Kan vi hitta ett gemensamt språk för krishantering?

Kan vi hitta ett gemensamt språk för krishantering? Sveriges säkerhetsting, Eskilstuna, 11 12 oktober 2005 Rune Pettersson Abstrakt: Vi möter information överallt: i hemmet, på jobbet och ute i samhället. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet så att det blir så lätt tillgängligt som möjligt för de avsedda mottagarna. Det skulle vara önskvärt om vi får ett gemensamt språk för krishantering i landet. För att nå dit behövs ett övergripande terminologiprojekt som får i uppdrag att skapa en gemensam nationell bas. Detta är en förutsättning för att individer och grupper av människor skall kunna få och förstå rätt information vid rätt tillfälle. Informationsdesign Informationsdesign, eller kort bara ID, är ett flervetenskapligt akademiskt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial (bild 1). Vid Mälardalens Högskola blev ämnet inrättat 1999. Informationsdesign tar utgångspunkt i informationsflödet från sändare till mottagare och analyserar varje del av kommunikationsprocessen på ett kritiskt sätt. Särskilt viktiga är studier av samspel mellan ord, bild och form (bild 2). ekonomi och juridik kommunikation språk ID samhälle kognition individer konst information medier och teknik ild 1. Informationsdesign, ID, är ett flervetenskapligt ämne som har beröringspunkter med flera andra kunskapsområden. De viktigaste av dessa är språk, konst och estetik, kommunikation, information, kognition, ekonomi och juridik, samt medier och teknik. Informationslämnarna, eller sändarna, är de som har något att berätta. De tar ofta hjälp av olika personer, till exempel en eller flera informationsdesigners, för att klara av arbetet. Dessa experter analyserar de avsedda mottagarnas behov av olika typer av information. De planerar arbetet, väljer ut medier, samlar in fakta, bearbetar och presenterar sina budskap i ord, bild och form, samt producerar och distribuerar färdiga informationsmaterial. Informationsanvändarna brukar även benämnas användare, mottagare, demografiska grupper, eller målgrupper. I extrema fall omfattar en målgrupp bara en eller kanske ett par enskilda personer. Samtidigt kan andra målgrupper bestå av flera miljoner människor. Gemensamt för alla målgrupper är att de består av enskilda individer som gör personliga och aktiva urval bland all tillgänglig information. De väljer själva att bearbeta eller att inte bearbeta sitt urval av information mentalt. Viktiga områden är utformning respektive användning och förståelse av verbovisuell information, förutsättningar för optimal kommunikation med lexivisuella, audiovisuella och multivisuella presentationer. Dessa studier ligger till grund för utveckling av teoretiska modeller, som sedan blir användbara för att utforma och presentera information. Informationsmaterial avser den fysiska representationen av ett visst informationsbudskap. Det är avsett för en viss målgrupp, är utformat på ett visst sätt, har ett visst syfte och förmedlas med hjälp av ett medium. Ett bra informationsmaterial har en tydlig struktur, är relevant, läsligt, läsbart och läsvärt för den avsedda målgruppen. Ett bra informationsmaterial uppfyller högt ställda krav på såväl god ekonomi, som korrekt innehåll, samt god språklig och teknisk kvalitet. Det gör vardagslivet enklare för de mottagare som behöver den specifika informationen, samt ger god ekonomi och god trovärdighet åt sändarna. Processer Inom informationsdesign arbetar vi med att finna effektiva processer för gestaltning av budskap och produktion av olika typer av informationsmaterial 1

Älg ord bild form ild 2. Studier av samspel mellan ord, bild och form är centrala inom informationsdesign. Observera att orden kan vara talade eller skrivna/tryckta. (Pettersson, 2002, s. 32). Exempel på informationsmaterial är beskrivningar, bruksanvisningar och rapporter av olika slag. Den första delprocessen Analys/synopsis leder fram till ett färdigt synopsis, en överskådlig sammanfattning av det tänkta innehållet i en bok, ett informationsmaterial, en film, eller ett tv-program (bild 3). Den andra delprocessen Produktion av utkast leder fram till ett färdigt utkast, det vill säga ett första, preliminärt förslag till ett informationsmaterial. Den tredje delprocessen Produktion av manus leder fram till ett