En tidning för dig som bor hos ÖBO nr 1/2008 innehåll Projekt gammalt & nytt på Söder Inspireras i badrummet Nyfiken på internet Örebrokompaniet conventum arena första gästkrönikan vinn kent-biljetter välkommen BoInsikt 1/2008 1
ledare Vi ser fram emot nästa år gästskribenter i detta nummer Cecilia Beckmann, Mattias Ottosson, och Stigbjörn Bergensten Ansvarig utgivare Hans Lander, telefon 019-19 42 00 Redaktion Anita Larsson, Harriet Arnold och Jeanette Rådström Grafisk form Grafiskt tryck db grafiska, Örebro Svanenmärkt Arctic 130 gr, 26 000 ex internet Du kan hämta BoInsikt som en PDF-fil på www.obo.se/aktuellt/boinsikt taltidning BoInsikt finns som taltidning. Kontakta Inläsningstjänsten, 019-21 61 41, för information omslagbild Magnus Wahman nästa nummer Boinsikt nr 2-08 kommer ut i juni ÖrebroBostäder AB är Örebros kommunala bostadsföretag som grundades 1946. ÖBO är största hyresvärden i Örebro. Faktum är att var tredje örebroare bor hos oss! Vi har radhus, villor, flerbostadshus och lokaler centralt såväl i de olika stadsdelarna som i de mindre orter runt om i kommunen. ÖBO Box 8033 700 08 Örebro Telefon 019-19 42 00 obo@obo.se www.obo.se Varmt välkomna till ett nytt år med ÖBO. Vi hoppas att du som hyresgäst hos oss trivs där du bor och känner att du har chans att vara med och påverka ditt boende om du så vill. I flera nummer av Boinsikt har vi berättat om olika typer av engagemang som hyresgäster är med i. Jag kan nämna gårdspysslarna i Brickebacken, V.OX-festivalen i Varberga. Under det här året fortsätter vi den rapporteringen. Just arbetar vi på ÖBO och även Örebro kommun med att utveckla Vivalla. Vivalla är ett stort geografiskt område där alla hur har sett likadana ut och det har gjort att det blir väldigt anonymt. Nu arbetar vi med att bryta upp stadsdelen i mindre enheter. Vi har till exempel förnyat på Diktargatan med mycket gott resultat. För ett antal år sedan gjorde vi om på Visgatan och skapade Låtsasskogen, ett kvarter i Vivalla som vi anpassade speciellt för barnfamiljer med nya lekplatser, ny färgsättning och skyddat för biltrafik. Där ska vi under året ta nya tag för att på nytt attrahera de unga familjerna. I slutet på januari avslutade vi det ekonomiska året genom att gå igenom bokslutet. Resultatet av det är gott. Vi har en god ekonomisk grund att stå på, vilket vi behöver för att kunna möta de krav på underhåll som vi har framför oss och inte minst för att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att minska vår klimatpåverkan. Du kan läsa om några exempel på ganska enkla, men effektiva förändringar som gett stora energibesparingar. Läs om garagen i Vivalla eller ny smart belysning i Rosta. Vi jobbar mycket med att hitta klimatsmarta åtgärder för att vara med och bidra till ett bättre klimat. Vi glädjer oss också åt att vi nu börjar bli färdiga med förnyelsen av Haga centrum. Det har blivit en levande mötesplats med ett stort och varierat utbud. Har du inte varit där är det väl värt ett besök för att ta en kopp kaffe, köpa en blomma eller kanske ta en simtur. Här finns mycket att välja på. För min egen del kommer det här året att innebära stora förändringar. Jag har tackat ja till att bli vd för det allmännyttiga fastighetsbolaget i Linköping, Stångåstaden och ska börja där till sommaren. Jag har varit vd för Örebro- Bostäder AB under 21 år och trivts alldeles utmärkt, både med mitt uppdrag här på ÖBO och i Örebro. Det är med blandade känslor jag slutar, men jag tror det blir en bra nytändning både för ÖBO och för mig själv. hans lander Vd 2 BoInsikt 1/2008
innehåll Söder-special 6 mysiga badrum 11 conventum arena 20 innehåll Ledare av Hans Lander 2 Projekt 4 Håll koll på parabolerna 5 Söder 6 Söderenkät 10 Inspiration till badrummet 11 Nyfiken på internet 15 ÖBO Student 16 Snabbare Internet 18 Örebrokompaniet 19 Conventum Arena 20 Miljö 21 ÖBO Lokaler 25 Krönika av Hanna Westman 29 Kryss och krysslösning 30 Vinn biljetter till KENT 32 BoInsikt 1/2008 3
