1 (11) Varmas delårsrapport 1.1 30.6.2015 Jämförelsetalen inom parentes avser läget 30.6.2014, om inget annat anges. Totalresultatet uppgick till 700 (1 149) miljoner euro. Placeringarna avkastade under sex månader 4,3 (5,0) procent och placeringarnas marknadsvärde uppgick till 41,9 (39,6) miljarder euro. Solvenskapitalet låg på en stark nivå, 10 956 (10 291) miljoner euro; 35,3 (34,9) procent av ansvarsskulden och 2,1 (2,5) gånger högre än solvensgränsen. Det ekonomiska läget Vid slutet av årets andra kvartal rådde en orolig stämning i Europa. Den ekonomiska krisen i Finland blev ännu djupare. Grekland missade deadlinen för att betala tillbaka 1,5 miljarder euro av sitt lån till Internationella valutafonden, och de utdragna förhandlingarna med fordringsägarna strandade men fortsatte sedan i juli. De institutionella strukturerna i euroområdet har stärkts, och euroområdet förväntas klara sig igenom det osäkra läget även om det fortsätter en längre tid. Ekonomin har återhämtat sig något dels tack vare Europeiska centralbankens fortsatt aktiva räntepolitik, dels på grund av att behoven av att strama åt de offentliga ekonomierna inte längre är lika akuta och många länder klart har kommit ur den värsta krisen. Den osäkerhet som läget i Grekland orsakar på marknaden kastar dock en skugga över återhämtningen i Europa. Förutom en fungerande inre marknad behöver euroekonomin också draghjälp från världsekonomin. Många prognosinstitut sänkte i våras sina prognoser för den globala ekonomiska tillväxten. Kapitalmarknaden upplevde efter en lång tid av positiv utveckling korrigeringsrörelser i fråga om både aktierna och i synnerhet ränteplaceringarna. Aktiemarknaden, som fick ett kraftigt uppsving i början av året, tyngdes särskilt av misstron mot Greklands betalningsförmåga. Tvivlen skingrades då nya, striktare betalningsvillkor fastställdes, och mot slutet av juli vände kurvan uppåt igen för aktiemarknaden. I Kina har de ekonomiska riskerna ökat, och börskurserna vände brant nedåt. Förmögenhetsvärdenas långa uppåtgående kurva verkar ha differentierat sig från rörelserna i realekonomin, vilket gett upphov till en kraftig korrigeringsrörelse. Också i Kina har ekonomin stimulerats genom omfattande penningpolitiska interventioner. Den amerikanska ekonomins tillväxt förväntas fortsätta och bli starkare, och de försvagade utsikterna från början av året betraktas som tillfälliga. Sysselsättningsläget har förbättrats och centralbanken anser att ekonomin har stärkts tillräckligt för att man nu stegvis ska kunna börja normalisera penningpolitiken. Den stora frågan är fortfarande hur väl centralbanken, sannolikt i höst, lyckas med sitt nästa drag, nämligen att gradvis höja räntorna utan att skapa nervositet på marknaden. Den ekonomiska krisen i Finland är djup Totalproduktionen inom Finlands ekonomi minskade under den första halvan av året. Under perioden januari maj minskade industrins volym med 4,7 procent från året innan. Problemen på arbetsmarknaden förvärrades och arbetslösheten ökade klart under årets första hälft. Företagens förväntningar visar tills vidare inga tecken på en bestående förbättring. Nyheterna om att de fasta investeringarna inom industrin håller på att öka ger ändå vid handen att företagen också har positiva förväntningar. Investeringsnivån är fortfarande låg, men förväntningarna på att utvecklingen kommer att vända har åtminstone en psykologisk betydelse. Graden av kapacitetsutnyttjande är alltjämt låg inom industrin. Om den
