MALAX - KORSNÄS LÄROPLAN 1
2 ISBN 952-91-9014-X
MALAX-KORSNÄS LÄROPLAN DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Kapitel Innehåll Sida 1 Inledning 5 2 Värdegrund, verksamhetsidé och vision 2.1 Värdegrund 2.2 Verksamhetsidé 2.3 Vision 3 Allmänna mål för fostran och utbildning 4 Skolans verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt och eventuella prioriteringar 4.1 Arbete utanför klass 5 Samarbete med föräldrar, andra skolor, förskolan och andra aktörer i samhället 5.1 Samarbete hem och skola 5.2 Samarbete inom den grundläggande utbildningen 5.3 Samarbete mellan förskolan och den grundläggande utbildningen 5.4 Samarbete med andra aktörer 6 6 6 6 7 7 8 9 9 9 9 9 6 Plan för elevens lärande och studiegången 7 Handledning 10 10 8 Elevvård 8.1 Skolmåltiden 8.2 Skolhälsovården 8.3 Skolskjutsarna 11 11 12 12 9 Stödundervisning 12 10 Undervisning av elever i behov av särskilt stöd 10.1 Stödundervisning 10.2 Olika former av stöd 10.3 Specialundervisning på deltid 10.4 Undervisning av elever som tagits in eller förts över till specialundervisning 10.5 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas 12 12 12 13 13 13 11 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper 14 12 Integrering och temaområden 14 13 Läroämnen 13.1 Modersmål 13.2 Det andra inhemska språket 13.3 Modersmålsinriktad finska 13.4 Främmande språk 13.5 Matematik 13.6 Miljö- och naturkunskap 13.7 Biologi och geografi 13.8 Fysik och kemi 13.9 Hälsokunskap 15 15 33 40 45 52 66 74 87 95 3
13.10 Religion 13.11 Historia 13.12 Samhällslära 13.13 Musik 13.14 Bildkonst 13.15 Slöjd 13.16 Gymnastik 13.17 Huslig ekonomi 14 Konst- och färdighetsämnen 15 Valfria ämnen A-tillval 15.1 Extra främmande språk 15.2 Huslig ekonomi 15.3 Bildkonst 15.4 Idrott 15.5 Musik 15.6 Teknisk slöjd 15.7 Textilslöjd 15.8 Informationsteknologi 15.9 Foto och film 15.10 Elektronik 16 Elevhandledning B-tillval 15.11 Klädsömnad 15.12 Huslig ekonomi/trendiga maträtter 15.13 Tiofingersmetoden 15.14 Bollspel 15.15 Auto Cad 15.16 Rockband 15.17 Jakt- och viltvård 15.18 Showdance 15.19 Konstslöjd 15.20 Keramik 17 Bedömning och betyg 17.1 De enskilda läroämnen 17.2 Uppförande 17.3 Uppflyttning-Kvarstanning 17.4 Särskild examen 17.5 Betyg 18 Utvärdering och fortgående utveckling 103 111 118 122 132 143 157 163 166 169 170 174 175 176 177 180 180 181 182 183 183 184 184 185 185 186 186 186 187 187 188 192 192 192 193 193 194 195 Bilagor: - Timfördelning - Språkprogram - Betygsformulär - IT-strategier med bilagor - Plan för elevens lärande, formulär - Krisplan - Antimobbningsplan - Utvärderingsformulär 197 199 200 203 217 219 220 221 4
1. Inledning I april 1997 godkändes den förra kommunala läroplanen i Malax och Korsnäs kommuner. Den snabba utvecklingen i samhället ligger till grund för behovet av en ny läroplan. Utbildningsstyrelsen godkände nya läroplansgrunder slutgiltigt den 16 januari 2004. Läroplansgrunderna är normerande och skall följas vid utarbetande av den lokala läroplanen. Läroplansgrunderna innehåller sju temaområden som skall integreras i undervisningsämnena. Bl.a. företagsamhet finns med bland dessa temaområden. Stor vikt har lagts vid elevvården och den trygga skolmiljön. Eleverna skall motiveras att intressera sig för kunskapsinhämtande verksamhet och ges en positiv inställning till lärande. Individen skall ges kunskaper utifrån sina egna förutsättningar och ges hjälp och stöd att inhämta kunskap. Skolan skall i samarbete med föräldrarna undervisa eleverna och utveckla deras förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Skolan skall stöda hemmen i den fostrande verksamheten, där föräldrarna har huvudansvaret. Förhoppningen är att Malax och Korsnäs kommuner skall kunna möta de behov som samhället kräver och ge traktens barn och ungdom en kvalitativt högtstående utbildning. Utbildningen skall motsvara dagens krav som ställs inom den fortsatta utbildningen och i yrkeslivet. Malax/Korsnäs i januari 2005 BILDNINGSNÄMNDEN Läroplanen antagen i fullmäktige i Malax 21.4.2005 89 och i bildningsnämnden i Korsnäs 11.4.2005 12. 5
2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision 2.1 Värdegrund - mänskliga rättigheter - människors lika värde - demokrati - vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft - tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden - social gemenskap - ansvarskänsla - respekt för individens friheter och rättigheter - den finländska och finlandssvenska kulturen som har formats i växelverkan mellan det specifikt finländska, den nordiska och den europeiska kulturen - nationella och lokala särdrag - nationalspråken - de två folkkyrkorna - samerna som ursprungsfolk - elevens delaktighet i det finska samhället och i det globala skeendet - de nationella minoriteterna - förståelse för andra människor och folkslag, tolerans - jämställdhet mellan områden och individer till exempel elever i behov av särskilt stöd och de olika könen - utbildningen skall vara politiskt obunden och konfessionslös Dessa grunder skall föras över till målen, själva undervisningen och det dagliga arbetet. 2.2 Verksamhetsidé Verksamheten inom bildningsväsendet ordnas så att alla läropliktiga barn i kommunen bereds möjlighet till skolgång och undervisning enligt egna förutsättningar och distriktets elever erbjuds en god och konkurrenskraftig utbildning inför fortsatta studier. 2.3 Vision Bildningsväsendet upprätthåller ändamålsenligt utrustade skolor med goda utrymmen och en trygg miljö. Undervisningsgruppernas storlek är sådan att en effektiv och differentierad undervisning kan bedrivas. Undervisningen handhas av behörig och kompetent personal. Förnyelse och kvalitet betonas. Undervisningen är öppen och har en hög nivå. Elevernas välbefinnande och goda arbetsresultat förutsätter kontinuitet och stabilitet i arbetet. Målet är självständiga, samarbetsvilliga, initiativrika, innovativa och kritiskt tänkande ungdomar med en positiv och realistisk livssyn, vilka genom god fostran och undervisning förberetts inför kommande yrkes- och utbildningsval samt bibringats en god grund för och en positiv inställning till fortsatt utbildning och livslångt lärande. 6