färdigt manus, det vill säga den förlaga som används vid sättning (för senare tryckning) när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Den fjärde delprocessen Produktion av original leder fram till ett färdigt original, det vill säga ett tryckoriginal när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Varje delprocess är naturligt avgränsad genom sin placering i tiden. Varje delprocess bör ha ett tydligt uttryckt och ett väl definierat mål. En delprocess bygger på resultatet av arbetet inom en tidigare delprocess och utgör själv grunden för arbetet i nästa delprocess. En delprocess kan bestå av flera faser. En fas är naturligt avgränsad genom sitt innehåll. Den är en del av en delprocess och består av flera moment. Här avser begreppet moment varje liten, väl specificerad enskild aktivitet eller åtgärd, en handling som är inriktad på att nå ett visst konkret resultat. Varje moment är vanligen starkt beroende av en bestämd ordningsföljd. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet så att det blir så bra anpassat som möjligt för de avsedda mottagarna. Därför behöver informationsmaterial vara: tillgängligt för alla berörda lätt att hitta korrekt, såväl språkligt som innehållsmässigt strukturerat på ett klart sätt begripligt för alla inom målgruppen konsekvent presenterat tydligt med god läslighet enkelt med god läsbarhet intressant med ett läsvärt innehåll för alla inom målgruppen estetiskt tilltalande Designområden Informationsdesign omfattar designområden som textdesign, bilddesign, formdesign, ljuddesign, ljusdesign, rumsdesign och tidsdesign (bild 4). När det gäller frågeställningen: Kan vi hitta ett gemensamt språk för krishantering? hamnar G1 G2 G3 G4 P1 1 P2 2 P3 3 P4 4 L ild 3. Modell för kreativa delprocesser inom informationsdesign. Den kreativa processen att skapa budskap har fyra delprocesser (P1 P4). Dessa är analys/synopsis (1), produktion av utkast (2), produktion av manus (3), samt produktion av original (4). Inom alla delprocesserna förekommer granskning (G1 G4) 2

området textdesign i fokus på ett tydligt sätt. egreppet textdesign avser den kreativa processen att skapa en text, hela vägen från en första idé fram till ett färdigt manus. 7 6 1 2 3 ild 4. Designområden. Forskning och studier inom informationsdesign kan vara koncentrerade på skilda designområden som textdesign (1), bilddesign (2), formdesign (3), ljuddesign (4), ljusdesign (5), rumsdesign (6) eller tidsdesign (7). Termer och begrepp En term, eller ett fackord, är ett ord eller ett uttryck för ett givet begrepp som används inom ett speciellt fackområde, där det har en speciell och noggrant bestämd betydelse (bild 5). Ett begrepp är en mental föreställning om en grupp referenter. För att begreppen skall kunna representeras i tal och skrift måste de ges språkliga uttryck, som är såväl benämnande som beskrivande. 4 5 En definition är en språkligt utformad beskrivning av ett begrepp. eskrivningen skall tydligt avgränsa begreppet mot alla andra begrepp. Definitionen skall normalt kunna ersätta termen i en löpande text. En definition innehåller inte ord som ofta eller ibland. En ordförklaring är en förklaring som utgår från själva uttrycket, ordet, och som beskriver betydelsen av detta. En referent är ett objekt som ett givet begrepp refererar och hänvisar till. Referenten är abstrakt eller konkret. egreppsarbete Vid seriöst arbete med forskning och utveckling uppstår det kontinuerligt behov av nya begrepp och därmed även behov av nya termer. Speciellt inom nya teknikområden är behovet stort att få möjlighet att beskriva idéer, processer, produkter och nya tjänster på entydiga sätt. Arbete med termer och begrepp behövs emellertid även inom redan etablerade områden. När utveckling pågår samtidigt på flera ställen inom en organisation finns det en risk att olika begrepp får samma benämningar, samma termer. För att skapa ett effektivt informationsutbyte och för att undvika missförstånd (bild 6) behövs det någon form av samordning (bild 7 och bild 8). träd aum arbre tree term 1 begrepp 1 termer begrepp term referenter begrepp term 2 term 3 begrepp 2 begrepp 3 definition (högvuxen, icke klättrande vedväxt med genomgående huvudstam.) ild 5. Terminologi. Enligt den här modellen beskriver Tekniska Nomenklaturcentralen* sambandet mellan