projekt Bygga här och omvandla där? Under förra året började ÖBO bygga 45 nya bostäder i Näsby, den nya stadsdel som växer fram som en förlängning av Almby. Samtidigt inledde vi ett projekt i Brickebacken där vi vill omvandla någon eller några gårdar till bostadsrätter. Hos några väcker detta kanske frågan hur ÖBO egentligen resonerar. Varför bygga nytt i en stadsdel samtidigt som man vill minska antalet lägenheter i en annan? Det finns förstås en tanke med hur vi planerar våra fastighetsaffärer och den styrs av företagets fastighetspolicy. Policyn ger oss vägledning när vi ska planera för var och hur vi ska vara representerade i Örebro kommun. ÖBO affärsidé är att vi ska erbjuda bostäder med bredd och variation i en god boendemiljö. Vår policy uttrycker detta i målet att vi ska växa där vi idag är underrepresenterade och minska vårt bestånd där vi istället är dominerande. Därför är vi en av byggherrarna i Näsby, som ska erbjuda örebroarna hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Det är också därför vi hoppas omvandla några av våra hyreslägenheter i Brickebacken till bostadsrätter. Alla stadsdelar mår väl av att det finns en blandning av bostäder, såväl när det gäller utseende som upplåtelseformer. Vi styrs också av ett uttalat politiskt mål att vi inte ska utöka vårt bestånd, utan snarare minska något. Detta innebär att när vi bygger nytt kan vi också sälja eller ombilda ur det befintliga beståndet. I realiteten har det under 2007 inneburit att vi påbörjat projektet i Brickebacken där vi vill omvandla någon eller några gårdar till bostadsrätter. Det arbetet fortsätter under 2008 och då kommer vi också att titta på Varberga och Vivalla. Där funderar vi på både ombildning och försäljning. Målet är att minska vår dominans och öppna för fler upplåtelseformer. Under 2008 hoppas vi också kunna bygga några fler bostäder i Örnsköldsparken i Markbacken, bland annat ett trettiotal radhus. Förhoppningen är att de ska kunna hyras ut enligt en hyr-köpprincip, som innebär att du hyr först och köper sedan om du vill. Det är ett sätt att skapa utrymme för villaägande i en stadsdel som till stor del domineras av hyresrätter. Vi har tidigare provat denna metod på Ladugårdsängen och där slog den mycket väl ut. Under året får vi se vilket engagemang det blir kring ÖBOs olika projekt. Planerade bostadsrätter i Brickebacken. Så här fina kan radhusen i Örnsköldsparken bli. 45 nya bostäder blir det i Näsby. 4 BoInsikt 1/2008
projekt Koll på parabolerna Foto: Magnus Wahman Låtsasskogen är extra bra för barnfamiljer Färgglatt, smarta lösningar för att minska biltrafik och fina lekplatser på varje gård det är Låtsasskogen i Vivalla. Här har man tänkt särskilt mycket på barnfamiljernas behov när husen byggdes om. I slutet av Lyrik- och Krönikegatan får husens fasader plötsligt liv med blått, rött och vitt, större balkonger och fina detaljer i trä. Rymligare uteplatser och balkonger ger de boende större möjlighet att kunna vistas mer tid utomhus. Totalt är det 80 lägenheter som ligger i det lilla hörn av Vivalla som kallas Låtsasskogen. För snart tio år sedan bestämde ÖBO sig för att skapa ett kvarter där barnfamiljernas behov står i centrum. I nära samarbete med hyresgästerna byggdes husen och gårdarna om för att skapa en personlig och praktisk boendemiljö. 2000 stod Låtsasskogen klart, namngivet av de boende som varit med och utformat miljön. Åtta år senare är det fortfarande ett Foto: Christer Pöhner populärt kvarter för barnfamiljer. De färgglada husen skapar en personlig prägel och gör det lättare för barnen att hitta till sitt kvarter när de kommer från skolan. Samtidigt har man gjort området ännu tryggare med murar mot parkeringen och grindar för cykelvägarna, allt för att minska risken att barnen möter fordon i sin lek utomhus. På varje gård finns en liten lekplats där de små barnen kan leka under föräldrarnas uppsikt och ingen lekplats är den andra helt lik. För de större barnen ger lekparken i kvarterets dunge möjlighet till mer utmanande lek. En jättefin miljö som vi tror kan bli ändå trivsammare, säger Peter Hjalmarsson, ny distriktschef i Vivalla. Vi hoppas att det finns hyresgäster som vill vara med och kanske arrangera gårdsfika, ansvara för egna fritidsaktiviteter eller vara med och påverka utemiljön på sin egen gård. Den som är intresserad eller har egna idéer är välkommen att kontakta bovärdarna eller mig, avslutar Peter. Jag nås på peter.hjalmarsson@obo.se eller på telefon 19 43 11. Liksom en bil behöver parabolen besiktas regelbundet för att inte utgöra någon fara. Det är viktigt att den sätts upp på rätt sätt så att den inte faller ner och skadar någon person eller förstör husets fasad. Vill du sätta upp en egen parabolantenn måste du kontakta ÖBO och skriva ett särskilt avtal. Då får du också tips och råd om hur parabolen ska sättas upp i just ditt hus. Beroende på hur husen och gårdarna ser ut varierar möjligheterna för hur en parabol kan sättas upp. Just nu pågår ett arbete med att besikta parabolerna i Oxhagen. Vi ser över att de sitter som de ska och att varje hyresgäst har ett skriftligt avtal med ÖBO om att få sätta upp sin parabol, säger Fredrik Milltertson, förvaltningschef på ÖBO. Nästa stadsdel som står på tur för en översyn av parabolerna är Brickebacken. BoInsikt 1/2008 5
