Förorenade områden i Skåne län

LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Miljöenheten Sofie Carlsson och Anna Sorelius PM nr 1 angående Förorenade områden i Skåne län -områden där marken är eller misstänks vara förorenad Malmö, juni 2001

FÖRORD Regeringen har lagt ett förslag till delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (område förorenade områden). Målsättningen är enligt Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier, att förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Länsstyrelsen i Skåne län har, liksom övriga länsstyrelser, startat upp ett långsiktigt arbete för att identifiera förorenade områden i länet. Verksamheten har finansierats från ett särskilt anslag för inventering, undersökning, sanering och återställande av förorenade områden. I denna rapport redovisas inventeringsarbetet under perioden maj 2000 till maj 2001. Arbetet har under denna tid koncentrerats till vissa branscher och mycket arbete återstår innan länsstyrelsen fullt ut har identifierat och riskklassat de områden som man bör arbeta vidare med. Länsstyrelsen kommer att, i vissa fall, genomföra översiktliga undersökningar som ska vara ett stöd vid framarbetandet av bland annat flerårsplaner för efterbehandling. Detta arbete kommer att ske parallellt med den fortsatta inventeringen. Denna rapport är början på ett omfattande arbete. Delar av resultatet kan komma att ändras när arbetet kommit längre vad gäller undersökningar eller om mer information framkommit om de hittills inventerade objekten. Malmö juni 2001-06-19 Ann-Christine Vösu Miljödirektör 2

SAMMANFATTNING Inventering av förorenad mark är ett rikstäckande projekt som drivs av länsstyrelserna. Målsättningen är att förorenade områden skall vara inventerade (fas 1) och riskklassade till utgången av 2005. Vid inventeringen används en av Naturvårdsverket framtagen metodik som kallas MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Riskklassningen är en samlad bedömning av föroreningsnivå, föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningarna och områdets skyddsvärde och känslighet. Riskklassningen bygger huvudsak på arkiv- och kartstudier samt platsbesök. Eftersom det i flertalet fall inte finns några undersökningar med analys av misstänkta föroreningar bygger riskklassningen på hypoteser om föroreningssituationen. Inventeringen har under projektåret fokuserats på branscherna sågverk och träimpregnering. Även objekt inom branscherna garveri, framställning av bekämpningsmedel och bilskrotar och skrothandel har riskklassats. Totalt har 109 objekt inventerats och riskklassats under projektåret. 45 40 35 30 39 33 30 Antal 25 20 15 10 5 0 7 1 2 3 4 Riskklass Figur 1. Objekt riskklassade under projektår 2. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 2. BAKGRUND... 6 2.1 Miljömålen... 6 2.2 Historik... 6 2.2.1 Branschkartläggning BKL... 6 2.2.2 Inventering enligt MIFO i Skåne län, projektår 1... 7 3. INVENTERINGSMETODIK... 8 3.1 MIFO-modellen... 8 3.2 Inventeringen i Skåne län... 8 3.2.1 Namngivning... 8 3.2.2 Bedömningsgrunder... 8 3.2.3 Kommunikation... 10 4. RESULTAT... 11 4.1 Tryckimpregnering... 11 4.1.1 Miljöproblem... 11 4.1.2 Kemikaliehantering vid träimpregneringsindustrier... 12 4.1.3 Känslighet... 13 4.1.4 Markundersökning och efterbehandling vid träimpregneringsindustrier i Skåne... 13 4.1.5 Riskklassning... 14 4.2 Sågverk... 14 4.2.1 Miljöproblem... 14 4.2.2 Kemikaliehantering vid sågverken... 15 4.2.3 Känslighet... 15 4.2.4 Markundersökning och efterbehandling vid sågverk i Skåne... 16 4.2.5 Riskklassning... 16 4.3 Garverier... 17 4.3.1 Miljöproblem... 17 4.3.2 Kemikaliehantering vid garverier... 17 4.3.3 Känslighet... 17 4.3.4 Markundersökning och efterbehandling vid garverier i Skåne... 18 4.3.5 Riskklassning... 18 4.4 Tillverkning av bekämpningsmedel... 19 Bilaga 1. Förteckning över riskklassade objekt 4

