inte utåt. Till slut driftsätts och provas hela systemet. Allra sist sker tillsy n av Transportstyrelsen. När är allt klart? Vi räknar med att börja använda de nya banljusen under andra halvan av 2016. 7

PÅ GÅNG: SOMMAREN 2015 ILLUSTRATION: Marc Martínez BANLJUSARBETEN Flygplatsen ska få ett nytt, modernare banljussystem. Arbetena kommer att påbörjas under sommaren. TERMINALEN Projektering av terminalen pågår. Under sommaren kommer flera nya toaletter att byggas i flygplatsens gate för att förbättra reseupplevelsen för resenärerna. MARKBULLER AVSKÄRMNING En markbulleravskärmning ska byggas mot bostadsområdet Bromma Kyrka. Projekteringen fortsätter under 2015. TVÄRBANANS KISTAGREN En etapp av tvärbanans Kista gren byggs intill flygplatsinfarten. SL ansvarar för arbete och tidsplan. INFARTEN Breddning av infartsvägen för att förbättra framkomligheten närmast terminalen. Arbetet startar under sommaren. 8

PERSPEKTIV: TOURISM IN SKÅNE TEXT: Mats Janson FOTO: Ola Jacobsen Pia Jönsson-Rajgård: EN SNABB OCH SMIDIG LÖSNING Vad man än ska göra besöka evenemang, resa i affärer, gå på konserter eller hälsa på mormor och morfar så är Bromma Stockholm Airport en viktig flygplats. Det säger Pia Jönsson-Rajgård som är vd för Tourism in Skåne. I sin nyckelroll inom turistnäringen är hon ofta på resande fot. Att hon gärna väljer att flyga till och från Bromma beror på smidigheten. 9

Den allra största reseanledningen är att hälsa på släkt och vänner. Och då är flyget viktigt eftersom man inte har tid att sitta i en bil när det gäller så kort tid som det ofta är frågan om. PIA JÖNSSON-RAJGÅRD, VD TOURISM IN SKÅNE SOM VD FÖR Tourism in Skåne har Pia Jönsson-Rajgård järnkoll på resandet inom Sverige i allmänhet och till och från Skåne i synnerhet. För henne är det uppenbart att Bromma Stockholm Airport är en betydelsefull flygplats för Skåne och för andra destinationer runt om i Sverige. Den är lika viktig, menar hon, när det gäller att ta sig dit som att ta sig därifrån till andra delar av landet, oavsett om det är i affärs- eller fritidssyfte. Man måste vara lite streetsmart när man väljer färdsätt för att resan ska bli så effektiv som möjligt, säger Pia Jönsson-Rajgård. Tiden är så viktig att man inte har tid att byta trafikslag tre gånger när man ska ha ett möte på morgonen. Ofta är Bromma den snabbaste och smidigaste lösningen när jag ska till och från Stockholm. Växande turistnäring Jordbruket är fortfarande tongivande när det gäller arbetstillfällen i Skåne, menar Pia Jönsson-Rajgård, men liksom för övriga västvärlden växer Skånes privat a tjänstesektor medan andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri och lantbruk minskar. För Skånes del innebär det att bland annat turistnäringen ökar, inte minst tack vare svenskarna själva som fortfarande är den allra störst a gruppen av turister i Skåne likso m i resten av landet. Av besökarna i Skåne är 75 procent från Sverige. De andra marknaderna är, i turordning, Tyskland som är störst och växer, Danmark som också är på uppåtgående och sedan Storbritannien, Norge och Nederländerna. Den allra största reseanledningen är att hälsa på släkt och vänner, säger Pia Jönsson-Rajgård. Och då är flyget viktigt eftersom man inte har tid att sitt a i en bil när det gäller så kort tid som det ofta är frågan om. För Bromma s del blir detta extra intressant eftersom det bor jättemycket människor i Stockholms området som ska ut och häls a på släkt och vänner, säger Pia som själv har släkt i Stockholm och ofta åker via Bromma när hon ska besöka dem. För turister som kommer längre bort ifrån, till exempel från Asien eller Amerik a, finns det förstås inget annat kommunikationsmedel än flyg. Men ju närmare man kommer desto mer konkurren s får flyget av tåg och bil. Nära samarbete I sin roll som vd för Tourism in Skåne är Pia Jönsson-Rajgårds viktigaste arbetsuppgift att marknadsföra Skåne. Det gör hon dels genom att utveckla innehållet i varumärket Skåne när det kommer till produkter, tjänster och nya reseanledningar, dels genom att marknadsföra 10

