Framtagande av principförslag för system för hämtning, lagring och användning av humanurin från enskilda fastigheter i Nacka kommun

Framtagande av principförslag för system för hämtning, lagring och användning av humanurin från enskilda fastigheter i Nacka kommun Slutlig version 2003-05-11 Mats Johansson & Anna Richert Stintzing VERNA Ekologi AB VERNA Ekologi AB 1

1. Inledning VERNA Ekologi AB har fått i uppdrag av Nacka kommuns tekniska kontor att utarbeta ett principförslag för hur ett system för hämtning, lagring och användning av humanurin från enskilda fastigheter kan se ut. Detta beskrivs nedan i fyra olika delar: - System och teknik för hämtning av humanurin från enskilda hushåll - Krav på fastighetsägare vars uppsamlade urin hämtas genom kommunens försorg - Utformning och placering av lager för humanurin - Förslag på teknik och praktiskt genomförande för spridning av humanurin inom Nacka kommun Ett principförslag för ett system presenteras och konsekvensbeskrivs i den avslutande delen. Urinsorterande avloppssystem läget i dag? Urinsorterande toaletter har funnits på den svenska marknaden under 20-30 år. De flesta av dessa har varit enkla torrtoaletter eller multrum i plast för fritidsboende. Under 1990-talet har ett flertal modeller i sanitetsporslin utvecklats och sålts på den svenska marknaden. Exempel är Wost Man Ecologys enkel- och dubbelspolade toaletter, Dubblettens dubbelspolade modell samt på senare år också Gustavsbergs urinsorterande dubbelspolade modell. Uppskattningsvis har det sålts mellan 7 000-10 000 urinsorterande toaletter i porslin i Sverige. Om man också räknar in enklare urinsorterande modeller i plast avsedda för fritidshus och urinsorterande insatser till utedass (t ex Dass-Isak) blir antalet mångfaldigt större. I flerbostadshus inom kommunalt VA-område är antalet installationer fortfarande relativt få men det finns ett antal projekt såväl i Stockholms län som i andra delar av landet med framgångsrika installationer av urinsorterande toaletter inom kommunalt VA-område. Exempel på detta är Understenshöjdens ekoby (44 hushåll) och Palsternackan (55 hushåll) i Stockholm, Ekostadsdelen Kullön (100 hushåll byggda i etapp 1 och 150 är under byggnation i etapp 2) i Vaxholm samt Ekoporten (18 hushåll) i Norrköping. Den främsta anledningen till att det satsas på urinsorterande system är att man i urinen, som endast utgör 1 % av den totala volymen avloppsvatten, hittar den största mängden växtnäring; kväve, fosfor, kalium och andra makro- och mikronäringsämnen. Om man avskiljer denna del så minskar man utsläppen av övergödande ämnen (kväve och fosfor) och får samtidigt möjlighet att återföra mycket av hushållens växtnäring till odlad mark. En annan effekt av urinsortering är att det minskar vattenanvändningen jämfört med en konventionell WC med mellan 15-25 liter per person och dygn. Forskning har visat att de hygieniska riskerna med urinsortering och användning av humanurin som gödning är mycket små. Forskning och riskvärderingar har genomförts och rekommendationer för lagring och spridning finns från Smittskyddsinstitutet m fl. Lagras humanurin minst 6 månader kan det i princip användas utan risk på alla sorters grödor. Om man som fastighetsägare vill använda urinen själv rekommenderas att om man ska äta växten/grönsaken rå så bör man vänta en månad mellan uringödsling och skörd. Om man själv använder urinen på t ex gräs, buskar eller andra växter som inte ska konsumeras råa så krävs ingen lagringstid ur hygiensynpunkt! VERNA Ekologi AB 2

Ett flertal FoU-projekt och miljösystemanalyser med LCA-perspektiv visar alltså att urinsortering i många fall är bättre ur hygien- och recipientskyddssynpunkt samt vad gäller hushållning med växtnäring, energi och andra naturresurser också är bättre än konventionella storskaliga och småskaliga tekniklösningar 1. I nuläget är det emellertid så att urinsortering i de flesta fall medför merkostnader för fastighetsägare, kommun och lantbrukare Detta beror på att det är en liten marknad, små volymer växtnäring, korta produktionsserier och liten konkurrens för toaletter samtidigt som skalfördelarna med en storskalig uppsamling och hantering ännu inte finns. Dessutom finns det ännu inte ett marknadsvärde för den utsorterade urinen, lika lite som det finns för slam från reningsverken. Man får alltså i ett kortare perspektiv räkna med kostnader för att återföra den uppsamlade växtnäringen till odlad mark 2. Hur gör andra kommuner som satsar på urinsortering? Det finns en rad kommuner runt omkring i landet vilka aktivt arbetar för att öka andelen urinsorterande avloppslösningar för enskilda fastigheter. De har också på olika sätt tagit ett ansvar för att bygga eller utveckla system för omhändertagande och återföring av humanurin. Tanums kommun 3 I Tanums kommun har man tagit en förvaltningsövergripande VA-policy vilken pekar ut källsorterande avloppslösningar som de som idag bäst uppfyller de stränga krav som kommunen ställer för att skydda de hårt belastade sjöarna och Västerhavet. Kommunen säger i policyn att en kretsloppsanpassad avloppslösning med återföring av näring till odlad mark alltid skall eftersträvas. För enskilda avlopp, dvs utanför kommunalt verksamhetsområde finns två godkända tekniklösningar: 1. Urinsortering med torr hantering av fekalier och lokal BDT-rening. 2. Urinsortering med lokal rening av fekalier och BDT-vatten. Man ställer också krav på att urinsortering skall vara första alternativ inom kommunalt verksamhetsområde vid nybyggnation och vid väsentlig ändring av befintlig byggnad. För avsättningen av den källsorterade humanurinen finns det flera olika alternativ för fastighetsägarna. Kommunen har det yttersta ansvaret för att det finns avsättningsmöjlighet för urinen. Fastighetsägarna kan dock själva organisera hämtning av urinen genom en av kommunen upphandlad entreprenör till en bestämd taxa. Möjlighet till att själv ordna ett avtal med lantbrukare eller att ta hand om urin på den egna fastigheten finns också, se nedan. Kommunen visar på 5 olika alternativ för omhändertagande av urin: 1. Inom kommunalt verksamhetsområde ansvarar Tekniska Nämnden för ledningar, tankar etc och för insamling av urin, samt ordnar via avtal med entreprenör/lantbrukare med tömning, hämtning och avsättning. 2. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan välja att buda om hämtning av urin till av Tekniska Nämnden upphandlad entreprenör/lantbrukare och där avgift framgår av renhållningstaxan. 3. Fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde kan söka tillstånd från Miljöoch byggnadsnämnden om att ha ett direkt avtal om tömning med en av de 6 1 Johansson et al, 2000. Urinsortering en del i kretsloppet. T17:2000, Formas förlag/byggforskningsrådet 2 Johansson (Red), 2002. Småskalig avloppsrening - en exempelsamling. Formas förlag. 3 Birgitta Jonsson, pers. komm., www.tanum.se VERNA Ekologi AB 3

