Om ämnet husbyggnad - specialyrken I en bransch som utvecklas snabbt och har skiftande regionala behov ger ämnet husbyggnad specialyrken möjlighet att möta arbetsmarknadens efterfrågan på spetskompetens. Ämnet ger eleverna möjlighet att utveckla kompetens för etablerade specialyrken, till exempel glastekniker, plattsättare och ställningsbyggare, men det finns även möjlighet att tillmötesgå den lokala och regionala arbetsmarknadens behov. Ämnesplanen är generellt skriven och ger ramar för vilka kunskaper eleverna ska utveckla och för hur kunskapsinnehållet ska konkretiseras mot ett tydligt avgränsat yrke. Kurserna i ämnet husbyggnad specialyrken kan läsas flera gånger mot olika specialyrken. Den första kursen i ämnet bygger på husbyggnad 3 och de arbetsprocesser eleven möter i ämnet är specifika för hans eller hennes valda yrkesutgång. Arbetsprocesserna omfattar arbetsmetoder och arbetstekniker, materialkunskap och hantering av verktyg och maskiner. Dessutom behandlas i ämnet lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt entreprenörskap och kommunikation. Lagar och andra bestämmelser kan innefatta bygglovsförfaranden och kvalitetskrav. Kunskaper om entreprenörskap kan innefatta grunderna inom ekonomisk redovisning och företagande. Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop på ett tydligt sätt. Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang. (Se bild nedan). Syftet och målen är formulerade för ämnet som helhet. Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas. Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De är inte placerade i någon rangordning. De går in i varandra och är beroende av varandra. Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte lika konkreta som det centrala innehållet. Det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Ordningen i kunskapskraven är densamma som i målen. Om målen till exempel börjar med förmåga att läsa texter börjar också kunskapskraven med det. Däremot är det inte så att varje mål alltid
motsvaras av ett stycke i kunskapskraven. Ett stycke i kunskapskraven kan lika gärna relatera till flera mål som till ett mål. I ämnet husbyggnad specialyrken innebär det till exempel att kunskapsområdet fackspråk och kommunikation återkommer i ämnesplanens olika delar. I det centrala innehållet i kurs 1 ska facktermer behandlas för att eleverna ska utveckla kunskaper mot målet Förmåga att samverka och kommunicera med andra samt använda fackspråk. Med vilken kvalitet eleverna visar denna kunskap avgör läraren med hjälp av kunskapskraven som på E-nivå i kurs 1 lyder: I arbetet samverkar och kommunicerar eleven med andra samt använder enkelt fackspråk med viss säkerhet. Begrepp i ämnets syfte Hälsa och säkerhet Hälso- och säkerhetsfrågor är centrala i yrket då ett flertal vanligt förekommande arbetsmoment innebär stora risker, till exempel arbete på hög höjd, brandfarliga material, kemiska produkter och skärande verktyg. För att antalet arbetsplatsrelaterade olyckor ska minimeras och ohälsa motverkas krävs en medvetenhet om betydelsen av en säker arbetsmiljö, till exempel varför och hur olika skyddsutrustningar används och kunskaper om behörigheter för arbete. Genom att i undervisningen arbeta med frågor som rör hälsa, ergonomi och säkerhet kopplat till arbetsplats och arbetsuppgifter utvecklar eleven medvetenhet om hur arbetsmiljön blir säker för den som utför arbetet, för arbetskamrater och för eventuella kunder. Hållbar utveckling Hur verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen bedrivs har stor betydelse för miljö och ekonomi och på så sätt har branschen ett ansvar för hållbar utveckling. Genom undervisningen kan eleven utveckla medvetenhet om hälsa och miljö samt resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften. I ämnet husbyggnad specialyrken kan till exempel arbete med återvinning och hantering av spill och restprodukter, men även sanering av äldre byggmaterial ingå. Attityder och värderingar Attityder och värderingar, egna och andras, kan påverka samarbetet på arbetsplatsen och kundrelationer. Reflektion över och samtal om attityder och värderingar inom branschen kan bidra till att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Fackspråk och förmåga att kommunicera Språk och kommunikation är centralt för all kunskapsutveckling. Förmågan att kommunicera och använda fackspråk, muntligt såväl som skriftligt, är avgörande till exempel i kontakt med
kunder och arbetskamrater samt för att kunna utföra arbetsuppgifter på ett rationellt och säkert sätt. Dokumentera Att dokumentera sitt arbete är ett sätt att möjliggöra kvalitetssäkring av arbetet. Därför ska undervisningen ge eleverna metoder och verktyg för att dokumentera sitt arbete, till exempel med hjälp av bilder. Dokumentation kan också vara ett underlag för lärande samtal om till exempel arbetsprocess, kvalitet och säkerhet. Dessutom kan dokumentation synliggöra elevens kunskapsutveckling. Konkretisering för några specialyrken kurs 1 Specialyrken 1 - glastekniker kan konkretiseras mot yrkesutgången glastekniker. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och glasbranschen. Kursen specialyrken 1 omfattar punkterna 1 10 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas kunskaper inom valt specialyrke. Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Enklare planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna. Grundläggande arbetsmetoder: - Olika bearbetningsmetoder, till exempel skärning och slipning av glas. - Metoder för lagring och hantering av glas. - Kvalitetskrav och arbetsmetoder i enlighet med MTK-föreskrifter. Grundläggande arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod, till exempel mallning och klossning, kittning av fönster (till exempel sparfals, fogning och tryckkittning) samt fogning av glas och intilliggande material. Olika typer av material och deras egenskaper: - Glasets kemiska och fysiska egenskaper. - Olika glastyper, till exempel planglas, isolerglas, laminerat glas och härdat glas. - Olika glaskvaliteter, till exempel specialglas, skyddsglas och säkerhetsglas. Glas i byggkonstruktioner, historiskt och i nutid. Verktyg och maskiner för olika ändamål, till exempel glastrissor, kröjseltänger, kittknivar, stiftpistol, krok och pickmaskiner. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, till exempel gällande hantering av glas vid förflyttning i verkstad och vid transport. Ergonomiskt arbetssätt och ergonomiska arbetsmetoder vid glashantering, till exempel lyftteknik. riskbedömningar. Enklare problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
Studiebesök på och information om arbetsplatser där glastekniker arbetar. Entreprenörskap och företagande inom glasteknik. Facktermer i relation till arbetsuppgiften, till exempel dreva, stifta och ritsa; dagmått, stumt mått och glasmått; krok, kröjseltång, spintlåda, skär och trissa. Specialyrken 1 plattsättare kan konkretiseras mot yrkesutgången plattsättare. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och branschen. Kursen specialyrken 1 omfattar punkterna 1 10 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas kunskaper inom valt specialyrke. Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt, till exempel med hjälp av mobilapplikationer och webbaserade hjälpmedel för enklare beräkningar. Enklare planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna, till exempel enklare rumsbeskrivningar. Grundläggande arbetsmetoder: - Sättning av ytbeklädnad i torra utrymmen. - Olika bearbetningsmetoder, till exempel skärning och håltagning av keramiska material. - Metoder för sättning av keramiska material, till exempel på skivmaterial; putsade och gjutna väggar samt golv. - Metoder för lagring och hantering. Grundläggande arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod, till exempel sättning och läggning av keramiska material i tunna skikt, fogning av keramiska material samt arbete med vägg- och golvindelningar. Olika typer av material och deras egenskaper: - Olika typer av kakel, klinker och mosaik - Olika typer av fix och fog. Keramiska material i byggkonstruktioner, historiskt och i nutid. Verktyg och maskiner för olika ändamål, till exempel kakelskärare, diamant/vattensåg, kakelsnöre, murslevar och olika kakeltänger. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, till exempel gällande hantering av material på arbetsplatsen samt damm-, hörselskydd och skyddsglasögon. Ergonomiskt arbetssätt och ergonomiska arbetsmetoder vid hantering av material, till exempel lyftteknik. riskbedömningar såsom risker vid renoveringsarbeten där asbest eller mögel förekommer. Enklare problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Studiebesök på och information om arbetsplatser där plattsättare arbetar.
Entreprenörskap och företagande inom plattsättning. Facktermer i relation till arbetsuppgiften, till exempel fris, fogsprång, bladmått, kantmått och fogbräda. Specialyrken 2 - glastekniker kan konkretiseras mot yrkesutgången glastekniker. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och glasbranschen. Kursen specialyrken 2 omfattar punkterna 1 8 och 10 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas kunskaper inom valt specialyrke. Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Enklare planeringar, samt metoder för beräkningar, till exempel ritningsläsning för arbetsuppgiften, beräkning av kvadrat och volym samt grundläggande hållfasthetsberäkningar. Arbetsmetoder inom glasteknik: - Metoder för montering av olika typer av gummilister. - Mallning av glas för till exempel arbetsfordon, båtar och maskinkonstruktioner. - Böjning av plaster; fogning och limning, till exempel uv-limning. Kvalitetskrav och arbetsmetoder i enlighet med MTK-föreskrifter. Olika arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod inom glasteknik. Olika typer av material och deras egenskaper: - Plaster, till exempel akryl- och polykarbonatplaster. - Konst- och blyglas. Verktyg och maskiner för olika ändamål. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, till exempel gällande hantering av glas vid förflyttning i verkstad och vid transport samt hantering och förvaring av konst- och blyglas. Ergonomiskt arbetssätt: tekniska och ergonomiska hjälpmedel anpassade för arbete med glas vid tunga lyft, till exempel vakuumlyft och selar. riskbedömningar. Riskinventering vid utförande av glasarbeten. Enklare problemlösning. Facktermer i relation till arbetsuppgiften, till exempel sugare, pannkoke, spindel och isolyft. Specialyrken 2 - plattsättare kan konkretiseras mot yrkesutgången plattsättare. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och branschen.