135 SÅ MÅNGA FLIGHTER GÅR FRÅN BROMMA TILL SKÅNE EN NORMAL VECKA vad som finns i Skåne för att locka dit fler besökare. När det gäller att nå utlandsmarknaderna har hon ett nära samarbete med andra organisationer. Då jobbar vi tillsammans med nationella aktörer som Visit Sweden och Swedavia eller andra regioner i Sverige. Det är för den typen av forum jag ofta reser till Stockholm och Bromma, säger Pia och fortsätter: Att få besöksnäringen att förstå var tillväxten finns är en rejäl utmaning, speciellt bland de små och mellanstora företagen. Stora aktörer som hotellkedjor har också sitt största fokus på Sverige, med all rätt, men de har samtidigt möjlighet att lyfta blicken och titta utanför landsgränserna. Annars blir det lätt att man tänker på marknaden som local, local, local i den ordningen, även om det finns potential att skapa nya affärer längre bort. Man tittar där man står, helt enkelt, och slåss mot varandra. Bromma en inrikesflygplats Ur Pias perspektiv skulle Bromma också kunna vara intressant för exempelvis kineser och amerikaner som kommer långt bort ifrån och rör sig runt i Skandinavien. Men hon understryker samtidigt att hon tycker att Brommas roll främst är att vara en inrikesflygplats. För inrikes resande spelar Bromma en stor roll. Både för näringslivet generellt och för affärsresandet som också är en del av turismen då det kommer till konferensresor och liknande event. Det är jätteviktigt att man kan transportera sig fram och tillbaka och ha sina möten i Skåne, avslutar hon. I Pia Jönsson-Rajgårds arbete med att marknadsföra Skåne reser hon mycket, bland annat till och från Bromma Stockholm Airport. BROMMA I SIFFROR 2014: Antal resenärer: Cirka 2,4 miljoner. 90 % av resenärerna är inrikesresenärer. Flest resenärer reste via Bromma till eller från Malmö. 66 % av inrikesresenärerna är affärsresenärer. Källa: Swedavias resvaneundersökning för Bromma Stockholm Airport 2014 11

