Rekonstruktionen av Saab rätt eller fel?

Ammi Gull Khoa Lundberg Rekonstruktionen av Saab rätt eller fel? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt 2010 Handledare: Karin Brunsson

2

Förord Denna uppsats är skriven under vårterminen 2010, vid Karlstads universitet. Vi vill börja med att tacka de respondenter som ställde upp på att svara på våra intervjufrågor. Utan deras hjälp hade denna uppsats inte kunnat genomföras. Vi vill också tacka vår handledare Karin Brunsson för det stöd vi fått under arbetets gång. Karlstad Khoa Lundberg Ammi Gull 3

Sammanfattning Titel: Ämne: Institution: Författare: Rekonstruktionen av Saab rätt eller fel? Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Gull, Ammi (Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT) Lundberg, Khoa (Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT) Handledare: Examinator: Problemformulering: Syfte: Metod: Slutsats: Brunsson, Karin Bjurklo, Margareta Företagsrekonstruktion har blivit mer och mer vanligt nuförtiden. Ett exempel på detta är Saabs företagsrekonstruktion. Denna rekonstruktion har blivit ifrågasatt av många, vilket väckte vårt intresse. Syftet med uppsatsen är att se om rekonstruktionen av Saab föll ut på ett tillfredställande sätt, det vill säga kom Saab ur denna som ett starkare företag. Under arbete har frågor tillämpbara för intervjuerna framställts, där frågor av öppen karaktär utformats. Detta för att få ett underlag om tänkbara anledningar och kommentarer om rekonstruktionen föll ut på ett bra sätt. Rekonstruktionens förfarande har genomförts på ett tillfredställande sätt, dock är Saabs fortlevnad ännu oviss på grund av hur samarbetet med Spyker kommer att fortlöpa. 4

Innehållsförteckning 1. ÖVERBLICK ÖVER UPPSATSEN... 6 1.1. DÅ OCH NUET... 6 1.2. PROBLEMDISKUSSION... 8 1.3. FRÅGESTÄLLNING... 9 1.4. AVGRÄNSNING... 10 1.5. HÄNDELSEFÖRLOPPET... 10 2. FRAMSTÄLLANDET AV UPPSATSEN... 12 2.1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET... 12 2.2. ARBETSGÅNG... 12 2.3. INFORMATIONSINSAMLING... 12 2.4. INTERVJUMETOD... 13 2.5. RESPONDENTER... 13 3. GÄLLANDE RÄTT... 15 3.1. HISTORIK... 15 3.2. LAGEN OM REKONSTRUKTION... 16 3.3. SYFTET MED LAGEN... 18 3.4. REKONSTRUKTÖREN... 18 3.5. GÄLDENÄREN... 18 3.6. BORGENÄREN... 19 3.7. ÖVRIGA BEGREPP... 19 4. REKONSTRUKTIONSANSÖKAN OCH INTERVJUER... 21 4.1. ANSÖKAN OM FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 21 4.2. UTFALLET AV REKONSTRUKTIONEN... 23 4.3. VAD HADE SAAB FÖR PROBLEM?... 24 4.3.1. Sammanfattning... 26 4.4. FANNS DET NÅGOT ALTERNATIV SOM SAAB KUNDE HA VALT?... 26 4.4.1. Sammanfattning... 27 4.5. FICK REKONSTRUKTIONEN ETT BRA RESULTAT?... 27 4.5.1. Sammanfattning... 28 4.6. VAR GUY LOFALK RÄTT PERSON FÖR ARBETET?... 29 4.6.1. Sammanfattning... 29 4.7. ACKORDSFÖRSLAGET... 29 4.8. LÖNEGARANTI... 30 4.9. LIKVIDATION... 31 4.10. LÅNEGARANTIN... 31 5. ANALYS... 33 5.1. REKONSTRUKTIONEN... 33 5.2. REKONSTRUKTÖREN... 34 5.3. GÄLDENÄREN... 34 5.4. BORGENÄREN... 35 6. SLUTSATS OCH DISKUSSION... 36 6.1. KRITIK OCH FORTSATTA STUDIER... 37 7. REFERENSER... 38 8. BILAGOR... 43 5

1. Överblick över uppsatsen Kapitlet kommer att börja med en kort genomgång om Saab. Därefter presenteras syftet med vår uppsats och avgränsningar. I detta arbete ligger fokus på att studera rekonstruktionen av Saab. Från företagets konkursskyddsansökan fram till den slutliga försäljningen. Figur 1: Saabs bilmodeller (Saab history 2010). 1.1. Då och nuet Under de senaste decennierna har General Motors varit en av de största biltillverkarna i hela världen (Wedberg 2009). I GM-koncernen finns den svenska biltillverkaren Saab automobile, som har säte i Trollhättan. Saabs bilar är mer kända för sin säkerhet än design. Saab var en av de första som började använda sig av turboteknologin (O Grady 2009). Företaget har under de senaste åren haft en årlig produktion upp till 126 000 bilar, där modellerna 9-3, den exklusiva 9-5 och SUV modellen ingår (Hoovers 2010). Saab var ursprungligen ett flygplanstillverkande företag men år 1945 kompletterades verksamheten med biltillverkning. Den första bilen som Saab gjorde serietillverkning av var modellen Saab 92. Under 1960-talet arbetade Saab mycket med effektivitetsförbättringar. Bland annat arbetade man med att utveckla kopplingen mellan två tvärställda trecylindriga tvåtaktsmotorer. Sport och rally var nästa område som Saab gav sig in på (Saab-museum 2010). Att Saab den 20 februari 2009 ansökte om företagsrekonstruktion upplevdes som chockartat för allmänheten och har varit mycket uppmärksammat i medierna. En företagsrekonstruktion innebär ett försök att omvandla ett företag i ekonomiska svårigheter till fortsatt drift. Detta betyder att skulder skrivs ner, alternativt att ändra i verksamhetens utformningar. Sedan General Motors tog över Saab år 2000, har lönsamheten inte varit den bästa. Saab har under de 6

