1(3) avdelningen Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Ragna.Forslund@sll.se ANSKAFFNINGSBESLUT 2013-11-05 nämnden 2013-11-12, punkt 21 SL-2013-0753 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av elenergi för avtal från och med år 2015 Bakgrund AB Storstockholm Lokaltrafiks ( SL ) nuvarande avtal avseende leverans av elenergi löper till och med år 2014. förvaltningen står därmed i begrepp att för SL:s räkning inleda en ny upphandling av el med leveransstart 2015-01-01. Behovsanalys Det årliga behovet av el uppgår till runt 350 GWh. För att hantera detta behov av elenergi upphandlas ett avtal med elleverantör där hanteringen sker med så kallad elkraftportfölj där stor fokus läggs på kostnadseffektivitet i kombination med riskminimering samt att skapa en ökad förutsägbarhet i kostnaden för inköpt el. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 15 oktober 2013. Förslag till beslut nämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningschefen att genomföra upphandlingen avseende elleverans, inklusive att fastställa förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna upphandlingskontrakt enligt föreliggande handelsmandat samt att, efter kontraktet överlåtits till AB SL, inom förvaltningsuppdraget avseende AB SL, förvalta kontraktet, varvid ändringar och tillägg till upphandlingskontraktet som ryms inom fastställd budget ska fattas i enlighet med gällande beslutsordning.
2(3) avdelningen ANSKAFFNINGSBESLUT 2013-11-05 Förvaltningens förslag och motivering Omfattning och tidplan Upphandlingen omfattar levererans av el till cirka 500 elanläggningar. Elen används primärt till tågdrift, depåer, växelvärme, belysning, rulltrappor och hissar. Årskostnaden för inköp av el inklusive elcertifikat antas uppgå till cirka 150 miljoner kronor per år med nuvarande marknadspriser. Denna upphandling täcker inte elenergibehoven för väderskydd och dylikt. Ett nytt avtal med en avtalslängd om tre år med option på förlängning upp till sju år föreslås. Om beslut fattas i trafiknämnden i november 2013, så kan upphandlingen slutföras under 2014 med leveransstart 2015-01-01. Kostnad och finansiering (ekonomisk kalkyl) Finansiering sker inom förvaltningens driftsbudget. Beräknad årlig kostnad är cirka 150 miljoner kronor per år med dagens marknadspriser. Den uppskattade årliga kostnaden baseras på gjorda elprissäkringar i nuvarande avtal och marknadspriser på ej prissäkrat elbehov. Upphandlingsstrategi Marknaden domineras av några stora aktörer men det finns även ett antal mindre aktörer som skulle kunna vara aktuella i denna upphandling. Det är av vikt att förfrågningsunderlaget formuleras på ett sätt så att även mindre aktörer kan delta i upphandlingen för att öka konkurrensen. Upphandlingen avser leverans av den absoluta merparten av SL:s elenergibehov. Upphandlingen genomförs som en förhandlad upphandling enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). För att säkerställa att ett nytt avtal ingås i god tid innan leveransstart bör förfrågningsunderlaget publiceras i början av 2014. Avtalet ska formuleras på ett sätt så att det ger trafikförvaltningen kostnadseffektivitet och en hög grad av förutsägbarhet samt stabilitet i elpriset över tid. I det nya avtalet tar trafikförvaltningen på sig en låg volym och profilrisk i förhållande den samlade elkostnaden (mer om volym och profilrisk framgår av Förstudie inför nytt elavtal ), vilken bifogas detta anskaffningsbeslut. Regler för övergång till nytt avtal finns reglerat i befintligt avtal. Det nya avtalet ska säkerställa att Landstingets miljökrav definierade i Miljöutmaning 2016 uppfylls.
3(3) avdelningen ANSKAFFNINGSBESLUT 2013-11-05 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Inte relevant för denna upphandling. Konsekvenser för miljön Upphandlingen ska uppfylla Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval. Därmed uppfylls Landstingets miljökrav definierade i Miljöutmaning 2016. Anders Lindström Förvaltningschef Ragna Forslund direktör Bilaga Förstudie inför nytt elavtal
1(7) Handläggare Börje Henriksson 08-686 38 13 borje.henriksson@sll.se 2013-09-23 Förstudie inför nytt elinköpsavtal 2015 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte 2 Sammanfattning 2 Vilken miljömärkning ska efterfrågas? 3 Rekommendation 4 Vilken typ av leverans ska efterfrågas? 4 förvaltningens roll i förhållande till leverantören 4 Möjliga portföljlösningar 5 Rekommendation 6 Övriga frågor 6 Egen produktion 6 Elförbrukning inom landstinget som inte omfattas av avtalet 6 Avyttrade/tillkommande anläggningar 7 Rekommendation 7 Stockholms läns landsting förvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(7) Bakgrund och syfte SL:s nuvarande avtal avseende inköp av el löper till och med år 2014. förvaltningen står därmed i begrepp för SLs räkning att inom kort inleda en ny upphandling av el med leveransstart för nytt avtal 2015-01-01. Avtalet omfattar cirka 500 anläggningar med en årlig förbrukning på ungefär 350 GWh. I monetära termer innebär detta att förvaltningens elinköp med dagens elpriser årligen kostar cirka 150 miljoner kronor (exklusive skatter och kostnader för elnät). Inför upphandlingen har förvaltningen genomfört denna förstudie av aktuella förutsättningar. Förstudien presenteras för nämnden och syftar till att behandla centrala frågor hänförliga till upphandingen av el såsom: - Vilken miljömärkning förvaltningen ska efterfråga - Vilken typ av leverans som ska efterfrågas o förvaltningens roll iförhållande till leverantören o Möjliga portföljlösningar - Elförbrukning inom landstinget som inte omfattas av avtalet - Avyttrade/tillkommande anläggningar - Egen produktion Sammanfattning förvaltningen skall för SLs räkning upphandla en ny elleverantör från och med 2015-01-01. Ett nytt avtal med en avtalslängd om tre år med option på förlängning upp till sju år rekommenderas. Den totala kostnaden för avtalet om optionerna utnyttjas beräknas till 1050 Mkr till dagens marknadspriser. Avtalet bör omfatta el som uppfyller landstingets miljömässiga riktlinjer, vilka definieras i Miljöutmaning 2016 och innebär att elen ska komma från förnyelsebar kraftproduktion. Vidare rekommenderas förvaltningen att teckna ett avtal avseende en så kallad finansiell portfölj, vilket är den vanligaste lösningen på marknaden idag och bedöms vara det mest prisvärda alternativet.
3(7) Vilken miljömärkning ska efterfrågas? På elmarknaden finns det en rad olika alternativ för miljömärkning. Beroende på vilka egenskaper hos elen som efterfrågas kan en lämplig miljömärkning efterfrågas. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till förvaltningens övergripande miljömål. Exempel på miljömärkning följer nedan. Koldioxidfri el Denna el kan vara producerad med förnybara energikällor eller kärnkraft. Elens ursprung garanteras genom ursprungsgarantier, så kallade GoO:s (Guarantees of Origin) motsvarande den mängd el SL förbrukar. Kostnaden för detta alternativ är försumbar. Ursprungsmärkt el från vattenkraft Elen produceras i form av vattenkraft, dock ställs inga specifika krav på vattenkraftverken, vilket de görs inom begreppet Bra Miljöval (se nedan). Elens ursprung garanteras genom ursprungsgarantier (GoO:s). Kostnaden för detta alternativ estimeras till 900 000 SEK/år. Ursprungsmärkt förnybar el som berättigar till Svenska Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Elen produceras i enlighet med Svenska Naturskyddsföreningens riktlinjer, vilket bland annat innebär att den produceras med förnyelsebara energikällor. Endast vissa vattenkraftverk är godkända enligt dessa riktlinjer. Själva miljömärkningen som innebär att man får använda varumärket Bra Miljöval i marknadsföring kan dock köpas separat. Kostnaden för detta alternativ estimeras till 2 200 000 SEK/år. Bra Miljöval-märkt el Utöver att uppfylla Svenska Naturskyddsföreningens riktlinjer, betalar kunden i detta fall för Bra Miljöval-märkningen, och därigenom rätten att använda varumärket Bra Miljöval exempelvis vid marknadsföring. Kostnaden för detta alternativ estimeras till 3 200 000 SEK/år. I befintligt avtal har SL en option på att via leverantören köpa valfri miljömärkning under avtalsperioden. I nuläget köper SL ursprungsmärkt el med mixen 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft samt Svenska naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Denna miljömärkning kan sägas vara den mest ambitiösa på marknaden idag.