SÅ FUNKAR DET: GROUND SAFETY & RESCUE TEXT: Sanna Jurelius, Ellen Laurin FOTO: Ola Jacobsen FULL BEREDSKAP Bromma Stockholm Airport har en egen brandstation med en räddningstjänst anpassad för flygplatsen. Det måste finnas på alla kommersiella flygplatser om olyckan skulle vara framme. Men då det sällan går ett larm av allvarligare karaktär består vardagen också av andra arbetsuppgifter. Det kan vara allt ifrån renhållning, snöröjning och halkbekämpning av passagerargångar till att hjälpa resenärer med nedsatt rörelseförmåga av och på flygplanen. Samtidigt är brandstyrkan alltid beredd för att rycka ut om larmet skulle gå. MAGNUS NILSSON OCH Chris Warrener är teamledare för av delningen GSR, Ground Safety & Rescu e, där räddningstjänsten ingår på Bromma Stockholm Airport. De leder varsitt skift, som består av en insatsledare och fyra brandmän inom räddningstjänsten. Även om det är väldigt ovanligt att det sker en flygrelaterad incident måste beredskapen enligt internationella lagar alltid finnas på flygplatsen, förklarar Magnus Nilsson. Som flygplatsbrandman måste man alltid klara av de förväntade kraven som ställs i yrket. Därför är en viktig del i arbetet som brandman på flygplatsen att öva enligt ett strikt övningsschema. Vi övar på alla moment inom flygplatsräddningstjänsten två gånger var tredje vecka för att alltid ha våra kunskaper uppdaterade, säger Chris Warrener. Höga krav för fysisk kapacitet För att säkerställa att brandmännen har den fysik som krävs testas de varje år. De får bland annat genomgå en läkarundersökning och ett rullbandstest med full utrustning, i åtta graders lutning, på en viss tid och en viss hastighet. Även under övning testas den kroppsliga fysiken, eftersom räddningstjäns- tens primära uppgift är att skapa en överlevnadsbar miljö, både in- och utvändigt, för att därigenom ha en bra förutsättning att kunn a rädda liv. Styrkan behövs, både för att klara tuffa utmaningar vid räddningsarbete men också för att arbeta med olika typer av underhållsarbete likväl som att hjälpa resenärer vid olika situationer. De är alltid redo att åka på ett larm och planerar sitt arbete efter det. Tre minuter efter att ett haverilarm har gått ska de vara på plats och ha påbörjat släckningsarbetet. Larm av detta slag är dock mycket ovanliga inom branschen. Den vanligaste typen av larm som flygplatsens räddningstjänst får åka på är sjukvårdslarm. Alla flygplatsbrandmän har sjukvårdsutbildning. De är först på plats och kan göra en bedömning av läget innan en eventuell ambulans tillkalla s. Larmen gäller allt från feber till hjärtstopp, och med tillgång till defibrillato r kan när varon av flygplatsbrandmännen rädda liv. ASSISTANSSERVICE När resenärer med nedsatt rörelseförmåga ska flyga finns assistansservice som kan hjälpa till med ombordstigningen. Här hjälper Anders Strömbäck och Felix Dahlberg en kvinna att komma in i flygplanet med hjälp av assistansservicebilen och en specialanpassad, smalare rullstol. 12

180 SEKUNDER SÅ LÅNG TID HAR BROMMA STOCKHOLM AIRPORTS BRANDMÄN PÅ SIG ATT PÅBÖRJA SLÄCKNINGSARBETET VID ETT HAVERILARM. ÖVNING Brandmannen Natasha Sundin visar hur man använder släckningsbilen. Den innehåller 10 kubikmeter vatten och 600 liter skum. Även om det är väldigt ovanligt att det sker en flygrelaterad incident måste beredskapen enligt internationella lagar alltid finnas på flygplatsen. MAGNUS NILSSON RUTINKONTROLL ALLA SKIFT Inför varje skift görs en rutinkontroll av all utrustning och fordon för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Med hjälp av denna mask kan brandmännen arbeta i krävande miljöer. I BEREDSKAP När den stora skogsbranden i Västmanland härjade förra sommaren åkte vi dit med två av våra brandbilar och två personer per dygn var där och stöttade i en vecka. Vi fick en förfrågan av räddningsledningen och ställde gärna upp, berätta r Magnus Nilsson. 13

DIALOG: FRÅGA MILJÖAVDELNINGEN TEXT: David Karlsson FOKUS PÅ FÖRNYBART I varje nummer av Cityflygplatsen svarar Bromma Stockholm Airports miljöavdelning på läsarnas miljöfrågor. I det här numret svarar de på frågor om Swedavias och flygbranschens högt satta klimatmål som är kopplade till att minska utsläppen av fossil koldioxid. För att nå målen behövs en ambitiös satsning på förnybart flygbränsle, menar de. Foto: Ola Jacobsen Therese Forsström, miljöchef Linnéa Franzén, miljörådgivare Foto: Christian Hagward 14

