Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Boverket

2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Dnr: 1102-4604/2008 Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Innehåll Sammanfattning... 4 Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial... 6 Marknadskontroll av takbeläggningsmaterial, slutrapport...6 Dokumentkontroll...9 Kontroll av deklarerad prestanda... 11 Summering av kontrollen av egenskaperna... 21 Slutsatser... 22

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial 4 Sammanfattning Denna rapport avslutar Boverkets marknadskontrollärende avseende produktgruppen Takbeläggningsmaterial. Slutrapporten är sammanställd av Ann Petersson enheten för Hållbara byggnader och Byggprodukter. Marknadskontrollen syftar till att säkerställa att produkter som placeras på den gemensamma marknaden uppfyller kraven på CE-märkning och deklarerade egenskaper i enlighet med prestandadeklarationen. Denna marknadskontroll utfördes 2008-2010, d.v.s före den 1 juli 2013 då byggproduktförordningen (EU nr 305/2011; CPR) gällde fullt ut. När det gäller dokumentkontrollen har den skett mot CPR och därför har kontrollerats om det finns prestandadeklaration och CE-märkning och om dessa dokument är korrekta. Genom CPR sker kontroll av prestanda mot de nivåer eller klasser som anges för egenskaperna enligt prestandadeklarationen. I den nu föreliggande marknadskontrollen, som alltså skedde före CPR, så har utgångspunkten varit att undersöka om de saluförda produkternas deklarerade egenskaper motsvarar de värden som uppmätts vid provning. I de fall egenskapen bedömts som väsentlig, men inte deklarerats av tillverkaren så har testerna skett mot standarden eller Hus AMA 08. Det görs ingen värdering av de uppmätta värdena. Endast hur de relaterar till deklarerade värden uppmärksammas. Inom ramen för detta projekt kontrollerades 40 takbeläggningsmaterialsom köptes in för test och provning. Av de 40 provade materialen var 23st CE-märkta. Boverket har kontaktat 6 tillverkare/distributörer i avsikt att de ska förklara avvikelserna mot deklarerat värde, i förekommande fall mot standarden eller Hus AMA 08. I samband med denna kontakt har även kontroll skett av CE-märkningen och då mot bestämmelserna i byggproduktförordningen, CPR, som trädde i kraft fullt ut den 1 juli 2013. När det gäller avvikelser i prestanda har tillverkaren/distributören visat antingen genom nya tester eller på annat sätt att prestandan uppfylls. När det gäller CE-märkningen har de kontaktade tillverkarna och distributörerna, efter dialog med Boverket och nödvändig tid för åtgärder, presenterat prestandadeklarationer och CE-märkning som stämmer överens med bestämmelserna i CPR.

Sammanfattning 5 Mot bakgrund av genomförda kontroller och provningar finner Boverket att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga, vilket inte hindrar att marknadskontroll inom produktområdet kan komma att ske i framtiden.

6 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial Marknadskontroll av takbeläggningsmaterial, slutrapport Under perioden 2008 till 2010 genomförde Boverket marknadskontroll av produktgruppen flexibla takbeläggningsprodukter av papp och duk för yttertak som förekommer på den svenska marknaden. Fältarbetet utfördes av White Arkitekter på uppdrag av Boverket. SP i Sverige och Teknologiskt Institut, TI, i Danmark har utfört testerna. Resultatet av marknadskontrollen redovisas här. Urval I White Arkitekters uppdrag ingick att kartlägga marknaden. Härvid utkristalliserades tre olika produkttyper, tätskiktsdukar med polymermodifierad bitumen vanligen kallad takpapp (i fortsättningen bitumenprodukter), shingel samt plast och gummidukat (i fortsättningen plast/gummiprodukter). Det finns en skiljelinje på marknaden mellan produkter för privata konsumenter (konsumentprodukter) och produkter som är avsedda att användas av professionella entreprenörer (proffsprodukter). Typiskt för en proffsprodukt är att den inte säljs till någon eller något företag som inte först hos tillverkaren genomgått utbildning i hur man lägger produkten. Som övervägande konsumentprodukt kan räknas shingelprodukter medan plast/gummiprodukter till övervägande del är en proffsprodukt. Bitumenprodukterna fördelar sig ungefär lika mellan de olika brukarna. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 7 Den svenska marknaden för bitumenprodukter domineras av varumärken från svenska och finska tillverkare, men även från företag baserade både i och utanför EU. För plast/gummiprodukter är dominansen av ett fåtal tillverkare inte lika stor. Över ett 50-tal olika varumärken har identifierats där ett varumärke kan förekomma i olika modeller. Över ett hundra olika modeller har identifierats. Ytterligare varumärken är förmodligen möjliga men White Arkitekter har bedömt att de redovisade varumärkena ger en ganska heltäckande bild av utbudet. Produkterna i undersökningen är inhandlade företrädesvis på byggvaruhus på olika orter i landet. Produkterna förekommer även i annan detaljhandel och på Internet. Marknadskontrollens syfte Marknadskontrollen syftar till att säkerställa att produkter som placeras på den gemensamma marknaden uppfyller de krav som ställs på CEmärkning och på överensstämmelse med deklarerade egenskaper. Enligt standarderna kan tillverkaren deklarera egenskap inom viss intervall. Marknadskontrollen ska i sådana fall undersöka om de saluförda produkternas deklarerade egenskaper motsvarar de värden som uppmätts vid provning och inte om de uppfyller standarder eller föreskrifters krav. Det görs ingen värdering av de uppmätta värdena. Endast hur de relaterar till deklarerade värden kontrolleras. När det gäller egenskapen formstabilitet/dimensionsstabilitet så har alla produkterna testats trots att alla tillverkare inte angett något värde. I de fall det saknats har använts det rekommenderade värdet enligt Hus AMA 08. Redovisningen har inriktats på de produkter som är CE-märkta. Boverket slutförde arbetet 2014-2015 och då hade förordningen (EU) nr 305/2011, CPR 1 eller byggproduktförordningen blivit gällande fullt ut. En dokumentationskontroll mot byggproduktförordningen har därför skett hos de företag, distributörer och tillverkare, som Boverket har haft anledning att kontakta. Inledande uppgifter Slutrapport från White arkitekter inkom den 12 oktober 2010, Marknadskontroll av taktäckningsmaterial, Boverkets Dnr 1102-4604/2008. 1 EU förordning 305/2011, Construction Products Regulation, CPR

8 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Aktuella standarder SS-EN 13707:2004 Flexibla tätskikt Förstärkta bitumenbaserade tätskikt för tak Definitioner och karaktäriserande egenskaper SS EN 13956:2006 Flexibla tätskikt Plast och gummibaserade tätskikt för tak Definitioner och karaktäriserande egenskaper ENV 1187:2002, Test methods for external fire exposure to roofs, test 2. B-ROOF(t2) SS-EN 1928, Flexibla tätskikt Bitumen-, plast- och gummibaserade tätskikt för tak Bestämning av vattentäthet SS-EN 12039, Flexibla tätskikt Bitumenbaserade tätskikt för tak Bestämning av skyddsbeläggningens vidhäftning SS-EN 1297:2004, Flexibla tätskikt Bitumen-, plast- och gummibaserade tätskikt Metod för artificiellt åldrande genom långtidsexponering med kombinationen av UV-strålning, förhöjd temperatur och vatten SS-EN 12730, Flexibla tätskikt Bitumen-, plast och gummibaserade tätskikt för tak Bestämning av motstånd mot statisk belastning SS EN 12691:2006, Flexibla tätskikt Bitumen-, plast- och gummibaserade tätskikt för tak Bestämning av slagmotstånd SS-EN 1107-1, Flexibla tätskikt Bestämning av dimensionsstabilitet - Del 1: Bitumenbaserade tätskikt för tak SS-EN 12311-2:2010, Flexibla tätskikt - Bestämning av draghållfasthetsegenskaper - Del 2: Plast- och gummibaserade tätskikt för tak SS-EN 495-5, Flexibla tätskikt Bestämning av vikbarhet vid låg temperatur Del 5: Plast- och gummibaserade tätskikt för tak För shingel saknas standarer. System för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda Enligt standarden omfattas dessa produkttyper, taktäckning med bitumeneller plast/gummiprodukter av system 2 + för bedömning och kontroll av prestanda. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 9 Det innebär, enligt CPR bilaga V, att tillverkaren själv bestämmer produkttypen, provar produkten genom stickprov enligt den fastställda provningsplanen i fabriken samt utför tillverkningskontroll i fabrik. Det anmälda organet skall göra en första besiktning av anläggningen och tillverkningskontrollen i fabriken samt fortlöpande övervaka tillverkningskontrollen i fabriken. Antal provade produkter 54 olika varumärken identifierades. 40 produkter köptes in för testning och analys på båda laboratorierna. Dokumentkontroll Antal CE-märkta produkter Av de 40 produkterna var 23 CE-märkta och 17 inte CE-märkta. 