Söder Foton: Magnus Wahman 6 BoInsikt 1/2008 Foto: Christer Pöhner
Under året kommer vi att besöka fyra stadsdelar där ÖBO äger hus. Vi börjar på Söder, en stadsdel som förr mest bestod av gamla trähus med dass på gårdarna och inget rinnande vatten. Efter den så kallade södersaneringen var förvandlingen total. I år firar ett av husen, som fick stå kvar, 100 år. Söder där gammalt möter nytt I korsningen Änggatan/Köpmangatan ligger ett trevånings hyreshus som blir 100 år i år. På Änggatan har det nummer 26 och på Köpmanggatan är det 49:an. Åt Köpmangatan har huset också en vacker port som ser ut att vara från byggåret 1908. Huset ritades av arkitekten Gideon Appelgren och är byggt i trä med jugendpräglad fasad i stänkputs, står det i Örebro kommuns bevarandeplan. Där står också att huset bör bevaras. När det byggdes var det med den tidens standard. Det betyder att arkitekten också ritade en radda med dass på gården. Varje hushåll hade sitt dass. Det byggdes även ett stall på gården och det var inget unikt för just den gården. I juli 1909 beslutade byggnadsnämnden att man i bottenvåningen på huset skulle få inreda ett kök åt det konditori som skulle öppna där. Många äldre kunder handlar på konditoriet. En del är 80 90 år och har handlat här sedan 40-talet Till huset nedanför, Änggatan 28, flyttade hösten 1954 Daisy Karlsson med sin väninna. De var unga och skulle hyra ett rum hos en släkting till Daisy. Lägenheten hade tre rum och kök. Det fanns inget badrum, men toalett och pyttelitet tvättställ. I köket fanns en panna som såg ut som en liten spis där man eldade med ved. Värmen leddes via rör ut i elementen i lägenheten. Var det varmt då? Det var väl si och så beroende på hur mycket ved han vi hyrde av BoInsikt 1/2008 7
Söder Ulla Johansson, Daisy Karlsson och Britta Blomberg pratar minnen. tog hem, säger Daisy som idag bor några kvarter bort, på Landstormsvägen. Det var mycket gamla trähus på söder då, på 50-talet. Och det var rätt skumt när man skulle gå, både på Köpmangatan, Kungsgatan och Drottninggatan. Så när man var ute en kväll så var man lite rädd, säger Daisy. Förnyelsen av söder började med att ÖBO köpte upp en del av de gamla kvarteren. Man rev många av de gamla träkåkarna. De som ansågs hyfsat stabila flyttade man till kulturreservatet Wadköping i Stadsparken. Nybyggandet har fortsatt fram till vår tid. Nu i mars invigs ju Conventums mässhall på en tomt på söder där det förr fanns ett helt bostadskvarter. 1958 började man riva uppe vid korsningen Drottninggatan/Änggatan. Britta Blomberg var då i 20-årsåldern och bodde med sin mamma, pappa och fem syskon i en tvåa med kokvrå i ett gammalt tvåvånings trähus utan rinnande vatten, med dass, hästar och höskulle på bakgården. Allt vatten fick bäras ut och in, berättar hon. Och på vintern eldade man i spisen och i kakelugnen. Strax bakom restaurang Shanghai, utmed Änggatan, låg huset. Fast Shanghai fanns ju givetvis inte då. Hela det gamla kvarteret revs. Britta och hennes familj fick flytta till en tillfällig bostad på Köpmangatan. 1960 var det nya huset klart och de fick då flytta tillbaka, in i en ny lägenhet med två rum och kök och badrum. Det var ju fantastiskt, det var som Foto: Cecilia Beckmann man kommit till himlen. Det var ju varmvatten och kallvatten och badrum och sånt där som vi inte var vana vid, berättar Britta. Britta bor fortfarande i samma lägenhet, 47 år senare. Länge bodde hon där med sin mamma. Sedan fick Britta en son. När han blev stor fick han en lägenhet i porten intill av ÖBO. Och sedan hennes mamma gick bort har Britta bott där själv. Jag flyttar aldrig ifrån Söder. Där ska man bo och bäras ut, slår hon fast. Ungefär samtidigt som Brittas lägenhet stod klar byggdes Krämaren hundra meter