52,1 PROCENT AV SVERIGES ENERGIPRODUKTION VAR FÖRNYBAR ENERGI ÅR 2013. DET ÄR ÖVERLÄGSET MEST INOM EU. Vi vill stimulera efterfrågan på förnybart flygbränsle så att produktionen ökar. Mycket av kunskapen finns redan men det saknas en storskalig produktion. Varför är det viktigt att satsa på förnybart flygbränsle? Fossila bränslen släpper ut fossil koldioxi d, vilket bidrar till klimatförändringar. För att minska påverkan på klimatet behöver vi alla ta vårt ansvar och minska utsläppen. Swedavia och flygbranschen har högt satta klimatmål kopplade till detta. En ambitiös satsning på förnybart flygbränsle är en förutsättning för att vi ska nå dessa mål, säger Therese Forsström, miljöchef på Bromm a Stockholm Airport. Vad innebär Swedavias satsning? Vi vill stimulera efterfrågan på förnybart flygbränsle så att produktionen ökar. Mycket av kunskapen finns redan men det saknas en storskalig produktion. Det i sin tur gör att förnybart flygbränsle är relativt dyrt. Genom partner program som Fly Green Fund vill vi vara med och uppmuntra företag att finansiera merkostnaden för biobränsle till flyget. Vi tycker att vi har ett ansvar att öka kunskapen hos beslutsfattare så att de i sin tur kan skapa bättre förutsättningar för en storskalig produktion av bioflygbränsle av lokala råvaror i Sverige. Man kan till exempel behöva se över lagar och regelverk för att på så vis ställa krav på inblandning av biobränsle även för flyget. LINNÉA FRANZÉN Det är viktigt att produktionen av biobränsle inte konkurrerar med matproduktion eller hotar den biologiska mångfalden. I Sverige kan det till exempe l vara aktuellt att producera biobränsle av rester från skogsbruket för att på så vis använda resurserna effektivt. På så sätt tas ingen mark i anspråk som annars skulle kunna användas för matproduktio n, säger Linnéa Franzén, miljö rådgivare på Bromm a Stockholm Airport. När flyger man på förnybart flygbränsle från Bromma? I maj gjordes en första flygning med inblandning av förnybart bränsle från Bromma. Liknande flygningar har ocks å gjorts och genomförs från andra flygplatser, både i Sverige och Europa. Plane n är att flygbolagen ska genomföra ytterligare flygningar från Bromma i sommar. Ett av syftena med dessa är att visa på att det här inte är någon avlägsen utopi, utan något som är tekniskt genomförbart redan idag, säger Therese Forsström. Har du frågor som rör miljön? Kontakta David Karlsson, kommunikatör med ansvar för miljö- och grannfrågor: david.p.karlsson@swedavia.se BULLERKURVA FÖR 2014 ÅRS TRAFIK SWEDAVIA UTREDER år ligen behovet av bullerisolering för de bostäder, skolor och vårdinstitutioner som utvändigt har en maximal bullernivå överstigande 80 db(a) orsakat av flygtrafiken. För att utreda vilka byggnader som omfattas av bullerutredningen genomförs årliga bullerberäkningar. Resultatet visas i karta med föregående års bullerkurva. På flygplatsens hemsida kan du nu ta del av flygbullerkurvorna för 2014 års trafik. Om en fastighet ska bullerutredas kontaktas fastighetsägaren av Swedavia. BROMMA EN DEL AV STOCKHOLMS KLIMATPAKT BROMMA STOCKHOLM AIRPORT är sedan starten 2007 medle m i Stockholms klimatpakt. Klimatpakten är ett samarbete mellan Stockholms stad och närmare 200 företag verksamma i Stockholmsregionen. Syftet är samarbeta för att minska klimatpåverkan och annan miljöpåverkan från de som lever och verkar i staden. Klimatpakten är också ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyten, där de medverkande företagens klimat- och miljöarbete lyfts fram vilket öppnar upp för bra diskussioner och förbättringar. 15

