Dina socialförsäkringsrättigheter i Danmark
Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2011 2
Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Inledning... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 7 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 8 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 8 Omfattning... 8 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...10 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Omfattning...10 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...11 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...12 Rätt till förmåner vid invaliditet...12 Omfattning...12 Tillgång till förmåner vid invaliditet...13 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...14 Rätt till åldersförmåner...14 Omfattning...15 Tillgång till åldersförmåner...15 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...17 Rätt till efterlevandeförmåner...17 Omfattning...17 Tillgång till efterlevandeförmåner...18 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...19 Rätt till förmåner vid arbetsskada...19 Omfattning...19 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...20 Kapitel IX: Familjeförmåner...22 Rätt till familjeförmåner...22 Omfattning...23 Tillgång till familjeförmåner...23 Kapitel X: Arbetslöshet...24 Rätt till arbetslöshetsförmåner...24 Omfattning...25 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...25 Kapitel XI: Minimiresurser...26 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...26 Omfattning...26 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...27 Kapitel XII: Långtidsvård...28 Rätt till långtidsvård...28 Omfattning...28 Tillgång till långtidsvård...28 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...29 Juli 2011 3
Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Inledning I Danmark finns följande socialförsäkringsförmåner: Förmåner vid sjukdom och intagning på sjukhus, förmåner vid föräldraskap, sjukpenning och moderskapspenning samt rehabiliteringsstöd. Förmåner vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Bidrag för begravningskostnader. Invaliditetspension. Allmän ålderspension och tilläggspension. Arbetslöshetsförmåner. Familjeförmåner. De flesta socialförsäkringsgrenarna i Danmark är obligatoriska. Det behövs inga formaliteter för att du ska omfattas av socialförsäkringen, utom när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Organisation av det sociala skyddet Pensionssystem Alla danska medborgare som är bosatta i Danmark har rätt till förtidspension vid invaliditet (invaliditetspension) om de inte har fyllt 65 år. När de fyller 65 år har de rätt till ålderspension. Detta pensionssystem (de sociala pensionerna) sköts av kommunen. Sysselsättningsministeriet (Beskæftigelsesministeriet) har tillsyn över lagstiftningens tillämpning. Det har dock inte rätt att ingripa i enskilda ärenden. Systemet med tilläggspension (Arbejdsmarkedets Tillægspension, ATP) ger de arbetstagare som arbetar minst nio timmar per vecka ett tillägg till den sociala pensionen. Delpensionen och den förtida pensionen inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen är övergångssystem mellan det yrkesverksamma livet och pensioneringen. De sköts av sysselsättningsministeriet. Sjukförsäkring Den allmänna sjukförsäkringen sköts och finansieras av de regionala och lokala myndigheterna. Hälsoministeriet (Ministeriet for Sundhet og Forebyggelse) har hand om försäkringen. Alla som är bosatta i Danmark har sjukförsäkring. Kontantförmåner vid sjukdom betalas ut av kommunen (inom verksamhetsområdet för sysselsättningsministeriet, Beskæftigelsesministeriet). Juli 2011 4
Familjeförmåner Allmänna familjeförmåner och andra familjetillägg sköts av kommunen (inom verksamhetsområdet för skatteministeriet och social- och integrationsministeriet, Social- og Indenrigsministeriet). Kontantförmåner vid föräldraskap betalas ut av kommunen (inom verksamhetsområdet för sysselsättningsministeriet, Beskæftigelsesministeriet). Arbetslöshetsförsäkring Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig. Arbetslöshetsförsäkringarna fördelas enligt de olika försäkringsgrenarna. Medlemsavgifterna täcker en del av statens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen, däribland förtida pension. Sysselsättningsministeriet, Beskæftigelsesministeriet, har hand om arbetslöshetsförsäkringen. Finansiering Det danska socialförsäkringssystemet finansieras i allmänhet genom beskattning (statligoch kommunal skatt), inklusive arbetsmarknadsbidrag (arbejdsmarkedsbidrag). Juli 2011 5
Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Alla som bor i Danmark har rätt till sjukhus- och mödravård samt förmåner från sjukförsäkringen. När du bosätter dig i Danmark måste du skriva in dig i befolkningsregistret i den kommun där du bor. I och med det ansluts du till sjukförsäkringen. Du har då rätt till sjukvård, och du får ett hälsokort. Omfattning Sjukförsäkringsförmåner Du har rätt till följande förmåner: Behandling av den allmänläkare som du själv har valt. Behandling av specialistläkare som din allmänläkare har remitterat dig till. Vissa typer av tandvård. Sjukgymnastik på läkares ordination. Behandling som utförs av kiropraktor. Fotvård på läkares ordination för vissa patientgrupper. Psykoterapi på läkares ordination för vissa patientgrupper. Läkemedel. Beredningar med näringsämnen på läkares ordination. Vård som utförs av allmän- och specialistläkare är kostnadsfri för personer i grupp 1. Sjukförsäkringen täcker delvis kostnaden för övriga förmåner enligt taxor som fastställs genom överenskommelse med de olika yrkesgruppernas organisationer. Ersättningsnivån för läkemedel beror på dina sammanlagda årliga kostnader för förmånsberättigande läkemedel. Om din sammanlagda årskostnad är mindre än 890 kronor (120 euro) får du ingen ersättning. Sedan ökar ersättningsnivån successivt: den är 50 % för kostnader mellan 890 och 1 450 danska kronor (120 195 euro), 75 % för kostnader mellan 1 450 och 3 130 kronor (195 421 euro) och 85 % för kostnader över 3 130 kronor (421 euro). Barn under 18 år får alltid ersättning med minst 60 % av kostnaden för förmånsberättigande läkemedel. Sjukhusvård Om du behöver sjukhusvård kan du välja bland alla offentliga sjukhus i landet där man ger den behandling som du behöver. Behandlingen är avgiftsfri. I de flesta fallen krävs det ordination av läkare för att du ska få läggas in på sjukhus, såvida det inte handlar om en olycka eller om akut sjukdom. Juli 2011 6