begrepp, termer, definition och referenter. En term kan betraktas som en etikett och behöver inte vara en fullständig förklaring av hela begreppet. Termer bör vara anpassade till svenska. De skall vara precisa och inte missvisande. ild 6. Missförstånd uppstår lätt när det finns flera termer för ett begrepp och på motsvarande sätt när det bara finns en term för flera begrepp. När vi skapar nya begrepp behöver vi samtidigt skapa nya termer. Den modell för arbete med terminologi som presenteras nedan utvecklade jag tillsammans med några medarbetare vid Ellemtel under mitten av 1990-talet. Ellemtel vad då ett stort utvecklingsoch forskningsföretag med uppdrag för Ericsson och Telia. Det är naturligt att de flesta begreppen, liksom motsvarande termer, skapas kontinuerligt av en- * Tekniska nomenklaturcentralen gick i konkurs under hösten 2000, men rekonstruerades och har återuppstått med det nya namnet Terminologicentrum TNC. Nya TNC är ett aktiebolag. Den tidigare medlemsorganisationen är ersatt av Terminologifrämjandet, en sammanslutning för terminologiintresserade. 3

skilda medarbetare inom olika arbetsgrupper, projekt och avdelningar eller andra organisatoriska enheter. Vi får då ett antal upphovsmän till enskilda, preliminära termer och definitioner till dessa. Den som skapar ett begrepp och en term kan vi kalla begreppsupphovsman (Pettersson, 2002, 2003). Han eller hon kontaktar avdelningens eller projektets begreppsombud, vilken kontinuerligt samlar in nya termer och nya begrepp inom sitt eget närområde. egreppsombuden bearbetar termerna och upprättar specifika termlistor. begreppsombud upphovsman begreppsråd avdelning A begreppsadministration ild 7. egreppsarbete 1. Modell för arbete med terminologi inom en organisation som arbetar med forskning och utveckling. När behov uppstår kan begreppsombuden skapa en eller flera tillfälliga eller ibland kortlivade begreppskommittéer. Där är det möjligt att diskutera termer och begrepp som är viktiga för flera medarbetare inom den gemensamma gruppen. Vid en del av dessa diskussioner kan även en representant för den gemensamma begreppsadministrationen medverka för att underlätta arbetet. egreppsadministrationen, med ordförande och sekreterare, håller kontinuerligt kontakt med de olika begreppsombuden och sammankallar även begreppsrådet. Vid dess möten diskuterar begreppsrådet gemensamma problem och fattar alla övergripande beslut för verksamheten. Inom begreppsadministration sammanställs successivt de skilda begreppslistorna. Det konkreta resultatet av det här arbetet kan bli (1) en gemensam begreppslista, (2) en ordbok med definitioner och kanske även (3) en uppslagsbok med mer fylliga beskrivningar. Dessa produkter kan distribueras som fysiska böcker, men de kan även finnas tillgängliga i en gemensam databas, till exempel på Internet eller Intranät. Ofta finns det anledning att skapa ett begreppssystem (även kallat begreppshierarki respektive begreppsmodell), det vill säga en systematisk beskrivning, en modell, som visar relationerna mellan alla begrepp som finns inom ett kunskapsområde. Det finns associativa begreppssystem, generiska begreppssystem och partitiva begreppssystem. Ett begrepp kan samtidigt tillhöra flera begreppshierarkier. begreppskommitté granskn. slutkontroll begreppsombud teknikkommitté begreppsråd samlar beslutar original prod. begrepps- kommitté ehov skapar samdefinierar råder korrig. upphovsman begreppsombud begreppsadministration ild 8. egreppsarbete 2. En modell för arbete med terminologi inom en organisation. ilden visar de skilda delprocesserna utsträckta i tiden från att ett behov uppstår fram till den färdiga terminologin inom området. Resultatet kan till exempel vara en begreppslista, en ordbok och en uppslagsbok. 4

