FORTUM Delgeneralplaneändring för Pjelax-Böle vindkraftpark Stadsstyrelsen 7.11.2017 rev. FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY
Program för deltagande och bedömning I (I) Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 KONTAKTUPPGIFTER... 1 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 2 3 PLANERINGSOMRÅDE SAMT MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANÄNDRINGEN... 2 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANLÄGGNINGEN... 3 4.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen... 3 4.2 Landskapsplanläggning... 3 4.3 Generalplanläggning... 5 4.4 Detaljplaner... 7 4.5 Byggnadsordning... 7 4.6 Markägoförhållanden... 7 5 UTREDNINGAR OCH KONSEKVENSBEDÖMNING... 7 6 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN... 8 7 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN... 9
1 (9) Delgeneralplaneändring för Pjelax-Böle vindkraftpark 1 KONTAKTUPPGIFTER Närpes stad styr planläggningen Malin Haka Planläggare Tel 040 160 09 31 malin.haka@narpes.fi Adress: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes fungerar som planläggningskonsult Kristina Salomaa, FM YKS-588 Projektchef Tel. 044 298 2006 kristina.salomaa@fcg.fi Fortum är projektägare för vindkraftparken som planändringen berör Mikko Iso-Tryykäri Utvecklingschef Fortum Wind mikko.iso-tryykari@fortum.com 050 453 2650
2 (9) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande och bedömning beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningsbehoven. Programmet för deltagande kan vid behov kompletteras under planeringens gång. 3 PLANERINGSOMRÅDE SAMT MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANÄNDRINGEN Delgeneralplaneändringen gäller två delgeneralplaner för vindkraft, delgeneralplan för Pjelax vindkraftpark och delgeneralplan för Böle vindkraftpark. I samband med planändringen uppgörs en gemensam delgeneralplan för vindkraftparkerna. De i kraft varande delgeneralplanerna möjliggör en maximal höjd på 205 m för vindkraftverken. Målsättningen med delgeneralplaneändringen är att förbättra vindkraftparkernas produktionskapacitet genom att höja den maximala höjden på vindkraftverken till 250 m. I samband med höjningen av kraftverkens totalhöjd granskas även vindkraftverkens placeringar av produktionsmässiga orsaker. Delgeneralplaneändringen innefattar 41 vindkraftverk. Genom delgeneralplaneändringen skapas förutsättningar för att bygga vindkraftverken och därtill hörande elöverföringsnät, elstation och servicevägar på planområdet. Vid generalplaneringen beaktas också andra markanvändningsbehov samt mål som uppstår under planeringsprocessens gång. Delgeneralplanen uppgörs så att den kan användas som grund vid beviljandet av bygglov enligt 77a i MBL. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och den godkänns av Närpes stadsfullmäktige. Planområdet omfattar ca 3 690 ha och är beläget i södra Närpes. Planområdet gränsar till kommungränsen till Kristinestad. Kommungränserna till Karijoki och Teuva är belägna i närheten av planområdet. Bosättningen kring planområdet är belägen invid de omgivande åkerområdena.
3 (9) Figur 1. Planområdets läge i södra Närpes. 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANLÄGGNINGEN 4.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Avsikten med de riksomfattande målen är att främja förverkligandet av en god levnadsmiljö och en hållbar utveckling i beslutsfattandet om områdesanvändningen. I 24 i MBL fastställs följande: "Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas." Målen är av allmän natur och de har grupperats i sex helheter (Statsrådet 30.11.2000, uppdaterat 1.3.2009): fungerande regionstruktur enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser fungerande förbindelsenät och energiförsörjning specialfrågor i Helsingforsregionen helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer 4.2 Landskapsplanläggning Österbottens landskapsplan gäller på planområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I Österbottens landskapsplan har det betecknats att planområdet är helt beläget på ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande
4 (9) fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för till exempel jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. På planområdet finns två naturskyddsbeteckningar. Det ena området tillhör skyddsprogrammet för gamla skogar (SL4) och det andra naturskyddsområdet tillhör lundskyddsprogrammet (SL5). Med beteckningen SL reserveras ett sådant område som bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats till ett naturskyddsområde. Områdena tillhör nätverket Natura-2000. Söder om naturskyddsområdena SL4 och SL5 finns en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4) där det gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. I de norra delarna av planområdet finns ett grundvattenområde (pv) samt en riktgivande beteckning för en friluftsled. Kring planområdet finns ett flertal olika beteckningar. Figur 2. Planändringsområdet anvisat med blått i förhållande till Österbottens landskapsplan 2030. Österbottens förbund har inlett uppgörandet av Österbottens landskapsplan 2040. Landskapsplanen blir en s.k. helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och dess olika samhällsfunktioner. Målsättningen är en godkänd plan år 2018/2019. Regionalt betydande vindkraftområden betecknas i landskapsplanen 2040 i enlighet med gällande landskapsplan 2030 och etapplandskapsplan II.