4(7) Rekommendation För att möta landstingets krav under Miljöutmaning 2016, rekommenderas att ursprungsmärkt el som berättigar till miljömärkningen Bra miljöval efterfrågas. En option på att under avtalsperioden köpa märkningen Bra Miljöval bör också efterfrågas. Detta förväntas medföra en extra kostnad om ca 2,2Mkr/år samt ytterligare 1 Mkr/år för rätten att använda Bra Miljöval. Vilken typ av leverans ska efterfrågas? förvaltningens roll i förhållande till leverantören Hur förvaltningen ska agera gentemot en leverantör och hur mycket ansvar som ska läggas över på leverantören är en viktig fråga i en upphandling. Idag tar förvaltningen ett stort ansvar i det dagliga arbetet med det finansiella prissäkringsarbetet. förvaltningen är som beställare ytterst ansvarig för att fatta alla beslut om prissäkringar. Denna portföljförvaltning kan betecknas som kundorderstyrd. Detta medför att förvaltningen hela tiden själva måste följa marknaden och hålla en tät dialog med elleverantören. I gengäld får SL en bra överblick av aktuell elportfölj och upprätthåller en intern kompetens kring hur elmarknaden fungerar. Överlåts istället beslutsfattandet avseende elprissäkringar helt på elleverantören (en så kallad diskretionär portföljförvaltning) föreligger en risk att den interna kontrollen av aktuell portfölj försämras, liksom den interna elmarknadskompetensen på förvaltningen. Fördelen med diskretionär förvaltning är att elleverantören enklare kan agera snabbt på ändringar i marknaden. Det är dock mycket svårt att påvisa att en diskretionär portföljförvaltning i realiteten skulle innebära ett lägre elpris. En kunderorderstyrd portföljförvaltning, där förvaltningen fattar aktiva beslut om prissäkringarna, är den lösning som rekommenderas även framöver. I förfrågningsunderlaget rekommenderas även att tillföra ett tillägg att leverantören under kortare perioder ska kunna erbjuda diskretionär förvaltning i det fall förvaltnigen finner det lämpligt. Eftersom en diskretionär portfölj innebär ett minskat antal kundkontakter för leverantören enligt ovanstående resonemang och således innebär ett arbete med prissäkringar som är något förenklat jämfört med en kundorderstyrd portföljlösning, borde detta tillägg till dagens arbetssätt inte utgöra något problem för en elleverantör. Detta bör med andra ord inte vara någon fördyrande omständighet i en upphandling. Viktigt att påtala är att det måste
5(7) definieras ett tydligt tilläggsmandat som sätter ramarna för hur en portföljförvaltare får agera under perioder med diskretionär förvaltning. Möjliga portföljlösningar En av de mest centrala frågorna i upphandlingen är huruvida SL ska välja andelsportfölj eller finansiell portfölj. En finansiell portfölj är den vanligaste lösningen på marknaden idag och den lösning som framstår som mest lämplig för förvaltningen. Fysisk andelsportfölj innebär att förvaltningen prissäkrar en procentandel av sin kommande förbrukning under en viss period, exempelvis en månad, och på förhand erhåller ett fast pris för den prissäkrade andelen av förbrukningen. Förbrukningens storlek liksom dess fördelning under månaden spelar således ingen roll för förvaltningens pris per MWh, under förutsättning att förbrukningen på kvartalsbasis hålls inom ett fördefinierat intervall (vingelmånen). Leverantören tar med denna lösning således på sig risken för att förvaltningen ska förbruka mycket kraft just de timmar då elpriset är högt (elpriset sätts på timnivå). Med branschspråk kallas detta att leverantören står för volym- och profilrisken. Elleverantören kommer dock att ta bra betalt för att belastas med ovanstående volym- och profilrisk. Detta är ändå en portföljlösning som historiskt sett varit populär och den lösning förvaltningen har idag. Fysiska andelsportföljer har dock tappat mycket i popularitet de senaste åren, då leverantörerna har blivit mindre benägna att ta på sig denna typ av risk, och därmed börjat ta allt mer betalt. En del mindre leverantörer kan också helt tänkas avböja att offerera denna typ av portföljlösning, då de bedömer att volym- och profilrisken i en så stor portfölj som förvaltningen är alltför stor. För förvaltningens del däremot är volym- och profilrisken en relativt liten del av den samlade elkostnaden. Under normala förhållanden utgör volym- och profilrisken ett fåtal kronor per MWh (priset på en MWh är i skrivande stund cirka 310 kronor). En finansiell portfölj, vilket är den vanligaste lösningen på dagens elmarknad, innebär att förvaltningen prissäkrar en viss energivolym. Skulle förvaltningen sedan förbruka mer eller mindre el än prognostiserat, eller förbruka en stor/liten andel av sin förbrukning under timmar med högt elpris, innebär detta större svängningar i elpriset i jämförelse med befintlig lösning. Fördelen med en finansiell portfölj är att den över tid kan förväntas medföra lägre kostnader, dels eftersom leverantörens marginal kan förväntas minska, dels eftersom denna avtalslösning möjliggör för fler leverantörer att bjuda på