3. Allmänna mål för fostran och utbildning I lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen samt i läroplansgrunderna fastställs de allmänna målen för fostran och undervisning. Det grundläggande målet för kommunens fostran och undervisning är att eleven utvecklas som människa och blir en ansvarsmedveten och kritiskt tänkande samhällsmedlem. Eleven bör utvecklas som individ och även som medlem av en grupp och kunna tillägna sig de färdigheter som utbildningsväsendet tillhandahåller. Målet för skolans verksamhet är att stödja elevens utveckling genom att betona vikten av en sund självkänsla, ansvarmedvetenhet, samarbetsförmåga, tolerans, jämlikhet, respekt för andra individer och naturens mångfald, tilltro till framtiden samt framförallt lusten till lärande och erhålla en positiv inställning till livslångt lärande. I kommunernas utbildningspolitiska program finns följande tyngdpunktsområden: - individuell och konkurrenskraftig utbildning - social kompetens - livslångt lärande - samarbete - elevvård - företagsamhet - språkkunskaper, matematik och naturvetenskaper - IKT-undervisning - personalfortbildning - kommunens särdrag 4. Skolans verksamhetskultur, pedagogiska miljö, arbetssätt och eventuella prioriteringar Skolans miljö skall vara uppbyggd så att den stöder elevens möjligheter till lärande. Den psykiska och fysiska miljön skall vara en trygg miljö för alla verkande parter i skolväsendet. Målet skall vara att stöda elevens inlärningsmotivation och nyfikenhet att lära. Skolans rutiner skall vara uppbyggda så att de stödjer skolan att uppnå ställda mål vad gäller undervisning och uppfostran. Arbetsmetoderna skall vara mångsidiga och ämnesspecifika. Metoderna skall utveckla förmågan till inlärning hos eleven och utveckla problemlösningsförmågan. Arbetssätten skall: - stimulera viljan att lära sig - beakta att inlärningen är en målinriktad process - aktivera till målinriktat arbete - utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap 7
- stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna - främja den sociala flexibiliteten och förmågan att samarbeta - utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet - hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjligheter att påverka den Undervisningen inom den grundläggande utbildningen sker i huvudsak som klassundervisning i årskurs 1-6 och som ämnesundervisning i årskurs 7-9. Dessutom kan i begränsad form klassundervisning ske i årskurs 7-9 och ämnesundervisning i årskurs 4-6. Kommunen kan ge möjlighet för skolorna att bedriva språkbadsverksamhet och specialklassverksamhet vid behov. 4.1 Arbete utanför klass Arbete utanför klass är även en viktig del av skolväsendets verksamhet för att de unga skall ha möjlighet att stifta bekantskap med det omkringliggande samhället. Grunden för individens kulturidentitet är livsformer i det samhälle han lever och tar intryck ifrån. Kulturell egenart och förmåga att verka som tolk för den egna kulturen värderas högt i en allt mera internationell värld. Tolerans och öppenhet för olika kulturbakgrund, synsätt och språk samt intresse för dem skapar förutsättningar för ömsesidig växelverkan. Som medlem av en demokrati bör eleven få möjlighet att utveckla sådana attityder och färdigheter som skapar förutsättningar för dem att verka som aktiva, kritiska och ansvarsfulla medlemmar av samhället. Eleverna bör ges möjlighet att stifta bekantskap med olika samhällsfunktioner. Skolans verksamhet utanför klass presenteras och preciseras läsårsvis i undervisningsplanen. Frågor gällande elevers och lärares säkerhet (försäkringar) och ansvarsfrågor bör noggrant utredas. Vårdnadshavarna bör informeras. Mål för verksamheten utanför klass: - att föra ut eleverna i samhället - att ge social fostran - att främja internationalisering - att fostra till företagsamhet - att närma skolan till arbetslivet - att främja växelverkan mellan skolan och arbetslivet samt mellan skolan och samhället i övrigt Former för verksamheten utanför klass: 8 - lägerskola - studiebesök - exkursioner - utflykter och friluftsdagar - vänskoleverksamhet - elevutbyte - praktisk arbetslivsorientering
5. Samarbete 5.1 Samarbete hem och skola Av stor vikt är samarbetet mellan olika parter som påverkar elevens skolgång. Den enligt lag intensifierade samverkan mellan skola och hem bör bygga på ömsesidigt förtroende och information. För elevens framgång i skolan både utvecklingsmässigt socialt och rent kunskapsmässigt är samarbete mellan vårdnadshavare och lärare samt övrig personal på skolorna av största vikt. Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets fostran, skolan ansvarar för initiativ till samarbete och frågeställningar i anslutning till fostran. Skolan kontaktar vårdnadshavarna och har skyldighet att informera om angelägenheter som rör elevens välmåga och studieframgång. Samarbetet bör bygga på ömsesidig respekt för varandras kunnande om eleven, där läraren representerar den professionella aspekten. Om eleven har inlärnings- och studiesvårigheter bör kontakterna vara tätare. Vårdnadshavarens aktiva roll poängteras i den plan som kan uppgöras för elevens lärande samt inför olika stadieövergångar. 5.2 Samarbete inom den grundläggande utbildningen Kommunens skolor på de olika stadierna skall bedriva ett kontinuerligt samarbete som främjar verksamheten inom själva undervisningen och även utvecklar elevernas sociala färdigheter och samarbetsförmåga. 5.3 Samarbete mellan förskolan och den grundläggande utbildningen Samarbete mellan skolorna inom den grundläggande utbildningen och förskolan skall ske kontinuerligt genom olika samarbetsformer. Gemensamma sammankomster mellan personal som ansvarar för förskoleverksamhet samt den grundläggande utbildningens lärare skall ske varje år. 5.4 Samarbete med andra aktörer Samarbete med andra aktörer inom kommunen, såsom andra utbildningsformer, organisationer och föreningar skall finnas. Även ett samarbete med näringslivet skall förekomma för att främja företagsamheten bland eleverna. Samarbetet kan ske genom studiebesök till olika arbetsplatser och företag och/eller genom besök och föreläsningar på skolorna av näringslivets representanter. 9