5 (9) I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplandskapsplaner. Dessa består av etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts planområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. I etapplandskapsplan II har planområdet angetts som lämpligt för en vindkraftpark av regional betydelse. Miljöministeriet fastställde etapplandskapsplan II 14.12.2015. Figur 3. Planeändringsområdet (blå oval) är betecknat som tv-2-område i etapplandskapsplan II. 4.3 Generalplanläggning Denna delgeneralplaneändring gäller de i kraft varande delgeneralplanerna för Pjelax och Böle vindkraftparker. Delgeneralplanen för Pjelax möjliggör byggandet av 18 vindkraftverk och delgeneralplanen för Böle byggandet av 23 vindkraftverk. I tillägg till vindkraftparkens konstruktioner har man i planerna anvisat marktäktsområden, naturskyddsområden och områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. I närheten av planområdet finns Pjelax delgeneralplan, Närpes strandgeneralplan och Kristinestad strandgeneralplan. För hela Närpes stad godkändes på hösten 2017 en strategisk generalplan utan rättsverkningar. I den strategiska planen har anvisats etapplandskapsplanens vindkraftområden inkluderat det aktuella planeändringsområdet.
6 (9) Figur 4. Delgeneralplanerna för Pjelax och Böle vindkraftparker är gällande på planområdet. Planerna har fått laga kraft 2017.
7 (9) 4.4 Detaljplaner 4.5 Byggnadsordning På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Närmast detaljplaner finns i Närpes centrum. Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den 18.11.2010. 4.6 Markägoförhållanden Planeringen berör huvudsakligen privat mark. Skyddsområden på planområdet förvaltas av staten. Arrendekontrakt har ingåtts med berörda markägare. 5 UTREDNINGAR OCH KONSEKVENSBEDÖMNING Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande miljökonsekvenser. En MKB-process har utförts för respektive vindkraftparker. MKB-processerna har avslutats 2015 för båda parkernas del. I samband med planändringen uppgörs en MKBbehovsförfrågan till NTM-centralen, via vilken myndigheterna bedömer ifall de tidigare uppgjorda MKB:na är tillräckliga. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samband med planläggningen. I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL 9): En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen granskas konsekvenserna i enlighet med markanvändnings- och byggnadsförordningen (MBF 1): människors levnadsförhållanden och livsmiljö, marken och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön, utvecklingen av en fungerande konkurrens inom näringslivet.. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en beskrivande sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. Arbetet med konsekvensbedömningen framskrider parallellt med planläggningen så att eventuella negativa konsekvenser och förebyggandet av sådana beaktas i planeringen. I samband med konsekvensbedömningen beaktas även sammantagna konsekvenser med aktuella närliggande projekt. I och med delgeneralplaneändringen för Pjelax-Böle vindkraftpark uppdateras: Buller- och skuggningsmodellering
8 (9) Synlighetsmodellering och fotomontage Uppdatering av Natura 2000 bedömning I samband med planläggningen används utredningarna (naturutredningar, arkeologisk inventering) som har uppgjorts under planeringsprocesserna för Pjelax och Böle vindkraftparker. Konsekvensbedömningen uppgörs för den planerade maximala höjden av vindkraftverken. I tillägg till dessa används utredningar på regional och nationell nivå. 6 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt MBL 62: Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och -innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Närpes hembygdsförening, Pjelax och Böle jaktklubbar, lokala skifteslag, Österbottens naturskyddsdistrikt, Sydbottens Natur och miljö rf, väglag på planområdet mm. Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk (Bl.a. EPV Regionalnät Ab, Närpes Vatten Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Caruna Oy, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, Corenet, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser, som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, grannkommunerna, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, LUKE, Skogscentralen, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Försvarsmakten.
9 (9) 7 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: PDB (november 2017) Planläggningsanhållan och PDB för planändringen behandlas i Närpes stadsstyrelse 7.11.2017. PDB ställs till påseende i 14 dagar. Intressenterna har möjlighet att lämna in åsikt om PDB till Närpes stad under påseendetiden. Planutkast (vinter 2017-2018) Inledningsskedets myndighetssamråd ordnas. Delgeneralplaneutkast uppgörs och ställs till påseende i 30 dagar. Påseendet kungörs och intressenterna har möjlighet att framföra sin åsikt över planutkastet muntligt eller skriftligt. Utlåtanden över planutkastet begärs av myndigheterna. Planförslag (vår 2018) Planförslaget uppgörs på basen av inkommen respons över planutkastet och Närpes stad lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget (MBF 30). Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till stadsstyrelsen innan tiden för påseende har gått ut. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Godkännande (maj-juni 2018) Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Närpes stadsfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt.