Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande



Relevanta dokument
En realistisk framtidsbild?

framtider Energisystemet 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Basindustrin finns i hela landet

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Energiläget En översikt

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Energiläget 2018 En översikt

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Seminarium om elsystemet

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Energiförbrukning 2010

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Industrin och energin. Peter Nygårds

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Sverigedemokraterna 2011

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energisituation idag. Produktion och användning

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Biokraftvärme isverigei framtiden

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

ett nytt steg i energiforskningen

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Sysselsättningseffekter

För en bred energipolitik

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Lokala perspektiv och hållbarhet

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Elåret Diagram ur rapporten

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar jobb

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Transkript:

Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi- och klimatpolitik, Svenskt Näringsliv Lina Palm, Energidirektör, SKGS - Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet Det sägs att det är lätt att ställa om energisystemet. Att vi självklart och enkelt ska nå noll klimatutsläpp och kanske ett helt förnybart energisystem. Men är det realistiskt eller är det bara en ny version av sagan om kejsaren utan kläder? Globalt sker en utveckling mot lägre kostnader och ökad tillgång på energi, ledd av skiffergasexplosionen i USA och även peak-oil verkar ha skjutits fram. Det saknas fortfarande ett globalt ramverk för klimatet. Att diskutera vad olika energi- och klimatpolitiska vägval innebär för ekonomin och näringslivets konkurrenskraft i Sverige och EU i en globaliserad värld anser vi är nödvändigt. Utgångspunkter för energipolitiken Energi- och klimatpolitiken har stor betydelse för näringslivet. Sverige har byggt upp stora delar av sin industristruktur utifrån att vi har god tillgång till råvaror och energi till konkurrenskraftiga priser. Även nya näringar har behov av energi och framförallt el, exempelvis IT-sektorn med serverhallar. Råvaror och energi är än idag av stor vikt för Sverige. En lång siktigt trovärdig energi- och klimatpolitik är därför en viktig del i hur vi skapar ett konkurrenskraftigt Sverige som är attraktivt för näringslivets framtida investeringar. Framförallt får energipolitiken en stor betydelse om den missköts. Tyvärr blir energi- och klimatpolitik en allt mer politiskt taktisk fråga, inte minst vad gäller elförsörjningen. Detta är olyckligt. Elförsörjning är en alltför viktig fråga för att utnyttjas för att vinna kortsiktiga politiska poäng på. De politiska ställningstaganden som görs idag måste vara tillräckliga för att säkerställa att vi om 2 4 år har säker tillgång till el när den behövs, till konkurrenskraftiga elpriser. Beslut om målsättningar och styrmedel måste fattas utifrån bra faktaunderlag och inte utifrån förhoppningar och önsketänkande. Energipolitiken baseras på tre grundpelare som är kloka och bra. Den första är konkurrenskraft, vilket innebär marknadsmässig kostnadseffektivitet och konkurrenskraftiga priser. Den andra är leveranssäkerhet, att energi ska finnas tillgänglig när den behövs. Den tredje är miljö och klimat och det är självklart att energiförsörjningen ska ge så låg miljöpåverkan som möjligt. En hållbar och ansvarsfull energipolitik innebär att alla tre grundpelarna kan balanseras. Den utveckling vi ser idag har i princip glömt bort de två första pelarna i energipolitiken och helt koncentrerats på klimat och förnybart. Detta är inte en hållbar energipolitik och det är dags att fundera på hur vi går vidare. Energisystemet idag Energisystemet består i huvudsak av elproduktion, industrins energianvändning och transportsektorns energianvändning. Dessa sektorer bidrar i varierande grad till Sveriges utsläpp av koldioxid. Vårt elsystem är redan idag nästan helt fritt från koldioxidutsläpp. Trots detta kan vi se problem med att uppfylla ett klimatneutralt elsystem i framtiden. Dagens kärnkraft, som står för drygt 4 procent av elproduktionen kommer under 22 235 behöva ersättas av ny elproduktion allt eftersom den tekniska livslängden på nuvarande kärnkraftverk uppnås. 1