Fackspråk Fackspråk brukar karakteriseras av korthet, tydlighet och precision. Det finns ett fackspråk för varje fack- eller yrkesområde. Ett fackspråk skall kunna överföra så mycket information som möjligt till en viss grupp läsare eller lyssnare på ett så effektivt sätt som möjligt. Tekniska och vetenskapliga rapporter innehåller med nödvändighet långt flera detaljer och speciella fackord än vad allmänspråket gör. Vad som är god språklig kvalitet är beroende av syftet med texten. Ett rikt och detaljerat fackspråk är ett nödvändigt verktyg för vetenskapligt arbete inom ett ämnesområde. Fackspråket är nödvändigt för precision i analys, begreppsbildning, definitioner, diskussion, dokumentation, klassificering, kommunikation, samt utveckling av nödvändiga metoder och processer. Möjligheten att begripa ett budskap påverkas av många olika faktorer. En del begriplighetsfaktorer är relaterade till sändaren, andra till själva budskapet eller representationen och åter andra är relaterade till mottagaren. Tyvärr är det ganska vanligt att kommunikation mellan människor inte fungerar. Det kan bero på att informationen är bristfällig, men vi kan också ha svårigheter att nå fram till varandra. Myndigheter är ibland (ö)kända för att lämna ifrån sig texter som är svåra att begripa. Men sedan några år finns det ett visst hopp om förbättring. I Förvaltningslagen (1986, 7 ) står det att: Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. En rapport från Språkvårdsprojektet (DS 1993:61) redovisar ett antal exempel på förbättringar. För att kunna nå fram till ett tryggare samhälle är det viktigt att våra myndigheter, våra massmedier och andra organisationer använder en genomtänkt, gemensam terminologi och ett begripligt språk. Kris Det är ganska uppenbart att olika människor i vardagen uppfattar ordet kris på flera olika sätt. Vad innebär en kris? Är det en kris när hundvalpen kissar på golvet? Knappast, men under det senaste året har människor och samhällen drabbats hårt av allt från olyckor och sprängattentat, långvariga avbrott i el- och telenäten och stora naturkatastrofer som jättevågor och orkaner ofta med många dödsfall. Det finns många frågor som är svåra att besvara och komplicerade att hantera. Krävs det att en eller flera personer har dött? Vad är det som har hänt? När skedde detta eller när kommer krisen att inträffa? För vem är det en kris? Varför är det en kris? Vad måste man göra? När då? Nu, eller senare? Vilken omfattning har krisen? Vilka hot och risker finns det? Vilken information skall fram om krisen? När skall denna information fram? Vem behöver sådan information? Vilket språk skall vi använda för vår kommunikation? Enligt Svensk Ordbok (Allén, 1986, s. 637) avser ordet kris en mycket svår situation som består av sammanbrott av viktiga funktioner. Detta är ju inte alls ovanligt om vi ser oss runt om i världen. Efter varje större kris är det ett antal personer som uttrycker sitt missnöje med att informationen inte fungerar. En del personer skyller på politiker och myndigheter, andra riktar sitt missnöje mot andra håll. Efter orkanen Katrinas framfart utmed Lousianas sydkust i slutet av augusti 2005 och de följande mycket omfattande översvämningarna i Missisippideltat blev det ännu en gång klart för omvärlden att ledande politiker och samhällsplanerare inte har förstått, eller inte har brytt sig om, alla varningar som de har fått från geologer, hydrologer och meteorologer. En stor del av New Orleans ligger två meter under nivån på de vatten som omger staden. Staden är helt beroende av att skyddsvallarna längs alla strandlinjer och längs flera kanaler och pumpstationer verkligen fungerar. Ett av problemen är att staden och skyddsvallarna sjunker successivt av sin egen tyngd. Därför krävs koninuerligt underhållsarbete, men detta har blivit eftersatt med hänvisning till se stora kostnaderna. Nu kommer det att kosta flera hundra miljarder att bygga upp staden igen. Katastrofen i New Orleans hade kunnat undvikas om ansvariga politiker förstått vidden av de faror som hotade. På DN Debatt skriver docenten Karin Erikson (2005) tillsammans med tre andra geologer att tragedin i New Orleans bör bli en läxa för Sverige när det gäller att nonchalera all kunskap som finns om hur man skyddar sig mot naturkatastrofer. De fyra geologerna skriver: Hade katastrofen kunnat undvikas? Svaret är ja. Om beslutsfattande myndigheter tagit till sig all den information som genom en rad olika undersökningar, utredningar och rapporter lagts fram rörande geologiska förhållandena kring nedre Mississipi och behovet av förstärkningar och utbyggnad av vallar, dammar och pumpstationer så hade översvämningskatastrofen kunnat undvikas. Karin ojs (2005) menar att människor struntar i meteorologers och hydrologers varningar. Den 5