Du har rätt till kostnadsfria förebyggande hälsoundersökningar av läkare och barnmorska i samband med graviditet och förlossning. Förlossning på sjukhus eller annan offentlig inrättning är kostnadsfri, liksom hjälp av barnmorska vid förlossning i hemmet. Tillgång till hälso- och sjukvård Det finns två kategorier av försäkrade. Du får fritt välja om du vill tillhöra grupp 1 eller grupp 2, och du får byta grupp en gång per år. De försäkrade i grupp 1 är knutna till en viss allmänläkare som har tecknat avtal med sjukkassan. De får normalt inte ersättning för specialistvård annat än om deras allmänläkare har remitterat dem. De försäkrade i grupp 2 får själva välja allmän- och specialistläkare. De får en ersättning från sjukförsäkringen som motsvarar vad denna skulle betala för motsvarande behandling av en patient i grupp 1. Läkaren bestämmer själv sitt arvode. Barn under 16 år har samma läkare och tillhör samma kategori av försäkrade som sina föräldrar eller sin vårdnadshavare. Överklaganden Om du inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga det inom fyra veckor efter den dag då du fick besked om beslutet. Den kommunala förvaltningens beslut i sjukförsäkringsfrågor kan överklagas hos den nationella byrån för patienters rättigheter och klagomål (Patientombudet) i den region där du bor. Ytterligare information kan fås från Patientombudet. Juli 2011 7
Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Sjukpenningen är tänkt att kompensera inkomstbortfall i samband med sjukfrånvaro. Detta betyder att alla som har lön, ersättningsinkomst (t.ex. arbetslöshetsförmån) eller någon annan förvärvsinkomst som väsentligen härrör från deras eget arbete normalt har rätt till sjukpenning, förutsatt att inkomsten är skattepliktig i Danmark. Villkor som du måste uppfylla För att kunna göra anspråk på sjukpenning måste du vara oförmögen att arbeta på grund av att du är sjuk. Dessutom måste du uppfylla ett anställningsvillkor. Om du är anställd och inte får hela din lön medan du är sjuk har du rätt till sjukpenning från din arbetsgivare från och med första sjukdagen, förutsatt att du har varit anställd av den arbetsgivaren under de åtta veckorna närmast före sjukfrånvaron och att du under den perioden har arbetat minst 74 timmar för den arbetsgivaren. Du har rätt till sjukpenning från arbetsgivaren under de första 30 dagarna av sjukdomsperioden. Om du efter 30 dagar fortfarande inte kan arbeta eller om du inte har rätt till sjukpenning från din arbetsgivare när du blir oförmögen att arbeta, kan du ansöka om sjukpenning från kommunen förutsatt att du har haft anknytning till arbetsmarknaden under de 26 veckorna närmast före insjuknandet och att du under den perioden har arbetat minst 240 timmar. Du har också rätt till sjukpenning om du är ansluten till en arbetslöshetskassa, om du har avslutat en yrkesutbildning på minst 18 månader, om du är elev och gör betald praktik eller om du har ett flexjobb hos en privat eller offentlig arbetsgivare. Om du är egenföretagare har du rätt till sjukpenning från kommunen efter två veckors sjukdom, förutsatt att du har haft egenföretagande som din huvudsyssla under minst 18,5 timmar om dagen de senaste tolv månaderna, däribland månaden närmast före din sjukfrånvaro. Det finns dessutom ett försäkringssystem för egenföretagare. Det handlar om ett frivilligt system som gör att egenföretagare kan få sjukpenning under de två första veckorna av sjukdomsperioden. Omfattning Förmånsbelopp Om du är anställd beräknas förmånen utifrån den timlön som du skulle ha fått om du inte hade blivit sjuk. Om du är egenföretagare beräknas förmånen utifrån dina inkomster från din verksamhet. Juli 2011 8
Sjukpenningen kan vara högst 3 940 danska kronor (530 euro) per vecka. Den högsta sjukpenningen per timme motsvarar det maximala veckobeloppet delat med normalantalet arbetstimmar per vecka enligt kollektivavtalen (dvs. 37 timmar) och är alltså 106 danska kronor (14 euro). Sjukpenningen betalas ut veckovis. Om du är anställd och blir sjuk men bara är delvis arbetsoförmögen kan sjukpenningen bli lägre. Du får sjukpenning för de timmar under veckan då du på grund av sjukdomen inte arbetar. Bidragens varaktighet och uppföljning Sjukpenningen upphör när den har betalats ut (eller lön har betalats till den sjuke anställde) i mer än 52 veckor under de senaste 18 månaderna. De dagar som sjukpenning (eller lön) har utbetalats för under de första 30 dagarnas sjukfrånvaro räknas inte, och inte heller de perioder som förmån (eller lön) har utbetalats för i samband med graviditet, förlossning eller adoption. Det finns flera möjligheter att förlänga sjukpenningsperioden utöver 52 veckor. Kommunen måste följa upp varje enskilt sjukdomsärende och kontrollera att den sjuke behåller sin anknytning till arbetsmarknaden. Om du får sjukpenning måste kommunen behandla ditt ärende senast åtta veckor räknat från början av din frånvaro. Den andra utredningen äger rum inom tre månader efter sjukdomsutbrottet. Om du inte återhämtat dig inom tre månader men kan kan arbeta deltid eller utnyttja arbetserbjudanden, kommer utredningen att äga rum var tredje månad. Vid det första tillfället fattar kommunen beslut om att utarbeta en uppföljningsplan. Denna plan måste ha utarbetats senast omedelbart efter det andra uppföljningstillfället. Om du får social pension eller av hälsoskäl skulle kunna göra anspråk på social pension, har du inte rätt till sjukpenning i mer än 26 veckor under en tolvmånadersperiod. Detsamma gäller om du har fyllt 65 år. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Du måste så snabbt som möjligt göra sjukanmälan till arbetsgivare, inom två timmar efter arbetstidens början, om inte en annan tidsfrist angivits i personalutskick eller liknande. Om du dröjer med att göra det förlorar du rätten till sjukpenning fram till tidpunkten för anmälan. Din arbetsgivare får kräva att du inom rimlig tid redovisar bevis för att din frånvaro beror på sjukdom, i form av ett skriftligt intyg eller på annat sätt. Arbetsgivaren får också kräva läkarintyg om han anser detta nödvändigt. Om du inte förser kommunen med de bevis som den har krävt förlorar du normalt rätten till sjukpenning. Du måste begära sjukpenning från kommunen åtta dagar efter att informationsbrevet från SDPI-lösningen (digital lösning som grundar sig på sjukanmälan från arbetsgivaren eller försäkringskassan) skickats. Kommunen får kräva läkarintyg om den anser detta nödvändigt. Om du inte förser kommunen med de bevis som den har krävt förlorar du normalt rätten till sjukpenning. Om arbetsgivaren inte betalar ut sjukpenning men kommunen anser att arbetsgivaren borde göra detta, betalar kommunen ut förskott på sjukpenningen. Juli 2011 9
Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Naturaförmåner (hälso- och sjukvård) finns att tillgå för alla kvinnor som bor i Danmark. Kontantförmåner finns att tillgå för anställda och egenföretagare, även för hjälpande maka/make. Om du har haft anställning under de 13 veckorna närmast före föräldraledigheten och under den perioden har arbetat minst 120 timmar, eller om du uppfyller villkoren för att betraktas som egenföretagare, har du rätt till dagpenning i samband med föräldraskap och förlossning eller i samband med adoption. Omfattning Naturaförmåner Kvinnor som bor i Danmark har rätt till kostnadsfri mödravård. Detta innefattar undersökningar före barnets födelse, kostnadsfria resor i samband med undersökningar och förlossning, förlossning på sjukhus och hjälp av barnmorska vid förlossning i hemmet. Kontantförmåner Dagpenning kan betalas ut för föräldraskap eller adoption. Förmåner vid föräldraskap kan betalas ut till modern från och med fjärde veckan före den beräknade nedkomsten och fortsätter att betalas ut under 46 veckor efter barnets födelse. De sista 32 veckorna kan delas mellan föräldrarna. Om en av föräldrarna återvänder till deltidsarbete kan ledigheten förlängas i motsvarande grad. Föräldrarna kan välja en förlängd ledighet på 40 eller 46 veckor (efter de 14 veckorna), men förmånsbeloppet är detsamma som betalas för de 32 veckorna. Oberoende av detta har fadern rätt till dagpenning i två veckor under fjortonveckorsperioden närmast efter barnets födelse. Om du adopterar ett barn kan du också få dagpenning under 46 veckor räknat från den dag då du får barnet i din vårdnad. Föräldrar som har anställning kan senarelägga en del av sin ledighet. Senarelagd ledighet måste tas ut innan barnet är nio år gammalt. Belopp För anställda beräknas kontantförmånerna vid föräldraskap (dagpenge ved fødsel) enligt den anställdes timlön upp till högst 3 940 danska kronor (530 euro) per vecka eller 106,49 kronor (14 euro) per timme (37 timmar i veckan) och enligt antalet arbetstimmar. För egenföretagare beräknas kontantförmånerna vid föräldraskap enligt inkomst från näringsverksamhet med samma högsta belopp som ovan. Juli 2011 10
Semestertillägg Kvinnor som inte har rätt till full lön under föräldraledigheten och som inte har arbetslöshetsförsäkring kan tjäna in en rätt till semestertillägg. Tillägget ska betalas ut det följande semesteråret 1 maj 30 april. Semestertillägget motsvarar nivån på förmånen vid föräldraskap. Du har rätt att tjäna in tillägget under förutsättning att du har haft en anställning under de tolv månaderna närmast före förlossningen. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Ansökan måste lämnas in till kommunen inom åtta veckor efter förlossningen eller efter den dag då du får barnet i din vårdnad. Arbetsgivaren betalar ersättning för frånvaro i samband med hälsoundersökningar före barnets födelse. Juli 2011 11
Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Om din arbetsförmåga är så kraftigt nedsatt att du oavsett de möjligheter du har att få stöd enligt sociallagstiftningen (t.ex. att få en statligt subventionerad anställning) inte kan försörja dig genom förvärvsarbete, har du rätt till invaliditetspension (førtidspension). De som har rätt till allmän pension är följande: Danska medborgare. Personer som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Övriga utländska medborgare som har bott i Danmark i tio år. För att ha rätt till invaliditetspension måste du ha bott minst tre år i Danmark mellan din 15-årsdag och den dag då du ansöker om pension. Omfattning Invaliditetspensionens belopp är olika beroende på om du är ensamstående eller inte. Beloppet beror både på din egen inkomst och på din eventuella makes/makas eller sambos inkomst. Förmånerna är inte beroende av tidigare inkomst. Du har rätt till fullständig invaliditetspension om du har bott i Danmark minst fyra femtedelar av tiden från din 15-årsdag till den dag då du beviljas invaliditetspension. Om bosättningstiden är kortare än så bestäms invaliditetspensionen av förhållandet mellan bosättningstiden och fyra femtedelar av tiden från din 15-årsdag till den dag då du beviljas invaliditetspension. Invaliditetspensionen upphör när förmånstagaren fyller 65 år (67 år) och övergår automatiskt till systemet för allmän ålderspension. Den andel av den fullständiga allmänna pensionen som du får är lika stor som den tidigare beviljade andelen av den fullständiga invaliditetspensionen. Pensionen betalas ut i slutet av varje månad. Invaliditetspensionen kan inte betalas ut tidigare än första dagen i månaden efter beslutet om att bevilja invaliditetspension, men den måste betalas ut senast första dagen i månaden tre månader efter det att ansökan om invaliditetspension började behandlas. En extra kontantförmån betalas ut för att kompensera merkostnader på grund av invaliditeten (merudgiftsydelse). Dessa kostnader omfattar bland annat hjälp av en tredje person, uppvärmning, medicinska kostnader och särskild utrustning. Beloppet fastställs i varje enskilt ärende med hänsyn till förväntade kostnader. Juli 2011 12