bort. Hela övervåningen av Krämarvaruhuset dominerades av EPA. Det var lite kul med Krämaren, att det vart lite nytt, säger Britta. Och man tyckte ju det här med Epa vart så väldigt fint, säger Daisy. Så fort man skulle handla nåt så var det ju Epa man gick till. Speciellt minns de att man fick handla över disk. Prata med expediterna. Det gör man ju inte på samma sätt idag. När det nya Söder växt upp kändes stadsdelen ljusare, tycker de. Fast Britta understryker att hon aldrig kände sig rädd när hon bodde på gamla Söder. Det var aldrig nåt bråk, aldrig nån som rörde en, säger hon. Fast en händelse som etsade sig fast var när det begicks ett mord på Kyrkogårdsgatan. Han hette Schelin, han vart mördad. Det var en gammal gubbe. Han bodde ensammen. Och de här, de trodde att han Arkivbilder från söder före den stora södersaneringen. 8 BoInsikt 1/2008
Söder Efter förnyelsen blev söder en modern stadsdel med framtidstro. Foto: Magnus Wahman hade pengar men det hade han ju inte. Så de ströp honom med en gardin. Och det stod vi ungar och tittade på - vi stod vid staketet när de vallade de här som gjorde t. Så de tog dem? Ujja. Under de 47 år som Britta bott i sin ÖBO-lägenhet har hon hunnit få omtapetserat några gånger, gasspisen har bytts ut till en elektrisk och kylskåpet har bytts ut till ett större med frys. Nya luckor i köket har det också blivit. Vi är några stycken i huset som är kvar sen det var nytt, konstaterar Britta. Text: Cecilia Beckmann BoInsikt 1/2008 9
Söder Vad tycker du om Söder? Mårten Dyrén: Söder nu är hemskt med nya mässan. Stan har fått hybris! Johanna Lantz och Karl Gunnarsson: Vi går mest till biblioteket när vi är här. Det är lite tråkigt på Söder. För lite träd. Vad tycker ni om husen här? Vi föredrar de äldre husen. Vad tycker ni om Krämaren nu när det är nyrenoverat? Det är fräscht, men vi är inte så mycket för köpcentrum. Vi är emot konsumtionssamhället. Om ni får önskar er nåt här då? Det skulle kunna vara ett café här på Olof Palmes torg, typ ett sånt de har på Plattan i Stockholm, i glas! Olav Sandström: Arbetar på Fabriksgatan. Söder har blivit en mer dynamisk plats nu med Conventum och Mässan helt rätt för oss på SVT. Privat skulle jag vilja ha fler uteserveringar på Söder. Sedan får de inte ta bort korvkiosken på hjul uppe vid Våghustorget. Jag äter min lunch där! Lasse Westberg: Gick på 50-talet i Rudbeckianska skolan som låg vid korsningen Rudbecksgatan-Fabriksgatan. Vi brukade stå och titta när en gammal stridsvagn körde ned de gamla kåkarna på andra sidan gatan! Jag tycker det är bra att det byggs, så att det blir aktivitet på Söder, så att det rör på sig här. Sen måste man ordna så att det går att ta sig hit på ett bra sätt med buss eller bil. Lotta Wollarz: Jag gillar den här stadsdelen. Krämaren har ett stort utbud. Jag besöker både Hjalmar Bergman-teatern och biblioteket. Om jag får önska mig nåt? Mer torghandel i den här delen av stan! Rune Frohm: Man handlar på Söder och går och tittar. Vad tänker du om att de rev så många hus på 60-talet? Jag hade inga problem med att de rev den gamla bebyggelsen. Rivning var det enda att göra. Sedan tycker jag att de har gjort väldigt fint på Kungsgatan vid Södra infarten till Örebro. Foton: Cecilia Beckmann 10 BoInsikt 1/2008
Inspiration Barnsliga badrum BoInsikt 1/2008 11
Inspiration 12 BoInsikt 1/2008
Inspiration Tycker du, som många andra, att badrummet är svårt att inreda? Tänk om! För med lite påhittighet, en rundtur bland secondhandbutiker och lite nya fräscha inredningsdetaljer kan du förvandla det mest enkla badrum till ett hemtrevligt, barnvänligt och färgsprakande rum att trivas i. Det enda som egentligen krävs är en skopa inspiration så är du redo att börja förvandlingen! Här är fem handfasta tips du kan tänka på innan du börjar: 1 Barnvänligt. Försök att inreda för både dig och dina barn på samma gång så alla känner sig delaktiga. Höjdproblemen trollar du till exempel bort med en rolig och fin pall som de kan stå på. (Det är roligare att borsta tänderna när man ser sig själv i spegeln!) Snygga och roliga halkskydd i duschen/badkaret är en enkel och smart försäkring för dig och ditt barn om olyckan dyker upp. Och varför inte göra en liten sittplats för den lille som så gärna vill vara med överallt? Leksakerna förvarar du i det låsbara skåpet, så slipper du se dem hela tiden. 