lantbrukare i kommunen vilka idag hämtar och sprider urin på egen mark. Dessa lantbrukare har rapporteringsskyldighet vad gäller tömningar med kommunens miljökontor. 4. Om fastighetsägare utanför kommunalt verksamhetsområde vill vända sig till annan entreprenör/lantbrukare än de 6 av kommunen listade så kan man ansöka om tillstånd om detta hos miljökontoret. 5. Om tillstånd ges av Miljö- och byggnadsnämnden kan fastighetsägare få sprida urin på egen fastighet. Detta förutsätter att en rad villkor är uppfyllda. Västervik 4 I Västerviks kommun har man en avloppspolicy baserad på funktionskrav som ställer höga reningskrav och även krav på kretslopp av närsalter från enskilda avlopp inom Gamlebyvikens avrinningsområde. Gamlebyviken, där Västerviks tätort ligger, är en kraftigt övergödd vik av Östersjön. För att skydda viken har man fattat beslut om denna policy. Man ställer krav på att minst 50 % av kvävet och fosforn i de enskilda fastigheternas avloppsvatten ska kunna återföras till odlad mark. Detta innebär att i första hand källsorterande tekniklösningar, t ex urinsortering eller svartvattenavskiljning är aktuella. Kommunen har med s k LIP-bidrag byggt upp ett system för lagring och avsättning av humanurin i lantbruket. Kommunens entreprenör hämtar urin med hänvisning till renhållningstaxan. Linköping 5 I Linköpings kommun har först Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och sedan även Tekniska nämnden tagit principbeslut som förtydligar att humanurin som samlas upp i tank hos fastighetsägare är att betrakta som avfall enligt Miljöbalkens föreskrifter om avfallshantering. I samband med detta beslut har också Tekniska Nämnden beslutat att enskilda fastighetsägare ska undantas kostnader för den extra tömning som urintanken innebär. Detta eftersom kommunen i sin övergripande kretsloppsplan aktivt verkar för att miljö- och kretsloppsanpassa enskilda avlopp och att man inte vill att fastighetsägare vilka vidtar åtgärder i enlighet med detta inte ska påföras ytterligare kostnader. Kommunen ska alltså inte kommunicera dubbla budskap till fastighetsägarna. Dessutom bedöms de intäkter som Linköpings kommun på detta vis förlorar som mycket små i förhållande till den miljövinst som urinsorteringen innebär. För avsättningen har kommunen precis som Västervik byggt upp ett system med lagring och ansvar för avsättning för den urin som samlas in. Norrköping 6 Norrköpings kommuns Miljö- och Hälsoskyddsnämnd antog hösten 2002 nya riktlinjer för enskilda avlopp. Man säger att för att kunna klara den generella målsättningen om ett nollutsläpp av både bakterier och närsalter från enskilda avlopp så är den lättaste vägen att gå att vid källan avskilja urin och/eller fekalier. Enligt riktlinjerna kräver man med hänvisning till Miljöbalken att vid nybyggnation och installation av nya enskilda avlopp ska dessa utöver stränga krav på hygien- och recipientskydd också kunna återföra 50 % av kvävet och fosfor i avloppsvattnet. Detta innebär liksom i Västervik att i första hand urinsorterande anläggningar klarar dessa krav. Sedan november 2002 har man på detta sätt medverkat till att ge tillstånd till mer än 30 enskilda avlopp med urinsortering. Vad gäller avsättning har kommunen själv knutit avtal med lantbrukare vilka är villiga att ta emot humanurinen och sprida urinen. Hämtning sker genom kommunens försorg. Man arbetar 4 Anders Fröberg, pers. komm., www.vastervik.se 5 Anders Jörneskog, pers. komm. 6 Robert Sandsveden, pers. komm. VERNA Ekologi AB 4

med att ta fram beslut i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden samt Tekniska nämnden liknande de som Linköping tagit vad gäller förtydligandet av ansvar och taxesättning. Situationen i Nacka idag Det finns idag närmare 2000 enskilda avlopp i Nacka. Av dessa uppfyller många inte Miljöbalkens krav om längre rening än slamavskiljare. I ett 10-15-årigt perspektiv kommer man att utvidga det kommunala verksamhetsområdet till nästan hela kommunen. Undantag för detta kommer vara ca 300 fastigheter, bl a på öar, samt de fastighetsägare som väljer en s k kretsloppslösning. En kretsloppslösning ska möjliggöra återföring av den mängd närsalter som finns i urin och fekalier till odlad mark och i övrigt klara höga hygien- och utsläppskrav. Kriterier för detta togs av Nacka kommun redan 1996. För fastighetsägare vilka får en godkänd s k kretsloppslösning innebär det att man inte måste ingå i det kommunala verksamhetsområdet när sådant efterhand byggs ut. Hur många fastigheter med kretsloppslösning det kommer att finnas i kommunen är oklart men indikationer från de planområden där man nu bygger ut kommunalt VA är att antalet inte kommer att bli särskilt stort 7. Idag finns det flera urinsorterande toaletter av olika fabrikat i drift i kommunen bl a på Velamsunds naturskola samt i enskilda fastigheter på olika håll i kommunen. CIJA-tank är den av kommunen upphandlade entreprenören och ansvarar för slamtömning på enskilda fastigheter. De har avtal för detta fram till 2006. Det finns idag ca 1 700 abonnenter vilka har tömning av slamavskiljare, tömning av sluten tank eller tömning av bådadera. Andelen slutna tankar som tar emot allt avloppsvatten ökar i takt med att miljökontoret ställer krav på nollutsläpp i vissa områden av kommunen. Idag transporteras allt slam från trekammarbrunnar och slutna tankar till det kommunala avloppssystemet, det mesta töms ner i korsningen Gustavsviksvägen-Värmdövägen och går via Porsmossen till Käppala för rening 8. Utöver detta finns det också ca 500 fastigheter (ca 400 fritidshus och 100 permanenthushåll) som har latrinhämtning via kommunens försorg 9. Det finns lantbruk och odling inom kommunen även om detta är av relativt begränsad storlek. Exempel är Erstaviks gård samt de odlingar som finns vid Stora Nyckelviken, Velamsund och på andra ställen. Det finns också golfbanor inom kommunen; Björkhagens golfklubb som gränsar mot Stockholm samt Nacka golfklubb på gränsen till Värmdö kommun. Utöver detta finns också grönytor och parkmark vilka sköts av kommunens avdelning Park och idrott. Detta inbegriper parker, odling av sommarblommor, växthus och anläggningen vid Nyckelviken, idrottsplatser och annan mark 7 Birgitta Held-Paulie, Miljö- och samhällsbyggnad, pers. komm. 8 Anders Lindh, VA -chef, pers. komm. 9 Reine Lindqvist, pers. komm. VERNA Ekologi AB 5