2 Total elproduktion fördelat på olika kraftslag, TWh, 197 21 15 TWh 1 5 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Vattenkraft Kärnkraft Kraftvärme värmeverk Kraftvärme inom industrin Kondenskraft Gasturbiner Vindkraft Källa: Energimyndigheten och SCB, SM serie EN 2 Årliga Energibalanser. Industrins energianvändning består till stor del av el och biobränslen, men också fossila resurser både som energibärare och råvara i processerna. Stålsektorn använder kol som reduktionsmedel och för plast och kemiindustrin är olja och gas en huvudråvara. Att kraftigt minska koldioxidutsläppen för delar av vår svenska basindustri innebär en stor utmaning och kanske helt nya processer. 18 Slutlig energianvändning inom industrisektorn, TWh, 197 21 16 14 12 1 8 6 4 2-7 -75-8 -85-9 -95 - -5-1 Olje-produkter Naturgas och stadsgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv Kol och koks Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. Det bränsle som används för el- och värmeproduktion inom industrin redovisas i el- och värmestatistiken. Transportsektorn står idag för nära en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen och för cirka en fjärdedel av Svergies energiförbrukning. Fordon produceras för en global marknad och använder bränsle som säljs på en världsmarknad. Sverige kan därför inte ensamt styra utvecklingen mot fossiloberoende. 2

Svenskt Näringsliv och SKGS har låtit forskning- och utredningsföretaget Profu hjälpa oss att blicka fram mot 25 för att analysera olika framtidsbilder och värdera utmaningarna i dessa. Värderingen har resulterat i en klassificering av utmaningara som måttliga, stora, respektive mycket stora. Vårt syfte med analysen som genomförts är att initiera en debatt och lyfta ett antal utmaningar som vi ser behöver diskuteras. Resultatet visar att utmaningarna i att kraftigt minska klimat utsläppen och samtidigt balansera energipolitikens tre pelare är betydande i alla analyserade scenarier. Slutsatser Det är flera resultat som är synnerligen intressanta och vi vill lyfta fram några: Utmaningarna i omställningen till ett klimatneutralt energisystem såväl i Sverige, Norden som EU till 25 är mycket stora, så stora att man kan argumentera för att möjligheten att man ska lyckas fullt ut i omställningen är begränsad. Att nå 1 procent förnybart till 25 är osannolikt. Detta illusteras i diagrammen nedan för EU respektive Norden. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mton CO 2 EU Måttliga utmaningar Stora utmaningar Mycket stora utmaningar CO 2 -emissioner Källa: EU Roadmap 25 -Primesresultat - 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 Norden 25 Mton CO 2 2 15 1 5 Måttliga utmaningar Stora utmaningar Mycket stora utmaningar CO 2 -emissioner Källa: EU Roadmap 25 -Primesresultat 25 21 215 22 225 23 235 24 245 25 3

Industri och transporter är de sektorer som förväntas minska sina koldioxidutsläpp mest i Sverige. Här är också utmaningarna och den globala konkurrensen som störst. Det måste prägla förväntningsbilden. I diagrammen nedan visas de bedömda utmaningarna för dessa två sektorer i olika scenarier som analyserats basnivå, omställningsscenarier, respektive nollvisioner. 2 All industri 15 Mton CO 2 1 5 21 22 23 24 25 45 Transportsektorn 4 35 3 Mton CO 2 25 2 15 1 5 Idag 22 23 24 25 4