senaste åren visat ett negativt resultat. Under 2006 var resultatet cirka -3,2 miljarder kronor, 2007 blev det ungefär -2,1 miljarder kronor och 2008 omkring -4,4 miljarder kronor. Nyckeltalen var inte heller positiva. Kostnaderna har ökat, medan viktiga poster som vinstmarginal och soliditet har minskat (Alla bolag 2010). RESULTATRÄKNING 2008-12 2007-12 2006-12 2005-12 Nettoomsättning (TKR) 15 641 000 21 722 000 24 208 000 21 082 000 Rörelseresultat (TKR) -4 148 000-2 194 000-2 897 000-3 855 000 Resultat efter finansnetto -4 539 000-2 169 000-3 242 000-4 155 000 (TKR) Årets resultat (TKR) -4 444 000-2 112 000-3 185 000-4 120 000 Figur 2: Senaste siffrorna från Saab (alla bolag 2010). En anledning till att GM tog över Saab var att företaget var hälftenägare sedan 1990 (Företagsamheten 2009). En annan anledning till rekonstruktionen kan vara finanskrisen under 2008. Enligt tidningen Svenska Dagbladet är bilbranschen den bransch som drabbades hårdast av alla i näringslivet. Saab minskade mest av alla bilmärken när det gäller försäljning av bilar. Det finns många andra biltillverkare som påverkades av krisen exempelvis Toyota, Honda, BMW, Audi. Saabs andel av marknaden minskade markant (Braconier 2009). Saab är ett av de största företagen i Sverige som har genomfört en rekonstruktion. Denna händelse resulterade i en av de mest omtalade rekonstruktionerna i svensk historia. Tidningar och press har följt processen noga och det finns mycket som har skrivits och uttalats om rekonstruktionen. Näringsminister Maud Olofsson gjorde ett uttalande den 23 februari 2009 i tidningen Privata affärer med invändelsen att det finns många som är intresserade av att köpa det krisdrabbade bolaget (Privata affärer 2009). På börssajten E24 den 30 mars 2009 skrev journalisten Nils-Olof Ollevik om risken för nedläggning av Saab. Den främsta orsaken var att skulderna till anställda och leverantörer var höga samt att rekonstruktionstiden på tre månader höll på att ta slut (Ollevik 2009). I en ansökan under april månad 7

2009 ville Saab utöka tidsfristen för rekonstruktionen. Planerna hade enligt bolaget hittills gått som förväntat, men det krävdes mer tid för detta stora förfarande (Jonsson & Jacobsson 2009). Efter många uttalanden och skrivelser, avslutades rekonstruktionen fredag den 21 augusti 2009 (TT 2009). Sportbilstillverkaren Koenigsegg Group utpekades under denna tidpunkt som den nya ägaren av Saab. Det såg länge ut som att detta bolag skulle köpa Saab. Affären är långtifrån klar, framförde statssekreterare Jöran Hägglund till tidningen Ny teknik. Under en presskonferens i augusti 2009 sade han att det är ett stort arbete kvar att göra innan Saab-affären är i hamn. Hägglund påpekade att ryktena om att Koenigseggs köp av Saab i praktiken var klart inte stämde. Det fanns fortfarande många steg som Koenigsegg måste genomföra innan det kunde bli affär (Karlberg 2009). Hägglund hade rätt, för det blev ingen affär mellan Koenigsegg och Saab. Den som skulle bli den nya ägaren till Saab drog sig ur affären. Ännu en gång var hotet om nedläggning aktuellt (Cervenka & Neutrath 2009). När många trodde att Saab skulle avvecklas trädde Spyker in, Spyker är en nederländsk sportbilstillverkare som hade visat sitt intresse tidigare, men som GM inte ville ha något samarbete med. Efter många spekulationer fram och tillbaka visade det sig den 26 januari 2010 att det blev det officiellt att Spyker skulle köpa Saab från GM. Detta var en nyhet som ingen hade trott på bara några månader tidigare (Brandt 2010). Prisbeloppet hamnade på 400 miljoner dollar (Hoovers 2010). Den 23 februari 2010 blev allt klart. GM gav klartecken samt skrev på de sista avtalen för att Saab skulle bli Spykers (Svenska Dagbladet 2010). 1.2. Problemdiskussion Företagsrekonstruktion har blivit allt vanligare i jämförelse med för tio år sedan. Antalet företag som har använt sig av en rekonstruktion har ökat, men fortfarande finns det många som försätts i konkurs. Anledning till en ansökan görs, är en förhoppning om att kunna komma ur den ekonomiska kris de befinner sig i. Många vill genomföra en rekonstruktion för att få en ny start för företaget (Heron et al. 2009). Vad en ny start innebär beror på vad företagen har för syfte med rekonstruktionen och vilket utgångsläge de befinner sig i. Ansökan om rekonstruktion kan göras för både stora och små företag. Det är vanligare hos stora företag eftersom processen oftast leder till höga kostnader (Karlsson-Tuula 2010). Det finns vissa kriterier som företaget måste uppfylla för att ansökan ska gå igenom. Detta kommer att studeras mer noggrant i ett 8

kapitel längre fram i uppsatsen. Saabs ansökan om rekonstruktion under våren 2009 är den mest omfattande rekonstruktionen som genomförts i Sverige och är ett exempel på en nyligen gjord händelse. Tidsfristen för en rekonstruktion är vanligtvis tre månader men företagen kan få förlängd tid upp till ett år beroende på omständigheterna. Beslut om detta fattas av domstol (Europeiskt Rättsligt nättverk 2007). Rekonstruktionen av Saab avslutades efter sex månader. Journalisten Irene Sokolow 1 från E24 påstod att publicitet om företagsrekonstruktionen kan skapa oro hos intressenter. Intressenterna består av anställda, leverantörer, samhället och möjligtvis nya intresserade ägare. En lyckad rekonstruktion kräver att företaget har en plan för att fortsätta verksamheten och företagets beslut om detta ska ske i tid innan det har gått för långt och företagets situation försämrats ytterligare. Syftet med rekonstruktionen är att stabilisera det drabbade företaget så att det kan antingen klara sig ur krisen eller säljas vidare till en ny ägare. Det största problemet i rekonstruktionsförfarandet är att få ner skulderna (Diane & Kimberly 2007). För att uppnå en framgångsrik företagsrekonstruktion måste rekonstruktören ha ett bra samspel med bolagets ledning. Rekonstruktören är en person som är utsedd av tingsrätten att driva rekonstruktionen. Förutom samspelet finns det lagar och bestämmelser för hur en rekonstruktion ska genomföras. 1.3. Frågeställning Arbetet utgick ifrån att undersöka rekonstruktionen av Saab. Marie Karlsson- Tuula 2 gav indikationen på att Saabs rekonstruktion verkade vara en hopplös idé och förstod inte varför den gjordes över huvudtaget. Syftet med uppsatsen är att se om Saabs rekonstruktion föll ut på ett tillfredställande sätt, det vill säga kom Saab ur denna som ett starkare företag eller inte? Vi vill försöka åskådliggöra huruvida processen tog Saab genom krisen. 1 Irene Sokolow, journalist från E24 [2010-04-20] 2 Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt vid Karlstads universitet [2010-04-22] 9