Planeringsförutsättningar för det system för urinsortering som föreslås Utgångspunkt i detta arbete är att systemet ska dimensioneras för att det inom de närmaste åren ska fungera för upp till 20 40 hushåll med urinsortering. Detta innebär att den årliga produktionen av urin som kan komma att behöva samlas upp på fastigheterna blir 30-60 m 3. Den definitiva mängden varierar mellan 0,5-1 m 3 per person och år beroende på hur stor hemmavaron är, vilken toalett som används samt hur brukarna använder toaletten. Dessutom kan det i vissa fall vara så att fastighetsägaren vill använda urinen lokalt på fastigheten, efter att tillstånd inhämtas från miljökontoret, vilket kan minska volymerna något. Vi utgår i denna rapport att det system som ska byggas dimensioneras för att på sikt klara en årlig produktion på ca 40 m 3 urin. Detta eftersom utbyggnaden av urinsorterande toaletter i Nacka kommun idag är relativt långsam och att vi därför inte bör överdimensionera de insatser som föreslås i nuläget. Det är emellertid viktigt att beakta flexibiliteten för en vidare utbyggnad för de olika system som diskuteras. Generellt bör humanurin lagras minst 6 månader om det ska användas på grödor ämnade för livsmedelsproduktion. Om man gödslar gräsytor, fruktträd eller växter som inte ska konsumeras, och vidtar normala försiktighetsmått kan kortare lagringstid än så accepteras. 2. System och teknik för hämtning av humanurin från enskilda hushåll Ett system för återföring av humanurin behöver inte vara särskilt komplicerat. Denna typ av system finns uppbyggda på flera håll i landet och består i hög grad av konventionell och enkel teknik och rutinmässiga arbetsmoment. Den avgörande frågan är hur man på billigaste sätt för kommunen och på bästa sätt för miljön kan bygga upp och organisera tömning, transport, lagring och spridning av detta organiska gödselmedel 10. I korta drag kan systemet beskrivas på följande sätt: Figur 1. Uppsamling i tank på fastighet tömning av entreprenör transport till lager i kommunens/entreprenörens försorg tömning från lager och (ev. transport) spridning på den valda grödan/grönytan 10 Johansson et al, 2000. Urinsortering en del i kretsloppet. T17:2000, Formas förlag/byggforskningsrådet VERNA Ekologi AB 6

I tabellen nedan presenteras de olika delarna i systemet och ett förslag på möjlig ansvarsfördelning för olika delar och aktiviteter i Nacka kommun. Del i systemet för återföring Uppsamling i tank på fastighet Tömning av tank och transport till lager Lagring av urin Ev. transport och spridning av humanurin Uppföljning och kontroll Kommentar t ex ansvarig aktör Fastighetsägaren ansvarar och ska följa specifika krav uppställda av kommunen, se del 3 nedan. Tillstånd krävs för spridning på egen tomt. Kommunens entreprenör ansvarar i enlighet med avtal med kommunen. I detta bör ingå att dokumentation av ungefärliga mängder insamlad urin från respektive fastighet ska dokumenteras. Kommunen i form av Renhållningsförvaltningen alternativt kommunens entreprenör ansvarar. Lagringsplats kan upplåtas av Teknisk produktion I det senare fallet måste detta avtalas separat. Kommunen i form av Renhållningsförvaltningen bör ha huvudansvaret för att detta sker och kan om lämplig aktör finns överlämna ansvaret för spridning till denna. Kan t ex vara en lantbrukare. Avtal för transport och spridning skall upprättas. Tekniska kontoret ska ansvara för att följa upp och dokumentera att alla delar i systemet fungerar och om så krävs informera Miljökontor och andra inom kommunen. I vissa fall kan fastighetsägaren själv tillåtas använda urinen på den egna tomten. Detta är möjligt under förutsättning att Miljö- och hälsoskyddskontoret godkänner detta i varje enskilt fall. Utgångspunkten är att en yta med gräs, buskar eller annan beväxt mark på minst 150 m 2 per person finns på fastigheten och att fastighetsägaren är informerad om hur gödslingen bör ske för att säkerställa hygien och minimera risk för lukt och läckage av närsalter. VERNA Ekologi AB 7