amerikanska väderlekstjänsten NOAA var kristallklar när den varskodde människorna i New Orleans och Louisana ett par dagar före katastrofen. Karin ojs skriver vidare: Att orkaner orsakar allt större skador på liv och egendom beror inte på klimatet, utan på att allt fler människor bygger allt dyrare hus i orkandrabbade områden.... Ignorera inte de varningarna, som många gjorde i Lousiana. Mikael ondesson (2005) konstaterar: New Orleans är staden som aldrig borde ha byggts. nder nära hundra år har människan försökt tämja det dynamiska deltat nu har vallarna brustit. All krisinformation måste vara trovärdig. All krisinformation måste vara korrekt. Alla budskap måste fånga mottagarnas uppmärksamhet och intresse. Informatörerna måste använda ett enkelt och tydligt språk som mottagarna förstår. Olika grupper av mottagare behöver få information som är anpassad efter deras specifika förutsättningar. Det finns nog ytterligare en del viktiga praktiska riktlinjer. Det är till exempel uppenbart att utformningen av krisinformation måste anpassas efter egenskaperna och förutsättningarna hos skilda medier. Med stor sannolikhet är även den tidigare redovisade generella listan med designprinciper tillämplig. Informationsmaterial bör alltså vara: tillgängligt för alla berörda lätt att hitta korrekt, såväl språkligt som innehållsmässigt strukturerat på ett klart sätt begripligt för alla inom målgruppen konsekvent presenterat tydligt med god läslighet enkelt med god läsbarhet intressant med ett läsvärt innehåll för alla inom målgruppen estetiskt tilltalande ild 9. Tidningarna är ofta snabba att förmedla information om stora naturkatastrofer. Inom ramen för en kurs i informationsdesign inom MIMA, Mälardalen International Masters Academy, har studenterna under september 2005 bland annat haft i uppgift att fundera över praktiska riktlinjer för personer som arbetar med krisinformation. De tolv studenterna kommer från sex olika länder. En syntes av deras diskussioner och förslag om krisinformation med avseende på textdesign, bilddesign och grafisk design kan sammanfattas i följande fem punkter: Språk vid krishantering Att tala och att skriva är språkliga aktiviteter som är relaterade till sändaren. De påverkas av sändarens alla tidigare erfarenheter, av terminologi och av språk. Sändaren skapar, producerar och distribuerar sina olika budskap. Att lyssna och att läsa är språkliga aktiviteter som är relaterade till mottagaren. Dessa aktiviteter påverkas av mottagarens alla tidigare erfarenheter, av terminologi och av språk. Mottagaren svarar för att söka, ta emot, bearbeta och reagera på budskap som kan vara av intresse för honom eller henne. Det grafiska budskapets läsbarhet, läslighet och läsvärde har en avgörande betydelse för mottagarens möjligheter att kunna och vilja förstå det. För muntliga presentationer gäller motsvarande för hörbarhet, hörlighet och hörvärde. Läsbarhet, läslighet och läsvärde är egenskaper som är påverkade av skrivprocessen och de utgör förutsättningar för läsprocessen och är därför här relaterade till budskapet snarare än till sändaren eller till mottagaren. Med utgångspunkt från skrivprocessen, budskapets terminologi, språkliga kvalitet 6

och trovärdighet bör vi försöka analysera hur vi kan åstadkomma bättre begriplighet. Som samhällsmedborgare har vi alltid rätt att kräva information som går att förstå. Man kan inte kräva att högt specialiserade ämnesexperter skall kunna skriva bra, men man kan kräva att de förstår att de inte kan skriva bra och därför bör ta hjälp av yrkeskunniga skribenter och illustratörer. Det kostar väl för mycket? Nej, nästan ingenting i jämförelse med vad det kostar att inte ha denna information den dag som den behövs. Det kan vara dyrbart att producera information men det kostar ofta ännu mer pengar att lagra, söka och framförallt att ta del av, förstå och verkligen använda information. Ju fler som skall ta del av viss information desto större blir den samlade kostnaden. Läskostnaden är starkt relaterad till typen av dokument och till olika grupper av läsare. Det finns stora möjligheter att spara pengar genom att presentera information på ett sätt som är lämpligt i varje situation. I Statsrådsberedningens häfte Klarspråk från S konstaterar arbro Ehrenberg- Sundin (1982) att bättre planerade texter sparar miljoner kronor: Det är dyrt att läsa texter! Läskostnaden är ofta många gånger större än