6. Plan för elevens lärande och studiegången En plan för elevens lärande kan göras upp. Syftet med planen är att eleven skall lära sig att iaktta och ta ansvar för sitt eget lärande. Planen skall även ligga som grund för informationen till hemmen och som information mellan de olika stadierna. Kommunerna har gjort upp en särskild blankett för detta. Elever med speciella svårigheter som överförts till specialundervisning genom nämndsbeslut skall arbete enligt en individuell plan (IP), som uppgörs av lärare i samråd med vårdnadshavare och eventuellt andra sakkunniga. Den individuella planen (IP) godkänns av rektorn. 7. Handledning Principer för handledning och arbetsfördelning mellan olika medverkande i lärprocessen skall finnas. Syftet med handledningen är att stödja och hjälpa eleverna så att de skall klara sin skolgång så bra som möjligt. Handledningen skall stärka elevens självuppfattning och självförtroende och skapa en positiv attityd till studier och arbete. Inom handledningen skall skolan stimulera eleverna att utveckla sin individuella studieteknik och sina studievanor. Handledningen skall hjälpa eleverna att fatta ändamålsenliga och personliga beslut vad gäller valfria ämnen, utbildning och levnadsbana. Den skall främja jämställdheten mellan könen i hemmet, i skolan och under de fortsatta studierna, i arbetslivet och i det övriga samhället. Tillsammans med läraren får eleven råd och hjälp i metoder och tekniker för individuell läxläsning och förberedande inför prov. I den självvärdering som eleven med jämna mellanrum får göra ges möjlighet att reflektera över individuella behov för god kunskapsinhämtning. Eleven skall bjudas möjlighet att i samråd med lärare och klasskamrater få påverka den miljö i vilken han/hon studerar. På årskurserna 7-9 ger studiehandledaren eleven insikt i studier på andra stadiet inom ämnet elevhandledning. Genom elevhandledningen skall eleverna få aktuella uppgifter om samhället och yrkeslivet samt färdigheter för fortsatta studier och yrkesval. På de lägre klasserna är syftet med handledningen att eleverna skall få en sådan studievana att de klarar undervisningens olika skeden och att de får elementär kunskap om samhället och arbetslivet samt om studierna på högstadiet. Handledningen integreras i skolans övriga undervisning. När eleverna går ut årskurs 6 skall de informeras om studierna på högstadiet och ämnesvalen där. Samarbetet med hälsovård och socialvård inom kommunen befrämjar möjligheterna att handha dess uppgifter. 10
8. Elevvård Elevvården skall se till att de grundläggande förutsättningarna för elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande finns. Den omfattar stöd till både individen och skolgemenskapen. Elevvårdens mål är att skapa en sund och trygg skolmiljö och pedagogisk miljö, värna om den mentala hälsan, förebygga utslagning samt främja välbefinnandet i skolan. Syftet med elevvården är att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka och eliminera hinder för inlärning och andra problem i samband med skolgången. Elevvården åligger alla som arbetar i skolan och de myndigheter som tillhandahåller elevvårdstjänster. Den genomförs i samarbete med vårdnadshavarna. Då man inom elevvården planerar sådana stödåtgärder som berör en enskild elev skall eleven och vårdnadshavarna höras. Elevvårdsarbetet bör genomsyras av respekt för eleven samt styras av gällande bestämmelser om parternas tystnadsplikt och tillgång till information. Elevvårdsarbetet kan samordnas och utvecklas i en yrkesövergripande elevvårdsgrupp. Elevvården skall: * stöda elevens fysiska, psykiska och sociala utveckling * samarbeta med vårdnadshavarna, hälso- och socialmyndigheterna samt andra sakkunniga * vidta åtgärder för att förhindra, upptäcka och åtgärda problem- och krissituationer t.ex > återkommande frånvaro > mobbning, våld och trakasserier > mentalvårdsfrågor > användning av tobak, alkohol och droger > olyckshändelser och dödsfall * stöda eleven vid olika svårigheter, t.ex. vid disciplinära straff eller då eleven förvägrats undervisning, samt vid behov uppgöra handlingsplaner beträffande anordnande av undervisning/fortsatta studier. Inom elevvården bör finnas en klar arbets- och ansvarsfördelning. Samarbetet med hälsovård och socialvård inom kommunen befrämjar möjligheterna att handha dessa uppgifter. 8.1 Skolmåltiden Den grundläggande utbildningen skall fostra till sunda levnadsvanor. Skolmåltiden skall erbjuda möjligheter till detta. Skolmåltiden är en del av elevvården och utgör samtidigt en del av skolans fostran och undervisning. Till sunda levnadsvanor hör rätta kost- och hälsovanor. Skolmåltiden skall främja en sund utveckling genom att vänja eleverna vid hälsosamma och näringsrika smakpreferenser och måltidsvanor. Matsedel görs årligen upp gemensamt av kommunens skolköksor och representanter för lärarkåren. 11