3. Krav på fastighetsägare vars uppsamlade urin hämtas genom kommunens försorg Här presenteras de krav som kommunen bör ställa på fastighetsägare som har urinsorterande system och vars urin hämtas genom kommunens försorg. Fastighetsägaren ska: - anvisa och tydligt märka den tank som urinen samlas upp i. Märkningen bör innehålla följande information: fastighetsbeteckning, typ av tank, volym på tanken samt ev. annan viktig information för entreprenören vid tömning. - i samband med tömning se till att tanken kan öppnas/är öppen och att tömning lätt kan ske - kommunicera ev. tekniska problem eller frågetecken till kommunen eller kommunens entreprenör - se till att en så liten mängd spolvatten som möjligt kommer till urintanken. Detta innebär t ex att minimera mängden vatten för spolning samt rengöring. Dessutom bör ev. läckage t ex från rinnande toalettstol till urinledningar och tankar minimeras. Anledningen till detta är att värdet av urinen minskar ju mer utspädd produkten är. Krav på tankens utformning: - Tanken ska dimensioneras så att en årlig produktion av humanurin från ett åretruntboende kan samlas upp. Detta innebär att för ett enfamiljshushåll med tre personer ska den vara minst 2 m 3, helst större. Om hushållet består av fler personer eller om man har hög hemmavaro bör urintanken vara större än 2 m 3. Tanken och ledningar ska ej vara av metall, och ska även vara täta för såväl in- som utläckage. - Ledningar och tankar ska kunna inspekteras och renspolas och tanken ska tryckutjämnas men ej ventileras. - Inkommande ledning till tanken bör böjas ner mot botten och mynna i tankens nedre del för att minska omblandning av urinen. - Tanken ska ha en manlucka, helst placerad nära inkommande ledning som gör det möjligt att inspektera hela tankens innandöme - Tanken ska uppfylla PBLs krav på barnsäkerhet och lock etc. Tanken ska helst kunna låsas. - Tanken ska placeras på tomten i enlighet med de krav som idag ställs på slamavskiljare och slutna tankar i Nacka kommun VERNA Ekologi AB 8

4. Utformning och placering av lagring för humanurin. Eftersom det i nuläget inte finns särskilt många urinsorterande toaletter i kommunen och egentligen ingen organiserad uppsamling av humanurin så bör systemet som väljs för lagring av humanurin dels vara flexibelt och dels ha låga initiala kostnader. Placering och detaljutformning är givetvis beroende på var och hur urinen kommer att användas som gödselmedel men några generella utgångspunkter för utformningen av lagring är emellertid: - Lagringstankarna ska vara lufttäta och inte medföra luftväxling. - Fyllning och tömning ska kunna göras på ett enkelt och tidseffektivt sätt med olika typer av utrustning. - Den organisation/enhet som ansvarar för fyllning, lager och tömning/spridning ska ha rådighet över den plats där urinlagret placeras. - Så långt som möjligt bör befintlig teknisk utrustning etc. nyttjas. - Tankarna ska placeras så nära som möjligt den plats där spridning ska ske. - Tankarna ska om möjligt möjliggöra att lagrad urin inte blandas med färskare urin eftersom lagringen innebär en hygienisering. - Valet av lagringstankar ska vara flexibelt i förhållande till en successiv utbyggnad och ökning av antalet hushåll varifrån urinen hämtas in samt för andra framtida förändringar. Nedan presenteras flera tekniskt möjliga alternativ för lagring av humanurin. Vid en successiv utbyggnad kan dessa kombineras på olika sätt för att minimera kostnader och motsvara den mängd humanurin som kan samlas upp. Mindre portabla tankar Många mindre 1 m 3 sockerbitar / Cipax-tankar vilka successivt köps in och sedan används vid spridning via självfall från ett lastbilsflak eller motsvarande. Kostnad, nyanläggning Möjlig placering Fördelar Nackdelar Kommentar 500 kr i inköp per 1 m 3 -tank. Kan ställas upp på många olika ställen. Flexibel lösning, är lätta att transportera och urin kan utan problem köras för spridning till flera olika platser. Låg investeringskostnad Kan fungera både som uppsamlings- och lagringstank om flera tankar används för respektive hushåll. Kan användas för spridning utan pump för mindre mängder, t ex i trädgårdsodling. Förmodligen kort teknisk livslängd. Svårare och mer tidskrävande att fylla och tömma lagringstankarna eftersom volymen från en tankbil måste tömmas i flera tankar. Olämplig att använda om man har stora mängder urin som ska lagras och sedan spridas på ett ställe. Okonventionell lösning som ger stora frihetsgrader. Erfarenhet finns från lagring och transport av humanurin i dessa tankar. Lagrad humanurin kan i små volymer på ett enkelt sätt transporteras till olika ställen VERNA Ekologi AB 9

Större portabel/flyttbar tank Ett exempel på en tank av detta slag skulle kunna vara en tankvagn eller motsvarande vilken körs ut och placeras på ett lämpligt ställe 11. Kostnad, nyanläggning 50 000 kr i inköp för ca 50 m 3 begagnad tank, 200 kr/dygn i hyra för en tankvagn på 14 m 3 Möjlig placering Kan placeras på många olika ställen. Den mindre tanken är enkel att transportera. Dock inte den stora tanken. Fördelar Beprövat, relativt lång teknisk livslängd Flexibelt både för utbyggnad samt för transport av humanurinen. Nackdelar Ej permanent lösning. Dyr lösning om man hyr tanken. Kommentar Lösning med stora frihetsgrader. Tankvagnarna kan transporteras till platsen där spridning sker på enkelt sätt. Större ballongtank i presenning av förstärkt plast. Även kallad Hardy-tank 12 Kostnad, nyanläggning Investeringen blir ca 500-700 kr/m 3 dvs.25-30 000 kr för 40 m 3 (omräknat från Sjöberg 2003). Möjlig placering Bör absolut byggas på mark som kommunen äger. Bör om möjligt läggas så att de är skyddade alternativt inhägnade. Fördelar Flexibel lösning, kan relativt lätt flyttas. Låg investeringskostnad jämfört med att bygga betongtank. Konventionell teknik för lagring som prövats sedan 1996 vid Bornsjön av Stockholm Vatten med goda erfarenheter. Nackdelar Osäker teknisk livslängd Kommentar Kraven på en tank av detta slag är att den lätt måste kunna angöras för såväl transportbilar som tankvagnar/spridarutrustning. 11 Ragn Sells Göran Gardell, pers medd 12 Se en bra beskrivning och bilder i: Johansson et al, 2000. Urinsortering en del i kretsloppet. T17:2000, Formas förlag/byggforskningsrådet VERNA Ekologi AB 10