Tillgång till förmåner vid invaliditet Du lämnar in din ansökan om invaliditetspension till kommunen där du bor. Kommunen kan kräva att du ska visa upp ett läkarintyg, som din läkare då upprättar på en särskild blankett. Kostnaden för läkarintyget betalas av kommunen. När kommunen får in en ansökan om invaliditetspension måste den överväga alla andra möjligheter att ge bidrag enligt sociallagstiftningen. För att kommunen ska besluta att behandla ditt ärende enligt reglerna om invaliditetspension måste det ha styrkts eller på grund av omständigheterna vara helt uppenbart att din arbetsförmåga inte kan förbättras genom aktiverings-, rehabiliterings- eller behandlingsåtgärder eller andra åtgärder. Överklaganden Om du inte är nöjd med ett beslut som kommunen har fattat om dina pensionsrättigheter, kan du överklaga det hos den regionala Arbetsmarknadsnämnden (Beskæftigelsesankenævnet). Tidsfristen för att överklaga är fyra veckor. Juli 2011 13
Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner I princip har alla som bor i Danmark rätt till allmän pension (social pension) (folkepension) från 65 års ålder. Den som fyllde 60 år före den 1 juli 1999 har rätt till pension vid 67 års ålder. Det finns också ett obligatoriskt system för tilläggspension för anställda (ATP). Social pension De som har rätt till allmän pension är följande: Danska medborgare. Personer som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Övriga utländska medborgare som har bott i Danmark i tio år. För att ha rätt till pension måste du ha bott minst tre år i Danmark mellan din 15- årsdag och din 65-årsdag (67-årsdag). Rätt till fullständig allmän pension får du efter att ha bott 40 år i Danmark mellan 15 och 65 (67) års ålder. Om du har bott i landet kortare tid än 40 år har du rätt till en lägre pension som är lika med 1/40 av den fullständiga pensionen per år som du har bott i Danmark mellan 15 och 65 (67) års ålder. Tilläggspension Alla anställda som har fyllt 16 år och är verksamma i Danmark omfattas av ATPsystemet om de arbetar minst nio timmar i veckan. Om du övergår från att vara anställd till att vara egenföretagare kan du under vissa förutsättningar förbli ansluten till systemet för tilläggspension. Då betalar du själv in hela avgiften. Systemet för tilläggspension för anställda finansieras gemensamt av arbetstagarna och arbetsgivarna. Arbetsgivarna står för två tredjedelar av avgiften och arbetstagarna för den återstående tredjedelen. Arbetsgivaren är ansvarig för att se till att arbetstagarens andel betalas in. För deltidsarbetande personer som omfattas av ATP-systemet är avgiften två tredjedelar eller en tredjedel av den fullständiga avgiften. Avgifter betalas även för personer som får arbetslöshetsförmåner, sjukpenning, föräldraförmåner, invaliditetspension (som beviljats efter 2002), utbildningsbidrag (uddannelsesydelse), utbildningsbidrag för vuxna eller vidareutbildningsbidrag (VEUgodtgørelse),arbetslöshetsförmåner avsedda för personer som omfattas av systemet för flexibla subventionerade anställningar (ledighedsydelse), aktiveringsförmåner (aktiveringsydelse), direkta socialförmåner (kontanthjælp), ersättning vid nedsatt förmåga till förvärvsarbete hos föräldrar som måste ta hand om ett funktionshindrat barn (tabt arbejdsfortjeneste) m.m. Möjlighet att betala in avgifter till ATP-systemet finns även för dem som får vissa förtida pensionsförmåner delpension, förtida pensionsbidrag till personer som omfattas av systemet för flexibla subventionerade anställningar (fleksydelse) och Juli 2011 14
efterlön (efterløn) om de så vill. Även den som får invaliditetspension och fick denna beviljad före 2003 kan frivilligt betala in avgifter till systemet. Den som är frivilligt ansluten till systemet betalar i allmänhet halva avgiften själv. Omfattning Social pension Ålderspensionen består av ett grundbelopp och ett pensionstillägg. Grundbeloppet beror på din egen arbetsinkomst medan tilläggsbeloppet beror på din och din eventuella makes/makas eller sambos sammanlagda inkomst. Vid uppskjuten pension ökas pensionsbeloppet med en procentandel som är baserad på försäkringsmatematiska principer beroende på hur länge pensionen skjuts upp. Det är inte möjligt att gå i pension före 65 års ålder. Pensionen betalas ut i slutet av varje månad. Den kan inte betalas ut tidigare än första dagen i månaden efter din ansökan. Normalt betalas pensionen bara ut till den som bor i Danmark eller i en annan EU-medlemsstat. Du kan även ha rätt till vårdtillägg (helbredstillæg) och uppvärmningsbidrag (varmetillæg). Dessutom kan ett personligt tillägg (personligt tillæg) beviljas till dem som lever under mycket svåra förhållanden. Tilläggspension ATP-administrationen betalar ut ålderspension på begäran, tidigast från och med din 65-årsdag. Beloppet beror på hur länge du har varit ansluten till systemet och hur mycket du har betalat i avgifter. Ålderspension ges normalt som en löpande förmån, men små pensioner kan betalas ut i form av ett engångsbelopp. Om du lämnar in ansökan om tilläggspension efter att du har fyllt 65 år ökar beloppet med ungefär 5 8 % för varje år som du väntar, fram till 75 års ålder. Det är inte möjligt att gå i pension före 65 års ålder. Tillgång till åldersförmåner Social pension Kommunen där du bor är skyldig att informera dig om möjligheten att ansöka om ålderspension när du närmar dig pensionsåldern. Ingen särskild blankett behövs. Personer som bor utomlands meddelas inte och måste se till att de kontaktar den danska pensionsmyndigheten (Pensionsstyrelsen). Om du inte är nöjd med ett beslut som kommunen har fattat om dina pensionsrättigheter, kan du överklaga det hos socialnämnden (det sociale nævn). Om du inte är nöjd med Pensionsstyrelsens beslut kan du överklaga det hos den nationella styrelsen för sociala överklaganden (Ankestyrelsen). Tidsfristen för att överklaga är fyra veckor. Juli 2011 15
Tilläggspension I princip får du automatiskt pensionen från ATP-administrationen om du är berättigad till förmåner. Om du bor utomlands måste du dock själv ta kontakt med administrationen. Ansökan ska skickas in till ATP-organet. I allmänhet får du tilläggspensionen utbetalad i förskott en gång i månaden till ditt bank- eller sparkassekonto. Om du inte är nöjd med ett beslut som ATP-administrationen har fattat om din anslutning, dina avgifter eller dina pensionsrättigheter kan du överklaga beslutet inom fyra veckor hos ATP-överklagandestyrelsen (Ankenævnet for Arbejdsmarkedets Tillægspension). Juli 2011 16
Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandeförmånerna inom ATP-systemet ändrades 2002. Det nya systemet rör avgifter som har betalats in efter den 1 januari 2002. Efterlevande maka/make, sambo och på vissa villkor även frånskilda partner samt barn har rätt till förmånen. När en person som är ansluten till systemet avlider, har hans eller hennes make/maka eller sambo och vart och ett av hans eller hennes barn under 21 år i allmänhet rätt till ett engångsbelopp som utbetalas av ATP-administrationen, förutsatt att den avlidne hade varit ansluten till det nya systemet i minst två år och hade betalat in avgifter motsvarande två års heltidsanställning. Personer som är sambor måste personligen ha registrerat sitt samboförhållande hos ATP-administrationen före dödsfallet. Dessutom måste sambor ha haft samma adress enligt befolkningsregistret i två år före dödsfallet. Det finns ingen ytterligare social pension för efterlevande. Omfattning De förmåner som betalas ut enligt de nya reglerna är följande. I princip får alla förmånsberättigade efterlevande ett engångsbelopp på 50 000 danska kronor (6 725 euro) före skatt. Det belopp som utbetalas till maken/makan eller sambon beror på hur gammal personen var när han eller hon avled. Beloppet sänks successivt från och med 66 års ålder, och från och med 70 års ålder försvinner förmånen helt. Rättigheter enligt de gamla reglerna finns kvar även om personen var 70 år eller äldre när han eller hon avled. Detta betyder att den efterlevande maken/makan alltid kan få ett engångsbelopp enligt de gamla reglerna. Om den efterlevande har rätt till engångsbelopp enligt både det nya och det gamla systemet, är det bara det största av beloppen som betalas ut. De belopp som barn får enligt de gamla reglerna betalas ut för varje barn under 18 år och beräknas från fall till fall. Övriga förmåner omfattar: Dödsfallsersättning (begravelseshjælp): När en försäkrad person avlider kan sjukförsäkringen betala ut dödsfallsersättning om den avlidne hade rätt till sjukförmåner. Beloppet (upp till 9 900 danska kronor eller 1 332 euro) beror på den avlidnes familjesituation och egna tillgångar. Om den avlidne var under 18 år får de efterlevande ett fastställt bidragsbelopp som inte beror på tillgångarna (8 300 danska kronor eller 1 116 euro). Hjälp till efterlevande (efterlevelseshjælp) finns tillgänglig för maka/make (eller sambo sedan minst tre år). Förmånen utgörs av ett engångsbelopp som är beroende av den efterlevandes inkomst och förmögenhet. Maximibeloppet är 13 443 danska kronor (1 808 euro). Förmånen beviljas inte när inkomsten överstiger 345 805 kronor (46 512 euro) per år. Underhållsbidrag (hjælp til forsørgelse), som kan beviljas vid behov. Juli 2011 17
Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan ska skickas till ATP-organet om den avlidna personen bodde utomlands eller om de efterlevande bor utomlands. Juli 2011 18
Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Lagen om arbetsskadeförsäkring (lov om arbejdsskadesikring) omfattar i princip alla som är anställda i Danmark eller på danska fartyg samt de egenföretagare som har tecknat försäkring. Försäkring mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar måste tecknas hos ett godkänt försäkringsbolag. Försäkringen täcker skador som orsakas av olycksfall eller exponering i arbetet. Olycksfallet eller exponeringen måste inträffa plötsligt eller vara i högst fem dagar. Dessutom täcker försäkringen en rad yrkessjukdomar enligt en särskild lista samt skador på levande födda barn som orsakats av moderns arbete under graviditeten eller skadlig exponering av föräldrarna före befruktningen. Däremot täcker försäkringen i allmänhet inte olycksfall på vägen till eller från arbetet. Omfattning Förmånerna är följande: Läkarvård, rehabilitering, utrustning och hjälpmedel. Ersättning vid nedsatt arbetsförmåga (estatning for erhvervsevnetab). Ersättning för bestående men (méngodtgørelse). Ersättning i fall där familjeförsörjaren avlider (erstatning for tab af forsørger). Övergångsbidrag till efterlevande vid dödsfall. Läkarvård och rehabilitering Kostnaderna för läkarvård, som inte är gratis i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ersätts då detta anses nödvändigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillfrisknande eller för att garantera behandlingsresultaten. Arbetsskadestyrelsen avgör också om det i framtiden kommer att krävas utgifter för vård, läkemedel, utrustning, särskilda hjälpmedel osv. I så fall täcks dessa utgifter av ett engångsbelopp. Läkarvård och rehabilitering omfattas bara i den mån som insatsen inte bekostas av det offentliga sjukförsäkringssystemet eller inte ingår i behandlingsutbudet vid de offentliga sjukhusen. Sjukpenning Sjukpenning ingår inte i lagen om arbetsskadeförsäkring. När det har gått ett år efter olycksfallet eller insjuknandet måste det om möjligt fattas ett beslut om att bevilja ersättning vid nedsatt arbetsförmåga eller ersättning för bestående men. Ersättning vid nedsatt arbetsförmåga Ersättningen vid nedsatt arbetsförmåga är tänkt att kompensera framtida inkomstbortfall till följd av olycksfallet i arbetet eller arbetssjukdomen. Inkomstbortfallet är lika med skillnaden mellan den inkomst som du skulle ha kunnat få om du inte hade drabbats av ett olycksfall i arbetet eller en arbetssjukdom och den inkomst som du sannolikt skulle kunna få med tanke på olycksfallet eller sjukdomen. Juli 2011 19