1 INLEDNING Detta PM är en redovisning av inventeringen av förorenade områden som pågått i Skåne län under ett år, från maj 2000 till maj 2001. Syftet med rapporten är att ge en bild av inventeringsläget samt att informera om inventeringens syfte och hur den i stora drag har genomförts. Inventeringen kommer att pågå ytterligare fyra år. Länsstyrelsens mål är att alla Skånes förorenade områden skall vara identifierade och riskklassade till utgången av 2005. Malmö kommun har sedan början på 1990-talet inventerat förorenade områden inom kommunen. Inventeringen har i huvudsak skett områdesvis och redovisas inte i detta PM. Syftet med inventeringen är att identifiera områden i Skåne län där marken är eller misstänks vara förorenad och att ur detta material prioritera objekt för fortsatta undersökningar och åtgärder. Riskklassning enligt MIFO fas 1, vilket detta PM i huvudsak behandlar, grundas på kart- och arkivstudier samt uppgifter från platsbesök och intervjuer. Det bör uppmärksammas att riskklassningen bygger på hypoteser om föroreningssituationen och att klassningen kan komma att ändras om nya uppgifter om verksamheten framkommer. Områden där föroreningshalter påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt bedöms som förorenade. Föroreningar kan återfinnas i mark, grundvatten, sediment eller i byggnader och anläggningar. Förorenade områden kan medföra negativa effekter för människa och miljö. Gifterna kan spridas eller riskerar att spridas till tidigare opåverkade områden och föroreningen kan återfinnas på platser där människor och miljö exponeras. Läckaget från förorenade områden kan idag vara begränsat på grund av buffertmekanismer och låga grundvattennivåer. Dessa för fastläggning gynnsamma förhållanden kan ändras, vilket kan innebära att läckaget från området förändras och i värsta fall ökar. De flesta föroreningar har uppkommit under efterkrigstiden och fram till 1980-talet. Uppfattningen om kemikaliers skadliga effekter har ändrats väsentligt på senare år. Som ett exempel kan nämnas att informationsblad från en leverantör av klorfenol på 1960-talet meddelade sina kunder, att preparatet var fullkomligt ofarligt för människa och miljö. En uppfattning man idag reviderat. Eftersom många föroreningar bryts ner mycket långsamt eller inte alls (t ex metaller) så kvarstår problemen även om föroreningen orsakades av en verksamhet för tiotals år sedan. En hög riskklassning har ofta grundats på historiska uppgifter. 5

2 BAKGRUND 2.1 Miljömålen Ett av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt handlar om Giftfri miljö och lyder: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den bilologiska mångfalden. Ett delmål, för att uppnå målet om en giftfri miljö, handlar om just förorenade områden. I miljömålspropositionen 2000/01:130 har regeringen föreslagit att: Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljö ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Regeringen tillägger att ovanstående förslag gäller de områden som avses att åtgärdas inom ramen för statliga bidrag. Regeringen avser att verka för att arbetet med sanering och efterbehandling av förorenade områden fortgår i nödvändig omfattning i såväl privat som offentlig regi. I ett generationsperspektiv bör miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebära följande: Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga skadliga ämnen inte skadlig för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. 2.2 Historik 2.2.1 Branschkartläggning - BKL 1995 presenterades en kartläggning av markföroreningar förknippade med ett 50-tal branscher. Kartläggningen genomfördes av länsstyrelserna och Naturvårdsverket och var ett försök att kartlägga hur arbetet med efterbehandling i framtiden skall utföras. Syftet med branschkartläggningen var också att ta fram förslag på hur det långsiktiga arbetet med efterbehandlingsfrågor skulle prioriteras, administreras, finansieras och juridiskt regleras. I kartläggningen ingick processbeskrivningar, föroreningar förknippade med branschen, miljöeffekter samt ett förslag på vilken riskklass branschen skulle tillhöra. 6

Tabell 1. Branschkartläggningens indelning av branscher på respektive riskklass (Naturvårdsverket, rapport 4393). Riskklass 1 Riskklass 2 Risklass 3 Riskklass 4 Massa och pappersindustri Metallverk Kloralkali Oorganisk kemisk industri Kloratinindustri Kemtvätt Anläggning för farligt avfall Glasindustri Gjuteri Krut- och sprängämnestillverkning Garveri Förbränningsanläggning Färgindustri Flygplats Bilfragmentering Bensinstationer Bekämpningsmedelsframställning Gasverk Textilindustri Ytbehandling av metaller Oljedepå Oljeraffinaderier Sågverk Kemisk industri Träimpregnering Bilverkstad Fiberskivetillverkning Fotokemisk industri Bilvårdsanläggning Tryckeri Bilskrot och skrothandel Verkstadsindustri Asfaltverk Tvätt- och rengöringsmedelstillverkning Gruvor och upplag Gummiproduktion Grafisk industri Sediment SJ verkstad Sjötrafik, hamn Plastindustri Plywood- och spånskivetillverkning Bindemedelsframställning Livsmedelsindustri Fotoframkallning Mineralullsframställning Ytbehandling av trä Avloppsreningsverk Ytbehandling lack/färg/lim Läkemedelsindustri 2.2.2 Inventering enligt MIFO i Skåne län, projektår 1 MIFO-inventeringen av förorenade områden i Skåne län har pågått sedan sommaren 1999. Under projektår 1 inleddes arbetet med identifiering av objekt inom följande branscher: Bilskrot och skrothandel Träimpregnering Sågverk Garverier Framställning av bekämpningsmedel Objekten riskklassades i stort sett enligt branschkartläggningens riskbedömning (tabell 1). Inför projektår 2 krävdes en betydande insats för att höja kvalitén på riskklassningen och för att prioritera objekt för markundersökningar. Branscherna bilskrot och skrothandel, träimpregnering, sågverk, garverier samt framställning av bekämpningsmedel förväntas innehålla objekt där förorenade områden med stor sannolikhet kan förekomma. Dessa branscher har därför prioriterats även under projektår 2. Under projektår 2 inleddes dessutom inventering av följande branscher: Gjuterier Massa och pappersbruk Fiberskivetillverkning, Plywood och spånskivetillverkning Kemtvättar 7

3 INVENTERINGSMETODIK 3.1 MIFO-modellen Den rikstäckande inventeringen, som utförs av länsstyrelserna, görs enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell (Rapport 4918). MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Inventeringen görs huvudsakligen branschvis, där samtliga verksamheter inom ett flertal branscher skall inventeras. Arbetet delas upp i fas 1 och fas 2. Orienterande studie, fas 1, innebär att objekt i respektive bransch identifieras. Därefter samlas tillgängliga uppgifter om verksamheten in, via arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Tillgång på underlagsdata påverkar riskklassningen då osäkerhet i dataunderlaget kan resultera i strängare riskbedömning. Det är viktigt att poängtera att riskklassning enligt MIFO fas 1 innebär en preliminär riskklassning och att uppgifterna måste verifieras med provtagning av mark och grundvatten innan en komplett riskbedömning kan göras. Inventeringen är och skall betraktas som ett underlagsmaterial för vidare arbete. Översiktlig undersökning, fas 2. OBS! Gäller endast utvalda objekt. Prov tas på aktuella medium (mark/grundvatten/ytvatten/sediment). MIFO-databasen kompletteras med ny information. Objekten placeras efter respektive fas i en av fyra riskklasser: Riskklass 1 Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 2 Stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 3 Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 4 Liten risk för negativa effekter på människa och miljö 3.2 Inventeringen i Skåne län 3.2.1 Namngivning I vissa fall har flera verksamhetsutövare identifierats. Objekten har givits ett platsbeskrivande namn, t ex Sågverket på Fabriksgatan. 3.2.2 Bedömningsgrunder Enligt MIFO betraktas fem bedömningsgrunder: föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Föroreningars farlighet I metodikbeskrivningen används begreppet föroreningars farlighet. Kemikaliers farlighet klassas enligt Naturvårdsverkets rekommendationer (NV, rapport 4918, s 20-22). 8

Tabell 2. Bedömning av föroreningars farlighet (enligt NV, rapport 4918) Låg Måttlig Hög Mycket hög Järn Kalcium Magnesium Mangan Papper Trä Aluminium Metallskrot Aceton Alifatiska kolväten Träfiber Bark Zink Kobolt Koppar Krom (om IV inte förekommer) Nickel Vanadin Ammoniak Aromatiska kolväten Fenol Formaldehyd Glykol Konc. syror Konc. baser Lösningsmedel Styren Oljeaska Petroleumprodukter Flygbränsle Eldningsolja Spillolja Smörjolja Väteperoxid Färger Skärvätskor Bensin Diesel Trätjära Arsenik Bly Kadmium Kvicksilver Krom (IV) Natrium (metall) Bensen Cyanid Kreosot Stenkolstjära PAH Dioxiner Klorbensener Klorfenoler Klorerade lösningsmedel Organiska klorföreningar PCB Tetrakloretylen Trikloretan Trikloretylen Bekämpningsmedel Spridningsförutsättningar Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten har främst bedömts med hänsyn tagen till områdets geologi. Uppgifter om jordart inhämtas främst från SGUs jordartskartor (serie Ae) samt beskrivningen till respektive karta. Det finns jordartskartor i skala 1:50 000 för större delen av Skåne, undantaget de norra delarna av länet. I vissa fall har uppgifter om jordart erhållits från geotekniska undersökningar eller andra geologiska undersökningar. Naturvårdsverkets rekommendationer för bedömning av spridningshastighet och indelning av spridningsförutsättningar har använts vid bedömningen av spridningsförutsättningarna. (NV rapport 4918, s 33-40). Känslighet Begreppet känslighet berör människans (på individnivå) exponering för eventuell förorening. Riskbedömningen har följt de riktlinjer som fastställts av Naturvårdsverket (NV rapport 4819, s 46). Bedömning av känsligheten för objektet har gjorts med hänsyn till pågående markanvändning. Förekomst av skyddsområde för grundvattentäkt påverkar områdets känslighet. Skyddsvärde Omgivningens natur utgör grunden för bedömning av skyddsvärdet. Ett område med ekosystem som är vanliga i området t ex normala jordbruks och skogsområden bedöms ha ett måttligt skyddsvärde enligt metodikbeskrivningen. Andra uppgifter som beaktas vid bedömningen är förekomst av: 9