Bygga betongtank på central plats t ex vid kommunens depå Innan detta alternativ är aktuellt bör man undersöka om det redan finns möjligheter till lagring, t ex i oanvända gödselbrunnar hos lantbrukare i kommunen. Om nyanläggning sker gäller nedanstående: Kostnad, nyanläggning Möjlig placering Fördelar Nackdelar Kommentar 800-1 000 kr/m 3 dvs. 32-40 000 kr (omräknat från Sjöberg, 2003 baserat på att en tank om 300 m 3 byggs). Troligtvis i den övre delen av kostnadsintervallet om en mindre tank anläggs. Till detta kommer också kostnad för täckning. Bör absolut byggas på mark som kommunen äger. Beprövat, lång teknisk livslängd Oflexibel lösning Hög investeringskostnad Kraven på en tank av detta slag är att den lätt måste kunna angöras för såväl transportbilar som tankvagnar/spridarutrustning. Förslag på uppbyggnad och utformning av lager för humanurin Vårt förslag till uppbyggnad av lager för humanurin är att man initialt köper in ett mindre antal 1 m 3 - tankar s k sockerbitar, förslagsvis 5-10 st. Dessa placeras efter att de fyllts på kommunens mark t ex vid kommunens förråd på Utskogsvägen eller på Nyckelviken / Velamsund om dessa områden väljs som lämpliga till att ta emot urin för gödning. I ett lite längre perspektiv kan ett behov av en större lagringstank finnas. Då anser vi att man bör satsa på den typ av ballongtank som idag används av Stockholm vatten vid Bornsjön. Denna kan måttbeställas vad gäller volym och är en inte alltför dyr permanent lösning för lagringen. VERNA Ekologi AB 11

5. Förslag på teknik och praktiskt genomförande av spridning av humanurin inom Nacka kommun. Urin är ett fullvärdigt gödselmedel som innehåller alla växtnäringsämnen som en gröda behöver i väl balanserad mängd. Det finns erfarenheter från Sverige och utlandet av hur man använder urin, framför allt inom lantbruk, grönsaksodling och småskalig fritidsodling. Växtnäringsinnehållet i urin varierar med utspädningsgraden. En uppskattning baserad på tidigare erfarenheter av urinsorterande toalettsystem är att en kubikmeter urin innehåller ca 2 kg kväve, vilket oftast är det näringsämne som man dimensionerar givan utifrån. Man bör eftersträva en så hög koncentration av urinen som möjligt. Urinen från de 30-40 hushållen (40 m 3 ) innehåller ca 80 kg kväve, vilket inom lantbruket räcker till ca en hektar spannmål. Här beskrivs flera olika alternativ för grödor och grönytor som kan gödslas med humanurin. Gräsytor, vägrenar etc, fotbollsplaner, parkmark, golfbanor Mängden gödsel som tillförs gräsytor beror till stor del på hur intensivt de sköts. En golfgreen kan gödslas med 150-300 kg kväve per hektar och år, en extensivt skött grässlänt kanske inte gödslas alls. I parksammanhang gödslas vissa gräsmattor med ca 100 kg kväve per hektar, i andra fall väljer man att låta gräsklippet återföras till gräsmattan, och då behöver man inte gödsla. Golfbanor gödslas i regel med pelleterade gödselmedel. Det brukar finnas anläggningar för bevattning av golfbanor, och en person som är tekniskt ansvarig för skötseln av golfbanan. Detsamma gäller fotbollsplaner vilka ofta gödslas nogsamt med såväl snabb- som långsamverkande gödselmedel efter att analys på markens innehåll av näring gjorts. Spridningstidpunkten för kväverika gödselmedel är från april till september. Areal som krävs för att sprida urin från 30-40 hushåll Spridningsmetod, lämplig aktör som ansvarar för spridning Kommentar om tekniska aspekter vid spridning Kostnad per år för att sprida urinen Kommentar om lämpligheten för att uringödsla grödan Två stora fotbollsplaner (1 ha) går åt för att sprida 40 m 3 urin. Vägslänter gödslas med mindre givor, vilket gör att urinen räcker till ca 2 ha vägslänt. Urinen kan även användas till att gödsla ca 1 hagräsmatta i park. Spridningsutrustning för urinen finns inom lantbruket. I parkeller fotbollssammanhang är det ovanligt med flytande gödselmedel, vilket gör att spridningsutrustning t ex tankar och pumpar kan behöva anskaffas/hyras. Lämplig aktör för att genomföra spridning i Nacka kommun är Park och idrott. Det är viktigt att urinen sprids så nära markytan som möjligt, och att det inte bildas sk aerosoler, vilket sker när en vätska sprutas genom ett litet munstycke ut i luften. Släpslangar eller perforerade slangar som ligger på marken är lämpliga spridningsmetoder. Urin kan pumpas relativt enkelt. Anskaffning av spridningsutrustning är en engångskostnad. Om utrustning hyrs blir det en årlig kostnad. Arbetskostnader för spridning beräknas utifrån att spridning av gödselmedel på en fotbollsplan beräknas ta högst en halv dag inklusive ställtider. Denna användning av urinen minskar behovet av konventionell gödsling av t ex gräsmattor eller fotbollsplaner, vilket är positivt. Tidpunkten när man kan sprida urinen är längre än för andra grödor, vilket kan vara en fördel. VERNA Ekologi AB 12