FOKUS PÅ: FLÖDEN TEXT: Sanna Jurelius FOTO: Christian Hagward BRA FLYT I TERMINALEN På Bromma Stockholm Airport finns högt satta mål för smidighet och effektivitet. Därför finns det mål för hur lång tid en kö till incheckningen, säkerhets kontrollen och bagageutlämningen får pågå. För att säkerställa att målen hålls genomförs kontroller flera dagar i veckan. Säkerhetskontrollen Säkerhetskontrollen och hur lång tid man upplever att den tar är en viktig del i kundupplevelsen. Målet är att man inte ska behöva köa i längre än fem minuter. I genomsnitt är det också så snabbt det går, men under peaktider, framförallt torsdagseftermiddagar, kan det ta lite längre tid. Vi har stort fokus på kötiderna och arbetar kontinuerligt för att effektivisera våra flöden, och samtidigt uppfylla det regelverk och lagkrav vi har. Det främsta syftet är att göra en säkerhetskontroll som uppfyller kraven som finns, inte att det ska gå fort, säger Mikael Pettersson som är kvalitetssamordnare på Bromma Stockholm Airport. Incheckningen Manuell incheckning finns fortfarande men det är de automatiska incheckningsdiskarna som de flesta väljer. Där är målet att man inte ska behöva vänta längre än fem minuter och för det allra mesta går det betydligt snabbare än så. En anledning till detta är att det nu finns fler automatiska incheckningsdiskar, som i sin tur är placerade i avgångshallen för att inte störa de andra flöden som finns. Bagageutlämningen I genomsnitt tar det bara åtta minuter innan det första bagaget är på bandet efter att ett inrikesflyg har landat och står på sin parkeringsplats. Och bara en minut senare rullar det sista bagaget ut. Det genomsnittlige inrikesresenären behöver alltså inte vänta mer än nio minuter på sin väska. Detta mäts löpande och om något avviker följs det upp. PEAK-PERIODER NÄR DET ÄR SOM FLEST RESENÄRER PÅ BROMMA Morgon 7.00 8.30 Eftermiddag 16.00 17.30 Under torsdagseftermiddagar är det flest resenärer på Bromma Stockholm Airport. Då kan köerna bli längre än målsättningen. FAKTORER SOM GÖR FLÖDET SNABBARE Terminalvärdar som är aktiva och svara r på frågor. Extra påminnelser om att ha boarding kortet redo. Kontrollanterna som är aktiva och har förberedda lådor när resenären kommer till bandet. 16