Kursen specialyrken 2 omfattar punkterna 1 8 och 10 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas kunskaper inom valt specialyrke. Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt, till exempel med hjälp av mobilapplikationer och webbaserade hjälpmedel för enklare beräkningar. Enklare planeringar, samt metoder för beräkningar, till exempel ritningsläsning för arbetsuppgiften, beräkningar av kvadrat och volym vid plattsättning och vid arbete med tätskikt. Arbetsmetoder inom plattsättning: - Ytbeklädnader och sättning av keramiska material i torra utrymmen. - Ytbeklädnader och sättning av keramiska material i våta utrymmen på till exempel skivmaterial, putsade och gjutna väggar samt golv. - Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV), Måleribranschens regler för våtrumskontroll (MVK) som berör plattsättning och Branschregler Säker vatteninstallation som berör plattsättning kopplat till arbetsuppgifterna. Olika arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod inom plattsättning: - Sättning och läggning av keramiska material i tunna skikt. - Vägg- och golvindelningar. - Sättning av plattor i innerhörn och ytterhörn. Olika typer av material och deras egenskaper. - Kakel, klinker och mosaik. - Fix, fog och tätskikt. Verktyg och maskiner för olika ändamål, till exempel för arbete med tätskikt. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Ergonomiskt arbetssätt. riskbedömningar. Enklare problemlösning. Facktermer i relation till arbetsuppgiften. Specialyrken 3 - glastekniker kan konkretiseras mot yrkesutgången glastekniker. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och glasbranschen. Kursen specialyrken 3 omfattar punkterna 1 10 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 3 och 9 10. I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom valt specialyrke.
Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna, till exempel att beräkna u-värde hos olika glaskonstruktioner och att lokalisera placering av glas på ritning Utvecklade arbetsmetoder inom glasteknik, till exempel för bil- och fordonsglas, grundläggande blästring av glas samt montering och demontering av olika solskydd. Utvecklade arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod inom glasteknik. Olika typer av material och deras egenskaper: - Fogmaterial, limtyper och härdningstider. - Ljuddämpande, ljusdämpande, soldämpande och energibevarande funktioner hos glas. - Brand-, skydds- och säkerhetsglas. Verktyg och maskiner för olika ändamål. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, till exempel säkerhetskrav vid bil- och fordonsglasmontering. Ergonomiskt arbetssätt. riskbedömningar, till exempel risker förknippade med härdplastarbete vid bilglasmontering. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Studiebesök på olika arbetsplatser där glastekniker arbetar. Yrkesrollen glastekniker samt entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet. Information om arbetsmarknadens parter och arbetsvillkor. Facktermer i relation till arbetsuppgiften. Specialyrken 3 - plattsättare kan konkretiseras mot yrkesutgången plattsättare. Förslaget är framtaget i samarbete med det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet och branschen. Kursen specialyrken 3 omfattar punkterna 1 10 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 3 och 9 10. I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom valt specialyrke. Informationssökning för arbetsuppgiften med hjälp av internet och på andra sätt. Planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgifterna, till exempel ritningsläsning för arbetsuppgiften samt planering och beräkning av rörelsefog vid sättning och läggning av keramiska material. Utvecklade arbetsmetoder inom valt specialyrke: - Bruksättning och läggning i tjocka skikt inomhus och utomhus samt i våta och torra utrymmen. - Uppbyggnad av fall med bruk och spackel.
- Förbehandling av underlag enligt Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV). Utvecklade arbetstekniker för utförande av respektive arbetsmetod inom plattsättning: - Vägg- och golvindelningar. - Sättning av plattor i trappor. - Plattor i fris och diagonaler samt mönsterpassning. Olika typer av material och deras egenskaper, till exempel kalksten, tegel och natursten. Verktyg och maskiner för olika ändamål. Handhavande och skötsel. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Ergonomiskt arbetssätt. riskbedömningar. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Studiebesök på olika arbetsplatser där plattsättare arbetar. Yrkesrollen plattsättare samt entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet. Information om arbetsmarknadens parter och arbetsvillkor. Facktermer i relation till arbetsuppgiften.