2 Färg och form. Ett badrum är ofta ganska sterilt. Tänk ut ett färgschema med två eller tre färger som matchar varandra. Våga prova en djärv accentfärg, det ger liv till ett naket rum. Var dock noga med att inte ha för många eller olika färger så rummet känns rörigt. Barn älskar roliga former! Utnyttja det på olika sätt genom att till exempel sätta upp roliga väggdekorationer, mattor eller andra små detaljer. Tänk också på att skaffa saker som är oömma och inte går sönder så lätt. 3 Fiffig förvaring. I ett badrum är det nödvändigt med smart förvaring. Hitta en matchande möbel som dels klarar av badrumsmiljön och dels går att låsa. Där får du inte bara undan tråkiga saker som toalettrullar utan kan även låsa in mediciner och rengöringsmedel som är viktigt att hålla undan för barnen. Både snygg och smart förvaring på samma gång! 4 Härliga detaljer. Ett bra sätt att få liv i ett badrum, är att använda växter. Däremot är det svårt att hitta passande växter som klarar av den mörka och fuktiga miljön i ett badrum. Ett smart sätt att komma undan detta är att köpa oäkta växter och blommor. Numera finns det otroligt vackra och naturtrogna växter som inte bara är snygga, utan även väldigt lätta att hantera. Satsa på att köpa handdukar och badlakan som både är fina att se på och sköna att använda. Ha gärna två olika färger på handdukar och badlakan för att skapa en härlig färgbrytning när du hänger upp dem. För att variera hur och var du hänger dem, använd krokar med sugpropp så kan du flytta runt dem efter tycke och smak. 5 Personligt är roligt! Se till att bryta av lite här och var så ger du rummet lite stuns, och framförallt lite egen personlighet! Det gör du genom att till exempel blanda gamla och nya detaljer, olika mönster och färger eller olika stilar. Se bara till att det inte blir för mycket av det goda, det blir lätt rörigt då. text: jeanette rådström Foto: magnus wahman BoInsikt 1/2008 13
Inspiration Sakerna kommer från: IKEA, Åhléns, Zone, Åsta Antik och H Gustavssons efterträdare. Foto: Magnus Wahman Var rädd om kaklet i ditt badrum! Tänk på att när du inreder ett badrum är det viktigt att vara försiktig med kaklet som lätt går sönder. Därför vill vi inte att du på egen hand borrar upp saker på väggarna. Använd hellre din fantasi och hitta andra lösningar, som till exempel hyllor med sugproppar eller liknande. Om du ändå måste borra i kaklet, hör av dig till din bovärd innan för rådfrågning och hjälp! Vi hälsar Ann Thübeck välkommen som ny inredare i Boinsikt. Ann har en bakgrund som inredare på IKEA och har även jobbat på tv med Ernst och Sommartorpet. Ann kommer att inreda ett rum i varje nummer av Boinsikt under året. 14 BoInsikt 1/2008
ÖBO senior Nyfiken på Internet I köket i tvårummaren på Versgatan 22 i Vivalla trängs fem personer kring en dator. Där pågår utbildning i ordbehandling i Word och intresset kring hur alla finesser fungerar är stort. Arbetet går inte särskilt fort, men här råder ingen brådska. I dag är det ordbehandling, men det är i första hand Internet som vi ska lära ut. Många vill lära sig hur man surfar och hur man betalar sina räkningar på nätet, säger Otto Wilson, som står vid köksbänken och låter sina elever träna ordbehandling på egen hand. Tillsammans med Lilian Nilsson är han lärare för de pensionärer på seniorboendet som med liv och lust kastas sig in i datorernas främmande värld. Lärare och lärare. Vi är väl mer som hjälpredor. Jag ser mig inte som någon dataexpert, säger Lilian Nilsson. Men det är hon ändå, åtminstone i det här sammanhanget. I åtta år har hon haft en dator och under den tiden har hon tillägnat sig massor av kunskaper som nybörjare saknar. Dessutom sitter hon 6 8 timmar varje dag framför sin dator. Det är fantastiskt kul. Jag chattar och surfar, spelar olika spel och läser nättidningar och mycket annat. Jag har inte så mycket annat att göra och Internet är en öppning till stora världen, säger hon. I höstas drog hon och Otto Wilson igång sin lilla studiecirkel för seniorerna som bor på Gård 55 i Vivalla. Kursen hålls i den samlingslokal som ÖBO låtit inreda och som ursprungligen var en vanlig tvårumslägenhet. Datorn fick de också av ÖBO som dessutom står för nätkostnaderna och driften i övrigt. Vi är väldigt tacksamma för allt stöd och alla som kommer hit och prövar på tycker att det är