3 CEmärkta produkter var samtidigt märkta med P-märkning och en produkt hade samtidigt typgodkännandemärkning. Från och med den 1 juli 2013 tillämpas byggproduktförordningen, CPR, fullt ut och byggproduktdirektivet CPD upphör att gälla. Från den 1 juli skall byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard vara försedda med prestandadeklaration och CE-märkas enligt kraven i CPR för att produkterna ska få sälja inom EU/EES. Som grund för prestandadeklaration ska tillverkarna upprätta teknisk dokumentation som beskriver alla relevanta delar i det erforderliga systemet för bedömning och kontroll av prestanda. Produkter som är CE-märkta kan eller får, vare sig enligt CPD eller CPR, inte samtidigt vara märkta med typgodkännandemärket. I några fall har tillverkaren och Boverket inte samma tolkning av byggproduktförordningen. Det är en vanlig uppfattning att standarden gäller före förordningen I samband med att Boverket kontaktat tillverkare/distributörer för att kontrollera deklarerad prestanda har Boverket även begärt in prestandadeklaration och CE-märkning. Har kontakterna skett med distributören så har de på ett föredömligt sätt kontaktat tillverkaren för att bristerna ska korrigeras.

10 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Resultat av kontrollen av prestandadeklaration I prestandadeklarationen ska tillverkaren bland annat ange vad produkten är avsedd att användas till och vilken prestanda den har när det gäller väsentliga produktegenskaper. Vilka dessa egenskaper är framgår av den harmoniserade standardens ZA1.-bilaga. Tillverkaren måste själv kontrollera vilka produktegenskaper som är relevanta beroende på respektive lands byggregler, där produkten är tänkt att säljas. Kontrollen av prestandadeklarationerna visar att tillverkarna uppfyller CPR s krav. I ett fall var prestandadekalrationen på engelska men det har rättats till. Resultat av kontroll av CE-märkning I samband med CPR s ikraftträdande den 1 juli 2013, genomförde Boverket en omfattande informationskampanj. Marknadskontrollen visar trots det på flera brister i CE-märkningen. De vanligaste felaktigheterna är, Andra märkningar, en eller flera, förkommer på CE-märkningen. De i prestandadeklarationen deklarerade egenskaperna finns inte med i CE-märkningen, ibland finns några få, ibland saknas alla. Detta är det vanligaste felet. I en del fall har man refererat till ett accompanying document och hävdat att det är svårt att uppfylla CE-märkningen när många egenskaper deklareras. Eftersom produkten i fråga vanligen 1-meter bred och flera meter lång ansåg Boverket till en början att detta synsätt saknade grund och accepterade inte detta argument om undantag. Mer om detta nedan. I stället för att ange egenskaperna i CE-märkningen har man ibland hänvisat till prestandadeklarationen på distributörens/tillverkarens hemsida. Det är OK att ha prestandadeklarationen på hemsida, men ett sådant förfarande kan inte ersätta kravet på att deklarerade egenskaper ska finnas i CE-märkningen. Ett vanligt fel för takprodukter är att man har en CE-märkning som är gemensamt för flera produkter och så har man ID-koder för respektive produkttyp lagts i bifogad tabell. Den specifika produkten identifieras därefter genom att dess ID-kod appliceras på själva produkten (rullen). Själva logotypen för CE-märket har varit felaktigt utformade. Tillverkarna har med stöd i CPR artikel 9.1 gjort gällande att CEmärkningen med hänsyn till produktens beskaffenhet kan anbringas i ett medföljande dokument. Boverket har inledningsvis tvärtom ansett att det torde vara enkelt att placera CE-märkningen på en produkt av den storleken som en takläggningsrulle har, bredd vanligen 1 meter och flera, minst 10, meter lång. Den skulle kunna fästas på de tejper som förseglar rullen. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 11 Vid ett möte mellan Boverket och företrädare för de svenska tillverkarna diskuterades frågor om CE-märkningen. På detta möte framkom att när det gäller proffsprodukterna bitumen och plastprodukter, så har branschen upplyst Boverket om att dessa produkter levereras på pallar och varje rulle är förseglad med två-tre tejpremsor. Vid läggningen smälter tejpen in i produkten. Branschen bedömer att en CE-märkning, som inte kan utformas så att den vid läggningen smälter in i produkten d.v.s. ingår i tejpen, i så fall måste avlägsnas innan läggning och därmed finns risk att produkten skadas. Dessutom skulle det medföra ett extra arbetsmoment och avser dessutom en upplysning som redan är känd för takläggaren. Boverket har därför ändrat uppfattningen att CE-märkningen måste ske direkt på rullen i alla fall. Om det är fråga om s.k. proffsprodukter, enligt dessa tre kriterier 1. det är fråga om försäljning till etablerade företag och i stora kvantiteter eller till specifika stora objekt, 2. att försäljning av produkten inte sker utan att personal på det företag som köper produkten genomgått utbildning för att lägga taket samt 3. att den som lägger materialet har noggranna monteringsanvisningar, så är det möjligt att CE-märkningen sker i medföljande