Naturskyddsområden (nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, växtdjurskyddsområde) Riksintressen (naturvård, friluftsliv, kulturmiljö) Natura2000 (EU:s nätverk för skyddade områden) Föroreningsnivå Vid inventeringen har ingen direkt bedömning av föroreningsnivå gjorts eftersom nödvändiga uppgifter för en kvalificerad bedömning saknas. Uppskattning av föroreningsnivån blir mycket grov och bygger på uppgifter om kemikaliehantering och aktiv verksamhetstid. 3.2.3. Kommunikation Länsstyrelsen i Skåne län har valt att kommunicera bakgrundsmaterial och föreslagen riskklassning med aktuell kommun, fastighetsägare samt eventuell verksamhetsutövare i de fall där objektet placerats i riskklass 1, 2 eller 3. Objekt placerade i riskklass 4 kommuniceras endast med kommunen. De objekt som har sanerats och därefter placerats i riskklass 4 kommuniceras med aktuell kommun, fastighetsägare samt eventuell verksamhetsutövare. 10

4 RESULTAT Totalt har 109 objekt inventerats och riskklassats under projektåret. 45 40 35 30 39 33 30 Antal 25 20 15 10 5 0 7 1 2 3 4 Riskklass Figur 2. Objekt riskklassade under projektår 2. 4.1 Tryckimpregnering I Skåne län (exkl Malmö kommun) har totalt 25 verksamheter med tryck- eller vacuumimpregnering av trä identifierats. Endast sex av dessa har idag tryckimpregnering av virke. På sex platser finns idag byggvaruhus med försäljning av byggmaterial etc. Vid tre av objekten har både tryckimpregnering och doppning förekommit. Många av verksamheterna har haft tryckimpregnering i liten skala (<1000 kbm per år). 4.1.1 Miljöproblem 1975 genomfördes en inventering av träimpregneringsindustrier i dåvarande Kristianstad län. I stort sett alla verksamheter fick anmärkningar på miljöstandarden och bristande säkerhetsåtgärder. På många platser konstaterades spill på marken. De markundersökningar som gjorts vid länets träimpregneringsindustrier har visat att föroreningar, även höga halter, förekommer i anslutning till impregneringstank och utkörningsspår. Impregneringsmedel kan även lakas ur virket vid lagring utomhus. 11

4.1.2 Kemikaliehantering vid träimpregneringsindustrier Vid tryckimpregnering pressas impregneringsmedel in i virket genom tryckförändring. För tryckimpregnering krävs, i enkla drag, en anläggning med tryckcylinder, lagertank samt en pump som kan skapa erforderligt tryck. Vid inventeringen har det framgått att främst tre typer av impregneringsmedel har dominerat. 3 11 TBTO KP-metoden CCA 11 Figur 3. Användning av tryckimpregneringsmedel vid träimpregneringsindustrier i Skåne. KP-metoden I Skåne har impregnering enligt KP-metoden varit vanlig. För detta ändamål användes ett preparat, KP-kuprinol vars godkännande upphörde 1977 (enl KEMI). KP-kuprinol bestod av två komponenter, kopparkarbonat och natriumsalt av klorfenol. Beredningen bereddes på plats och kemikalierna blandades i vatten. Många företag övergick från KP-kuprinol till det kopparbaserade Cuprinol Tryck när det förstnämnda medlet förbjöds. Cuprinol Tryck innehåller tetraaminkoppar och ammoniumoktanoat och var godkänt fram till 1990. Koppar, Krom, Arsenik (CCA) Impregnering med krombaserade saltimpregneringsmedel har pågått sedan 1940-talet. Krombaserade vattenlösningsmedel innehåller salter och oxider av koppar, krom, arsenik (CCA) och koppar, krom, fosfor (CCP). Idag används CCA-medel med en lägre arsenikhalt. Organiska tennföreningar (TBTO) Vid vakuumimpregnering, som introducerades i Sverige på 1970-talet, har lösningsbaserade medel med organiska tennföroreningar som verksam substans använts. Användningen av organiska tennföreningar förbjöds 1995 (NV, rapport 4963). 12