2 (11) ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter och stärks börjar det äntligen återspegla sig i Finlands ekonomi. Det väsentliga är att stärka Finlands konkurrenskraft. Arbetspensionssystemet Innehållet i pensionsreformen 2017 framskred till lagberedning. De nya pensionslagarna bereddes på trepartsbasis under social- och hälsovårdsministeriets ledning, och lagutkasten färdigställdes i slutet av april som planerat. Riksdagen stiftar lagarna om det nya pensionssystemet och riksdagsbehandlingen inleds sannolikt denna höst utifrån den proposition som beretts. Antalet pensionärer ökar hela tiden och allt fler finländare lever på arbetspension. Det lagstadgade arbetspensionssystemet visar sin styrka och betydelse när det gäller att trygga den växande pensionärsbefolkningens inkomst. Med tanke på att vård- och omsorgsutgifterna för de äldre kommer att öka under de närmaste decennierna är det ytterst viktigt att arbetspensionssystemet ses över ansvarsfullt och i god tid. Vi vet att de utlovade pensionsförmånerna kan finansieras med dagens avgiftsnivå också i framtiden. Det här är viktigt för de finländska företagen och löntagarna. Varma vill för egen del se till att bolagets uppgift sköts så konkurrenskraftigt och effektivt som möjligt. Varmas ekonomiska utveckling Totalresultatet till verkligt värde för sex månader var 700 (1 149) miljoner euro. Det som påverkar totalresultatet klart mest är placeringsverksamhetens resultat, 680 (1 107) miljoner euro. Nettointäkterna av placeringsverksamheten, 1 731 (1 899) miljoner euro, översteg den ränta som under årets första sex månader gottskrivs ansvarsskulden och som uppgick till 1 052 (792) miljoner euro. Försäkringsrörelsens uppskattade resultat var 3 (27) miljoner euro och omkostnadsresultatet 17 (14) miljoner euro. Varmas solvens stärktes jämfört med situationen i början av året. I slutet av juni uppgick det solvenskapital som fungerar som riskbuffert för placeringsverksamheten till 10 956 (10 291) miljoner euro, dvs. till 35,3 (34,9) procent i förhållande till ansvarsskulden. Solvenskapitalet består av eget kapital 109 (104) miljoner euro, värderingsdifferenser mellan de verkliga värdena och bokföringsvärdena 10 039 (7 169) miljoner euro, ett utjämningsbelopp 1 183 (1 146) miljoner euro och ofördelat tilläggsförsäkringsansvar -376 (1 873) miljoner euro. I ansvarsskulden ingår förutom det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret och utjämningsbeloppet den egentliga ansvarsskulden 29 660 (28 576) miljoner euro och ett tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen, 1 334 (915) miljoner euro. Solvenskapitalet var 2,1 (2,5) gånger högre än solvensgränsen och låg således på en betryggande nivå. Täckningen av ansvarsskulden var 132,5 (122,7) procent av ansvarsskulden. I en bilaga presenteras Varmas balans- och resultaträkning till verkliga värden, solvensen och dess utveckling, placeringsvolymerna och placeringsbestånden till verkliga värden grupperade enligt risk, totalresultatet per kvartal samt, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter, nyckeltalen för sex månader. Försäkringsverksamheten Antalet pensionstagare i Varma uppgick i slutet av juni till 334 340 (334 500 vid årets början). De utbetalda ersättningarna under januari juni var 2 331 (2 318) miljoner euro. Sammanlagt 10 911 nya pensionsbeslut fattades under årets första hälft, dvs. ungefär lika många som under motsvarande period föregående år. I slutet av juni var 523 200 (520 400) arbetstagare och företagare försäkrade i Varma. I fråga om antalet invalidpensionsansökningar har inga väsentliga ändringar skett hittills i år. Den genomsnittliga åldern för invalidpensionering har emellertid stigit något. Varma bedriver ett allt aktivare långsiktigt samarbete med sina kundföretag och deras företagshälsovård för att hjälpa dem att minska pensionskostnaderna och
3 (11) förlänga arbetskarriärerna. Ett synligt resultat av detta är bland annat att yrkesinriktad rehabilitering utnyttjas i allt högre grad. Varmas kunder har under rapportperioden fått ett ökat intresse för pensionsreformen, som träder i kraft 2017, och Varma har följaktligen satsat på klar och tydlig kundinformation i både webbtjänsten och direkta kundkontakter. Varma iakttar principerna om god försäkringssed. Placeringsverksamhet Varma uppvisade ett fortsatt gott placeringsresultat för årets första hälft trots de kraftiga korrigeringsrörelserna på aktie- och räntemarknaden under det andra kvartalet. Risken spreds mellan fastigheter och alternativa tillgångskategorier, vilket dämpade marknadsrörelsernas inverkan på placeringsportföljen. Placeringarna avkastade 4,3 (5,0) procent och uppvisade i slutet av juni ett värde på 41 899 (39 631) miljoner euro. Solvensen var alltjämt hög, nämligen 35,3 (34,9) procent. Under årets andra kvartal upplevde kapitalmarknaden ovanligt stora korrigeringsrörelser i fråga om både aktierna och ränteplaceringarna. Aktiemarknaden, som fick ett kraftigt uppsving i början av året, tyngdes under det andra kvartalet särskilt av tvivlen på att Grekland skulle klara av att betala sin skuld som förföll i slutet av juni. I början av juli hade aktiemarknaden bottenkänning, då Grekland i juni lät bli att betala sin skuld till IMF och därefter ordnade en folkomröstning, där grekerna röstade för att de nya lånevillkoren inte skulle godkännas. Trots resultatet i folkomröstningen godkände Greklands regering och parlament senare i juli nya lånevillkor, som de facto var striktare än de föregående, vilket ledde till ett nytt uppsving på aktiemarknaden i slutet av juli. Räntemarknaden upplevde en ännu större korrigeringsrörelse än aktiemarknaden i fråga om statslånen i euroområdet. De långa räntorna i euroområdet sjönk till en rekordlåg nivå till följd av det omfattande program för köp av offentliga skuldebrev som Europeiska centralbanken inledde i mars. I Tyskland nådde 10-årsräntan i mitten av april som lägst en nivå på 0,05 procent, och räntenivåerna för de kortare maturiteterna blev klart negativa. Mot slutet av april började de långa räntorna, som sänkts till en konstgjort låg nivå, stiga kraftigt. Detta ledde till ett av de snabbaste prisrasen på räntepapper som någonsin skådats i euroområdet. Trots statsskuldkrisen i Grekland har ekonomin i det övriga Europa visat små tecken på återhämtning. I Finland kämpar vi däremot fortfarande med stora ekonomiska utmaningar och relativt låga tillväxtförväntningar. I början av årets andra kvartal hade aktiekurserna ett långt uppsving bakom sig, vilket resulterat i historiskt höga värderingsnivåer. Trots detta sporrade industriländernas förbättrade förväntningar på ekonomisk tillväxt i kombination med de låga avkastningsförväntningarna på ränteplaceringar alltjämt till en allokering till internationellt spridda aktieplaceringar. Den effektiva spridningen mellan hedgefonder, fastigheter och onoterade värdepapper lindrade de placeringsförluster som de kraftiga rörelserna på kapitalmarknaden orsakade under årets andra kvartal. Inga betydande ändringar har gjorts i allokeringen av Varmas placeringar mellan olika tillgångskategorier under rapportperioden. Den bästa avkastningen kom från aktieplaceringarna, men även de övriga tillgångskategorierna gav alltjämt en positiv avkastning från och med årets början. Den genomsnittliga nominella avkastningen under fem år var i slutet av juni 6,7 procent och avkastningen under tio år 4,9 procent. Den motsvarande reella avkastningen var 5,3 respektive 3,4 procent. Avkastningen på ränteplaceringar höll sig precis ovanför nollstrecket på 0,3 (3,4) procent, trots att statslånen i euroområdet genomgick ett kraftigt prisras under årets andra kvartal. Ränteplaceringarna uppgick till 12 343 (13 741) miljoner euro, varav lånefordringarna stod för 1 470 (1 633), statsobligationerna för 4 464 (4 669), företagsobligationerna för 6 100 (6 145) och penningmarknadsinstrumenten och depositionerna för 309 (1 295) miljoner euro. Under rapportperioden var avkastningen på lånefordringar 2,0 (1,0) och avkastningen på statsobligationer -1,3 (4,1) procent. Företagsobligationerna uppvisade en avkastning på 1,0 (4,8) procent och penningmarknadsinstrumenten och depositionerna en avkastning på 0,5 (0,0) procent.