Odlad mark: vall, spannmål osv. Inom lantbruket finns en vana att hantera flytande gödselmedel. Växtnäringshalten i humanurinen är relativt låg, värdet i humanurinen ökar ju mer koncentrerad den är. Spridningstidpunkten är från maj till juli. Areal som krävs för att sprida urin från 30-40 hushåll Spridningsmetod, lämplig aktör som ansvarar för spridning Kommentar om tekniska aspekter Kostnad per år för att sprida urinen Kommentar om lämpligheten för att uringödsla grödan 40 m 3 urin räcker till ca ett hektar åkermark. Detta är en mycket liten mängd gödselmedel för en lantbrukare. Urinen bör spridas med släpslang. En metod för att minska markpackningen är Neueros matarslangsystem. Även vanliga släpslangspridare inom lantbruket fungerar bra. Tekniken för flytande gödselmedel är väl känd inom lantbruket. Om inte lantbrukaren själv har spridningsutrustning finns den att hyra via maskinring. Neueros kostnad för att sprida humanurin med matarslang och släpslangar vid Bornsjön: 25 kr/m3 + 600 kr i framkörning. Priset förutsätter att man sprider stora volymer så troligtvis skulle kostnaden för spridning av 40 m 3 bli stor. Urin är ett fullgödselmedel som ger nästan lika god effekt som handelsgödsel baserat på kväveinnehållet. Trädgårdsodling på friland 40 m 3 urin beräknas kunna användas som gödselmedel på knappt 1 hektar trädgårdsodling på friland. Spridningstidpunkten är från maj till juli. Lämpliga grödor är sådana som kräver mycket växtnäring, t ex kålväxter. Vid användning av urin till grönsaksgrödor bör man vara noggrann med hygieniseringen. Urinen skall lagras i minst 6 månader, och det bör gå minst en månad mellan spridning och skörd. Areal som krävs för att sprida 40 m 3 urin räcker till knappt 1 ha trädgårdsodling på urin från 30-40 hushåll friland. Spridningsmetod, lämplig aktör Spridningen bör skötas av odlaren. som ansvarar för spridning Kommentar om tekniska aspekter Släpslangspridare är lämplig, liksom (slang-) bevattning i mindre skala. Urin kan pumpas relativt enkelt. Kostnad per år för att sprida Osäkert underlag. Beror i hög rad på vem som kommer urinen att sprida urinen och med vilken typ av arbetskraft detta Kommentar om lämpligheten för att uringödsla grödan görs. Urin bör lagras i minst 6 månader innan användning. Om urinen används i odlingar som besöks av allmänheten kan man få en pedagogisk effekt i form av ett direkt intryck att urinen används till något som är tilltalande och vackert. VERNA Ekologi AB 13

Fruktträd och buskar Fruktträd och buskar gödslas i regel inte med gödselmedel som innehåller mycket snabbverkande kväve, t ex urin. Om man vill använda urinen till fruktträd och buskar är det viktigt att man inte överdoserar, eftersom det kan leda till en stor mängd vattenskott och sämre hälsa för träden. 40 m 3 urin kan användas till att gödsla ca tre hektar träd och buskar. Perforerade slangar kan användas för spridning nära marken, liksom släpslangspridare som finns inom lantbruket. Om omfattningen är liten kan urinen spridas med slangbevattning. Kostnaden beror på omfattning på odlingen och tidsåtgång. Spridningstidpunkten är från maj till juli. Areal som krävs för att sprida Ca 3 hektar träd och buskar urin från 30-40 hushåll Spridningsmetod, lämplig aktör Spridningen bör skötas av odlaren eller entreprenör med som ansvarar för spridning kunskap om träd och buskar. Kommentar om tekniska aspekter Perforerade slangar är en rekommenderad teknik. Urin kan pumpas relativt enkelt. Kostnad per år för att sprida Osäkert underlag. Beror i hög grad på vem som kommer urinen att sprida urinen och med vilken typ av arbetskraft detta görs. Om ev. befintliga bevattningssystem kan nyttjas Kommentar om lämpligheten för att uringödsla grödan kan kostnaden hållas låg. Urin är inte det bästa gödselmedlet för dessa grödor. Användningen är mer att betrakta som en form av kvittblivning utan negativ miljöpåverkan. VERNA Ekologi AB 14

6. Förslag på hur ett system ska utformas och kostnader för detta Vi föreslår utifrån det som presenterats tidigare och de kontakter vi haft med tjänstemän i Nacka kommun följande principförslag för uppbyggnad av ett system för hämtning, lagring och spridning av humanurin: Hämtning av urin hos fastighetsägare Urin hämtas en gång per år från uppsamlingstankar på de enskilda fastigheterna. Detta görs av kommunens slamentreprenör i enlighet med gällande avtal/taxa. Ytterligare tömningar kan göras. Tankbilarna görs rent i samband med detta så att inte urinen blandas med annat slam av lägre hygienisk eller kemisk kvalitet. Lagring av humanurin Urinen transporteras i ett inledningsskede till ett lager placerat på kommunens förråd på Utskogsvägen. På särskild plats som hyrs av Teknisk Produktion för ändamålet eller på en mindre del av det som idag hyrs av Park och idrott fylls s k Cipax-tankar (ser ut som 1 m 3 sockerbitar vilka står i en metallbur) på en lastpall. Dessa tankar märks med datum för uppfyllning och kan sedan efter lagring transporteras från förrådet med hjälp av lastbil till plats för spridning. Denna lagringsteknik är billig i inköp, ger flexibilitet att successivt byggas ut och ger dessutom möjlighet att transportera urinen till olika ställen där spridning kan ske. Spridning av humanurin Vi föreslår att urinen används som gödselmedel i första hand på de gräsplaner som idag sköts av Park och idrott och som gödslas med konstgödsel. En lämplig plan att börja med skulle vara Skuru IP vilken dels ligger nära det kommunala förrådet och dels inte används annat än som träningsplan. Där finns dessutom idag en relativt stor gräsyta (0,2-0,3 ha) vid sidan av planen som kan användas för utprovning av lämplig giva och spridningsteknik för fotbollsplanen. Teknik för spridning kan antingen vara att en mindre dränkbar pump används och att den utrustning som idag används för att bearbeta gräsplanerna och sprida konstgödsel kan användas. På Teknisk Produktions förråd finns en enkel metalltank på 1-2 m 3, med släpande spridningsrör som ev. skulle kunna användas för småskalig spridning. Det ska vara relativt enkelt för Park och Idrott att lösa och pröva ut lämplig teknik om det tydligt anges i beställningen av deras arbetsuppgifter från kommunen 13. För att inte onödigtvis exponera urinen för människor och djur samt för att minska ev. kväveförluster bör inte urinen spridas med de befintliga bevattningssystemen med sprinklers. Om den pedagogiska aspekten anses viktig avsätts en del av urinen för spridning vid visningsträdgården på Stora Nyckelviken där många besökare kan se urinens goda effekt som gödselmedel eller som demonstrationsodling vid Velamsund som komplement till den planerade avloppsutställningen. Vid kommunens växthus i Stora Nyckelviken finns t ex 24 st. drivbänkar om lite mer än 1 m 2 styck. Vid Stora Nyckelviken kommer under 2003 en urinsorterande toalett installeras för personalen som arbetar i växthuset. Denna urin avses användas för demonstration i visningsträdgården 14. 13 Lars-Erik Larsson, Park och idrott, Nacka kommu n, pers. komm. 14 Ewa Åkerlund, Park och idrott, Nacka kommun, pers. komm. VERNA Ekologi AB 15