1.4. Avgränsning I vårt arbete kommer vi att studera tidpunkten när Saab ansöker om företagsrekonstruktion tills avtalet med Spyker avslutas. Det finns otaliga inblandade personer i detta scenario, vi har begränsat oss till att intervjua personer verksamma i Sverige. Fokus kommer att ligga på kommentarer om rekonstruktionen och inte gå djupare in på de affärsprocesser Saab hade med Koenigsegg och Spyker. 1.5. Händelseförloppet En kort beskrivning: 20/2 2009 Tingsrätten i Vänersborg beslutade om att Saab Automobile fick göra en rekonstruktion. 12/3 2009 Saab varslade 750 anställda i Trollhättan på grund av minskad efterfrågan. 6/4 2009 Vid den här tidpunkten fanns ett 20-tal intressenter som ville köpa Saab enligt GMs styrelse. 29/5 2009 Saab fick förlänga sin rekonstruktion med tre månader. 16/6 2009 General Motors bekräftade att sportbilstillverkaren Koenigsegg skulle köpa Saab. 17/6 2009 Tingsrätten beslutade om att Saabs ackord godkändes, vilket innebar att Saab endast behövde betala 25 procent av skulderna. 20/8 2009 Rekonstruktionen blev färdig. 26/9 2009 Affären med Koeningsegg höll på att spricka, det berodde på en försening av lånet i Europeiska investeringsbanken. 21/10 2009 Saab fick lånet. Jöran Hägglund sade att utan lån hade det varit kört. 24/11 2009 Koenigsegg drog sig ur Saabaffären på grund av förseningar med affärsplanerna. 10

1/12 2009 GMs styrelse uppgav att det fortfarande fanns intressenter som ville ta över Saab men beslutet om vem det skulle bli avgöras längre fram. 21/12 2009 Flera bud kom in till GM. En av dem var från Spyker. 8/1 2010 Avvecklingen av Saab hade inletts, trots flera intressenter. 23/2 2010 Spykers köpte Saab! 11

2. Framställandet av uppsatsen I detta kapitel presenteras tillvägagångssättet för uppsatsen. 2.1. Utgångspunkter för arbetet Rekonstruktionen av Saab var Sveriges största genom tiderna och bevakades kontinuerligt av medierna. Denna rekonstruktion var högt aktuell när vi skulle välja ämne till uppsatsen. Vi ansåg att händelsen var intressant och tyckte att det fanns många faktorer som låg bakom rekonstruktionen, vilket gjorde att vi ville undersöka ämnet mer ingående. Då syftet med uppsatsen var att undersöka rekonstruktionen har ansökan och årsredovisningar analyserats för att ge en djupare förståelse av situationen. Rekonstruktionen kan ses utifrån olika vinklar och personer som hade koppling till fallet kan därmed ha olika uppfattningar om genomförandet. Människor är olika och det beror delvis på vilken situation de befinner sig i. Under tiden som Saab rekonstruerades var många viktiga personer inblandade. Deras uttalanden i pressen följdes noggrant av många svenskar varje dag. Vi har försökt få tag i dessa personer för kommentarer nu när händelsen har passerat förbi. Förutom viktiga uttalanden fanns det även intressanta företeelser som inträffade under rekonstruktionen som vi ville undersöka närmare. 2.2. Arbetsgång Arbetet med uppsatsen inleddes med en studie av lagstiftningen, det vill säga en genomgång av det material som finns inom området för företagsrekonstruktion. För att analysera den praktiska tillämpningen av rekonstruktionslagstiftningen, har en undersökning genomförts via intervjuer. I intervjuerna har personer som i sitt yrke kommer i kontakt med företagsrekonstruktioner tillfrågats. Resultatet från intervjuerna jämfördes med bakomliggande teorier som står skrivet i rekonstruktionslagstiftningen. Svaren analyseras vidare i uppsatsens avslutande kapitel. 2.3. Informationsinsamling Vi började med att skaffa upplysningar via nätet om ämnet företagsrekonstruktion. Sedan studerades lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, LFR mer genomgående. Litteratur och artiklar utgjorde också en del av vår undersökning. 12

2.4. Intervjumetod Under studien har frågor tillämpbara för intervjuerna tagits fram och skrivits ned, för att sedan sammanställas till ett intervjuunderlag där frågor av öppen karaktär utformats. Resultatet från undersökningen utgör en grund för hur Saabs förfarande i företagsrekonstruktionen uppfattas av respondenterna. Undersökningen använts som ett underlag för att se om Saabs rekonstruktion var befogad och att få höra kommentarer om tänkbara anledningar till varför en ansökan egentligen gjordes. Intervjuundersökningen kommer att användas som underlag till diskussionen. 2.5. Respondenter Tio personer tillfrågades varav sex ställde upp för intervjuer. Syftet var att få olika infallsvinklar om hur deras syn av rekonstruktionens genomförande och verkande. De personer som ställde upp var: Journalisten Irene Sokolow, skribent för tidningen E24, telefonintervju. Mats Hagelin som arbetar för borgenärssektionen på Skatteverket i Göteborg, via mail. Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt vid Karlstads universitet, personlig intervju. Jöran Hägglund, statsekreterare till näringsminister Maud Olofsson, via mail. Anette Hellgren, ordförande för Unionen på Saab, via mail Aleksandar Zuza, ansvarig för fordonsindustrin på utredningsenheten på IF Metall, telefonintervju. Förutom dessa personer fanns det även intressanta uttalanden i pressen av advokaten Guy Lofalk som genomförde Saabs företagsrekonstruktion. Viktiga personer som inte nåddes men kunde ha gjort uppsatsen mer intressant: Eric Geers, informationschef i Saab för att få några kommentarer om nulägets situation men fick ingen respons. 13

Magnus Sjölander var den andra personen som vi har försökt få tag i men fick heller inte något bra svar. Han är ansvarig för studenter som vill komma i kontakt med Saab och skulle vidarebefordra våra funderingar till den som var ansvarig för processen. Ett personligt uttalande av Guy Lofalk hade tillfört mycket för uppsatsen men han var upptagen och kunde inte ställa upp. Underleverantören International automobile components IAC där Magnus Nyman är Sverigechef han kunde inte heller ge några kommentarer. 14

3. Gällande rätt Detta avsnitt kommer att behandla de lagstadgade bestämmelserna för företagsrekonstruktion. 3.1. Historik Livscykeln för ett företag är väldigt varierande. Ibland går företag med vinst och ibland förlust, i värsta fall kan företag bli tvungna att lägga ner och försätta sig i konkurs. Konkursfrågan var högaktuell under förra finanskrisen i början av 1990-talet, då antalet företag som gick i konkurs tredubblades i jämförelse med mitten av 1980-talet. 1985 uppgick antalet företagskonkurser till 5 892 stycken och 1992 var siffran 21 219 stycken (Persson & Tuula 2001). Enligt Sveriges Domstolar ska ett företag som inte kan betala sina skulder och inte bedöms kunna betala dem i framtiden försättas i konkurs. Sveriges Domstolar är ett samlingsnamn, som Domstolsverket har introducerat, för domstolarnas verksamhet (Sveriges Domstolar 2010). Konkursinstitutet tycker att företag som saknar ekonomiskbärkraft eller som befinner sig i en ekonomisk kris ska försättas i konkurs. Från ett internationellt perspektiv har tankesättet utvecklats till ett mer flexibelt insolvensrättsligt system, där skiljelinjen mellan avveckling och rekonstruktion inte alltid upprätthålls. Detta beror på en stegrad medvetenhet eftersom insolvensrättsliga problem är av skiftande slag och behöver skilda instrument för att kunna hanteras. Företag som har det svårt men som fortfarande har en framtidsplan bedöms leda till lönsamhet i rörelsen ska kunna få hjälp att undvika konkursförfarandet (prop. 1995/96:5). Konkurs av företag som befinner sig i ekonomisk kris är ett väldigt vanligt utfall. En anledning till detta kan vara att det inte finns någon bra lösning för företaget att undvika konkursförfarandet. En annan kan vara att konkursförfarandet är ett enkelt val som går snabbt att genomföra. Detta gjorde att regeringen i september 1988 tillsatte en särskild utredning, den så kallade insolvensutredningen. Denna utredning hade syftet att undersöka behovet av ett särskilt rekonstruktionsförfarande före konkurs (prop. 1995/96:5). Regeringen gav i december 1990 tilläggsdirektiv till utredningen. Syftet var att utveckla konkurslagstiftningen till att mer anpassas till det internationella tillståndet (prop. 1995/96:5). 15