jätteroligt. De flesta har ingen egen dator, men kommer säkert att skaffa sig en när de nu får lära sig hur man sköter den. Den är en stolthet för oss äldre att visa att vi kan hänga med i utvecklingen, säger Lilian Nilsson. Eleverna är alla seniorer. Den äldsta är 85 år. Just nu finns sju i gruppen, men många fler vill in. Problemet är att vi bara har en enda dator. Du ser ju själv, det blir kö till den, och då är det svårt att ta emot fler elever. Vi skulle behöva fler datorer, säger Lilian Nilsson. En av dem som står och väntar på sin tur är Birgitta Svensson. Hon flyttade tillbaka till Vivalla i juli förra året. Hon har nämligen bott här förr. Nybliven datorägare är hon också. Jag har lärt mig chatta och jag läser tidningar på nätet. Jag mejlar lite grann också. Nu vill jag lära mig hur man betalar sina räkningar. Jag vet inte så mycket om datorer, men kan du tänka dig jag kopplade in bredbandet alldeles själv!, säger hon. Otto Wilson och Lilian Nilsson kan lite olika saker om datorer. Han är mer inriktad på ordbehandling och liknande funktioner. Vi lär av varandra vi också och vi kompletterar varandra, säger Lilian Nilsson. Samarbetet tycks fungera utmärkt. Eller som Otto Wilson uttrycker det: Vi har inte varit osams en enda gång. text: Stigbjörn bergensten BoInsikt 1/2008 15
öbo student Foto: Dan Lindberg Foton: Alexander von Sydow 16 BoInsikt 1/2008
öbo student Det är fredag eftermiddag på Tybblegatan 96 C, en av ÖBOs många studentkorridorer. I det gemensamma köket sitter Olof Åberg, Sofia Tavemark och Linn Eriksson och pratar. Det gör de rätt ofta. Vi umgås ganska mycket här. Väldigt mycket här, säger Sofia med eftertryck och får medhåll från de andra. De är ett sammansvetsat gäng som också delar uppfattning om de lite mindre omtyckta gemensamma göromålen, typ städning. I korridorer kan det bli ganska smutsigt, men här har det alltid varit rendiskat och dammsuget, förutom idag, säger Sofia med ett skratt. Ja, just när Boinsikt är där står dammsugaren parkerad utanför en specifik dörr. Innanför dörren sover en student som precis tentat. När han vaknar frampå eftermiddagen och försöker öppna dörren är det tänkt att han ska förstå att det är hans tur. Man har även en gemensam uppfattning om hur ofta det ska festas. Det är många korridorer som har fest flera dagar i veckan, men så är det inte här. Två gånger har vi haft fest den här terminen. Och då har det varit lugna civiliserade saker, säger Sofia. I köket/tv-rummet finns en brun hörnsoffa samt en tv av äldre modell som ingen vet vems den är. Tv:n är omtyckt på det sätt som bara gamla fula tv-apparater kan vara. Ingen fjärrkontroll hör till, utan man måste resa sig, som på 70-talet och gå fram till tv:n om man vill byta kanal. Och det finns ingen scartkabel till den så de kan inte se hyrfilm på den. Vi brukar bära hit en annan tv när vi ska se på film, säger Sofia med ett leende. Men den antika tv:n kostar inte någon tv-avgift och det är kanske det mest försonande draget hos den. Jag ringde till Radiotjänst, berättar Olof. Och de sa att det ofta är så i studentkorridorer att ingen vet vem som äger tv:n. Men Radiotjänst förefaller ha accepterat detta och skickar ingen räkning. De betalar runt 2 200 i månaden för sina korridorrum. Olof reflekterar över att det är mycket förmånligt att vara student i Sverige. Man får utbildningen gratis och boendekostnaden täcks av studiebidraget. Alla är också ense om att de trivs förträffligt på sin korridor. Och de tycker att Örebro är trevligt och lagom stort. Det tänkte jag på när jag valde studieort. Att jag inte var jättesugen på att bo i en storstad, säger Olof. Örebro är en universitetsstad. Men studenterna är knappast så synliga i centrum. Av det enkla skälet att universitetet ligger tre kilometer utanför centrum. Och merparten av studentbostäderna ligger strax intill. 98 procent av tiden är vi här på korridoren eller på Campus. Örebro centrum besöker vi kanske en gång varannan vecka för att handla kläder eller gå på bio, säger Olof och Sofia och får medhåll av Linn. Fortsättning nästa sida. BoInsikt 1/2008 17