8.2 Skolhälsovården Skolhälsovården administreras av samkommunen för Malax-Korsnäs hälsovårdscentral. Skolhälsovården svarar för årliga hälsogranskningar och finns tillgänglig för eleverna vid behov samt stöder skolans personal i hälsofrågor. I kommunen skall eleverna erhålla hälsogranskningar under hela den grundläggande undervisningen. Skolans personal och hälsovårdspersonalen samarbetar för att upprätthålla elevernas hälsa och hälsomedvetande samt för att förebygga och åtgärda hälsoproblem. 8.3 Skolskjutsarna Kommunerna ordnar skolskjuts för eleverna enligt av kommunfullmäktige fastställda kriterier. 9. Stödundervisning Stödundervisning skall ges elever med inlärningssvårigheter och sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Läraren tar initiativ till stödundervisningen i samförstånd med vårdnadshavaren. Stödundervisning som ges till elever med svårigheter behandlas närmare i följande kapitel. Stöd skall även ges till elever vilka tillfälligt har haft svårigheter att följa med i undervisningen, t.ex. under sjukdom. 10. Undervisning av elever i behov av särskilt stöd 10.1 Stödundervisning Eleven har rätt att få stödundervisning i ämnen där hennes/hans prestationer är svaga och för att få hjälp att komma över tillfälliga svårigheter. Stödundervisning förutsätter att eleven själv varit aktiv i inlärningsprocessen, men inte kunnat tillgodogöra sig stoffet. Stödundervisning ges också i de fall eleven drabbats av långvarig sjukdom eller när hennes/ hans psykiska eller sociala tillstånd kräver stöd. Stödundervisningen kan initieras och planeras i samråd med elevvårdspersonal. I första hand ges stödundervisning av den lärare som undervisar i det ämne i vilket eleven uppvisar svårigheter, men även andra lärare kan ge eleven stödundervisning. Stödundervisningen kan ges utanför elevens ordinarie studieschema. 10.2 Olika former av stöd Vid inlärningssvårigheter skall eleven få hjälp genom olika stödformer, som bestäms av svårigheternas art och omfattning. Det centrala är att upptäcka inlärningssvårigheterna och inleda stödåtgärderna i god tid för att undvika att svårigheterna medför negativa följder i elevens utveckling. Ett samarbete med vårdnadshavarna är därför viktigt. 12
Målgrupper * elever vars utveckling, tillväxt och inlärningsförutsättningar har försvagats på grund av skada, sjukdom eller funktionsstörning * elever vars psykiska och sociala tillstånd kräver stöd * elever som, enligt undervisnings- och elevvårdsexpertis och vårdnadshavare, löper risk för inlärningssvårigheter Genomförande * om stödundervisning är otillräcklig ges eleven specialundervisning på deltid * vid behov skall eleven tas in eller överföras till specialundervisning, med en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (se punkt 9.5) Vid planering av undervisningen använder man sig av information från förskolan, hälsovården, lärarna och elevvårdsgruppen. Specialläraren diagnostiserar och kartlägger eleverna regelbundet. 10.3 Specialundervisning på deltid Målgrupper * Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter * Elever som tagits in eller överförts till specialundervisning Genomförande * Som parallellundervisning till klassundervisningen, i smågrupper eller som individuellt arbete (en-till-en) * Vid behov uppgörs en plan för elevens lärande i samråd med vårdnadshavare, lärarna och andra sakkunniga 10.4 Undervisning av elever som tagits in eller förts över till specialundervisning Syftet är att hjälpa och stödja eleven att fullgöra sin läroplikt. Målet är att i första hand stödja eleven att nå målen för den allmänna lärokursen. Om eleven trots stödåtgärder inte når det mål individualiseras lärokursen. I sista hand kan eleven helt eller delvis befrias från att avlägga en lärokurs. Antalet årsveckotimmar bör dock bibehållas. Eleven kan återföras till allmän undervisning om behovet av specialundervisning inte längre finns. 10.5 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas En individuell plan för hur undervisningen skall ordnas uppgörs för varje elev som tagits in eller förts över till specialundervisning. 13
Syftet med planen är att stöda elevens inlärningsprocess på lång sikt. Den individuella planen görs upp i samarbete mellan elevens lärare, sakkunniga inom elevvården och elevens vårdnadshavare. Planen skall innehålla * inlärningsförutsättningar, eventuella diagnoser samt särskilda behov i anslutning till inlärningen * övergripande mål * antal årsveckotimmar * förteckning över individuella lärokurser inklusive mål och innehåll * riktlinjer för uppföljning och bedömning * stödtjänster, alternativa kommunikationssätt samt speciella hjälpmedel och läromedel * undervisningsarrangemang * ansvarsfördelning * utvärdering 11. Undervisning för olika språk- och kulturgrupper Vid sidan av undervisningen i svenska bör invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk även ges annat nödvändigt stöd och resurstilldelning enligt laglig rätt för att klara av sina studier. 12. Integrering av temaområden De i läroplanen fastställda temaområdena är följande: - Att växa som människa - Kulturell identitet och internationalism - Kommunikation och mediakunskap - Deltagande, demokrati och entreprenörskap - Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling - Trygghet och trafikkunskap - Människan och teknologin Delar av temaområdena ingår i läroämnena. Ytterligare behandlas för varje läsår ett temaområde i gången vilket bestämts inom bildningsväsendet. Detta temaområde beaktas i skolornas undervisningsplan för läsåret. 14
13.1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Hänvisning till punkt 7.3 i Lpgr 16.1.2004 Utbildningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk, litteratur och interaktion. Modersmålsämnets uppgift är vidare att stärka den personliga och kulturella identiteten samt utveckla tänkandet, kreativiteten, förmågan till etiskt ställningstagande och förmågan att kommunicera med andra. Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap som börjar i hemmet, daghemmet och förskolan. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna och från kulturforskningen. Genom läsning och skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera över och ta ställning till företeelser i omvärlden. Genom litteraturen och bildmedier får eleverna kunskap och möter olika kulturer. Litteraturen stödjer även personlighetsutvecklingen. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innebär att texterna kan vara fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I detta vidgade textbegrepp ingår alltså förutom skrivna och talade texter även medietexter, ljud, bilder och kroppsspråk och kombinationer av dessa. Att i tal och skrift kunna använda sitt modersmål, skolspråket, är en förutsättning för studier och för att man aktivt skall kunna delta och påverka i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i den grundläggande utbildningen. I flertalet finlandssvenska skolor har eleverna varierande språkbakgrund, och färdigheterna i skolspråket, svenskan, kan vara mycket varierande inom samma årskurs. Det är väsentligt att all undervisning i skolan, inte minst inom ämnet modersmål och litteratur, beaktar denna språkliga variation i syfte att stödja och stärka alla elevers språkliga identitet och färdighet att använda skolspråket. Modersmålet och litteratur 15
