Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.
Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen.
Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD GRYNING SOLUPPGÅNG MORGON DAG
Solen föddes för nästan 5 miljarder år sedan. Den växer och blir större och större precis som en människa. Den kommer att leva i 10.000 000 000 år till.
Om solen inte fanns skulle jorden vara mörk och iskall. Det skulle alltid vara natt och människor och djur och växter skulle inte finnas. Ingen skulle vara född och ingen skulle vara död. Livet skulle inte finnas. Solen är lika viktig för livet som vattnet är. Utan vatten skulle det heller inte finnas liv på jorden.
Förr i tiden, långt tillbaka visste man att solen var viktig. Människor byggde stora soltempel och offrade gåvor till solen till exempel smör eller människor. Man hade fester till solens ära och dyrkade solen. Vikingarna använde solen för att styra sina båtar. De höll upp en speciell sten (fältspat heter den) mot himlen. Solens ljus lyste genom stenen även om det var molnigt. Man kunde då se på solens ljus i stenen vad som var öst-väst-nord och syd. Man kunde hitta hem och man kunde hitta bort.
Nu för tiden dyrkar vi också solen. Men på andra sätt. Man kan till exempel göra solhälsningen. Man hälsar på solen=bra för kroppens energi Men de flesta dyrkar solen genom att ligga och gassa. Solens strålar känns varma och sköna mot kroppen. Solljuset ger nyttiga vitaminer som man mår bra av. (D-vitamin)
Man kan bli brun av solen. Bikini=ett plagg för solning. Senare utan bikini. Man kan få linnebränna. Man solar i ett linne. Det blir vitt där linnet satt. Linnet eller andra kläder släpper inte igenom solen.
Håret kan bli blekt av solen. Nu för tiden tycker vi att det är snyggt att vara brun. Är man brun betyder det att man har råd att vara ledig och vistas i solen till exempel i Thailand eller på Kanarieöarna. Förr i tiden till exempel på 1600-talet var det fint att vara tjock och vit. = Man var rik och fin. Tjock betydde att man hade mycket pengar och hade råd med mycket mat. Vit var att man inte behövde vara ute i solen och arbeta på åkrarna som många bönder gjorde. Man satt inne i sitt fina hus/slott.
En del blir röda av solen som en kokt kräfta. Det är inte bra. Man har blivit bränd. Gott Usch
Det gör ont att bränna sig. Det svider och man kan få blåsor. Då gör det ännu ondare och huden blir skadad. Det finns också soleksem. SVULLNAD BLÅSOR KNOTTROR FJÄLLNING Huden fjällar av.
Det är farligt att bränna sig många gånger. När man blir äldre kan man få cancer i huden av för mycket sol om man har otur. Cancer är farligt man kan dö. Det är inget vidare Ibland lyckas man bota cancer.
Därför ska man alltid vara försiktig med solen. Den har en styrka som vi inte kan se. Det är UV-strålningen. Den ultravioletta strålningen som är osynlig. Så här skulle den kanske se ut om man såg den.
SOLENS OLIKA STRÅLAR Ljus kan komma från en lampa. Ultraviolett strålning finns också i solarier. Värmestrålar kan också komma från en eld eller ett element.
Inte röd alls. Lite röd Mycket röd Jätteröd = skållad gris (dags att gå till skuggan) (aj!aj!) (asont!!) DÄRFÖR MÅSTE MAN VARA FÖRSIKTIG:
MAN MÅSTE SKYDDA SIG MOT SOLENS FARLIGA STRÅLAR. Till exempel med kläder eller solskyddskräm. Mellan kl. 11 och 15 bränner solen mest. Då kan man hålla sig inne och till exempel baka en paj.
Det är bra att sitta i skuggan när solen är het och bränner. Skugga blir det när solen skyms till exempel under ett parasoll eller under tak.
Man slipper få solsting i skuggan. Solhatt skyddar mot solsting Huvudet blir för varmt. keps också Man blir yr och sjuk. Man kräks kanske Ett paraply skyddar så klart och motorcykelhjälm.
Djur kan också få solsting.
Ett tungt molntäcke minskar solens farliga strålar. Konstgjort moln av gips Paraply är smidigare och lättare.