I ett längre perspektiv och om stora mängder urin samlas upp inom kommun eftersträvas en spridning på lantbruksgrödor t ex på Erstaviks gård eller utanför kommunen. Värdet i urinen för en lantbrukare motsvaras på ett ungefär av kostnaderna för transport, lagring och spridning. Det finns begränsat intresse för lantbrukaren att betala för växtnäringen i urinen, särskilt om det handlar om små volymer. Investerings- och driftkostnader för principförslaget Här presenteras i nedanstående tabell en grov uppskattning av kostnader för investering och drift av det principförslag vi beskrivit ovan. Kostnaderna är behäftade med osäkerheter och beror i hög grad på hur mycket urin som kommer samlas in (dvs antalet hushåll), hur lagringen byggs upp samt vilka interna kostnader som kommer debiteras inom kommunen. Investeringar Kostnad Kommentar Inköp av lagringstankar 10 000 kr (10 hushåll) För en första etapp 15-20 st 40 000 kr (40 hushåll) enkubikstankar á 500 kr= 8-10 000. För följande utbyggnad handlar det om ytterligare 30 000 kr om samma Ev. kostnad för inköp av spridningsutrustning Summa investering Löpande kostnader Avgiftsbefrielse för tömning av urintankar Hyra av uppsamlingsplats på Teknisk Produktions förråd Kostnader för Park och idrotts transport av humanurinen från förråd och spridning på fotbollsplaner Summa årlig kostnad lagringsteknik används. 10 000 Detta är en bedömd kostnad för att komplettera befintlig utrustning så att urin kan spridas med den parktraktor som används av Park och idrott. 20 000 kr i ett förstaskede, upp till 10 hushåll 50 000 kr om 40 hushåll 5 000 kr (10 hushåll) 20 000kr (40 hushåll) Beror på antalet hushåll som deltar och val av spridningsteknik. Kostnad per hushåll och år ca 500 kr. Bedömd utifrån liggande förslag på taxa för tömning av tank. 2 000-3 000 kr / år Bedömd kostnad för 30-50 m 2 yta på Teknisk Produktions förråd 15. 4 000 kr (10 hushåll) 12 000 kr (40 hushåll) 11 000 kr i ett första skede och ca 35 000 kr vid upp till 40 hushåll För 10 hushåll: 4 h lastbil + förare á 450 kr = 1 900 kr/år, 4 h spridning på fotbollsplan med spridningsutrustning som antas ha samma timkostnad som lastbil = 1 900 kr/år Om större volymer så ökar inte kostnaderna lika mycket för varje tillkommande m 3. Beror på antalet hushåll som deltar och hur kommunen väljer att interndebitera dessa kostnader. 15 Göran Norberg, Teknisk Produktion, Nacka kommun, pers. komm. VERNA Ekologi AB 16

7. Slutsatser och diskussion Urinsorterande tekniklösningar för enskilda avlopp ökar snabbt i Sverige. Vi vet ifrån utvärderingar och forskning att det idag finns fungerande teknik (i form av toaletter, ledningar och uppsamlingstankar) för enskilda fastigheter. Vidare finns exempel på fungerande teknik och organisation för transport, lagring och spridning av humanurin på flera håll i landet. Hur ska vi motivera fastighetsägare att satsa på att miljö- och kretsloppsanpassa sina enskilda avlopp? Hindren för detta är inte brist på teknik utan är i nuläget snarare av institutionell och ekonomisk karaktär. Det behövs förebilder och samhälleligt stöd för att hjälpa utvecklingen av miljö- och kretsloppsanpassade system vidare. Vi tror att den pedagogiska betydelsen av att Nacka kommun skulle ta ansvar för uppsamling, lagring och spridning av humanurin från enskilda fastigheter i kommunen är stort. Vi ser också att detta är i linje med den strategi om s k kretsloppslösningar som togs 1996 och som fortfarande tillämpas. Det handlar om att kommunen som helhet visar att man vill stödja och utveckla miljö- och kretsloppsanpassningen av enskilda avlopp och att man fortfarande ligger i frontlinjen på detta område. Konsekvenserna för kommunen av att ta denna typ av politiska beslut bedömer vi inte vara särskilt omfattande. Detta eftersom huvudstrategin för VA-planeringen är att ansluta stora delar av kommunen till kommunalt VA och att det såsom nuläget är troligen handlar om ett mindre antal fastigheter vilka i framtiden kommer var aktuella för urinsortering. De kostnader detta medför är relativt små och de största konsekvenserna är att man på några ställen i organisationen tvingas att tänka nytt och organisera mindre delar av sitt arbete på ett nytt sätt. Nedan presenterar vi våra åsikter om några frågor som direkt kopplar till det principförslag till system för omhändertagande av humanurin som beskrivits ovan. Vilka grödor och vilken mark bör man gödsla med den urin som samlas upp? I nuläget kan avsättning för urinen hittas på flera ställen i kommunen. Den mängd som samlas upp idag och de närmaste åren är så pass liten att man kan prova sig fram och välja system som är flexibla. Användning av urinen inom lantbruk, trädgårdsodling, eller på gräsytor är realistiska alternativ vilka alla gör att konstgödsel ersätts. Vi har föreslagit att man dels ska gödsla mindre ytor för demonstrationsodling på Stora Nyckelviken samt ev. Velamsund samt att den stora volymen används som gödning på fotbollsplaner inom kommunen. VERNA Ekologi AB 17