Vi gör klokt i att gå i hyggligt samma takt som vår omvärld. Teknisk utveckling kommer att vara en mycket viktig förändringsfaktor och i denna process är inte Sverige en isolerad ö. Förutsättningarna för vår klimat- och energi politik sätts inte av Sverige ensamt. Att då försöka gå före i politisk ambition för globala sektorer som industri och transporter kan leda fel. Vi kan inte ställa om till ett klimatneutralt energisystem med stor andel förnybart, utan att el- och koldioxidpriserna stiger kraftigt. Kostnaden för el, det vill säga elpriset, inklusive certifikat eller andra subventioner till förnybar kraft, kan fördubblas. Detta ser vi redan idag i Tyskland där kostnaden för subventionerna av den förnybara kraften nu överstiger marknadspriset för el. Tillgången till eleffekt kommer att bli av stor betydelse för att säkra elleveranserna alla årets timmar i det nordeuropeiska elsystemet. Vindkraft och solceller har lägre effektvärde och produktionen kan inte styras. Vattenkraftens betydelse ökar och produktions- och reglerförmåga måste värnas. Till följd av detta kan även el marknaden behöva reformeras, för att bättre säkra tillgången på el varje sekund året runt. Utökad produktion av mer variabel kraft kräver också investeringar i nya elnät, i och mellan länder. Dessa stora infrastrukturinvesteringar är inte helt enkla att genomföra acceptansmässigt, och ökar kostnaden för kund. Kärnkraften har en nyckelroll i det svenska energisystemet. Både för att bibehålla konkurrenskraftiga elpriser i Sverige och ge möjlighet till större elexport. Ett system utan svensk kärnkraft är dock möjligt, om annan termisk kraft exempelvis naturgas med CCS ersätter. Sverige vill ha en fossiloberoende transportsektor till 23, medan EU har en mycket långsammare omställningstakt för transportsektorn. Vi måste fråga oss vad vi vinner på att försöka gå långt före i en sektor där vi har begränsad rådighet över utvecklingen? 5

Energieffektivisering en av många nyckelåtgärder i omställningen. Vi har en lång tradition av energieffektivisering i Sverige, men ännu återstår åtgärder att genomföra. Inom den energiintensiva industrin är potentialen måttlig (se t ex figurerna ovan för järn och stål respektive kemiindustrin, i vilka energieffektiviseringar ingår i de gröna fälten ), medan potentialen i exempelvis bostads- och servicesektorerna är större. Allra störst betydelse för omställningen har dock effektiviseringar i transportsektorn, men dessa påverkas i hög grad av normer som sätts internationellt. 1 procent hållbar energipolitik En bra energipolitik är en viktig del i hur vi skapar ett generellt bra näringslivsklimat i Sverige och EU. Fokus måste vara att balansera de tre pelarna i energipolitiken och förena de krav näringsliv och kunder ställer i form av funktionalitet leveranstrygghet, konkurrenskraftiga och förutsägbara priser med övriga samhällskrav som klimat- och miljöhänsyn. De svenska och europeiska politikerna måste ta sitt ansvar för energi- och klimatpolitiken och hur den står sig i den globala kontexten. De politiska beslut som fattas får stora ekonomiska konsekvenser och är för viktiga för att lämnas åt taktiserande och önsketänkande. Det är stora utmaningar som måste hanteras. Elsystemet kräver stabilitet och säkra leveranser, samtidigt som en omställning mot mer förnybar och variabel el riskerar leda i andra riktningen. Hur kan vi säkerställa att inte stabiliteten, leveranssäkerheten och kundernas räkningar inte blir lidande? I dagsläget finns det en betydande osäkerhet kring hur vi säkerställer detta i ett längre tidsperspektiv. Kan näringsliv och konsumenter lita på att politiken kommer att leverera? Hur ska svenska politiker bäst värna hela Sveriges konkurrenskraft, samtidigt som vår klimatbelastning minskar? Det finns inga enkla svar, men en dialog mellan näringsliv och politik, mellan företag och beslutsfattare och olika aktörer är en god start. Det är starten för att skapa en 1 procent hållbar energipolitik, och inte en ny version av kejsaren utan kläder. 6

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 8-553 43