PÅ RADARN: SOMMAREN 2015 Bromma Stockholm Airport Illustration av hinderbegränsande ytor EASA CS-ADR-DSN 2015-05-20 159 200 ANTAL METER KABEL OCH LEDNING SOM SKA INSTALLERAS PÅ OCH OMKRING BANSYSTEMET. LÄS MER PÅ SID 4-7 Hinderbegränsande ytor NYTT EASA-REGELVERK PÅVERKAR HINDER- BEGRÄNSANDE YTOR SATSNING PÅ FÖRNYBART FLYGBRÄNSLE Som första flygplatsoperatör i Norden har Swedavia anslutit sig till Fly Green Fund ett nordiskt initiativ som ska kick-starta marknaden för flygningar med bioflygbränsle. Det sker genom samfinansiering av den extra kostnaden som finns idag för biobränsle jämfört med fossilt bränsle, samt för att starta upp tillverkning av bioflygbränsle i Norde n av lokala råvaror. FRÅN OCH MED 2016 kommer EASA:s, den europeiska byrån för luftfartssäkerhet, nya regelverk börja tillämpas på Bromma Stockholm Airport. Bromma är först ut av Swedavias tio flygplatser med denna tillämpning. Hinderbegränsade ytor, även kallade hinderytor, är områden runt en flygplats där höjder på byggnader, master och andra permanenta eller tillfälliga objekt måste begränsas för att flygsäkerheten ska kunna säkerställas. EASA:s nya regelverk som också omfattar hinderytor innebär att flygplatser med rullbanor kortare än 1 800 meter, så som Bromma som har en rullbana på 1 668 meter, kan definiera hinder ytorna runt flygplatsen från rullbanans mitt istället för från respektive ändpunkt. Det nya regelverket medger i och med detta att objekt runt flygplatsen i viss mån kan uppföras högre än tidigare, då hinderytorna med denna tillämpning blir mindre begränsande. För Bromma Stockholm Airport innebär den nya tillämpningen att det blir möjlig t att bygga eller uppföra objekt som är 30-40 meter högre än vad som tidigare medgivits inom vissa områden i Stockholms stad och Solna. Förändringen innebär att Swedavia redan nu kommer att ta de nya hinderytorna i beaktning, exempelvis när vi kontaktas som remissinstans för detaljplaner, bygglovsärenden och andra situatione r där högre föremål ska eller planera s uppföras inom Stock holmsområdet, säger Mikael Agnegård, Flygsäkerhets koordinator och Chef Safety för Bromma Stockholm Airport, Swedavia. EASA-regelverket har anpassats på grund av teknik- och säkerhetsutvecklingen som skett inom flygbranschen, samt för att nå harmonisering mellan olika europeiska flygplatser inom EU. SKYDDANDE GÄRDESGÅRD På det norra inflygningsområdet mot Bromma Stockholm Airport inramas inflygningsutrustningen som guidar flygplanen av en Jämtgård, en gärdesgård gjord av senvuxen stavagran. Stavagranens ålder gör gärdesgården stabil och hållbar. Den känsliga utrustningen begränsar valet av skyddsstaket som kan sättas upp runt den och gärdesgården ersatte det tidigare plaststaketet som krävde mycket underhåll. Stabiliteten, hållbarheten och utseendet gör den till ett passande val som även är uppskattat av grannarna i närliggande områden. Foto: Saskia Sundell 17

MÅNGSIDIGT RESMÅL TOPP 4 SOMMARRESMÅL 1. Malmö 2. Göteborg 3. Umeå 4. Visby Dessa fyra resmål valde flest resenärer att resa till via Bromma Stockholm Airport under sommarmånaderna 2014. Foto: VisitAarhus Foto: Gustaf Brundin Restips: Århus Restid: 1 timme och 20 minuter från Bromma Stockhol m Airport. Läs mer: visitaarhus.com, visitdenmark.se. ÅRHUS ÄR EN mångsidig destination som har mycket att erbjuda och är ett perfekt resmål för weekendresan. Det stora universitetet, den unga befolkningen och stadens historiska prägel gör Århus till både den yngsta och en av de äldsta städerna i Danmark. Här finns ett brett utbud av kultur och historia, nöjen och naturupplevelser. I Århus kan du ta dig tillbaka i tiden och besöka NY FLYGBUSS MELLAN BROMMA ARLANDA Nu kan Bromma Stockholm Airports och Stockholm Arlanda Airports resenärer resa direkt mellan flygplatserna med Flygbussarnas direktlinje. Bussarna avgår var 20:e minut, har 570 avgångar i veckan och stannar i Bromma, det världsklassiga friluftsmuseet Den Gamle By, leta upp din favorit bland restaurangerna, caféerna och barerna på gatorna längs ån eller upptäcka det vackra danska fjordlandskapet som is tiden lämnat efter sig. Århus erbjuder också ett utbud av de stora modehusen och mindre nordiska designers. Den unga klangen i Århus lockar fler a stora festivaler och museerna ARoS och Moesgård med sina unika blandningar av konst, historia och arkitektu r är måsten. Sun Air flyger direkt från Bromma Stockholm Airport till Århus 18 gånger i veckan. Sundbyberg och Kista mellan flygplatserna. Busslinjen gynnar resenärer som ska byta flyg mellan Bromma och Arlanda, såväl som boende och företag i områdena i Stockholmsregionen, genom det enkla sätt som nu finns för att ta sig mellan flygplatserna och de större affärsdistrikten. För aktuell tidtabell, se flygbussarna.se BROMMAS RIKSINTRESSE PRECISERING KLAR Alla Swedavias flygplatser är riksintressen för kommunikation. Det innebär att deras funktion ska skyddas. Bromma har varit ett riksintresse sedan 1989. I maj publicerade Trafikverket en rapport som förtydligar riksintresset och ska vara till stöd när till exempel bostäder planeras i flygplatsens närhet. Rapporten går att ta del av på trafikverket.se NY BILPOOL MED MILJÖKLASS Hyrbilpoolen Sunfleet är ett nytt tillskott på Bromma Stockholm Airport. Sunfleet erbjuder de flygresenärer som är medlemmar i bilpoolen två miljöklassade hyrbilar, Volvo V40 och V60. Hyrbilarna finns tillgängliga på parkeringsområde P1 ovanför terminalen. Registrering och hyrning sker enkelt via webben och bilen låses upp med ett klick på mobiltelefonen. Bilpoolen bidrar till ytterligare ett sätt för flygresenärer att smidigt och snabbt ta sig vidare på sina resor via Bromma. Läs mer på: brommaairport.se och sunfleet.com Foto: Saskia Sundell 18