kostnaden att skriva och trycka det som skall läsas. Om läsarna dessutom inte förstår texten eller tolkar den fel, då blir det VÄLDIGT DYRT! Detta problem kan man lösa genom att planera texten bättre. Texten skall ha ett syfte och urvalet av innehållet stämma med detta syfte. Därmed undviker man de största läskostnaderna. Hjälper man sedan läsaren med ett begripligt språk, en vettig presentation och en för läsaren logisk disposition, sparar man ytterligare tid och pengar. Kostnaden för att läsa och förstå en text är ofta många gånger större, eller till och med mycket större, än kostnaden för att producera den. arbro Ehrenberg-Sundin ger ett räkneexempel: För ett betänkande som kostar 80 000 kr att trycka och lika mycket att skriva (fyra månaders lön för en kommittésekreterare) är läskostnaden 1 600 000 kr om 1 000 personer ägnar 8 arbetstimmar á 200 kr åt att läsa och förstå. Ju fler som skall läsa en text, desto större anledning att lägga ner extra ansträngning på att få den lättläst! Inom privata företag räknar man ofta numera med timkostnader på 600 kr eller mer, snarare än 200 kr. Inom näringslivet kan alltså besparingarna bli ändå större. När många olika personer skall läsa, förstå och använda ett dokument finns det alltså all anledning att lägga ner möda för att uppnå god informationskvalitet. Genom att satsa resurser på att förbättra informationskvalitet kan man alltså få en bättre produktoch projektkvalitet och samtidigt göra stora kostnadsbesparingar. Lars Melin m fl (1986) refererar till en kostnadsberäkning, som gjordes inom dåvarande Televerket. De totala kostnaderna för en teknisk rapport om 20 sidor i 500 exemplar fördelade sig på följande sätt (per exemplar): manusskrivning 5:60 kr, utskrivning 1:40 kr, lagerhållning 25:00 kr, lästiden 225:00 kr. Kostnaden för att läsa var alltså många gånger större än alla andra kostnader tillsammans. Författarens arbete med texten svarade bara för drygt två procent av totalkostnaden. I en intervju (Jofs, 1995) gav Ehrenberg-Sundin ytterligare ett räkneexempel: I en medelstor förvaltning skrivs cirka 300 tjänsteutlåtanden varje år. Säg att varje utlåtande läses av 80 personer i 15 minuter, vilket gör cirka 6 000 timmar/år. Om skribenten förenklar där det är möjligt skulle lästiden kunna kortas med fem minuter. Tidsvinsten blir då 2 000 timmar, vilket motsvarar 50 effektiva arbetsveckor för en heltidsanställd. När det gäller allvarliga kriser tillkommer dessutom stora kostnader i form av mänskligt lidande. Detta lidande går inte går att värdera i pengar. Sammanfattningsvis vill jag konstatera att det skulle vara önskvärt om vi får ett gemensamt språk för krishantering i landet. För att nå dit krävs till att börja med ett övergripande terminologiprojekt som får i uppdrag att skapa en gemensam nationell bas. Detta är en förutsättning för att individer och grupper av människor skall kunna få och förstå rätt information vid rätt tillfälle. Referenser Allén, S. (1986). Svensk Ordbok. ppsala: Språkdata och Esselte Studium. Allén, S. (Red.). (1996). Nationalencyklopedins Ordbok. Höganäs: okförlaget ra öcker. ojs, K. (2005). Lyssna på varningarna från meteorologerna. Dagens Nyheter, 3 september, s. 10. ondesson, M. (2005). New Orleans var chanslöst. Dagens Nyheter, 9 september, s. 15. 7

Ds 1993:61. (1993). Visst går det att förändra myndighetsspråket! Stockholm: Departementsserien. Ehrenberg-Sundin,. (1982). ättre planerade texter sparar miljoner kronor. Klarspråk från S, Språkspalter i Klara-Posten, 1982 1985. Eriksson, K., Lundqvist, J., Lundqvist, T. och Persson, L. Tragedin i New Orleans en läxa för Sverige Dagens Nyheter, 10 september, s. 6. Förvaltningslag (1986). Svensk författningssamling 1986:223. ppdaterad: t.o.m. SFS 2005:330 <http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm> Jofs, C. (1995). Vadetalan mot byråkratspråk. Akademiker 2/95, 54-55. Melin, L., Melin, S., & Eriksson, D. (1986a). Effektiv svenska för tekniker. Stockholm: Natur och Kultur. Melin, L., Melin, S., & Eriksson, D. (1986b). Effektiv svenska för ekonomer. Stockholm: Natur och Kultur. Pettersson, R. (2002). Information Design, An introduction. Amsterdam/Philadelphia: John enjamins Publishing Company. Pettersson, R. (2003). Ord, bild & form termer och begrepp inom informationsdesign. Lund: Studentlitteratur. 8