År 1992 kom förslaget om lagen om företagsrekonstruktion. Förhoppningen med förslaget var att en ny lag skulle träda i kraft (Persson & Tuula 2001). Det dröjde dock till 1996 innan Lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion vann laga kraft (Welamson & Mellqvist 2003). Före tillkomsten av LFR var ackordslagen tillgänglig. Ackordslagen hade funnits sedan 1970 och byggde på att gäldenären med hjälp av en god man ska kontakta borgenären för att komma överens om ett avdrag av skulden (Notisum 2009). Hela företaget står under en god mans förvaltning. Det kanske inte är riktigt där många företag vill befinna sig. Användningen av ackord minskade och konkursförfarande ökade. 1996 upphävdes Ackordslagen och blev istället ett avsnitt av LFR (Hellners & Mellqvist 1997). 3.2. Lagen om rekonstruktion LRF är en ramlagstiftning, vilket innebär att den övergripande visar hur en rekonstruktion ska gå till. Företagsrekonstruktion syftar till att omstrukturera företag i kris som bedöms att fortfarande kunna existera utan att behöva gå i konkurs (Persson & Tuula 2001). Utöver det finns regler och förutsättningar som måste följas för att rekonstruktionsförfarandet ska kunna genomföras. Fyra förutsättningar för företagsrekonstruktion är (Hellners & Mellqvist 1997). Gäldenärsföretagets illikviditet Med illikviditet menas att gäldenärsföretaget inte kan betala skulder som ska förfalla inom kort. Företaget har inte tillräckligt med betalningsmedel för att betala skulder och omedelbara tillgångar inte kan motsvara skuldernas värde. Gäldenärsföretaget har däremot andra tillgångar som kan generera likvida medel i framtiden. Dessa medel kan använda för att betala av skulderna så småningom. Gäldenärsföretaget ska vara näringsidkare Oftast är det de stora företagen som har råd och möjlighet att genomföra en rekonstruktion men både små och stora företag som är näringsidkare har rätt att använda sig av lagen. Enligt 13 kap. 1 Inkomstskattelagen är näringsidkare personer som driver näringsverksamhet yrkesmässigt och självständigt. Kraven på ansökan 16

Ansökan kan göras av både borgenärer och gäldenärer. Den skriftliga ansökan ska sedan skickas till tingsrätten. I ansökan som är skriven av gäldenären ska information om betalningssvårighet, förteckning över borgenärer och önskemål om rekonstruktör ingå. När det gäller ansökan som kommer från borgenärer måste bevis finnas om gäldenärens betalningssvårigheter som leder till betalningsdröjsmål av skulden. Domstolens prövning och beslut Tingsrätten har till uppgift att granska ansökan. En ansökan som kommer från gäldenären ska prövas direkt. Om ansökan däremot är gjord av borgenären har tingsrätten två veckor på sig att sammanträda innan prövningen behöver ske. Om ansökan går igenom ska en rekonstruktör utses. Förfarandet fortsätter med borgenärssammanträde tre veckor efter beslutet av företagsrekonstruktionen (Hellners & Mellqvist 1997). Ett moment i rekonstruktionsförfarandet är att få borgenärer/fordringsägare eniga om ackordet. Ackord är ett ekonomiskt avtal mellan näringsidkaren och dennes borgenärer. Innebörden av detta är att gäldenären ska få sina skulder nedsatta med en viss procent av beloppet på den ursprungliga fordran. Det finns två typer av ackord: underhandsuppgörelse och offentligt ackord. Det förstnämnda saknar lagstiftning och är byggt på principen om avtalsfrihet. Om inte någon frivillig överenskommelse kan genomföras kan ett offentligt ackord begäras. Det innebär att en ekonomisk förlikning tvingas fram genom att gäldenären begär att domstolen beslutar om att en ackordförhandling inleds (Hellner & Mellqvist 1997). Fordringsägarna får endast 25 procent av den totala skulden när ackordförslaget kommit igenom, det vill säga att 75 procent av borgenärerna accepterar förslaget (3 kap 4 LFR). Det finns två tillvägagångssätt när det gäller företagsrekonstruktion: finansiell rekonstruktion och rekonstruktion i sak. I en finansiell rekonstruktion koncentrerar sig rekonstruktören på att förbättra företagets ekonomi. Genom till exempel aktieägartillskott eller nyemission blir balansräkningen starkare. Syftet är att stabilisera företaget, vilket ska leda till en förbättring av resultaträkning och balansräkning så småningom. Rekonstruktion i sak är när gäldenärsföretaget ändrar sitt produktsortiment eller minskar ner på personalen (Ackordscentralen 2010). Av 2 kap. 17 LFR framgår att under den tid företagsrekonstruktionen pågår får utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum 17