ÅRSKURSERNA 1-2 Mål Eleven skall upptäcka idén med att läsa och skriva vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse delta i samtal genom att fråga, svara och berätta och ge uttryck för sina kunskaper, erfarenheter och åsikter lära sig den grundläggande tekniken för att läsa och skriva, lära sig språkliga grundbegrepp såsom språkljud, enskilda bokstäver och alfabetet, stavelser och ord, få ett grepp om helheterna sats, mening och text samt få insikt i vikten av att öva och repetera vid läs- och skrivinlärningen lära sig iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll lära sig förstå språket som fenomen genom att lyssna till texter, läsa och skriva, samt lära sig förstå att innehåll och uttryck hör ihop få möjlighet att även genom datateknik utveckla sina läs-, skriv- och kommunikationsfärdigheter börja följa skriftspråkets normsystem när han eller hon skriver egna texter genom att läsa litteratur och lyssna till högläsning lära sig det skrivna språket, få stimulans för sin fantasi och impulser för sitt eget skrivande och tänkande få handledning i att hitta intressant läsning och läsa sådana böcker som är lämpliga för elevens egen läsfärdighetsnivå Centralt innehåll Tala och lyssna att sakligt delta i samtal och par-, grupp- och klassdiskussioner att genom improvisation, berättande, lek och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda och lästa att lyssna aktivt och kunna dra slutsatser av det hörda att med hjälp av lärarens berättande och högläsning bekanta sig med, och själv använda, skriftspråket och det talade standardspråket att öva dikter och ramsor, också utantill att muntligt redogöra för erfarenheter, iakttagelser och händelser och att återberätta berättelser för en annan elev eller en liten grupp, därefter för hela klassen att stärka den dramatiska uttrycksförmågan, att använda fantasin och få vana att uppträda 16 Modersmålet och litteratur
Läsa och skriva att upptäcka sambandet mellan ljud och bokstav att läsa tydligt och utveckla läsfärdigheten samt efterhand övergå från högläsning till tystläsning att utgående från rubrik och bilder kunna förutse textens typ och innehåll att utveckla läsförståelsen och se det väsentliga i texten att vänja sig vid att ord, meningar eller textavsnitt ibland kan vara svår-förståeliga och öva sig i att försöka hitta betydelsen i den omgivande texten att diskutera och analysera texter att på ett mångsidigt och med texter som både ger kunskap och fantasi-upplevelser öva läsning och skrivande att skriva textade bokstäver och småningom skrivstilsbokstäver enligt typbokstäverna. Här ingår även siffrorna och de matematiska symbolerna. att forma bokstäver till en tydlig handskrift med ett ändamålsenligt penngrepp och en god skrivställning att hitta rytmen i skrivandet och skriva texter både för hand och på dator att använda stor begynnelsebokstav, mellanrum mellan orden, och att sätta skiljetecken att utveckla den språkliga medvetenheten genom att laborera med meningar, ord, morfem och fonem att öva sig i att skriv ljudenligt uttalade ord samt att så småningom upptäcka svenskans skriftspråkskod och inse att rättskrivning och uttal kan stå i konflikt med varandra (ä-ljudet, å-ljudet, lång och kort vokal) Litteratur att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med litteratur genom att lyssna på lärarens högläsning och så småningom läsa på egen hand. Eleverna bekantar sig med sagor, dikter, berättelser och serier samt med litteratur i form av bild, film och teater, dagstidningar samt digitala texter att samtala om böcker elverna läst eller hört, berätta för varandra om innehållet i dem och använda litteraturen som inspirationskälla för sitt skrivande och sina muntliga prestationer att eleverna lär sig använda begrepp som författare, titel, huvudperson, plats, tid, tema och handling att använda bibliotek och att öva sig i alfabetisk uppställning i naturliga informations-sökningssituationer att bekanta sig med den finlandssvenska barnlitteraturen Modersmålet och litteratur 17
Profil för goda kunskaper i slutet av åk 2 Tala och lyssna Eleven uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till läraren och de andra eleverna kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett sammanhängande sätt har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse Läsa och skriva Eleven(s) läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes läs-utveckling och lästekniken bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord textförståelse har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att han eller hon ser texten i sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen sin egen förståelse av det lästa. Eleven förstår att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket ifall förståelsen av texten är bristfällig, dvs olika strategier som förbättrar läsförståelsen vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och kan också producera egen text på dator skriver för hand och kan binda ihop bokstäver behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är korrekt stavade skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och är medveten om att en mening inleds med stor bokstav och slutar med skiljetecken Litteratur Eleven(s) har börjat förstå språket som fenomen och kan i någon mån diskutera språkliga uttryck och texter är en motiverad och aktiv läsare, som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap läser på ett mångsidigt sätt som tillfredsställer behovet av att känna och tänka i dialog med fiktiva texter ordförråd och medieläsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall förstå till åldern anpassade tryckta texter samt medietexter 18 Modersmålet och litteratur