öbo student Foton: Dan Lindberg Allt de behöver tycks finnas inom räckhåll vid Campus. Kompisar, träningslokaler, Ica och skogen om man vill gå ut i den. Bra eller dåligt? De som bor här (nära universitetet) blir väl rätt isolerade med tanke på att det mesta finns här runt omkring, konstaterar Sofia. Nu har gänget utökats med en helgbesökare från Göteborg: Robin Ottosson som är kompis till Olof. I Göteborg är det inget Campusområde, berättar han. Jag går på Handels och det ligger ju på Vasagatan och det är ju precis mitt inne i stan. Är det bra eller dåligt? Det ger väl inte samma studentkänsla men man får ju bättre uppfattning om stan än ni får, säger han till Örebrostudenterna. Jag kommer ju in till stan varje dag. Knyter man an mer till stan då? Det tror jag. Det ger en bättre känsla för stan. Nu hörs ett brak utifrån korridoren. Det är den sovande studenten som vaknat och snubblat ut ur sitt rum över dammsugaren. Han verkar fatta vinken. Och ytterligare en i korridorgänget har anslutit. Det är David Lif som i det närmaste är klar med sina studier till personalvetare. Han är från Varberg där han fortfarande har ett stort socialt nätverk och det är dit han ska bege sig efter examen. Men Örebro då? Har du inte funderat på att stanna här? Inlandet?? Nej, det går inte, säger han som är uppvuxen på Västkusten. Sedan är det en fråga om var jobben finns också. David tror att det är fler sökande på varje jobb i Örebroregionen än det är i området mellan Halmstad och Göteborg. Men många gånger påverkar också ens partner valet av bostadsort. Man går dit flickvännen pekar, säger Olof lättsamt. Men han och de andra har för långt kvar till examen för att ha börjat fundera på nästa bostadsort. Man planerar bara till nästa tenta. Text: cecilia beckmann Vill du ha snabbare Internet än de 2 Mbit/s som ingår i din hyra? Alla studenter som bor hos ÖBO får nu tillgång till det öppna Stadsnätet med nätets alla tjänster. Besök www.stadsnat.se och välj den tjänst du vill ha. Det finns ett stort utbud till mycket bra priser! Välkommen! Just nu kan du testa 30 Mbit/s Internet kostnadsfritt, gäller till den första april. Därefter betalar du ett subventionerat studentpris. Besök www.stadsnat.se så får du veta mer. Gäller ej studenterna i Varberga och Vivalla. 18 BoInsikt 1/2008
Örebro överraskningarnas stad Örebro ska bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad! Så lyder den stolta målsättningen för det nya Örebrokompaniet som nu tar ett samlat grepp om att marknadsföra staden. Grunden är det tidigare turistbolaget Destination Örebro. Men Örebrokompaniet står också för något helt nytt: En samlad marknadsföring och en enhetlig bild av staden som vänder sig till både örebroare, näringsliv, studenter och potentiella besökare i hela Europa, säger Andreas Strömberg, verkställande direktör. Varumärket för denna satsning är Överraskande Örebro, som kommer att återfinnas på all reklam som görs för staden. Nyligen invigdes Örebrokompaniets nya lokaler i Medborgarhuset. Där ligger också turistbyrån med sin butik sannolikt en av de tjusigaste som turister i Sverige kan besöka. Här finns också biljettbutiken och det är här du kan köpa dina konsertbiljetter. Butiken säljer souvenirer, hantverk, barnartiklar, ÖSK-prylar och mycket annat. Man gör naturligtvis även reklam för stadens alla begivenheter, som Svenska Kammarorkestern, Wadköping och Gustavsvik. Nu gäller det också att lära örebroarna att hitta till denna nya klenod i staden. Ja, det jobbar vi på just nu. Många går fortfarande till slottet, men där är butiken stängd och kommer att vara så fram till sommaren. Då kommer den att öppna igen, i första hand under sommarmånaderna. Men själva turistbyrån kommer året om att finnas i Medborgarhuset, säger Gunn-Viol Kattilakoski, säljchef på Örebrokompaniet. Överraskande Örebro vad är det då man ska överraska med? Allt. Det kan som ÖSK säger vara överraskande bra fotboll. Eller överraskande travtävlingar. Eller överraska med Opera på Skäret. Tanken är att få in det överraskande överallt, säger Gunn-Viol Kattilakoski. Örebrokompaniet har höga ambitioner. Som Andreas Strömberg uttrycker det: Vi är igång och vi jobbar för Örebro, hela tiden, 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet. Och visst behövs det hårt arbete. Det visar de undersökningar som gjorts kring svenskarnas attityd till Örebro. Staden uppfattas som profillös, en lagom -stad någonstans i Mellansverige. Å andra sidan blir bilden helt annorlunda om man frågar folk som verkligen besökt Örebro. Då är resultaten extremt positiva. Över 95 procent upplever