mot gäldenären. I 2 kap. 10 a konkurslagen (1987:672) finns föreskrifter om en borgenärs ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs under pågående företagsrekonstruktion. 3.3. Syftet med lagen Det främsta syftet med lagen om företagsrekonstruktion är att hjälpa företag som befinner sig i kris att stå på egna ben. Förutsättningen är att företagen bedöms livsdugliga trots att de har betalningssvårigheter. Ett rekonstruktionsförfarande ska vara alternativet som ger en enkel och flexibel process i jämförelse med konkursförfarande, allt för att underlätta företagets fortsättning och överlevnad (Skattverket 2010). 3.4. Rekonstruktören I 2 kap. 10 LFR anges att om en ansökan bifalls ska rätten utse en rekonstruktör. Rekonstruktören ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget (2 kap. 11 LFR). Rekonstruktören bör undersöka om det är meningsfullt med att genomföra en rekonstruktion över huvud taget. Kommer företaget att kunna överleva efter att en rekonstruktion har gjorts. Det enda som skall uppnås är att gäldenärens verksamhet kan fortsätta och konkurs ska undvikas. Det är viktigt att rekonstruktören arbetar för borgenärernas intressen (Persson & Tuula 2001). En rekonstruktör har underrättelsesplikt mot borgenärer efter det att beslutet om rekonstruktion är fattat och har en vecka på sig för att underrätta alla borgenärer. I underrättelsen ska rekonstruktören undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd med gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås. Rekonstruktionsplanen ska tillställas rätten och borgenärerna (2 kap. 12-13 LFR). Rekonstruktören ska också kungöra rekonstruktionsbeslutet, det vill säga informationen ska vidarebefordras till allmänheten (Hellners & Mellqvist). 3.5. Gäldenären När rekonstruktionen börjar får gäldenären behålla sitt ägande av verksamheten, vilket han inte skulle ha fått om det blivit konkurs (prop.1995/96:5). Gäldenären förfogar över sina tillgångar under rekonstruktionen men är begränsad i sina handlingar eftersom allt gäldenären gör sker i samråd med rekonstruktören. Skulle gäldenären inte följa rekonstruktörens råd och anvisningar kan rekonstruktören eller en borgenär 18

lämna in en ansökan om att rekonstruktionen ska upphöra (Persson & Tuula 2001). Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten. Gäldenären har alltså upplysningsplikt gentemot rekonstruktören. Gäldenären ska följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas. Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder (2 kap. 15 LFR). Alla avtal som gäldenären har ingått under företagsrekonstruktionen är civilrättsligt bindande oavsett om rekonstruktören godkänner avtalen eller inte (Hellners & Mellqvist). Gäldenären/näringsidkaren skyddas också under rekonstruktionen av att motparterna inte kan säga upp avtal som ingåtts (Persson & Tuula 2001). 3.6. Borgenären När det gäller borgenärerna är det deras intressen och fordringar som skall beaktas, vilket gör att det är viktigt att de får möjlighet att få information över rekonstruktionen, för att kunna påverka den (Persson & Tuula 2001). Borgenärerna får en kallelse till ett sammanträde som hålls inför rätten inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion (2 kap. 10 2 st LFR). Vid detta sammanträde ska borgenärerna få möjlighet att uttala sig om de anser att rekonstruktionen ska fortsätta eller inte. De kan även yttra sig om huruvida uppgifterna som gäldenären lämnat i sin ansökan stämmer. Vid sammanträdet bör rekonstruktören visa sin plan över förfarandet och hur planen ska uppnås (Persson & Tuula 2001). En borgenär har rättigheten att begära att en rekonstruktion upphör (4 kap. 7 4 p LFR). 3.7. Övriga begrepp I företagsrekonstruktion kommer man att stöta på några olika begrepp som betydelse i förfarandet. Dessa begrepp är: Likvidation betyder att ett företag upplöses och det som är kvar av tillgången efter det att skulderna är betalda ska delas ut till aktieägarna. Denna bestämmelse regleras i Aktiebolagslagen 25 kap. Skillnaden mellan likvidation och konkurs är att beslutet om likvidation fattas av bolagsstämman, medan konkurs är en tvångsåtgärd (25 kap ABL). 19

Lånegaranti innebär att företag får lån av Europeiska Investeringsbanken. För att lånet ska beviljas måste staten gå in med ett borgensåtagande. Lönegaranti är löner som de anställda får av staten när företag befinner sig i en rekonstruktion eller konkurs (Kronofogden 2010). 20

4. Rekonstruktionsansökan och intervjuer Resultatet av vår intervjuundersökning kommer att presenteras i detta kapitel. En kort genomgång av Saabs ansökan om företagsrekonstruktion kommer också att redovisas nedan. 4.1. Ansökan om företagsrekonstruktion Saab Automobiles ansökan kom in den 20 februari 2009 till Vänersborgs Tingsrätt och hade en tidsfrist på tre månader. I ansökan fastställde VD Jan Åke Jonsson att anledningen till rekonstruktion var en nedgång i efterfrågan av bolagets produkter. Detta berodde bland annat på en åldrande produktportfölj, smalt produktutbud och en stor outnyttjad produktionskapacitet vilket ledde till höga kostnader. Den globala finanskrisen samt kollapsen av den internationella bilförsäljningsmarknaden ledde till nedgång på beställningar av Saabs produkter, vilket påverkade bolagets resultat negativt. Moderbolaget GM hade under en längre tid gett Saab finansiell hjälp, men klarade tillslut inte situationen längre. I och med brist på finansiell hjälp var företagsrekonstruktion det bästa handlingssättet för Saab med syftet att stabilisera bolaget. Saab måste använda sina ekonomiska resurser effektivt för att kunna göra en snabb omstrukturering för att motverka nivån på sina stora förluster på kort sikt (Jonsson 2009). Saabs resultat har varit negativt de senaste åren. Kostnader har ökat medan viktiga poster som vinstmarginal samt att soliditeten har minskat, från -0,8 procent 2002 till -35,82 procent 2008 (Alla bolag 2010). Antal anställda under 2007 uppgick till cirka 4070 personer och 2008 var det ungefär 3866 personer. 2009 årsredovisning har vi inte kunnat ta del av men förutsätter att trenden fortsätter och att bolaget visar en förlust även detta år. Figur 3: prognos för år 2006, baserar på 2002-2005s resultat (Jonsson 2009). 21

RESULTATRÄKNING 2008-12 2007-12 Nettoomsättning (TKR) 15 641 000 21 722 000 Rörelseresultat (TKR) -4 148 000-2 194 000 Resultat efter finansnetto -4 539 000-2 169 000 (TKR) Årets resultat (TKR) -4 444 000-2 112 000 Figur 4: Resultaträkning 2007-2008 (Alla bolag 2010). Saabs rekonstruktionsplan hade fyra ändamål: Ett ändamål var att koncentrera bolagets utveckling och tillverkning med syfte att minska kostnaderna, alternativet skulle annars vara uppsägning. Ett annat mål var att genomföra separationen från GM-koncernen med syfte att bli självständigt. Ett tredje mål med rekonstruktionen var att utforma inriktningen och finansieringen för att slutföra utvecklingen och lanseringen av de tre modeller av Saab. Dessa produkter hade Saab tillsammans med GM utvecklat under många år, men på grund av bristande finansiella medel skulle lanseringen av bilarna inte bli lätt. Det fjärde var att finna nya investerare som ville investera i Bolaget med stöd av GM. I ansökan lämnade Saabs ledning förslaget om att få advokaten Guy Lofalk som rekonstruktör för processen. Lofalk äger Lofalk advokatbyrå AB och är en av de mest kända rekonstruktörerna i Sverige. Han har arbetat med företagsrekonstruktion under en längre tid. Saab hade också tillgång till ett internationellt bolag Alixpartners som är specialister på företagsrekonstruktion. Stephen Taylor från Alixpartners kom att bistå Lofalk under rekonstruktionsarbetet (Jonsson 2009). Efter tre månader inkom Saab med en ny ansökan till tingsrätten med begäran om att förlänga tidsfristen med ytterligare tre månader, till den 20 augusti. I det stora hela har rekonstruktionsprocessen följts enligt ansökan och en 22