4 (11) Aktiemarknaden i Finland och Europa, som stigit kraftigt i början av året, vände nedåt under årets andra kvartal i takt med att misstron mot Greklands skuldbetalningsförmåga ökade. Trots korrigeringsrörelserna på aktiemarknaden gav aktieplaceringarna fortfarande en god avkastning på 8,3 (7,2) procent. Aktieplaceringarna uppgick till 17 744 (14 580) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: noterade aktier 13 940 (11 382) miljoner euro, kapitalplaceringar 2 699 (2 326) och onoterade aktieplaceringar 1 105 (871) miljoner euro. De noterade aktierna avkastade 8,9 (7,0) procent, kapitalplaceringarna 6,6 (8,0) procent och de onoterade aktieplaceringarna 6,4 (7,5) procent. I Finland överskuggades ekonomin alltjämt av den svaga tillväxten och framför allt av den låga exportefterfrågan. Trots det svaga samhällsekonomiska läget uppvisade de finländska aktierna en mycket stark kursutveckling i början av året. De inhemska noterade aktierna avkastade hela 13,6 procent under rapportperioden trots nedgången på aktiemarknaden under årets andra kvartal. Fastighetsplaceringarna gav en stabil avkastning på 3,4 (3,2) procent. Fastighetsplaceringarna uppgick till 3 925 (4 266) miljoner euro, varav de direkta fastighetsplaceringarna stod för 3 377 (3 721) och fastighetsplaceringsfonderna och de kollektiva investeringarna för 548 (545) miljoner euro. Varma har utökat den internationella spridningen av sina fastighetsplaceringar. De internationellt spridda fastighetsplaceringsfonderna gav en bättre avkastning än aktiemarknaden under årets andra kvartal. De direkta fastighetsplaceringarna avkastade 2,6 (2,5) procent och fastighetsplaceringsfonderna 8,9 (7,9) procent. Avkastningen på övriga placeringar var 4,0 (5,2) procent. De övriga placeringarna uppgick till 7 222 (6 853) miljoner euro och bestod nästan helt och hållet av placeringar i hedgefonder, 6 921 (6 609) miljoner euro. Hedgefondsplaceringarna utvecklades jämnt och spridde effektivt den risk som fluktuationerna på aktie- och ränteplaceringsmarknaden medförde. Hedgefondernas avkastning var 4,0 (5,5) procent. Avkastningen förbättrades av att dollarn fick en allt starkare ställning under början av året. Varma har placeringar i dollar särskilt bland aktieplaceringarna och placeringarna i hedgefonder samt företagsobligationerna. I praktiken har man satsat på gardering mot huvuddelen av valutakursrisken. I och med att den amerikanska dollarn stärktes gentemot euron förbättrades resultatet för valutapositionen, som hållits öppen. Valutaresultatet ingår i placeringsavkastningen inom de olika tillgångsklasserna. Marknadsrisken för placeringar utgör den största risken för bolagets resultat och solvens. Aktiernas andel av marknadsrisken för placeringar är klart störst. VaR-talet, som beskriver totalrisken i Varmas placeringar, uppgick till 1 529 (1 008) miljoner euro. Driftskostnader och personal Varmas totala driftskostnader under årets första hälft uppgick till 72 (74) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: personalkostnader 34 (34) procent, IT-kostnader 30 (30) procent, lagstadgade avgifter 9 (9) procent och övriga kostnader 27 (27) procent. För driftskostnaderna använde Varma 75 (78) procent av de erhållna omkostnadsdelarna som ingår i försäkringsavgifterna. Omkostnadsöverskottet för rapportperioden var 17 (14) miljoner euro. I slutet av juni hade moderbolaget 552 (546) anställda. Vid denna tidpunkt arbetade 56 (57) procent av personalen inom pensions- och kundrelationsfunktionerna, 13 (13) procent inom placeringsfunktionen och 31 (30) procent inom övriga funktioner.