Vad kostar ett system av detta slag Nacka kommun i investering och årlig driftskostnad? Idag är den årliga driftskostnaden för tömning av slamavskiljare och slutna tankar i kommunen relativt stor. En uppsakttning är att den totala omsättningen ligger mellan 1-2 miljoner per år 16. En minskad intäkt för tömning av urintankar hos 30-40 hushåll vilka alla bidrar med någon eller några m 3 urin skulle i relation till detta bli mycket liten per år, kanske i storleksordningen 400-500 kr per hushåll och år varav kommunens andel för administrativa och andra kostnader är ca 10%. I beräkningen ovan för kostnader blir investerings kostnaden inte mer än 20 000 kr i ett första skede med en lagringskapacitet för urin från upp till 10 hushåll. Om man bygger ett system med denna teknik som klarar upp till 40 hushåll blir investeringskostnaden ca 50 000 kr. Den årliga driftkostnaden blir ca11 000 kr i ett första skede med 10 hushåll och ca 35 000 kr vid upp till 40 hushåll. Den årliga kostnaden som bland annat inbegriper kostnad för hantering och spridning samt hyra av plats för urinlagret beror i hög grad på hur Nacka kommun väljer att interndebitera och fördela dessa kostnader mellan delar av kommunen. Vilka krav ställer detta förslag på Nacka kommuns förvaltningar nu och i framtiden? Organisation och lämplig ansvarsfördelning för ett återföringssystem för humanurin från enskilda avlopp finns i hög grad redan i kommunen. Det som saknas är specifika riktlinjer och rutiner för hur urintömning, transport, lagring och spridning ska ske samt att detta skrivs in i avtal mellan de olika aktörerna: Tekniska kontoret/renhållningen CIJA-tank- Teknisk Produktion Park och idrott. Detta kan göras i samband med att systemet byggs upp och tas i bruk. Detta handlar om at vissa delar av kommuenn oich personer får til en liten del nya arbetsuppgifter och kommer tvingas at tänka lite nytt. Utbildning av personal och de entreprenörer som berörs är viktig för att dels utveckla och diskutera lämpliga riktlinjer och krav samt att höja kunskapen på området. Vilka juridiska aspekter kan man lägga på uppbyggnaden av ett system för återföring av humanurin? Så länge de fastigheter som installerar urinsortering och samlar upp humanurin ligger utanför kommunalt VA-område så är situationen ganska enkel. Urinen i uppsamlingstanken är ur lagens synpunkt ett avfall av samma typ som hushållsavfall eller slam från en trekammarbrunn och därmed är det kommunens skyldighet att ta hand om detta så att återanvändning eller materialåtervinning kan ske. Avfallshierarkin (regeringens skrivelse 1998/99:63) innebär att av olika avfallshanteringsmetoder ska återanvändning av material prioriteras högst. Därefter följer materialåtervinning och energiutvinning. Materialåtervinning är prioriterat framför energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. Deponering är en sista utväg för avfall som inte kan hanteras på annat sätt. För urin så måste en tömning till det kommunala avloppsnätet anses vara analogt med deponering av avfall. Fastighetsägarens ansvar slutar i och med att hon/han tillhandahåller lämplig uppsamlingstank och angöringspunkt samt bistår med den information som kommunens renhållningsentreprenör behöver för att tömma tanken. För denna service är fastighetsägaren skyldig att erlägga den taxa för avfall respektive slamtömning som kommunen beslutat om, se nedan. 16 Anders Lindh, VA -chef, Nacka kommun, pers. komm. VERNA Ekologi AB 18

Vill fastighetsägaren själv använda urinen på sin fastighet behövs tillstånd eller anmälningsplikt till miljö- och hälsoskyddsnämnden på samma sätt som idag ges för latrinkompostering. Där så är möjligt bör detta stödjas av kommunen på samma sätt som man gör med enskild latrinkompostering. Detta kan t ex finnas stadgat i kommunens lokala miljöoch hälsoskyddsföreskrifter eller motsvarande. Hur bör man hantera urintömning hos fastighetsägare ur taxesynpunkt? Ett exempel på hur kommunen kan resonera finns i det som beskrivits inledningsvis om Linköpings kommun. Som tidigare nämnts har man där tydliggjort att det är den tekniska nämnden och kommunens tekniska bolag, Tekniska Verken, som är utförare. Tekniska Verken ska ansvara för tömning av humanurin hos fastighetsägare. Man har vidare gjort bedömningen att dessa fastighetsägare vilka själva gör insatser för att minska miljöpåverkan och sluta kretsloppet av närsalter inte ska bestraffas för detta i form av en extra tömningsavgift. Man har därför tagit principbeslutet att urintömning utöver ordinarie slamtömning inte debiteras extra för fastighetsägaren. Vi föreslår att Nacka kommun i likhet med de beslut som Linköpings kommun tagit inte tar ut en extra avgift av fastighetsägaren för tömning, lagring och återföring av den humanurin som de samlar upp. Vi ser det som viktigt att kommunen signalerar att denna typ av frivilliga insatser och försiktighetsmått som urinsortering och andra miljö- och kretsloppsanpassningar belönas istället för att bestraffas med ökade kostnader. Ett förslag på taxesättning som också motiverar fastighetsägarna att ha en så liten vatteninblandning i urinen som möjligt samt att dimensionera tanken på ett riktigt sätt är att endast en tömning per år är avgiftsfri. Behövs kompletterande tömning av urintanken bör detta bekostas av fastighetsägaren själv utifrån den fastslagna renhållningstaxan. VERNA Ekologi AB 19

8. Litteratur och källor Johansson (Red), 2002. Småskalig avloppsrening - en exempelsamling. Formas förlag. Johansson et al, 2000. Urinsortering en del i kretsloppet. T17:2000, Formas förlag/byggforskningsrådet Sjöberg, C. 2003. Lokalt omhändertagande av restprodukter från enskilda avlopp i Oxundaåns avrinningsområde. Examensarbete, Institutionsmeddelande 20003:01. Institutionen för lantbruksteknik, Sveriges lantbruksuniversitet. Källor på Internet www.tanum.se www.linkoping.se www.vastervik.se Personlig kommunikation Anders Lindh, VA-chef, Nacka kommun Reine Lindqvist, Renhållningsingenjör, Nacka kommun Birgitta Held-Pauli, Nacka kommun Lars-Erik Larsson, Park och Idrott, Nacka kommun Ewa Åkerlund, Park och Idrott, Nacka kommun Göran Norberg, Teknisk Produktion, Nacka kommun Birgitta Jonsson, miljöchef Tanums kommun Mariann Teurnell-Söderlund, miljö- och samhällsbyggnadschef, Västerviks kommun Anders Fröberg, miljöinspektör Västerviks kommun Robert Sandsveden, miljöinspektör, Norrköpings kommun Anders Jörneskog, Linköpings kommun Göran Gardell, Ragn Sells VERNA Ekologi AB 20