att de är nöjda eller mycket nöjda med Örebro och lika många svarar ja på frågan om de kan tänka sig att rekommendera Örebro som resmål, säger Andreas Strömberg. Text: Stigbjörn Bergensten Foto: Magnus Wahman Örebrokompaniets nya lokaler ligger i Medborgarhuset med ingång från Olof Palmes Torg. I butiken säljs biljetter till evenemang över hela Sverige. Här hittar man också konsthantverk från Örebro, leksaker och souvenirer. Ny turistbyrå och biljettbutik i Medborgarhuset. Fakta Örebrokompaniet AB Örebrokompaniet AB bildades hösten 2007 för att samordna och leda marknadsföringen av Örebro. Bolaget samägs av Örebro Promotion Ekonomisk Förening (51 procent) och Örebro kommun (49 procent). Örebrokompaniet fick i februari ett anslag på 2,1 miljoner kronor från Regionförbundet Örebro för att öka antalet affärsmöten i Örebroregionen och utveckla affärsturismen. BoInsikt 1/2008 19
Conventum Arena Örebros nya mässhall Välkommen till Örebros nya gigantiska mötesplats, Conventum Arena! Om några veckor kommer den nya mötesarenan att vara klar och med den får Örebro en ny attraktion som ska locka massor av evenemang, utställningar, konserter och mässor till staden. Fyra väggar, ett golv och ett tak. Och sen är det bara att fylla allt med precis vad som helst. Det är bara din egen kreativitet som sätter gränsen, säger affärsutvecklingschef Ulf Wahlberg där han står i den väldiga salen som just vid det här tillfället är mer en byggarbetsplats än en arena. Det som ska fyllas är 3 200 kvadratmeters yta. Där kan exempelvis placera 7 000 stående konsertbesökare, åtminstone rent teoretiskt. Då blir det förstås rätt trångt, men tar man in 5 000 får alla gott om plats och det är ju inte så tokigt. Ungefär så många väntas till Kents konsert den 21 mars. Det här är den bästa anläggningen som finns i Sverige utanför storstäderna Stockholm och Göteborg. Inte ens Malmö har något liknande. Styrkan ligger i flexibiliteten. Conventum Arena kan snabbt omvandlas för olika ändamål. Och den ligger mitt i stan, tvåhundra meter från järnvägsstationen, säger Ulf Wahlberg. Totalt består Conventum Arena av 4 800 kvadratmeter om man räknar in serviceytor. Bland annat kan långtradare köra rakt genom huset. Över entrén till hallen ligger ett restaurangplan där det finns plats för 350 gäster. Från restaurangen har man en utmärkt utsikt över scenen i andra änden av salen. Nu gäller det förstås att fylla arenan med populära evenemang och Ulf Wahlberg är full av tillförsikt. Mycket är redan inplanerat och mycket annat är på gång. Arenan har väckt stort intresse och nyfikenhet runtom i landet. Nästa år räknar jag med att många fackmässor kommer att läggas i Örebro, säger Ulf Wahlberg. En fråga kring tillkomsten av Conventum Arena har varit tillgången på parkeringsplatser. Jag tror att det kommer att lösa sig. Vi jobbar aktivt för att skapa fler utomhusparkeringar, bland annat vid McDonald s och vid Södra Station. I själva arenan kommer det att finnas 120 platser, dessutom finns 50 i Södergaraget, 50 vid Virginska skolan och till hösten ytterligare 300 i Behrns nya fastighet vid Rudbecksgatan, säger Ulf Wahlberg. Han anser inte att det egentligen är någon brist på parkeringsplatser i centrala Örebro. Vad som saknas är ett parkeringsledningssystem så att bilisterna hittar till de lediga platserna. Ett sådant digitalt system införs enligt planerna i höst. Med Conventum Arena fullbordas Conventum-anläggningen. Örebro har nu en konferens- och kongressanläggning som kan tävla med de främsta i andra städer. Förra året omsatte vi 50 miljoner och vi har 25 olika lokaler i olika storlekar. Tusentals personer har lockats till Örebro och det är svårt att överskatta vad det har betytt för handeln, restaurangerna och hotellen i staden, säger Ulf Wahlberg. Den 16 mars håller Conventum Arena öppet hus för alla nyfikna örebroare. Passa då på och besök denna spännande byggnad. Några andra evenemang under våren på Conventum Arena: 13 mars: Jobbmässa. Arrangör Örebro kommun. 2 april: Läromedelsmässa. 5 april: Örebrocupen i innebandy. På kvällen blir det sedan disco och konsert med idolvinnaren Marie Picasso. 12 april: Millencolin Europaturnépremiär och det enda framträdande i Sverige. 11 maj: Sound of Music med Pernilla Wahlgren och Tommy Nilsson. text: stigbjörn bergensten Foto: Magnus Wahman 20 BoInsikt 1/2008