ÅRSKURSERNA 3-5 I årskurserna 3 5 är huvudsyftet med undervisningen i modersmål och litteratur att eleverna skall utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas läsförståelse och förmåga att söka information fördjupas. Läsning av skönlitteratur och saktexter och varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna i läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas fantasi, kreativitet och identitetsutveckling. Mål Kommunikation Eleven skall lära sig att delta aktivt i kommunikationssituationer. lära sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons. kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren. lära sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer. Att tolka och bruka olika slags texter Eleven skall lära sig att läsa och tolka olika slag av texter och att vid läsningen använda strategier som kännetecknar en god läsare. lära sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld. lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten. lära sig att söka information ur många olika slag av källor som är lämpliga för denna åldersgrupp. Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt. utveckla förmåga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang. lära sig att skriva flytande bunden handskrift och få erfarenhet av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram. lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang. Modersmålet och litteratur 19
Språk, litteratur och kultur Eleven skall lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer. uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja böcker som engagerar. möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter. lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier både i skolan och under fritiden. lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de nordiska grannspråken. Centralt innehåll 1 Kommunikation utveckla elevernas kommunikativa färdigheter uttrycka egna åsikter delta i samtal lyssna aktivt berätta om egna upplevelser beskriva bl.a. personer, djur, föremål, bilder och miljöer uttrycka sig enligt situationens krav samtal brev telefon kommunikation via dator berika sin uttrycksförmåga drama använda standardspråk 2 Textförståelse utveckla elevernas läsfärdighet tyda, tolka, värdera och utnyttja innehållet i olika slag av texter: o faktatexter o tidningar o reklam o register o ordlistor o uppslagsböcker o tabeller och diagram o texter på norska och danska förutse innehåll och se strukturer i en text på basen av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet se skillnaden mellan helheter och detaljer 20 Modersmålet och litteratur
3 Skriva och tala uttrycka åsikter och motivera dessa få vana att uppträda planera och skapa egna berättelser och sammanhängande texter med inledning, avhandling och avslutning omforma och bearbeta texter; använda styckeindelning rubriker och mellan rubriker skriva flytande med tydlig handstil få övning i grundläggande rättstavning: dubbeltecknad konsonant e eller ä o eller å ck k + s j-ljud ng-ljud tj-ljud sj-ljud s-ljud använda stor och liten bokstav samt använda sig av skiljetecken (.!?, - ( ) : ) sammanskriva sammansatta ord avstava korrekt känna till och använda standardspråk utöka ordförrådet 4 Informationssökning använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker regelbundet besöka och använda skolbiblioteket och allmänna bibliotek utveckla bok- och bibliotekskunskap: hitta och använda böcker förstå begrepp som: o innehåll o förteckning o förlag o titel o författare o illustratör o tryckår söka information på internet Modersmålet och litteratur 21
5 Språk, litteratur och kultur fundera över språket och dess funktion se skillnader mellan talat och skrivet språk känna till ordböjning, meningsbyggnad och ordklasserna substantiv, verb och adjektiv samt satsdelarna subjekt, predikat och objekt utöka ordförrådet i varje årskurs bekanta sig med och läsa barn- och ungdomslitteratur, främst finlandssvenska och nordiska berättelser, sagor, dramer, dikter, serier, myter och sägner bearbeta det lästa på olika sätt: o redogöra för läserfarenhet o berätta o diskutera o skriva o dramatisera känna till grundläggande litteraturanalytiska begrepp som: o huvudperson o biperson o miljö o handling o intrig bekanta sig med film, teater och andra medier bekanta sig med de språk som talas i närmiljön (även dialekter) och i de nordiska grannländerna Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 5 Kommunikation Eleven strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer. tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras. strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet. vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt. kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud. klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation. tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer. 22 Modersmålet och litteratur
Att tolka och bruka olika slags texter Eleven kan läsa flytande. kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten. förstår vad en informationssökningsprocess innebär. kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor. kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik. läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje. Att producera och bruka olika slags texter Eleven kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter. har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text. är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet. förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt. behärskar två typer av handstil, textning och bunden handskrift, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling. kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd. förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter. känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion. Språk, litteratur och kultur Eleven använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter. kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter. kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk. kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats. har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik. har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare. strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet. har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier. känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna. Modersmålet och litteratur 23