Impregnering med kreosot har förekommit främst i samband med tillverkning av stolpar och slipers. Inventering av impregneringsanläggningar förknippade med spårbunden trafik har inte gjorts under projektåret. 4.1.3 Känslighet Fyra av objekten ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Vid ett objekt har vattentäkten flyttats bland annat på grund av risk för att föroreningar från närliggande industri (sågverketträimpregneringsindustrin) skulle nå vattentäkten. 4.1.4 Markundersökning och efterbehandling vid träimpregneringsindustrier i Skåne Vid fem objekt har dokumenterade markundersökningar genomförts. Vid alla undersökningar har förorening konstaterats. Det bör dock uppmärksammas att markundersökning har genomförts vid verksamheter med mer omfattande impregnering eller där större spill eller tillbud uppmärksammats. Det har inte gjorts någon markundersökning på någon av de platser där man haft träimpregnering i mindre skala. Tre av fem objekt där markförorening konstaterats har sanerats Träimpregnering i Åhus hamn Verksamheten var i drift ca 15 år och produktionen var ca 4000 kbm impregnerat virke per år. Impregnering skedde med CCA-medel. Sanering utfördes under 1997. Förorenade massor delades upp efter föroreningsgrad och fördes till SAKAB samt för lokalt omhändertagande på deponi. Sanering av arsenik skedde ner till Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning. Trävaruhandel i Eslöv, fd Mobergs. Verksamheten har varit i drift under ca 30 år. Markundersökning visade på förhöjda halter koppar, krom och arsenik. På platsen uppfördes under 2000 en mobil jordtvätt. Jorden renades tills halterna arsenik underskred Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning. Snickerifabriken i Lönsboda Impregneringslösning innehållande bl a propikonazol trängde genom golvet efter ett tankläckage. Saneringen utfördes mellan 1995 och 2000 och bestod i uppumpning av förorenat grundvatten. Objektet ligger inom grundvattenskyddsområde. Förorening har inte vid något tillfälle konstaterats i grundvatten i industriborran. Ernst Hjorts trävaruaffär AB, Landskrona Företaget har haft impregnering i stor skala i ca 50 år. Jordlagren är lokalt kraftigt förorenade av CCA-medel. Länsstyrelsen har fastslagit att sanering bör ske i samband med markarbeten inom fastigheten eller om verksamheten förändras. Träimpregnering kv. Sockerbruket, Ängelholm Impregnering med klorfenoler och eventuellt kreosot förekom fram till början på 1990-talet. Markundersökningar (i anslutning till tryckimpregneringsanläggningen) genomfördes under 2000 i samband med att det konstaterats att luktproblemen i byggnaderna härrörde från nedbrytningsprodukter från pentaklorfenol. Lokalen står nu tom i väntan på en sanering av området. 13

4.1.5 Riskklassning Totalt har 24 objekt riskklassats enligt fas 1. Observera att riskklassningen oftast bygger på hypoteser angående föroreningssituationen och att riskklassningen kan komma att ändras om ytterligare uppgifter om verksamheten framkommer. 12 10 8 8 10 Antal 6 4 2 3 3 0 1 2 3 4 Riskklass Figur 4. Riskklassade objekt inom branschen träimpregnering. För riskklassning av enskilda objekt, se bilaga 1. 4.2 Sågverk Vid sågverken avbarkas timmer och stockarna sågas och hyvlas till önskade dimensioner. På vissa sågverk förekommer bevattning av timmer och impregnering av virke genom doppning. Vid doppning av virke sänks hela virkespaket ner i ett kar med impregneringslösning. Denna impregneringsmetod har varit vanlig vid länets sågverk. Av länets 74 identifierade sågverk har 31 stycken haft doppning. I Skåne län finns idag 35 stycken sågverk i drift, 5 av dessa har doppning. 4.2.1 Miljöproblem Miljöproblem som har förknippats med branschen, framförallt vid verksamheter på 1980-talet och tidigare, är att impregneringsmedel nått marken genom otillräcklig avrinning över karet. Doppningskaren tömdes sällan. Då nivån i doppningskaret var låg fylldes detta på med impregneringsvätska. Karen rensades från träflisor och dylikt. Dessa restprodukter kan ha deponerats på platsen. Det har förekommit incidenter där impregneringsvätska i större mängder nått marken. Flertalet verksamheter har vid tillsynsbesök fått anmärkningar på miljöstandarden, på utformandet av skyddsutrustning och på hantering av impregnerat virke. 14