dokument. Det är således möjligt att i t.ex. följesedlar, etikett på pall eller orderbekräftelse ange CE-märkningen med alla prestanda angivna. I övriga fall då produkten säljs i fackhandel eller för andra takbeläggningsmaterial gäller inte undantaget i Artikel 9.1. Då måste CEmärkningen ske på produkten t.ex. genom att den får ytterligare emballage (plast/papp) eller om den säljs pallvis, oftast inplastad, på pallens emballage. Detta motiveras av att dels sker valet av produkten på plats och kunden ska ha möjlighet att jämföra de tillgängliga produkternas prestanda, och dels kan det vara fråga om icke förbestämda kvantiteter (t.o.m. enstaka produkter). Då är det ytterst viktigt att det eller de exemplar som kunden köper är märkta. Oavsett typ av konsument ska produkten även åtföljas av nödvändiga bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter. CE-märkningen måste innehålla alla deklarerade prestanda. Kontroll av deklarerad prestanda Resultat av kontrollen av prestandan: De 40 produkterna delades in i tre produktgrupper

12 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial - bitumenbaserade, 27 produkter varav 16 var CE-märkta - plast/gummidukar, 8 produkter varav 4 var CE-märkta - shingel, 5 produkter, varav 3 var CE-märkta Dessa egenskaper testades: brandtålighet vattentäthet vidhäftning granulat UV-åldring statisk last slagmotstånd (dynamisk stans) dimensionsstabilitet (bitumen) formstabilitet (plast och gummiprodukter) vikbarhet/flexibilitet/böjlighet draghållfasthet När det gäller shingel så har testerna utförts enligt samma förutsättningar som för bitumenprodukterna, i ett lager. I praktiken läggs shingel alltid i flera lager. Det kan därför ifrågasättas om shingelprodukterna bör/ska testas enligt denna standard. I en del av testerna bestod shingelprodukterna testet i andra inte. Boverket anser därför att det inte går att dra några säkra slutsatser för shingelprodukterna. Testresultaten redovisas dock. Brandtålighet Enligt BBR ska, med vissa undantag, taktäckningsmaterial uppfylla klassificeringen B-ROOF(t2) och ska provas enligt EN 1187 test 2. Provningen skedde på det underlag som föreskrivits av tillverkaren i monteringsanvisning eller motsvarande. I de fall inga specifika underlag förskrivits placerades produkterna på cellplast (worst case). Samtliga 40 produkter testades. Resultatet visar att 80 % av de produkter som lagts på cellplast, som är lättantändligt, bestod inte testet. Det är troligt att dessa produkter hade kunna fått ett godkänt resultat om tillverkaren hade föreskrivit något eller ett annat underlagsmaterial. Tabell 1. Egenskapen brandtålighet Brandtålighet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 17 6 23 Ej deklarerat 6 11 17 Totalt 23 17 40 Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 13 Tabell 2. Egenskapen brandtålighet. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 11 3 14 Klarade ej testet 6 3 9 Totalt 17 6 23 61 % (14/23) av de som deklarerat egenskapen klarade testet. Om man bara räknar de produkter som var CE-märkta med deklarerad egenskap, klarade 65 % (11/17) testet. Av de sex icke CE-märkta produkterna som hade deklarerat egenskapen (4 bitumen och 2 plast/gummi)) klarade 3 av bitumenprodukterna testet men inte de övriga (1 bitumen och 2 plast/gummi). Nio klarade inte testet, fyra av dem testades på cellplast. Av de övriga fem var fyra bitumenproduktet på träspånskiva eller mineraull och en plast/gummiprodukt på mineralull. Slutsatser Testerna visar att det inte går att utläsa någon skillnad av brandtåligheten mellan materialen bitumenbaserade produkter och plast/gummibaserade när det gäller avvikelser från kraven i B- ROOF(t2). Däremot indikerar en jämförelse mellan olika underlag att underlagets material har stor betydelse. Det är troligt att flera produkter fått ett godkänt resultat om tillverkaren hade föreskrivit något eller något annat underlagsmaterial. De kombinerade underlagen klarade sig bäst, inklusive cellplast i kombination med glasfilt eller med underlagspappen YAM 200. Ingen produkt som lagts på glasfilt eller YAM 200 underkändes. På ren cellplast klarade endast ett fåtal produkter testet. De få produkter som klarade testet på cellplast kan eventuellt innehålla en större mängd flamskyddsmedel än de som inte klarade testet. Shingelprodukterna klarade sig generellt utan anmärkning. Avvikelser, både de som bedömts som stora och små, av 7 CE-märkta produkter som har deklarerat egenskapen brandtålighet har föranlett ytterligare utredning. Fem tillverkare/distributörer har tillskrivits och ombetts att komma in med förklaring och uppgift om hur avvikelsen ska åtgärdas.