6(7) elleveransen. De något större svängningarna i elpriset som en finansiell portfölj innebär torde vara hanterbara ur förvaltningens perspektiv. En fråga som blir viktigare för förvaltningen med en finansiell handelsportfölj är att aktivt arbeta med prognoser över kommande elförbrukning, så att rätt volym prissäkras. Det rekommenderas därför att volymavvikelser från förbrukningsprognosen analyseras månadsvis tillsammans med elleverantören, så att prognosen i förekommande fall kan justeras. I övrigt påverkas inte heller SL:s arbetsrutiner i någon större utsträckning av vilken av ovanstående portföljlösningar som väljs, och inget av alternativen bedöms belasta förvaltningen med markant mer arbete än det andra. Rekommendation En finansiell portföljlösning bör efterfrågas. Övriga frågor Egen produktion Att som producent skaffa sig egen produktion har av flera anledningar, bland annat skattetekniska skäl, varit väldigt populärt de senaste åren. De skattefördelar som tidigare funnits kommer dock med största sannolikhet att tas bort eller kraftigt reduceras. Egen elproduktion har tidigare utretts av SL, varvid slutsatsen drogs att en investering inte var aktuell. För närvarande kan de yttre förutsättningarna inte sägas ha förändrats till det positiva ur detta perspektiv. Tvärtom är förutsättningarna avseende såväl skattemässiga aspekter som elpris, mindre fördelaktiga än tidigare. Däremot har förvaltningen redan idag mindre anläggningar för solkraftsproduktion det kan inte uteslutas att fler tillkommer. Av denna anledning bör det efterfrågasen leverantör som kan hantera förvaltningens egna elproduktion, och vara behjälplig vid avräkning och försäljning av elcertifikat, ursprungsgarantier och liknande. Elförbrukning inom landstinget som inte omfattas av avtalet Inom Landstinget finns det elförbrukning som av olika anledningar lämpligast inte innefattas av det avtal som denna förstudie avser. Nedan avhandlas vilka delar detta berör och varför det är olämpligt att detta avtal ska omfatta även dessa anläggningar. Bedömningen är att det inte finns några ekonomiska vinster att handha Locum och SL inom samma elkaraftportfölj då respektive bolags elförbrukning är tillräckligt stora för att vinna storskaliga fördelar. Det är en fördel om respektive
7(7) bolag förvaltar sin elkraftportfölj var för sig, detta för att fördela riskerna som finns inom elkraftportföljsförvaltning. Busshållplatserna ligger idag utanför befintligt elavtal. Anledningen till detta är att busshållplatserna skiljer sig markant från övriga anläggningar i sin karaktär. De är väldigt många till antalet, men har vardera förhållandevis mycket låg förbrukning. Detta ställer helt andra krav på elleverantörens förmåga att hantera administration än vad förvaltningens övriga förbrukning gör och bör därför även fortsättningsvis upphandlas separat. Det är dessutom ur ett riskhänseende fördelaktigt att ha två olika elleverantörer med olika prissäkringsstrategier. Waxholmsbolaget har en i sammanhanget liten elförbrukning i förhållande till förvaltningen och Locum. Att inkludera Waxholmsbolagets elförbrukning i samma avtal som SL skulle sannolikt inte medföra någon märkbar besparing. Däremot skulle en samordning sannolikt innebära en något mer omfattande administration. Avyttrade/tillkommande anläggningar Anläggningar som avyttras eller tillkommer, exempelvis ny spårtrafik eller elektrifierade bussar, ska kunna tillföras till befintligt avtal. Tillförande/avyttrande av anläggningar under avtalsperioden är ett standardmässigt förfarande och kommer inte att utgöra ett problem för elleverantören. Rekommendation förvaltningen bör i sin elupphandling inte inkludera Waxholmsbolagets volymer, då en sådan samordning inte bedöms medföra några större fördelar, vare sig i form av lägre kostnader eller minskad administration. Att inte inkludera busshållplatser i detta avtal pga liten tillkommande volym samt ökad administration.