TILLBAKABLICK: 50-ÅRSJUBILEUM FOTO: SAS arkiv 1936 BROMMA STOCKHOLM AIRPORT INVIGDES DEN 23 MAJ 1936 FLYGUPPVISNING Var: Airside När: Den 23-24 augusti 1986 Under 1980-talet var flyguppvisningar och flygutställningar vanliga inslag när flygplatser och flygklubbar firade sina jubileer runt om i Sverige. Så också på Bromma när flygplatsen firade sitt 50-årsjubileum med pompa och ståt. På Stockholm Air Show, som föreställningen kallades, flög sju engelska Hawk-plan i formation, och rariteter som Saab Fairchild SF-340, DC-3 Daisy och Europas enda flygande exemplar av Convair CV-440 Metropolitan visades upp. I förgrunden syns i en Tiger Moth från engelska De Havilland. 19

I SVERIGES TJÄNST UTE I VÄRLDEN Statsflyget består av två flygplan som enligt Statsflygsförordningen har sin bas på Bromma Stockholm Airport. Det ena är parkerat på Stockholm Arlanda Airport medan det andra, en Gulfstream IV, står på Bromma när det inte flyger. Statsflyget är tillsammans med reguljärflyget och Affärsflyget för Stockholm, flygplatsens huvuduppdrag. Statsflyget leds av Försvarsmaktens flygflottilj i Skaraborg. MED HELA VÄRLDEN INOM RÄCKHÅLL När Gulfstream IV designades var syftet att öka räckvidden jämfört med tidigare modeller. Genom aerodynamiska förbättringar som vingar med lägre luftmotstånd och större bränslevolym ökade räckvidden med över 550 kilometer. Foto: Försvarsmakten FLYGPLANSMODELL: Gulfstream IV. BETECKNING: TP 102C. MOTORTYP: Två Rolls-Royce Tay 611-8. LÄNGD: 26,92 meter. HÖJD: 7,44 meter. MAX FLYGHÖJD: 13 700 meter. MAXFART: 935 km/h RÄCKVIDD: 7815 kilometer. SPÄNNVIDD: 23,7 meter. FLYGTID: Cirka 8 timmar. TOMVIKT: 16 100 kilo. MAX STARTVIKT: 33 200 kilo. PLATS OMBORD: 12 passagerare, en befälhavare, en styrman, en färdmekaniker och en flygvärdinna. PASSAGERARE: Följande prioriteringsordning ska gälla för flygningar med statsflyget: statschefen, riksdagens talman, statsministern, utrikesministern, övriga statsråd, överbefälhavaren, generaldirektören i Försvarsmakten. Utöver detta kan riksdagen och en statlig myndighets ledning beställa resor med statsflyget i mån av tillgänglighet. DESTINATIONER: Alla kontinenter i världen.