14 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Många av produkterna säljs endast till företag vars personal har genomgått utbildning för att montera produkten korrekt. Det kan vara en förklaring till att det saknats monteringsanvisningar eller att dessa varit bristfälliga så det inte klart framgå om produkten kan läggas på cellplast, vilken den provats på. Tre av företagen har kompletterat monteringsanvisningarna. Fyra av företagen visade nya tester där produkten bestod brandtålighetskravet. Tillfredställande förklaringar/tester har därmed lämnats. Vattentäthet Testerna utfördes enligt metod A i EN 1928. Produkterna utsattes för vattentryck på 10 kpa under 24 timmar. Samtliga 40 produkter testades. Shingel har testats enligt samma förutsättningar som för bitumenprodukterna, i ett lager. I praktiken läggs shingel alltid i flera lager. Tabell 3. Egenskapen vattentäthet Vattentäthet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 17 5 22 Ej deklarerat 6 12 18 Totalt 23 17 40 Tabell 4. Egenskapen vattentålighet. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 17 5 22 Klarade ej testet 0 0 0 Totalt 17 5 22 22 produkter (17 av dessa var CE-märkta) hade deklarerat egenskapen även om de flesta angett vattentät eller tät i stället för vattentäthet. Slutsats Samtliga 22 produkter som har deklarerat vattentäthet klarade testerna, även shingelprodukten. Vidhäftning granulat Vidhäftning av granulatet mäts i procentandel material som slits bort då materialprovet utsätts för slitage under vissa testförhållanden. Enligt standarden EN 13707:2004 är gränsvärdet max 30 % om inte tillverkaren föreskriver ett lägre värde. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 15 Av de 27 bitumenprodukterna testades 25, två saknade granulat, samt de 5 shingelprodukterna, totalt 30 produkter. Tabell 5. Egenskapen vidhäftning granulat Vidhäftning granulat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 11 1 12 Ej deklarerat 6 12 18 Totalt 17 13 30 Tabell 6. Egenskapen vidhäftning granulat. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 9 0 9 Klarade ej testet 2 1 3 Totalt 11 1 12 Slutsatser Av de 11 CE-märkta produkterna överskreds gränsvärdet i två fall. Granulat som ligger kvar gör att taket motstår UV-strålning bättre, men enskilt bedöms inte avvikelse avseende denna egenskap vara skäl för ytterligare utredning. UV-åldring UV-åldring provas genom att man iakttar synliga förändringar efter att provkropparna utsatts för 1000 timmar UV-strålning i kombination med hög temperatur och vatten. Testet görs mot EN 1297:2004. Samtliga åtta plast/gummiprodukter testades samt de två bitumenprodukter som saknade granulat, totalt 10 produkter. Tabell 7. Egenskapen UV-åldring UV-åldring CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 3 1 4 Ej deklarerat 3 3 6 Totalt 6 4 10 Tabell 8. Egenskapen UV-åldring. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 3 1 4 Klarade ej testet 0 0 0 Totalt 3 1 4 Av de åtta testade produkterna hade 4 deklarerat att produkten skulle uppnå godkänt resultat alternativt no cracking. 3 av produkterna var CE-märkta. Slutsats

16 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial Samtliga provade produkter, även de som inte deklarerat egenskapen, uppvisade motstånd mot UV-åldring i enlighet med standarden. Statisk last Motstånd mot statisk belastning provas genom att produkterna utsätts för en specifik last under 24 timmar. Produkterna ska motstå en punktbelastning utan att lasten punkterar materialet. Provningen utförs på mjukt underlag (50 mm tjock cellplast) enligt EN 12730:2001, metod A. Enligt produktstandarden ska produkten tåla en minsta last som är lika med tillverkarens deklarerade gränsvärde. Testmetoden bedöms vara relativt osäker. Det värde som vanligen deklareras är 20 kg, vilket är lika med AMAs (AMA Hus 08) rekommenderade värde. Samtliga 27 bitumen - och 4 shingelprodukter testades, totalt 31 st. När det gäller shingel så har testerna utförts enligt samma förutsättningar som för bitumenprodukterna, i ett lager. I praktiken läggs shingel alltid i flera lager. Ingen av dessa produkter hade deklarerat ett värde. Antal shingel anges inom parentes i tabellerna nedan. Tabell 9. Egenskapen statisk last Statisk last CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 11 (0) 2 (0) 13 Ej deklarerat 8 (3) 11 (1) 18 (4) Totalt 19 (3) 13 (1) 31 (4) Tabell 10 Egenskapen statisk last. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 9 1 10 Klarade ej testet 2 1 3 Totalt 11 2 13 Slutsatser Ingen av de 4 shingelprodukterna hade deklarerat ett värdet och de klarade inte heller testet. Två av de 9 CE-märkta produkterna uppfyllde inte testet. Boverket har avstått att kontakta tillverkare/distributör då testmetoden är osäker. Slagmotstånd (dynamisk stans) Motståndförmåga mot slag provas genom att produkten får utstå att en viss massa som släpps från en rekommenderad fallhöjd på 1000mm då Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 17 produkten ligger på ett mjukt underlag (50 mm cellplast). Detta motsvarar provning enligt EN 12691, metod B. I de fall tillverkaren har deklarerat metod A (hårt underlag) har den metoden använts. Gränsvärdet uttrycks som minsta fallhöjd. Produkterna har även testats mot fallhöjden 2000 mm. Har tillverkaren deklarerat ett gränsvärde har produkten även testats mot det värdet. Samtliga 40 produkter testades. Tabell 11. Egenskapen slagmotstånd (dynamisk stans) Slagmotstånd CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 14 3 17 Ej deklarerat 9 14 23 Totalt 23 17 40 Tabell 12. Egenskapen slagmotstånd (dynamisk stans). Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 12 3 15 Klarade ej testet 2 0 2 Totalt 14 3 17 Slutsatser Två av de som deklarerat värde bestod inte testet, dessa två var CEmärkta bitumenprodukter. Samtliga övriga produkter som deklarerat egenskapen klarade testet. Av de två som visade avvikelser i testet fanns en kvar på marknaden. Vid kontroll mot prestandadeklarationen visade det sig att produkten numera anger en lägre prestanda än vid testets genomförande. Formstabilitet eller dimensionsstabilitet Test av formstabilitet innebär att man mäter dimensionsförändringen i ett material efter att det har utsatts för hög värme (80 o C). Resultaten redovisas som förändringens procentandel av den initiala längden. Det bör noteras att detta är en relativt svår metod och man bör därför vara försiktig med att dra definitiva slutsatser. För bitumenprodukter benämns egenskapen som dimensionsstabilitet och för plast/gummiprodukter kallas det formstabilitet. Bitumenprodukter testas enligt EN 1107-1, metod B och plast/gummiprodukterna mot EN 1107-2. Produktstandarderna för dimensionsförändringar uppger inte något högsta tillåtna värde utan föreskriver att formstabiliteten skall vara mindre eller lika med tillverkarens deklarerade gränsvärde. Anges

18 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial inget värde har laboratorierna använt det rekommenderade värdet i Hus AMA 08 som referens. a) Dimensionsstabilitet- Bitumenprodukter och shingel Tabell 13. Egenskapen Dimensionsstabilitet- bitumenprodukter och shingel Dimensionsstabilitet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 14 3 17 Ej deklarerat 6 9 15 Totalt 20 12 32 Tabell 14. Egenskapen Dimensionsstabilitet- bitumenprodukter och shingel. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 7 2 9 Klarade ej testet 7 1 8 Totalt 14 3 17 Slutsats Räknat med en felmarginal på 0,12 procentenheter (0,1 vid avrundning) uppvisade de sex bitumenprodukterna ett resultat över gränsvärdet vid provning hos TI, dvs de klarade inte testet. Fyra av dessa produkter deklarerade ett gränsvärde på 0,2 eller 0,3 %. SP rapporterade generellt sett lägre dimensionsförändringar och uppmätte ingen förändring som låg över gränsvärdet plus felmarginal. Detta indikerar att testmetoderna kan ha skiljts sig åt mellan de två laboratorierna. För bitumenprodukterna visa testresultaten från de olika laboratorierna således stora skillnader