4.2.2 Kemikaliehantering vid sågverken Under 1940-talet doppade man huvudsakligen med fluorbaserade medel, men senare kom de klorfenolbaserade doppningsmedlen helt att dominera. Impregneringsmedel med pentaklorfenol förbjöds 1977, och sedan dess används framförallt doppningsmedel där den verksamma substansen består av bl a guazatinacetat. Sinesto B och Mitrol 48 Idag används framförallt Sinesto B och Mitrol 48 vid doppning på Skånes sågverk. De doppningsmedel som används idag anses ha en relativt låg giftighet, men både Sinesto B och Mitrol 48 bedöms som giftiga för vattenlevande organismer. Polyklorerade klorfenoler Ett flertal doppningsmedel som innehöll pentaklorfenol introducerades på 1940-talet och användes fram till 1977 då användningen förbjöds. Dessa preparat kunde innehålla dioxiner, en biprodukt vid framställning av impregneringsmedlet. 1-2 procentiga lösningar var vanliga för klorfenolbaserade impregneringslösningar. Klorfenolerna har en långsam nedbrytning, fastläggs relativt starkt i jorden och bedöms som mycket giftiga och miljöfarliga. Det generella riktvärdet för halten pentaklorfenol i marken för områden med känslig markanvändning är 0,1 mg/kg (NV, rapport nr 4638). Mellan ca 1950- och 1970-talet användes impregneringsmedel, innehållande verksamma substanser som idag ej är tillåtna. Antalet sågverk som har varit i drift under denna tidsperiod kan ge en indikation på antalet förorenade områden (figur 3). 28 Sågverk i drift under 1950-, -60 och -70-talet 62 Sågverk med doppning under 1950-, -60 och -70-talet Figur 5. Antal sågverk med och utan doppning, i drift på 1950, -60 och 70-talet. 4.2.3 Känslighet Av samtliga identifierade sågverk ligger 5 stycken inom skyddsområde för vattentäkt och 11 stycken mindre än 500 meter från skyddsområde för vattentäkt. De objekt som ligger inom 15

skyddsområde för vattentäkt klassas i regel till en högre riskklass på grund av risken för kontaminering av dricksvatten. 4.2.4 Markundersökning och efterbehandling vid sågverk i Skåne Markundersökningar har utförts på ett antal skånska sågverk. Det finns idag ingen vedertagen metod för analys av Mitrol (guazatinacetat) varvid flertalet undersökningar har koncentrerats på att lokalisera förekomst av polyklorfenoler och metaller. Proverna har tagits på platser där föroreningen förväntats påträffas, t ex vid doppningskar. Några sågverk har sanerat marken efter oljeläckage. Två företag har under året låtit utföra markundersökningar efter diskussion med tillsynsmyndigheten. Resultatet av dessa har ännu inte presenterats. Höörsågen Doppning har förekommit i verksamheten under olika perioder med start 1969. Efter diskussion med myndighet utfördes under hösten 2000 en första mark- och grundvattenundersökning, i vilken låga halter av pentaklorfenol uppmättes i mark och vatten. Markundersökningen kompletteras idag med dioxinanalyser. Sågverk i Ljungbyhed Sågverket hade doppning i 25 år, med bland annat doppningsmedel innehållande kaliumtriklorfenol. Triklorfenol bedöms vara betydligt mer vattenlösligt än tetra- och pentaklorfenoler. Efter nedläggning av doppningsanläggningen utfördes en undersökning (1997) vilken visade på mycket låga halter klorfenol i marken. Inga grundvattenanalyser utfördes eftersom grundvattenytan aldrig påträffades vid borrningarna. Fd Fagerhults Sågverks AB Verksamheten hade doppning i 20 år. En markundersökning utfördes 1999 efter nedläggning av verksamheten. Halterna klorfenoler låg under detektionsgränsen. Fd Södra Timber AB, ALGO Doppning pågick i verksamheten under flera år. I samband med att fastigheten skulle säljas (1998) utfördes en mark- och grundvattenundersökning för att identifiera eventuella föroreningar vid impregneringsanläggningen och vid en dieseltank. Inga höga halter av klorfenoler eller pentaklorfenol uppmättes. Däremot påträffades oljeförorenad jord som schaktades bort. 4.2.5 Riskklassning Totalt har 67 av de 72 identifierade sågverken riskklassats. Enligt branschkartläggningen tillhör branschen sågverk med doppning främst riskklass 2 och sågverk utan doppning främst riskklass 4, vilket har varit utgångsläget vid 1999-2001 års inventering. Flertalet av de inventerade verksamheterna har placerats i riskklass 2. 16