förlängning av rekonstruktionstiden kom att ge bolaget bättre möjlighet att avsluta på bästa sätt, skrev Saabs VD Jan Åke Jansson. 4.2. Utfallet av rekonstruktionen Under borgenärssammanträdet den 6 april 2009 lade Saab fram sin preliminära rekonstruktionsplan där man fick stöd av bolagets borgenärer, Tingsrätten fastslog att förfarandet skulle fortsätta. I ansökan om förlängning av rekonstruktionen, skrev Jonsson att den plan som framställdes på borgenärssammanträdet hade följts. Arbetet med att behålla tillverkningen i Trollhättan pågick för fullt. Försäljningsprocessen fortskred som planerat, med 27 potentiella köpare. Av dem undertecknade 20 ett sekretessavtal. Tre av dessa valdes ut för att gå vidare med förhandlingarna om förvärvet av Saab, vilket slutfördes under maj månad. Den positiva försäljningsprocessen ledde fram till att diskussionen om lån från Europeiska investeringsbanken EIB och regeringen tog fart. Rekonstruktören och Saabs ledning hade ett antal möten med regeringen där planerna och finansieringen debatterades. Arbetet med att Saab skulle frigöras från GM var krångligt och fortskred i ett snabbt tempo. Saab kunde genomföra stora kostnadsbesparingar under rekonstruktionen, vilket hade varit plågsamt för bolaget. Likviditeten bevakades och framtogs dagligen. Saab hade förbrukat 45 miljoner US-dollar av totalt 150 miljoner USdollar som de lånade av GM för att klara rekonstruktionen. Saab förutsatte att lånet skulle räcka under den kvarstående rekonstruktionsperioden (Jonsson & Jacobsson 2009). Ackordförslaget hade skickats ut till borgenärerna. Jonsson var positiv till att företagsrekonstruktionen skedde, Saab skulle nu komma ur denna process som ett starkare företag. Vänersborgs Tingsrätt meddelade den 17 juni 2009, att Saabs ackordsförslag gick igenom, detta innebar att skulderna nedsattes med 75 procent av den ursprungliga fordran. Av de 579 borgenärer som hade fordringar på Saab, röstade 472 stycken för förslaget, det vill säga 81,5 procent. Vilket utgjorde 93 procent av företagets skulder (Vänersborg TT 2009). Även om alla borgenärer inte röstade ja, gick ackordsförslaget igenom. Enligt 3 kap. 4 LFR, för att ett ackordsförslag ska gå igenom krävs att 75 procent av borgenärerna röstar ja. Med förslaget fick Saab Automobile en nedskrivning av skulderna med 75 procent och resterande 25 procent har Saab ett år på sig att betala. Både rekonstruktören Guy Lofalk och informationschefen för Saab, Eric Geers 23

tyckte att förslaget var viktigt i en förhandling med en ny ägare. Skulderna var sammanlagt på 10,5 miljarder kronor, 90 procent av skulderna var till ägaren General Motors (Göteborg TT 2009). Saab fick därmed en nedskrivning på cirka 7,8 miljarder kronor. Rekonstruktion avslutades den 20 augusti 2009. Även om rekonstruktionen var avklarad och borgenärerna gick med på ackordsförslaget var det ändå osäkert om Saab kom att klara sig ur krisen. Osäkerheten blev större när moderbolaget GM begärde att Saab skulle försättas i likvidation. Likvidation har inte samma innebörd som konkurs vilket är en tvångsåtgärd, utan det är bolagsstämman som tar beslut om denna. Vid en likvidation kommer den utsedde likvidatorn sälja bolagets tillgångar för att kunna betala av bolagets skulder, det som blir över går till aktieägarna, skrev IF Metall i tidningen Ny Teknik (Karlberg 2010). Likvidatorer blev Stephen Taylor från Alixpartners och advokaten Per Nordström. De hade även hjälp av Stefano Aversa som likvidatorssuppleant. Enligt Bolagsverket hade dessa personer kompetens för att klara av denna stora likvidation, det var också dessa som GM föreslog (Lejland 2010). Även om likvidation hade inletts fortsatte det att komma bud från spekulanter, bland vilka Spyker ingick. Viktigt i förhandlingen om försäljningen av Saab var lånegarantierna från EIB. För att lånet skulle gå igenom var staten tvungen att gå in med ett borgensåtagande (TT 2010). Förhandlingen pågick in i det sista men efter sju sorger och åtta bedrövelser skrevs sista avtalen under. Spyker köpte Saab (TT 2010). 4.3. Vad hade Saab för problem? Mats Hagelin 3 som arbetar vid borgenärssektionen på Skatteverket i Göteborg, berättade under intervjun att Saab Automobile AB under en längre tid hade stora förluster. Bolaget hade varit beroende av tillskott från ägaren GM för att inte vara likvidationspliktigt. Enligt 25 kap i aktiebolagslagen, måste ett bolag begäras i likvidation om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Hagelin påpekade att Saab från 2003 och framåt hade befunnit sig under det här svåra förhållandet. När ägaren, GM, under februari meddelade att man inte hade för avsikt att fortsätta täcka upp för förlusterna blev situationen akut för Saab. 3 Mats Hagelin, jur. kand. på Skatteverket [2010-04-30] 24

Eftersom att Saab hade stora tillgångar blev företagsrekonstruktion det mest lämpliga valet. Enligt Anette Hellgren 4 ordförande för Unionen på Saab, var anledningen till Saabs ansökan om företagsrekonstruktion att ägaren GM hade finansiella problem och behövde söka lån hos den amerikanska staten. GM ville därmed sälja Saab och rekonstruktionen blev upplägget för företaget att komma vidare med nya ägare. Saab skulle därmed få ett bättre ekonomiskt utgångsläge. Jöran Hägglund 5, statssekreterare åt näringsminister Maud Olofsson, Hägglund var personen som var mest involverad i arbetet med Saab. Han hade samma åsikt som Hellgren. Hägglund menade att Saabs huvudproblem var att ägaren GM hade oerhört stora ekonomiska problem och därmed ville sälja eller avveckla Saab Automobile AB. Irene Sokolow 6 journalist från E24 och Aleksandar Zuza 7 ansvarig för fordonsindustrin på utredningsenheten på IF Metall menade att GM hade misskött sig som ägare. Under vår intervju nämnde Sokolow att moderbolaget inte hade någon hjälp till att utveckla nya modeller och tekniker som gav Saab konkurrenskraftiga fördelar. Finanskrisen gjorde inte saken bättre för Saab. Saab kunde inte sälja tillräckligt med bilar och hamnade därmed i en svår situation menade Sokolow. Zuza tyckte att Saab under bemanningen av GM blev mer och mer en forsknings- och utvecklingsenhet istället för en biltillverkare som de egentligen är. Saab hade en konstruktiv idé med sin rekonstruktion som kunde ha drabbat intressenter hårt, tyckte Zuza. Marie Karlsson-Tuula 8 docent i civilrätt, tyckte att Saab skulle ha ägna sig åt att sälja något annat än bilar. Karlsson-Tuula menade att Saab kunde ha satsat på att utöka exempelvis flyg eller teknologisk design, eftersom Saab även ägnar sig åt detta. Om Saab inte kunde uppnå lönsamhet genom att sälja bilar då kanske bolaget hade satsat på fel produkter, menade Karlsson-Tuula. Enligt 4 Anette Hellgren, ordförande för Unionen på Saab [2010-04-30] 5 Jöran Hägglund, statssekreterare till näringsministen Maud Olofsson [2010-05-06] 6 Irene Sokolow, journalist från E24 [2010-04-20] 7 Aleksandar Zuza, ansvarig för fordonsindustrin på utredningsenheten på IF Metall [2010-04-26] 8 Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt vid Karlstads universitet [2010-04-22] 25