Man kan titta på sin skugga Då vet man. lång skugga=solen bränner inte så farligt kort skugga=solen är farlig och stark På sommaren står solen högt på himlen. Den är stark. På vintern står den lågt och är svagare.
Överallt där man ser mycket blå himmel är solen starkare. På höga berg är solen också stark. Snö reflekterar solen väldigt mycket. Det gör också solen jättestark. Till exempel om man är ute till sjöss eller havs.
Solglasögon skyddar ögonen från solens strålar. Det är tufft med solglasögon. De finns i olika modeller. Om man inte skyddar ögonen i stark sol kan dom bli brända. Särskilt på havet eller i snö. STEKT ÖGA GÖR ONT. Man skall aldrig titta rakt mot solen inte ens med solglasögon.
Förr i tiden hade man baddräkter som täckte hela kroppen. Nu vill många ha minimala dräkter så man får mycket sol och inga vita märken.
Solstrålarna når en halv meter ner genom vattnet. Därför är det bra med en schysst baddräkt som skyddar kroppen när man badar och solar. Kanske så här??
Det finns olika hud och hårtyper. Rött hår. Ljus hud. Fräknar. Varning för sol!! Akta!! Ljust hår. Blå eller gröna ögon. Mycket leverfläckar. Var försiktig!! Mörkt hår. Bruna ögon. Mörk hud. Det är lugnt. Anpassa solningen efter din hudtyp. Tål lite sol. Behöver mycket solkräm. Tål lagom med sol. Behöver lagom solkräm. Tål mycketsol. Behöver lite eller ingen solkräm.
FLER BADDRÄKTS MODELLER Stor bikini Vanlig baddräkt. Postmodern baddräkt, 2000-talet. Nissemans specialsydda badbyxor. Modell: Mumie. Heltäckningsmatta med solkeps.
Man kan sola sig i ett solarium. SOLARIUM = GRILLGALLER. Om man solar för mycket när man är ung Brun som en korv. Rynkig som ett russin. kan man bli rynkig som ett russin när man blir gammal.
Tag en blank sked, en armbandsklocka eller en spegel. Låt solen reflekteras i skeden/klockan/spegeln och rikta den mot en vägg. Du får en egen solkatt på väggen. SOLKATT=FLÄCK AV LJUS SOM RÖR SIG. SOLKATTER ÄR FINA OCH LÄTTA ATT SKÖTA.
Köp gult garn och en virknål. Fråga någon som kan virka hur man gör. När du virkat klart solen, stoppa upp den med bomull eller vadd. Häng den i ett fönster eller över sängen. HELT RISKFRITT!!
Statens strålskyddsinstitut En bok om solen Text och bild: Pernilla Stalfelt, 2006 Formgivning: Inger Bodin Adamsson Tryckt i Danmark, 2006 ISBN 91-631-8571-7
Statens strålskyddsinstitut, SSI, är central tillsynsmyndighet på strålskyddsområdet. SSI:s verksamhetsidé är att verka för ett gott strålskydd för människor och miljö nu och i framtiden. SSI sätter gränser för stråldoser till allmänheten och för dem som arbetar med strålning, ger ut föreskrifter och kontrollerar att de efterlevs. Vi inspekterar, informerar, utbildar och ger råd för att öka kunskapen om strålning och vi håller beredskap dygnet runt mot olyckor med strålning. SSI är också ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Ett av delmålen handlar om att antalet hudcancerfall år 2020 inte ska vara fler än år 2000. I vårt arbete att uppnå detta mål är barnen en prioriterad målgrupp och för att nå även små barn har vi tagit hjälp av barnboksförfattaren Pernilla Stalfelt. Vi tycker att hon har förmåga att för små barn beskriva svåra och känsliga ämnen på ett roligt och övertygande sätt. Pernilla Stalfelt är en av de mest uppmärksammade barnboksförfattarna på senare tid i Sverige. Hon har sedan 1996 gett ut fjorton böcker. År 2004 fick hon Rabén & Sjögrens Astrid Lindgren-pris för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. 2006 tilldelades hon det tyska kulturpriset Klax-Award. Hon är den första svensk som får Klax-Award.