ÅRSKURSERNA 6 9 I årskurserna 6 9 är målet för undervisningen att vidga elevernas språk- och textkompetens. Elevernas texterfarenhet breddas och fördjupas och de lär sig att utveckla sin språkanvändning så att den motsvarar de krav som standardspråket ställer. Under denna fas skall eleverna bli allt mer medvetna om sig själva som läsare, talare, lyssnare och skribenter. Undervisningens uppgift är att inspirera eleverna att läsa och reflektera över både litteratur och medietexter. Genom litteraturen möter eleverna olika kulturer och litteraturen ger dem även kunskap och insikt. Elevernas förmåga att tolka, analysera och producera texter utvecklas, de blir mer medvetna i sitt språkbruk och laborerar med ord och språkformer. Mål Kommunikation Eleven skall utveckla säkerhet i olika kommunikationssituationer och medvetenhet om kommunikationssituationens krav. utveckla social och etisk kompetens i kommunikationssituationer, både i och utanför klassrummet. bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat och vänja sig vid olika synsätt och olika uttryckssätt. Att tolka och bruka olika slags texter Eleven skall stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare. utveckla en medvetenhet om olika textgenrer så att han eller hon vet vilken förförståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter. utveckla sina färdigheter att söka och använda information i olika slag av källor. Att producera och bruka olika slags texter Eleven skall utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket. vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras på ett konstruktivt sätt. bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift. lära sig att beakta mottagarens, situationens och mediets roll vid textproduktion. utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang. 24 Modersmålet och litteratur
Språk, litteratur och kultur Eleven skall lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, varieteter och utveckling. öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder. vidga sina litteraturupplevelser genom teater och film. få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma människors världsbild och påverka deras val. bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och andra medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser. utveckla språklig tolerans och respektera språklig variation hos olika språkbrukare Centralt innehåll 1 Kommunikation fördjupa elevernas kommunikativa färdigheter diskutera och föra dialog i olika situationer utveckla förmågan att kommunicera enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant reflektera över sina egna färdigheter i läsning, kommunikation och medieanvändning 2 Textförståelse öva sig i att förstå och reflektera då man lyssnar och läser analysera och bedöma fiktiva texter samt saktexter, t.ex. i form av referat kunna skilja mellan värderingar och fakta t.ex. i form av recension reflektera över egna läsupplevelser och dela dem med andra fundera över och analysera texters syfte samt verbala, visuella och auditiva uttryck i texter Modersmålet och litteratur 25
3 Skriva och tala stärka kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt i funktionella sammanhang ta och ge konstruktiv kritik arbeta process- och målinriktat med textproduktion producera både saktexter och fiktiva texter både för hand och med textbehandlingsprogram beskrivningar instruktioner berättelser definitioner sammandrag referat brev ansökningar insändare argumenterande texter reflektera över och bearbeta information, sammanställa och presentera ett arbete i form av t.ex. fackuppsats utforska språket experimentellt i form av bl.a. drama och lyrik lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet språk öva rättskrivning i funktionella sammanhang 4 Informationssökning planera och strukturera informationssökningen söka information i olika källor bibliotek uppslagsverk databaser fiktiva texter saktexter muntligt förmedlad information samt bedöma ändamålsenligheten och tillförlitligheten i olika källor reflektera över och bearbeta den samlade informationen under processens gång göra anteckningar och öva sig i att göra enkla källhänvisningar välja och strukturera material 26 Modersmålet och litteratur
5 Språk, litteratur och kultur granska social, geografisk och situationsbunden variation i det svenska språket d.v.s. dialekter, sociolekter, gruppspråk få grundläggande kunskaper om modersmålets betydelse och om den språkliga situationen i Finland och Norden undersöka satsbyggnaden i svenska språket, med tyngdpunkt på ordföljd, struktur, sats och mening känna till samtliga ordklasser i årskurs 6 substantiv verb adjektiv adverb pronomen prepositioner räkneord interjektioner konjunktioner subjunktioner utöka ordförrådet synonymer antonymer homonymer sammansatta ord bildliga uttryck främmande ord känna igen centrala icke-fiktiva textgenrer läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur, dikter och noveller från Finland, Norden och andra länder bekanta sig med de skönlitterära huvudgenrerna och några andra genrer såsom saga, myt, novell, roman, science fiction känna till och kunna använda centrala litteraturanalytiska begrepp: intrig motiv tema berättarperspektiv tomrum diktjaget metafor symbol vers strof rim allitteration akt scen dialog monolog replik bli förtrogen med centrala litterära stilriktningar såsom romantik, realism och modernism se och prata film och andra medier Modersmålet och litteratur 27