henne var det fel produktsatsning som gjorde att Saab inte kunde sälja tillräcklig med bilar och hamnade därmed i en svår ekonomisk situation. 4.3.1. Sammanfattning De flesta svarade alltså att Saabs problem berodde på moderbolaget GM. Hagelin, Hellgren och Hägglund menade att GM:s finansiella problem gjorde att Saab hamnade i en svår ekonomisk kris. Medan Sokolow och Zuza tyckte att GM misskött sig som ägare och gjorde Saab till en forsknings- och utvecklingsenhet. Karlsson-Tuula sade att Saabs problem var att man inte kunde sälja bilar och att Saab kanske skulle ha satsat på någonting annat istället. 4.4. Fanns det något alternativ som Saab kunde ha valt? Ett alternativ till rekonstruktionen hade varit att ägarna efterskänkt de lån Saab hade. Eftersom GM var den absolut största borgenären, var det möjligt att resultatet också hade blivit bra menade Hellgren. Hägglund sade att rekonstruktion i praktiken var den enda möjlighet som Saab kunde ha valt. I den svenska lagstiftningen är en företagsrekonstruktion den enda utvägen för företag som befinner i svår ekonomisk kris, alternativet hade varit att försätta sig i konkurs istället, menade Hägglund. Detta sade även Hagelin. Vid konkurs skulle moderbolaget GM förlora kontrollen över Saab, men genom rekonstruktionsmodellen kunde GM fortsätta arbetet med att sälja bolaget. Hägglund trodde att om Saab inte genomgått en rekonstruktion hade företaget med all säkerhet lagts ned, eftersom ägaren GM själva gick i rekonstruktion något senare. När Guy Lofalk tillfrågades om vad som skulle ha hänt om bolaget försatts i konkurs, svarade Lofalk att konkursförfarandet skulle ha skadat varumärket som inte blivit lätt att få tillbaka. Vid en konkurssituation skulle Saab inte ha rådighet över sina avtal, men vid en företagsrekonstruktion hade företaget fortfarande möjlighet att genomföra avtalen. Lofalk tyckte att företag som befinner sig i en svår ekonomisk situation måste kontrollera vilka möjligheter det finns under ett så tidigt stadium som möjligt, allt för att undvika konkurs (Kindblom 2009). Zuza tyckte också att det borde finnas andra alternativ som Saab kunde ha valt istället för företagsrekonstruktion med tanke på att många leverantörer och underleverantörer som blev hårt drabbade av genomförandet. Eftersom han 26

inte hade tillgång till viktig information bakom förfarandet så var det svårt att ifrågasätta företagsrekonstruktionen. Liksom Zuza, vet Karlsson-Tuula dock inte vad Saab skulle ha gjort annars eftersom hon inte hade tillgång till bakgrunden av ansökan. 4.4.1. Sammanfattning Alternativet till rekonstruktion skulle vara att GM efterskänkt sin fordran till Saab, menade Hellgren. Hägglund, Lofalk och Hagelin trodde att Saab skulle ha försatts i konkurs om de inte hade genomfört en rekonstruktion. 4.5. Fick rekonstruktionen ett bra resultat? I frågan om genomförandet av rekonstruktionsprocessen ansåg Hagelin att den formella handläggningen i domstolen och genomförandet av offentligt ackord, hade gått som planerat. Han hade inte någon insyn i övriga delar av processen, trots att han deltog i borgenärskommittén. I borgenärskommittén lämnades i realiteten inga andra uppgifter än det som hade kommenterats i media. Vid frågan om rekonstruktionens utfall tyckte han att det var alldeles för tidigt att ha någon uppfattning. Oavsett vem som kommer att ta över Saab, står vederbörande inför väldigt stora utmaningar. Lofalk blev kritiserad av många kritiker samt journalister både innan och under rekonstruktionens genomförande. I en intervju med Mikael Kindbom som arbetar på Infotorg Juridik, tyckte Lofalk att rekonstruktionen av Saab blev väldigt bra. Han fick jobba med duktiga personer med hög kompetens från Saab vilket underlättade arbetet mycket. Även Hägglund ansåg att rekonstruktionsförfarandet genomfördes på ett bra sätt. Motivet var att göra upp med fordringsägarna samtidigt som försäljningsprocessen kunde genomföras, vilket var det som Saab ville uppnå med förfarandet, påstod Hägglund. Karlsson-Tuula som är docent i civilrätt, har forskat mycket om företagsrekonstruktion och skrivit flera böcker inom ämnet, vilket gör att hon har ett kunnande inom området. Vid intervjutillfället sade Karlsson-Tuula att hon inte förstod varför Saab genomförde en rekonstruktion med tanke på den höga kostnaden som processen medför samt att skulderna inte kommer att kunna betalas av sig själva. Karlsson-Tuula tyckte inte att Saab hade koncentrerat sig speciellt mycket på rekonstruktion i sak utan endast på en finansiell rekonstruktion. En finansiell rekonstruktion ger bolaget en livslängd 27