och de kan inte ligga till grund för några särskilda åtgärder från Boverkets sida. Detta förhållande och med beaktande att det är fråga om en relativt svår metod där stor försiktighet om slutsatserna är påbjudet, medför att Boverket inte vidtar några ytterligare åtgärder. b) Formstabilitet- Papp/gummiprodukter Tabell 15. Egenskapen Formstabilitet- Papp/gummiprodukter Formstabilitet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 3 2 5 Ej deklarerat 1 2 3 Totalt 4 4 8 Tabell 16. Egenskapen Formstabilitet- Papp/gummiprodukter Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 3 2 5 Klarade ej testet Totalt 3 2 5 Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 19 Slutsatser Alla plast/gummiprodukter som hade deklarerat ett värde uppvisade ett resultat under det deklarerade eller det rekommenderade gränsvärdet. Även de produkter där tillverkaren hade deklarerat ett gränsvärde som var högre än rekommendationen, höll sig under det rekommenderade värdet 0,3%. Resultaten låg med god marginal inom det deklarerade eller rekommenderade gränsvärdet. För denna egenskap finns därför inget skäl att vidta ytterligare åtgärder. Vikbarhet - flexibilitet/böjlighet vid låg temperatur Bitumenprodukter och Shingel Bitumenbaserade produkter, inklusive shingel, testades enligt EN1109 avseende böjlighet vid låg temperatur. Produkten böjdes vid låg temperatur och utvärderades därefter genom observation av eventuella synliga sprickor. Böjligheten testades för både ovan- och undersida samt före och efter åldring. 32 produkter testades Enligt produktstandarden EN 13707:2004, som gäller bitumenprodukter, ska flexibiliteten vid låg temperatur ligga inom tillverkarens deklarerade gränsvärde. Gränsvärdet uttrycks som den lägsta temperaturen vid vilken produkten bibehåller sin böjlighet. AMA Hus 08 rekommenderar att produkten ska tåla att böjas vid -15 C före åldring. Temperaturen vid provning sattes till det deklarerade gränsvärdet, alternativt det rekommenderade värdet. Tabell 17. Egenskapen vikbarhet, bitumenprodukter och shingel Vikbarhet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 16 3 19 Ej deklarerat 3 10 13 Totalt 19 13 32 Tabell 18. Egenskapen vikbarhet, bitumenprodukter och shingel. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 12 2 14 Klarade ej testet 4 1 5 Totalt 16 3 19 19 produkter hade deklarerat egenskapen (18 bitumen och 1 shingel) av dessa var 17 CE-märkta. I de flesta fall låg gränsvärdet på -20ºC eller - 22ºC före åldring. En större andel produkter med deklarerade gränsvär-

20 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial den bestod testet, jämfört med de produkter som bedömdes i enlighet med det rekommenderade värdet. Tre bitumenprodukter sprack på ovan- eller undersidan då de testades vid deklarerad temperatur (-20/-22 C). Ytterligare en bitumenprodukt sprack på undersidan vid den rekommenderade temperaturen -15 C. Samtliga shingelprodukter sprack på undersidan och i flera fall även på ovansidan. Även här är det oklart om det är lämpligt att bedöma shingelprodukter efter bitumenstandarden. Testerna visar att shingelprodukterna är mer känsliga för böjning vid låg temperatur än bitumenprodukterna. Slutsatser Fyra produkter visade avvikelser och tillverkare/distributör kontaktades. Två produkter var kvar på marknaden. Båda deklarerar lägre värden än de som uppgavs vid testen. Ytterligare åtgärder inte nödvändiga. Vikbarhet, plast och gummiprodukter Enligt produktstandarden EN 13707:2004 ska vikbarheten vid låg temperatur vara mindre eller lika med det av tillverkaren deklarerade värdet. Det deklarerade värdet uttrycks som den lägsta temperatur vid vilken produkten tål att testas avseende vikbarhet. AMA Hus 08 rekommenderar att produkten tål vikbarhet vid -30 C. Testet gjordes före och efter artificiell åldring. Samtliga åtta plast/gummiprodukter testades. Tabell 19. Egenskapen vikbarhet, plast och gummiprodukter Vikbarhet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 3 2 5 Ej deklarerat 1 2 3 Totalt 4 4 8 Tabell 20. Vikbarhet, plast och gummiprodukter. Antal produkter med deklarerat värde. Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 3 2 5 Klarade ej testet 0 0 Totalt 3 2 5 Fem produkter hade deklarerat egenskapen, tre av dem var CE-märkta. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 21 Slutsats Samtliga produkter har testvärden som överensstämmer med deklarerade värden både före och efter åldring. Draghållfasthet Alla åtta plast- och gummiprodukter testades avseende draghållfasthet genom att produktprover drogs ut med viss hastighet tills de brast. I detta test (EN 12311-2, metod A) mättes den maximala dragkraften som produkten tålde att utsättas för, och den maximala töjningen som uppnåddes vid denna dragkraft. Produkterna testades före och efter artificiellt åldrande. Produktstandarden EN 13956:2005 föreskriver att den maximala dragkraften, respektive den maximala förlängningen, ska vara större eller lika med det av tillverkaren deklarerade värdet. Tabell 21. Egenskapen draghållfasthet Draghållfasthet CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Deklarerat 3 2 5 Ej deklarerat 1 2 3 Totalt 4 4 8 Tabell 22. Egenskapen draghållfasthet. Antal produkter med deklarerat värde Deklarerat CE-märkta Ej CE-märkta Totalt Klarade testet 2 1 3 Klarade ej testet 1 1 2 Totalt 3 2 5 Resultat Fem produkter hade deklarerat egenskapen, tre av dem var CE-märkta. Två produkter uppnådde inte det deklarerade värdet vid testning, en av dem var CE-märkt. Slutsats Boverket kontaktade denna tillverkare/distributör som visade att prestandadeklarationen redovisade ett lägre värde än det som testet grundades på. Summering av kontrollen av egenskaperna Avvikelser av betydelse från de deklarerade egenskaperna har framkommit avseende egenskaperna - Brandtålighet - Slagmotstånd (dynamisk stans)

22 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Takbeläggningsmaterial - Vikbarhet (flexibilitet/böjlighet) - Draghållfasthet Boverket har kontaktat tillverkarna/distributörerna och bett om en förklaring och redogörelse för hur avvikelserna kommer att rättas till. Boverket har härvid haft inriktningen att den produkt som i dag finns på marknaden skall vara korrekt. Tillverkarna har bemött Boverkets testresultat, vilket har redovisats tidigare under respektiver egenskap. Samtliga avvikelser ha kunna vederläggas med antingen nya tester eller acceptabla förklaringar. En förklaring till avvikelser på brandtåligheten var att den testats på ett underlag som tillverkaren inte föreskrev men uppgiften saknades eller var otydlig i monteringsanvisnigen. Eller att monteringsanvisningen inte följde med produkten därför att den säljs endast till de som genomgått utbildning i hur man gör. När ett testlaboratorium får en sådan produkt blir den i så fall inte testad rätt. Boverkets marknadskontroll ger inga indikatorer att det skulle finnas några felaktiga eller farliga produkter på marknaden. Genomgående har shingelprodukterna, som inte har någon egen teststandard, testats enligt standarden för bitumenprodukter. I dessa tester har shingel lagts såsom teststandareden föreskriver i ett lager. Resultatet för shingel blir därför inte helt rättvisande eftersom man lägger shingel i flera lager. Trots detta har shingelprodukterna klarat de väsentliga egenskaperna brandtålighet och vattentäthet i testerna, men däremot inte statisk last eller vikbarhet. Slutsatser De olika laboratorierna har i ett fall kommit fram till divergerande testresultat. En förklaring kan vara att det är fråga om en svår testmetod. Frågan om man tillämpat samma testmetod på olika sätt uppkommer dock. Den marknadskontroll som genomförts har testat många olika egenskaper, vilket också framgår ovan. Formerna för marknadskontrollen har utvecklats under åren och Boverket numera inte testar alla egenskaperna som framgår av standarden utan riktar testerna i huvudsak till de väsentligaste egenskaperna. Boverket

Proaktiva ärenden, marknadskontroll, slutrapport, Takbeläggningsmaterial 23