30 28 25 23 Antal 20 15 10 5 0 15 1 1 2 3 4 Riskklass Figur 6. Riskklassade objekt inom branschen sågverk. För riskklassning av enskilda objekt, se bilaga 1. 4.3 Garverier Garvning är beredning av hudar där hår, överhud, underhud och icke kollagena substanser avlägsnas från skinnet. Garverierna kan delas in i två grupper, nämligen de som använt vegetabiliska ämnen och de som haft mineralisk garvning med t ex krom. Vegetabilisk garvning dominerade fram till 1900-talets början då den mineraliska garvningen blev allt vanligare. 4.3.1 Miljöproblem Erfarenheter från saneringar av kromgarverier visar att föroreningar, speciellt tungmetaller (främst krom) kan förekomma i mark och grundvatten. Föroreningarna kan härröra från deponier, slambasänger och från övrig kemikaliehantering. 4.3.2 Kemikaliehantering Som garvämne används idag huvudsakligen kromsalter, medan man tidigare använde vegetabiliska garvämnen. 4.3.3 Känslighet Inget av de riskklassade objekten ligger inom skyddsområde för vattentäkt. 17

4.3.4 Markundersökning och efterbehandling vid garverier i Skåne De tre nedanstående objekten har drivits som efterbehandlingsprojekt med dokumenterad arbetsgång och redovisning. Flertalet garverier har efterbehandlats med metoder som innebär att föroreningen finns kvar på platsen vilket bör uppmärksammas. Ekbergs garveri, Kävlinge kommun. Efterbehandling med inneslutning och övertäckning av förorenade massor från garvningen har företagits. Föroreningarna består av krom, arsenik, DDT och klorerade lösningsmedel. Glacéläderfabriken, Kävlinge kommun. Området har efterbehandlats med inneslutning och övertäckning av förorenade massor. Området är idag strövområde. Klippans läder, Klippans kommun Utgör aktuellt efterbehandlingsobjekt där Länsstyrelsen har ansökt om statliga medel för ytterligare undersökning inför efterbehandling. Helsingborgs Pälsberederi, Helsingborgs kommun Objektet ligger i direkt anslutning till Råån som betraktas som ett område av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Verksamheten upphörde i mitten på 1980-talet. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunen under 2000 drivit en undersökning enligt MIFO fas 1. Helsingborgs kommun äger fastigheten och kostnaden för undersökningar har delats mellan kommunen och staten (genom de statliga bidrag som tilldelats för inventering och undersökning av förorenade områden). Undersökningen utfördes av SGU och gav följande resultat: Förorening i konstaterades i fyllnadsmassorna (rivningsresterna). I en provpunkt noterades höga halter kvicksilver. Förorening (metaller) förekommer även i den naturliga jorden. Föroreningssituationen i grundvattnet bedömdes som mindre allvarlig. Undersökningarna skall kompletteras med analys av metallhalter i vattenmossa (under sommaren 2001). 4.3.5 Riskklassning Vid inventeringen har fem garverier riskklassats enligt MIFO. Ett av det mer kända förorenande områdena i Skåne är Klippans läderfabrik. I Skåne (exkl. Malmö) har sju garverier där processmetoderna inte varit vegetabiliska identifierats. Det finns troligen ett antal garverier, främst äldre garverier som inte finns upptagna i databasen. Det har inte gjorts ansträngningar att identifiera dessa verksamheter då objekt med större uppskattad negativ miljöpåverkan har prioriterats. Endast 5 objekt har riskklassats. 18

5 4 Antal 3 2 1 0 1 2 3 4 Riskklass Figur 6. Riskklassade objekt inom branschen garverier. 4.4 Tillverkning av bekämpningsmedel I Skåne län har ett mindre antal platser där det tillverkats bekämpningsmedel i större skala identifierats. Det mest kända objektet är kanske BT-kemi som förmodligen är en av de platser i Sverige som starkast förknippas med förorenad mark. De två ytterligare områden som riskklassats har haft mindre omfattande verksamheter. Endast 3 objekt har riskklassats under projektåret. 5 4 Antal 3 2 1 0 1 2 3 4 Riskklass Figur 7. Riskklassade objekt inom branschen framställning av bekämpningsmedel. 19

LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Miljöenheten Sofie Carlsson och Anna Sorelius BILAGA 1 Objekt Riskklass Kommun SÅGVERK Såg i Wrams Gunnarstorp 3 Bjuv Sågverk i Näsum 2 Bromölla Sågverk i Gualöv 2 Bromölla Toffelfabrik i Båstad 3 Båstad Sågverk i Ballingslöv 3 Hässleholm Harry Nilssons Sågverk 3 Hässleholm Sågverk i Bjärnum 2 Hässleholm Sågverk i Hårsjö 2 Hässleholm Sågverket i Nävlinge 2 Hässleholm Sågverk i Hemmeströ 2 Hässleholm 4 st små sågverk i Hörby kommun 4 Hörby Sågverk i Eket 2 Klippan Sågverk i Ljungbyhed 3 Klippan Skättilljunga Sågverk AB 3 Kristianstad Fd sågverket i Arkelstorp 4 Kristianstad Sågverk i Linderöd 4 Kristianstad Djurrödssågen AB 2 Kristianstad Trävaruaffär i Önnestad 2 Kristianstad Södersågen i Sätaröd AB 2 Kristianstad Fd Drive Sågverk 3 Osby Sågverk i Flyboda 2 Osby Sågverk i Kälsved 3 Osby Div verksamheter på Radiatorvägen 2 3 Osby Fd sågverket i Visseltofta 2 Osby Fd Roséns Trävaror 2 Osby Sågverk i Trulsatorp 3 Osby Sågverk i Hökön 2 Osby 16 st små sågverk i Osby kommun 4 Osby Fd Bröderna Anderssons sågverk 2 Osby Stora sågverket i Perstorp 2 Perstorp 6 st små sågverk i Perstorps kommun 4 Perstorp Sågverk i Lugnadal 3 Simrishamn Sågverk i Öved 2 Sjöbo Sågverk i Holmeja 3 Svedala Christinehof sågverk 2 Tomelilla Fd sågverk på Industrigatan 1 Tomelilla Åsljunga Pallen AB 3 Örkelljunga Fd Södra Timber AB, ALGO 3 Örkelljunga Fd Fagerhult Sågverks AB 3 Örkelljunga Fd sågverket i Hylta 2 Östra Göinge Glimåkra Trävaruaffär AB 2 Östra Göinge Sture Nilssons 2 Östra Göinge

Fd sågverket i Bivaröd 2 Östra Göinge Boalts Sågverk 2 Östra Göinge Objekt Riskklass Kommun GARVERIER Garveriet vid Råån 2 Helsingborg AB Sandberg & Söners Läderfabrik 3 Hörby Läderfabrik i Klippan 1 Klippan Fd Ekbergs garveri 3 Kävlinge Glacéläderfabriken i Kävlinge kommun 3 Kävlinge TRÄIMPREGNERING NP Nilssons Trävaru AB 1 Båstad Mobergs trävaru 4 Eslöv Fd träimpregnering, kv Rustningen 3 Helsingborg Trävaruhandel på Fäktmästaregatan 3 Helsingborg Trävaruhandel i Vinslöv 2 Hässleholm Olle Dahls Såg (Sågverket i Farstorp) 2 Hässleholm Träterminalen 2 Hässleholm Björstorp träförädling 1 Hässleholm Träimpregnering i Ovesholm 2 Kristianstad Träimpregnering i Tollarp 3 Kristianstad Träimpregnering i Åhus hamn 4 Kristianstad Ernst Hjorts Trävaru, Landskrona 2 Landskrona Lennartssons trävaruaffär 3 Lund Fönsterspecialisten i Lönsboda 3 Osby Industristiftelsen LAVI 3 Osby Nils Rosenqvist, Simrishamn 2 Simrishamn Palltillverkning i Vitaby 3 Simrishamn Hans Andersson i Skurup 3 Skurup Skutskärs Trä 4 Åstorp Fd träimpregnering, Åkerlunds industriområde 3 Ängelholm Fd träimpregnering, Stora Tingberg 3 Ängelholm Fd träimpregnering, Kv Sockerbruket 1 Ängelholm Fd träimpregnering i Munka Ljungby 2 Ängelholm Träimpregnering och sågverk i Broby 2 Östra Göinge FRAMSTÄLLNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Rinkaby Kemi 2 Kristianstad Industritomt i Getinge 1 Eslöv Fd BT Kemi 1 Svalöv BILSKROT OCH SKROTHANDEL Hasanovs Bilservice 3 Bjuv Bjuvs Bildemontering, Ekebro Bilskrot 3 Bjuv

Mattssons Bil och Skrotaffär 3 Bromölla Bromölla Skrot & Containers AB 3 Bromölla Höganäs Bildemontering 2 Höganäs Björns Skrot & Rivningsentreprenad 2 Höganäs Ingenjörsfirman Kullens Järn och Maskin 3 Höganäs Rises Skrot 2 Osby Bilskrot på Industrigatan (Eklinders) 2 Tomelilla