från tre till sex månader efter rekonstruktionens avslutande innan man hamnar i samma situation igen, det vill säga i en svår ekonomisk kris. I en företagsrekonstruktion i sak måste företaget fundera ordentligt på vad det är för fel på företagets produkt och vilka ändringar de måste genomföra för att produkten ska efterfrågas igen. Karlsson-Tuula sade också att de flesta mindre bolag oftast gör en rekonstruktion i sak medan de flesta stora en finansiell rekonstruktion. Stora företag har oftast ett varumärke som de helst inte vill ändra på medan mindre företag är mer villiga att riskera för att kunna överleva. Det optimala tillvägagångssättet är egentligen att företag använder sig av både finansiell rekonstruktion och rekonstruktion i sak. Hellgren tyckte att rekonstruktionsprocessen var rörig men ser ändå positivt på genomförandet. Arbetsbelastningen blev stor för human resources och finansfunktioner på Saab. Stundtals har det varit svårt att få tag i rekonstruktören, vilket bromsade upp viktiga frågor om hur företaget skulle drivas. I övrigt tyckte Hellgren att rekonstruktionsprocessen fungerade bra tack vare företagets insatts med human resources och finansinsatser på Saab. Hellgren tyckte inte att det fanns någon bättre möjlighet för företaget än rekonstruktionsförfarandet. I och med att Saab gick ur rekonstruktionen stärkta finansiellt var det rätt beslut, sade Hellgren. Sokolow hade ingen åsikt i frågan om det var rätt att genomföra en företagsrekonstruktion. Det återstår fortfarande att se om Saab i Spykers regi kan klara sig sade hon. Karlsson-Tuula hade samma åsikt. Framtiden får avgöra, menade Karlsson-Tuula Zuza tyckte att rekonstruktionen av Saab hade fått ett bra avslut. De minskade sina skulder i balansräkningen och fick därmed en bättre grund att stå på. Zuza tyckte dock att rekonstruktionsavslutandet var underligt. Saab var inte klara med den finansiella delen när rekonstruktionen avslutades utan väntade fortfarande på svar om lånet. De tänkte endast på en kortsiktig överlevnad och brydde sig inte om vad som skulle komma att hända på lång sikt. Det enda som kunde rädda företaget var att hitta en ny köpare menade Zuza. 4.5.1. Sammanfattning Samtliga respondenter tyckte att rekonstruktionen blev bra men alla poängterade att Saabs fortlevnad i fortsättningen är oviss. 28

4.6. Var Guy Lofalk rätt person för arbetet? Hagelin tyckte att Guy Lofalk hade gjort ett bra arbete som rekonstruktör. När det gällde förhandlingar med parter, avtal, finansieringsfrågor och annat tyckte Hagelin att Lofalk tillsammans med konsulterna från Alixpartners utfört ett bra arbete. Zuza höll med Hagelin i denna fråga. Zuza var däremot inte så insatt i de juridiska frågorna, i och med detta blev det svårt att avgöra om Lofalk gjorde ett bra arbete. Hellgren tyckte att processen var komplex samt relativt ny och att det inte funnits något annat stort företag som hade genomgått en rekonstruktion i Sverige innan. Vilket gjorde det svårt att avgöra hur bra arbete Guy Lofalk utfört. Hellgren påpekade att vid vissa tillfällen hade Lofalk tagit alldeles för långa svarstider för de fackliga representanterna. Att få en bra och erfaren rekonstruktör vid företagsrekonstruktion är en avgörande faktor om händelseförloppet lyckas eller inte. Karlsson-Tuula antydde att det var konstigt att Saab valde Lofalk som rekonstruktör. De senaste rekonstruktionerna som Lofalk medverkat i var oftast en finansiell rekonstruktion. Karlsson-Tuula menade att denna form av rekonstruktion lätt kan upphävas, eftersom den saknar långsiktiga mål. Hon sade också att Lofalk utförde ett mindre lyckat arbete under rekonstruktionen, ett exempel var hans användande av forskningsmedel från Vägverket. Enligt henne, skulle forskningsmedlen som bolaget fått under rekonstruktionsprocessen sättas in på ett enskilt konto men detta hade Lofalk missat. 4.6.1. Sammanfattning De flesta respondenter förutom Karlsson-Tuula tyckte att Lofalk hade gjort ett bra arbete. Karlsson-Tuula ifrågasatte Lofalks val av att enbart göra en finansiell rekonstruktion. Rekonstruktion i sak är också viktigt att göra, menade hon. 4.7. Ackordsförslaget Nedskrivning av skulder Svenska staten, i det här fallet Skatteverket var de enda som röstade mot Saabs ackordförslag. Skatteverket var den näst största fordringsägaren och skälet till att man inte accepterade förslaget var att man ville veta mer om Saabs nya ägare, som då var Koenigsegg, enligt Hagelin. Affärsplanen var svår att bedöma och Skatteverket kunde inte se varifrån Koenigsegg skulle få tag i 29

kapital, sade Hagelin. Under intervjun förklarade han, för att Skatteverket skulle gå med på ackordförslaget krävdes dels att verksamheten rekonstrueras i sak, det vill säga att den förändras på sådant sätt att förlust kan vändas till vinst, dels att det tillskjuts tillräckligt med kapital för att klara såväl betalning av ackordslikviden samt att kunna finansiera fortsatt drift och de kostsamma åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Skulderna som Saab hade till Skatteverket består i form av lönegarantin som förklaras närmare i punkt 4.8. Även om Skatteverket sade nej till förslaget gick den ändå igenom den 17 juni 2009, meddelade Vänersborgs Tingsrätt. Beslutet gav Saab en nedskrivning av skulderna med 7,8 miljarder kronor. Hellgren tyckte att det som var avgörande för om varumärket klarade av rekonstruktionen och försäljningsprocessen var engagemanget och tron på Saab. De anställda betedde sig professionellt och fortsatte att arbeta precis som vanligt under denna svåra tid vilket var väldig bra, menade Hellgren. De visade hela världen att de inte gav upp. Detta var en bidragande orsak till att kunder, ägare och de flesta leverantörer trodde på Saab, vilket ledde till ackordsförslagets godkännande och att rekonstruktionen kunde slutföras. Den enda som motsatte sig rekonstruktionen var staten. Hellgren tyckte att staten borde vara nöjd när processen blev färdig och att Saab nu ny- och återrekryterar personal. Detta innebär i slutändan skatteintäkter till staten. Enligt en undersökning som en konsult gjorde, bidrog Saab med underleverantörer och anställda till en skatteintäkt på 5 miljarder per år, berättade Hellgren. 4.8. Lönegaranti Tvisten om lönegarantin En uppmärksammad händelse efter avslutandet av rekonstruktionen var tvisten mellan staten och Saab angående lönegarantin som betalades ut under förfarandet. Hagelin sade att staten som bestod av Skatteverket och Länsstyrelse hade betalat ut drygt 305 miljoner kronor jämte sociala avgifter. I tvisten krävde staten Saab på cirka 149 miljoner av det totala beloppet som de betalade ut till de anställda i egenskap lönegaranti. Enligt Saab skulle hela lönegarantin ingå i det offentliga ackordet och man behövde endast betala cirka 76 miljoner alltså 25 procent av 305 miljoner, vilket staten inte höll med om. Staten hade gjort bedömningen att runt 149 miljoner skulle krävas tillbaka påstod Hagelin. Hagelin menade att lönen på 110 miljoner som staten betalades ut till de anställda hos Saab mellan den 20 februari till 20 mars var en 30