För att du ska ha rätt till ersättning måste nedsättningen av arbetsförmågan överstiga 15 %. Vid en helt förlorad arbetsförmåga uppgår ersättningen till 83 % av årslönen. Om nedsättningen av arbetsförmågan är mindre minskar ersättningen i motsvarande grad. Det finns dock en övre gräns för årslönen (474 000 danska kronor eller 63 755 euro). Dessa ersättningar utbetalas normalt som en löpande förmån men omvandlas till ett engångsbelopp om nedsättningen av arbetsförmågan understiger 50 %. I andra fall kan en del av ersättningen omvandlas till ett engångsbelopp om förmånstagaren så önskar. Ersättning för bestående men Ersättningen vid bestående men är tänkt att kompensera den drabbade för bestående besvär i det dagliga livet som beror på de medicinska sviterna av olycksfallet i arbetet eller yrkessjukdomen. Ersättningsbeloppet beror på skadornas omfattning och beräknas utifrån en viss skala. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp. Ersättning i fall där familjeförsörjaren avlider Ersättning i fall där familjeförsörjaren avlider ges till efterlevande make/maka eller till varje annan efterlevande som har förlorat sin försörjare. Ersättningen beräknas utifrån den efterlevandes möjligheter att försörja sig själv och utbetalas under högst tio år. Den uppgår till 30 % av den avlidnes årslön före bortgången. Varje barn har normalt rätt till en årlig förmån på 10 % av den avlidnes årslön före bortgången (20 % om den avlidne var ensam försörjare till barnet) fram till sin 18-årsdag (eller sin 21-årsdag, om han eller hon studerar eller går en yrkesutbildning). Övergångsbidrag till efterlevande Tanken med övergångsbidrag till de efterlevande vid dödsfall är att kompensera den avlidnes make/maka eller sambo för olika kostnader i samband med dödsfallet. Bidraget är ett engångsbelopp. Tillgång till förmåner vid arbetsskada En arbetsgivare är skyldig att utan dröjsmål anmäla alla olycksfall som inträffar till sitt försäkringsbolag eller arbetsskadestyrelsen (Arbejdsskadestyrelsen). Om arbetsgivaren inte gör detta, har den drabbade eller de efterlevande ett år på sig att själva vända sig till försäkringsbolaget eller arbetsskadestyrelsen. Läkare och tandläkare är skyldiga att snarast möjligt anmäla alla förmodade yrkesskador. Hur betalas förmånerna ut? Vid olycksfall betalar det berörda försäkringsbolaget ut såväl löpande förmåner som engångsbelopp. Vid arbetssjukdomar är det arbetsmarknadens arbetssjukdomskassa (Arbejdsmarkedets Erhvervssygdomssikring) som står för utbetalningen. Överklaganden Det är arbetsskadestyrelsen (Arbejdsskadestyrelsen) som avgör om du har drabbats av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom, och om du har rätt till ersättning. Det är också arbetsskadestyrelsen som fastställer beloppet. Om du inte är nöjd med ett beslut av arbetsskadestyrelsen, kan du överklaga det hos den nationella styrelsen för Juli 2011 20
sociala överklaganden (Ankestyrelsen). Detta måste du göra inom fyra veckor efter den dag då du fick besked om beslutet. Fristen är sex veckor om du befinner dig i ett annat europeiskt land. Juli 2011 21
Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Förmåner till barn och ungdomar och barntillägg För att du ska vara berättigad till förmåner till barn och ungdomar (borne- og ungeydelse) och barntillägg (børnetilskud) måste följande villkor vara uppfyllda: Barnet måste bo i Danmark. Barnet måste vara ogift. Barnet får inte bo utanför hemmet inom ramen för socialvården eller få andra förmåner från det allmänna för sin försörjning. Det finns ytterligare ett villkor för rätten till förmåner till barn och ungdomar: barnets vårdnadshavare måste vara fullt skattskyldig i Danmark. För barntillägg är ett ytterligare villkor att barnet eller den av föräldrarna som är vårdnadshavare för barnet måste vara dansk medborgare eller ha bott i Danmark under det senaste året eller för särskilt barntillägg under de tre senaste åren. För att få rätt till fullt bidrag (både förmåner till barn och ungdomar och barntillägg) måste den sökande dessutom bott eller varit anställd i Danmark i minst två år under den senaste referensperioden på tio år före varje utbetalning av bidraget. Detta villkor gäller lika för medborgare från alla länder, dvs. både danska och utländska medborgare. Sex månaders boende eller anställning i Danmark under referensperiodenger den sökande rätt till 25 % av hela bidraget, ett års boende eller anställning i Danmark ger rätt till 50 %; 18 månader ger rätt till 75 % och två år ger rätt till 100 %. Förmåner till barn och ungdomar (børne- og ungeydelse)betalas ut för alla barn under 18 år. I vissa fall kan du också ha rätt till en eller flera typer av barntillägg (børnetilskud). Allmänt barntillägg (ordinært børnetilskud) ges om barnet bor med en ensamstående förälder eller om båda föräldrarna har allmän ålderspension eller invaliditetspension. Åldersgränsen är 18 år. Extra barntillägg (ekstra børnetilskud) ges till ensamstående föräldrar som får allmänt barntillägg för sina barn. Ett enda extra barntillägg betalas ut till föräldern, oavsett antalet barn. Särskilt barntillägg (særligt børnetilskud) beviljas för ensamstående föräldrar och föräldralösa barn samt om minst en av föräldrarna har allmän ålderspension eller förtida ålderspension. Detta tillägg kan kombineras med allmänt och extra barntillägg. Åldersgränsen är 18 år. Vårdnadsbidrag för barn Kommunerna kan ge sådana förmåner till föräldrar som tar hand om sina barn i stället för att sätta dem i förskola. Förmånen kan beviljas föräldrar som har bott i Danmark under sju av de senaste åtta åren och som har barn i åldern 24 veckor till sex år (kommunerna kan fastställa mer detaljerade åldersgränser). Juli 2011 22