Innehåll i åk 6 Kommunikation utveckla kommunikativa färdigheter genom att diskutera och för dialog i form av exempelvis klassråd och förhandlingsmöten Textförståelse utveckla förmågan att förstå och reflektera vid läsning, samt att dela läsupplevelserna med andra Skriva och tala reflektera över och bearbeta information genom att skriva t.ex. berättelser, sammandrag, referat och argumenterande texter öva rättskrivning Informationssökning välja och strukturera informationssökningen söka information i olika källor främst uppslagsverk välja och strukturera material Språk, litteratur och kultur undersöka satsbyggnaden i svenska språket med tyngdpunkt på ordföljd, meningsbyggnad, interpunktion, styckeindelning och rubricering kunna samtliga ordklasser behärska satsdelarna subjekt, predikat och objekt sammanskriva sammansatta ord läsa, analysera och reflektera över romaner, dikter och noveller litteraturprojekt kring valda författare, teman eller genrer 28 Modersmålet och litteratur
Kurser i åk 7-9 Åk 7 Kurs 1 Studieteknik, referat, recension, bibliotekskunskap, ordkunskap, teori kring uppsatsskrivning Åk 8 Kurs 1 Muntliga framföranden, argumentation, dikter, etymologi, namn, klassläsning av t.ex. Skriet från vildmarken Kurs 2 Skrivregler (bl.a. skiljetecken och förkortningar), sats och mening, klassiker (författarprojekt, läsa bok och se film) Kurs 2 Ordkunskap (synonymer, antonymer, homonymer o.s.v.) tidningskunskap Kurs 3 Satsdelar, aktiv och passiv, litteraturspel med böcker (Läs och spela) Kurs 3 Språkhistoria, nordiska språk, projektarbete kring nordiska författare Åk 9 Kurs 1 Språkvård, skönlitterära huvudgenrer, saga, myt, sägen, novell, klassläsning av t.ex. Ondskan I alla kurser ingår friskrivning och litteraturstudier. Kurs 2 Fackuppsats Kurs 3 Dialekt högspråk, tal skrift, litterära stilriktningar,kroppsspråk, gruppspråk, ansökningar, undersökning av en populärroman Modersmålet och litteratur 29
Kriterier för vitsordet åtta vid slutbedömningen Kommunikation Eleven har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt både individuellt och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik. kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog. visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med förslag och motiveringar. känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen och mediet. tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp. Att tolka och bruka olika slags texter Eleven kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter: ställa frågor till texten, kommentera, argumentera, tolka och analysera texter. kan uttrycka sin egen läsartext vid läsning av fiktiva texter: fundera över textens tema, intrig och personporträtt och över textens innehåll och relation till egna tankar och erfarenheter. kan använda sig av några centrala språk-, litteratur- och textanalytiska begrepp. kan läsa lyrik och uttrycka tankar och känslor som dikten väcker. kan orientera sig i olika textmiljöer och känner till olika textgenrer och deras funktion. förstår att en text har ett syfte och en avsändare som är avgörande för textens språkliga uttryck, form och innehåll. läser och förstår olika slags texter även medietexter och använder väl fungerande lässtrategier. kan reflektera över visuella och auditiva uttryck i texter. känner igen vanliga fiktiva textgenrer och även fakta- och medietexter inom olika genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa. kan ta fram det väsentliga i en text, tolka texter, känna igen värdepåståenden, komprimera textinnehåll och jämföra olika texter. kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor. kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet. 30 Modersmålet och litteratur
Att producera och bruka olika slags texter Eleven känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion. kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturera och analysera detta. kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa. kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter, till exempel beskrivningar, berättelser, definitioner, sammandrag, referat, brev, ansökningar, insändare och andra argumenterande texter. kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier. kan skriva något så när felfritt, förstår innebörden av en språklig norm och kan tillämpa den så att språkstrukturer, interpunktion och ortografi i huvuddrag är korrekta. har ett tillräckligt stort, fungerande ordförråd, men talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma. kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent. kan i sina texter tillämpa sina kunskaper om språket och skillnaden mellan talat och skrivet språk och därmed välja ord, stil och strukturer på ett ändamålsenligt sätt. Språk, litteratur och kultur Eleven har uppnått en sådan läsfärdighet att han eller hon kan läsa hela verk. finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika medier. känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i. känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och kan laborera med språket. kan beskriva sig själv som läsare, och motivera sina egna litteraturval, och har läst åtminstone det antal hela verk som klassen har valt att läsa gemensamt. har läst både finländsk, svensk, nordisk och annan utländsk skönlitteratur i form av dikter, sagor, berättelser, noveller, serier, utdrag ur dramer, nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur. känner till de skönlitterära huvudgenrerna, några centrala stilriktningar och en del klassiska verk samt några centrala verk inom finländsk och nordisk litteratur och inom världslitteraturen. kan reflektera över litteratur, teater och film och dela sina upplevelser med andra kan tolka och granska budskap i olika medier. har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografi ska, sociala, politiska och historiska faktorer. kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap. kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan. Modersmålet och litteratur 31