Omfattning Förmåner till barn och ungdomar och barntillägg Beloppet för förmånerna till barn och ungdomar varierar beroende på barnets ålder. För varje barn i åldern 0 2 år: 1 422 danska kronor (191 euro) per månad. För varje barn i åldern 3 6 år: 1 125 danska kronor (151 euro) per månad. För varje barn i åldern 7 14 år: 886 danska kronor (119 euro) per månad. För varje barn i åldern 15 17 år: 893 danska kronor (120 euro) per månad. Allmänt barntillägg (ordinært børnetilskud) uppgår till 425 danska kronor (57 euro) per månad. Extra barntillägg uppgår till 433 kronor (58 euro) per månad och per hushåll (oavsett antalet barn). Vårdnadsbidrag för barn Vårdnadsbidraget för barn får inte överskrida 85 % av kostnaderna för att sätta barnet på kommunal förskola. Varje hushåll får uppbära högst tre bidrag. Tillgång till familjeförmåner Förmåner till barn och ungdomar och barntillägg betalas ut kvartalsvis i förskott. De betalas till modern. Förmåner till ungdomar mellan 15 och 17 år betalas ut månadsvis i förskott. Förmåner till barn och ungdomar betalas av SKAT (tull- och skattemyndigheten), medan barntillägg betalas av kommunen. Förmåner till barn och ungdomar och särskilt barntillägg betalas i regel ut automatiskt. Du behöver alltså inte lämna in någon ansökan. För att kunna få extra barntillägg och allmänt barntillägg för barn till ensamstående föräldrar måste du dock först ansöka hos kommunen. Fr.o.m 1 oktober 2012 kommer familjeförmånerna att handläggas av den centrala myndigheten Udbetaling Danmark. Överklaganden Om du inte är nöjd med ett beslut som din kommun har fattat i ett ärende som rör rätten till förmåner till barn och ungdomar eller barntillägg kan du överklaga beslutet hos socialnämnden (den sociale nævn) i den region där du bor. Fr.o.m 1 oktober 2012 ska överklagande ske till den nationella styrelsen för sociala överklaganden (Ankestyrelsen). Beslut om villkoret i fråga om skattskyldighet sorterar dock under SKAT (tull- och skattemyndigheten). Sådana beslut överklagar du därför hos den lokala överklagandenämnden (skatteankenævn). Fristen för överklagande är fyra veckor i båda fallen. Juli 2011 23
Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Till skillnad från alla övriga typer av socialförsäkring är arbetslöshetsförsäkringen frivillig. Arbetslöshetskassorna (arbejdsløshedskasserne) var ursprungligen knutna till fackföreningarna och är organiserade yrkesvis. Det finns i nuläget 27 arbetslöshetskassor. Du måste ansluta dig till en arbetslöshetskassa för att få rätt till arbetslöshetsförmåner. Annars har du inte rätt till förmåner enligt den danska arbetslöshetsförsäkringen. Vem kan bli försäkrad? Om du är mellan 18 och 63 år och bor i Danmark kan du ansluta dig till en arbetslöshetskassa. Du kan ansluta dig för heltids- eller deltidsförsäkring, och som medlem måste du betala in en avgift till arbetslöshetskassan. Villkor som du måste uppfylla För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du vara arbetslös, vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (Jobcenter), aktivt söka arbete och stå till arbetsmarknadens förfogande. I allmänhet har du rätt till ersättning efter att ha varit medlem i en godkänd arbetslöshetskassa under ett år. Första gången du ansöker om ersättning måste du dessutom ha arbetat som anställd under 1 924 timmar, vilket motsvarar sammanlagt normal heltid i den berörda branschen i minst ett år under de tre senaste åren eller ha bedrivit egenföretagarverksamhet som din huvudsyssla under en motsvarande period. Efterlön (efterløn) Om du är anställd eller egenföretagare, är medlem i en arbetslöshetskassa och är 60 år eller äldre, men under 65, har du rätt till efterlön (förtida pension inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen) oavsett om du förvärvsarbetar eller är arbetslös. Åldersgränsen för förtida pension ändras från 60 år och kommer gradvis att höjas från och med 2014. Åldergränsen kommer år 2023 att vara 64 år för personer som är födda senare än 30 juni 1959. Under samma period kommer pensionsåldern att höjas gradvis till 67 år och den period under vilken det går att få förtida pension kommer gradvis att sänkas till en slutgiltig period på tre år. För att kunna få efterlön måste du bo i Danmark, på Grönland, Färöarna eller i ett annat EES-land, och du måste sedan 30 års ålder normalt ha varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst 30 år. Dessutom måste du under den perioden ha betalat in efterlönsavgifter och du måste vara berättigad till arbetslöshetsförmån vid den tidpunkt då du börjar få efterlön. Juli 2011 24
Om du vill veta mer om efterlön kan du vända dig till den danska myndigheten för kvarhållande av arbetskraft och internationell rekrytering (Styrelsen for Fastholdelse og Rekruttering) eller centrumet för klagomål som rör arbetslöshetsförsäkring (Center for klager om arbejdsløshedsforsikring), som står under tillsyn av arbetsskadestyrelsen (Arbejdsskadestyrelsen) i Danmark. Omfattning Ersättningsbeloppet motsvarar 90 % av din inkomst från ditt tidigare arbete, dock högst 788 danska kronor (106 euro) om dagen fem dagar i veckan. Om du är deltidsförsäkrad uppgår din ersättning till högst två tredjedelar av den fullständiga ersättningen, dvs. 525 danska kronor (71 euro) om dagen fem dagar i veckan. Arbetslösa som uppfyller vissa villkor när det gäller anställningsperioder har rätt till 82 % av maximibeloppet, oavsett tidigare inkomst. Unga arbetslösa som precis har avslutat 18 månaders yrkesutbildning eller militärtjänst får upp till 646 danska kronor (87 euro) om dagen fem dagar i veckan. Om du är egenföretagare beräknas ersättningsbeloppet i allmänhet utifrån din genomsnittliga förvärvsinkomst för de två bästa fullständiga räkenskapsåren under de fem åren närmast innan du blev arbetslös. Om du är medlem i en arbetslöshetskassa och uppfyller villkoren kan du få arbetslöshetsersättning under två år inom en treårsperiod. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Ansökan lämnas in till behörig försäkringskassa. Överklaganden Beslut av arbetslöshetskassor i ärenden som rör anslutning, ersättning osv. kan överklagas inom fyra veckor hos den danska arbetsmarknadsstyrelsen (Arbejdsmarkedsstyrelsen) eller centrumet för klagomål relaterade till arbetslöshetsförsäkring (Center for klager om arbejdsløshedsforsikring). Deras beslut kan inom samma frist överklagas hos överklagandestyrelsens sysselsättningskommitté (Ankestyrelsens Beskæftigelsesudvalg). Juli 2011 25
Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Socialbidrag och startbidrag Aktiveringsåtgärder, socialbidrag (kontanthjælp) och startbidrag (starthjælp) beviljas när en vuxen person tillfälligt saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att täcka sina eller familjens behov, på grund av särskilda omständigheter (t.ex. sjukdom, arbetslöshet). Förmånen är familjebaserad och beroende av ålder, barn som man försörjer och bosättningstid. Denna gäller alla som är lagligen bosatta i Danmark. Förmånsbeloppet beror på bosättningstid: för att beviljas socialbidrag (kontanthjælp) krävs att du har haft din hemvist i Danmark under sju av de senaste åtta åren. I annat fall får du startbidrag (starthjælp) med ett lägre belopp. Bidrag beviljas inte om den som söker eller dennes maka/make har tillräcklig egendom för att täcka sina ekonomiska behov, inbegripet fastigheter och lösöre. Belopp upp till 10 000 danska kronor (1 345 euro), för ett gift par upp till 20 000 kronor (2 690 euro), räknas inte med. Dessutom räknas inte en viss förvärvsinkomst. De kommunala myndigheterna kan besluta att inte beakta andra inkomster eller tillgångar från fall till fall. Den som får socialbidrag (kontanthjælp) eller startbidrag (starthjælp) måste acceptera lämpliga erbjudanden om deltagande i aktiveringsåtgärder eller andra åtgärder vars syfte är att öka förmånstagarens eller dennes partners chanser att komma in på arbetsmarknaden, t.ex. att man går en kurs i att söka arbete, skaffar sig arbetslivserfarenhet i ett företag osv. Bostadsstöd för pensionärer Bostadsstöd för pensionärer kan ges till pensionärer som har sin stadigvarande vistelseort i Danmark och använder en bostad i Danmark som sin huvudsakliga bostad. Bostaden måste vara utrustad med kök. Omfattning Socialbidrag och startbidrag Beräkningsgrunden för socialbidrag (kontanthjælp) är 80 % av den maximala arbetslöshetsförmånen för föräldrar med barn som bor i Danmark och 60 % av detta maximala belopp för personer utan barn. För ungdomar som inte har fyllt 25 år och för startbidraget (starthjælp) gäller ett särskilt belopp. Tillägg finns tillgängliga för personer äldre än 25 år som måste täcka kostnader för familj eller bostad. Övriga tillägg kan beviljas i särskilda fall då det uppstår stora och oförutsebara kostnader. Juli 2011 26
Personer som får startbidraget och deltar i aktiverings- eller utbildningsåtgärder (jobtræning) kan beviljas tillägg för att ersätta kostnader som är förknippade med detta. Det finns ingen övre gräns för hur länge man kan uppbära förmånen, men beloppet minskas för personer som har haft bidraget under sex månader i följd. Bostadsstöd för pensionärer Bostadsförmånens belopp beror på hushållets inkomst. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Socialbidrag och startbidrag Ansökan lämnas in till kommunen. Den kommunala förvaltningen behandlar ansökan om förmåner så snabbt som möjligt. Det krävs inga särskilda förfaranden. Bostadsstöd för pensionärer Ansökan om bostadsstöd för pensionärer ska skickas in till kommunen där personen har sin hemvist. Juli 2011 27
Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Alla som är bosatta i Danmark kan få personlig och praktisk hjälp om de inte självständigt klarar grundläggande personliga och praktiska sysslor, för att de ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt och förhindra att den fysiska och psykiska hälsan ytterligare försämras. Omfattning Hjälp med den personliga hygienen och hushållet kan beviljas efter behov. Svårt funktionshindrade personer kan få hjälp av en medföljande person. Kommunen kan erbjuda behövande personer tillfällig vistelse inom öppenvården eller på vårdhem. Efter individuell utvärdering kan hjälp beviljas till en familj eller person som hemma tar hand om en person med nedsatt psykisk eller fysisk förmåga. Denna hjälp kan ta formen av vård inom öppenvården eller övernattning på vårdhem. Kommunen avgör om en person behöver hjälp som inte kan ges i form av sjukvård i hemmet. Om en person erbjuds boende på hem kan han eller hon välja mellan olika alternativ i kommunen eller till och med i andra kommuner. Det finns inga särskilda kontantförmåner. Tillgång till långtidsvård Vårdtjänsterna är decentraliserade: kommunen har ansvar för att ge personlig och praktiskt hjälp. Den måste behandla alla ansökningar om personlig och praktisk hjälp. Kommunens beslut ska grundas på en särskild och individuell behovsprövning. Klagomål om beslut om personlig och praktisk hjälp ska riktas till den lokala besvärsnämnden, vars beslut kan överklagas till den sociala överklagandestyrelsen. Juli 2011 28
Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Ytterligare information om villkor och enskilda socialförsäkringsförmåner i Danmark kan erhållas från de offentliga institutionerna inom socialförsäkringssystemet. För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: http://ec.europa.eu/social-security-directory. Frågor om hur förmånerna påverkas om man är försäkrad i två eller flera medlemsstater bör riktas till: Sysselsättningsministeriet: BESKÆFTIGELSESMINISTERIET Ved Stranden 8 1061 KØBENHAVN K Tfn: + 45 7220 5000 www.bm.dk Institutionen för arbetsmarknadens tilläggspension: ARBEJDSMARKEDETS TILLÆGSPENSION (ATP) Kongens Vænge 8 3400 HILLERØD Tfn: +45 4820 4923 www.atp.dk Överklagandestyrelsen för arbetsmarknadens tilläggspension: (ATP-Ankenævnet) Ved Stranden 8 Tfn: +45 7220 5000 DK-1061 KØBENHAVN K Arbetsskadestyrelsen: ARBEJDSSKADESTYRELSEN Sankt Kjelds Plads 11 P.O. Box 3000 2100 KØBENHAVN Ø Tfn: +45 7220 6000 www.ask.dk Danska myndigheten för kvarhållande av arbetskraft och internationell rekrytering: Styrelsen for Fastholdelse og Rekruttering Njalsgade 72 C 2300 København S Tel.: +45 3396 3600 http://www.sfr.dk Juli 2011 29
Arbetsmarknadsstyrelsen: Arbejdsmarkedsstyrelsen Holmens Kanal 20 1016 København K Tel.: +45 3528 8100 http://www.ams.dk Ministry of Social Affairs: SOCIALMINISTERIET Holmens Kanal 22 1060 KØBENHAVN K Tel.: +45 3392 9300 www.sm.dk The Danish Pensions Agency: PENSIONSSTYRELSEN Landemærket 11 1119 KØBENHAVN K Tel.: +45 3395 5000 www.penst.dk Ministry of Interior and Health: INDENRIGS- OG SUNDHEDSMINISTERIET Slotsholmsgade 10-12 1216 KØBENHAVN K Tel.: +45 7226 9000 www.im.dk National Board of Health: SUNDHEDSSTYRELSEN Islands Brygge 67 P.O. Box 1881 2300 KØBENHAVN S Tel.: +45 7222 7400 www.sst.dk Ministry of Taxation: SKATTEMINISTERIET Nicolai Eigtvedsgade 28 1402 KØBENHAVN K Tel.: +45 7222 1818 www.skat.dk The National Social Appeals Board s Employment Committee: (Ankestyrelsens Beskæftigelsesudvalg) Amaliegade 25 Postboks 9080 DK-1022 KØBENHAVN K Tel.: +45 3341 1200 www.ast.dk Juli 2011 30