5 (11) Bolagets förvaltning Varmas förvaltningsråd valde presidium på sitt sammanträde den 20 maj 2015. Kari Jordan valdes till ordförande för förvaltningsrådet, och Martti Alakoski och Satu Wrede fortsätter som vice ordförande. På Varmas webbplats finns en beskrivning av bolagets förvaltnings- och styrningssystem samt en utredning över löner och arvoden. Dessa utredningar grundar sig på den finska koden för bolagsstyrning, som Varma iakttar till den del den är tillämplig på arbetspensionsbolagens verksamhet. En lista över Varmas ledningsgruppsdirektörers innehav i offentligt noterade bolag finns att läsa via Varmas webbplats. Uppgifterna uppdateras i realtid. Ledningens börsinnehavsuppgifter uppdateras kvartalsvis. På Varmas webbplats finns ett sammandrag av Varmas insiderregler. Varma offentliggjorde i början av mars sina principer för ansvarsfull placering och sin praxis inom varje tillgångsklass. Principerna omspänner Varmas samtliga placeringstillgångar, och de har publicerats på Varmas webbplats. Riskhantering Varmas riskposition förändrades inte under rapportperioden. De väsentliga riskerna för Varma hänför sig till placeringsverksamheten och datasystemen. Ekonomiskt sett är placeringsriskerna mest betydande. Inom pensionsförsäkringsverksamheten hänför sig riskerna till handläggningen av pensioner och försäkringar samt funktionssäkerheten i fråga om de gemensamma systemen för branschen. Styrelsen har fastställt en riskhanteringsplan som gäller bolagets alla risker. I noterna till bokslutet redogörs närmare för försäkringsrisker, placeringsrisker, operativa risker och övriga risker samt hur dessa hanteras. Därtill presenteras kvantitativa uppgifter. Varmas styrelse bestämmer i sin placeringsplan bland annat de allmänna betryggande målsättningarna för placeringarna, målen för placeringarnas spridning och likviditet samt principerna för valutarörelsen. Vid beräkningen av solvensen och täckningen av ansvarsskulden beaktas placeringsriskerna enligt deras faktiska natur. Spridningen av placeringsportföljen bygger på en allokering som beaktar tillgångsklassernas avkastningskorrelationer. Utsikter inför framtiden Trots riskerna förväntar vi oss att den globala ekonomin fortsätter att växa svagt. Europeiska centralbankens starka och långvariga penningpolitiska engagemang stöder alltjämt återhämtningen i euroområdet. Förhandlingarna om Greklands situation kommer att stå högst på euroekonomins agenda en lång tid framöver, och risken för att landet lämnar valutaunionen kan inte uteslutas. Ovissheten om valutaunionens framtid kastar en skugga över de ekonomiska utsikterna. I Finland är det ekonomiska läget fortsättningsvis mycket problematiskt. Finlands ekonomi släpar långt efter konkurrentländerna. Problemen inom exporten och utmaningen med att stärka konkurrenskraften kräver alltjämt uppmärksamhet. Näringsstrukturen i Finland genomgår en omfattande förändring; det tar lång tid att bygga upp en ny grund för tillväxt. Verkställandet av regeringsprogrammet har bara börjat. På kort sikt försvagar de synnerligen omfattande anpassningarna av de offentliga finanserna den totala efterfrågan, men på längre sikt är de nödvändiga för att den offentliga ekonomin ska fås i balans. Att genomföra dessa anpassningar och strukturreformer och förbättra kostnadskonkurrenskraften är väsentliga målsättningar med tanke på Finlands framtid.
6 (11) Sysselsättningsläget är alltjämt kärvt. Varmas starka solvens tryggar kundernas pensioner. Det är ytterst viktigt att pensionsmedlen placeras framgångsrikt, eftersom förväntningarna på att lönesumman ska växa är svaga. Varmas starka solvens ger bolaget mer rörelsefrihet och skapar möjligheter att sträva efter höga avkastningar även på osäkra marknader. Helsingfors den 13 augusti 2015 Risto Murto Verkställande direktör Sifforna i delårsrapporten anger de oreviderade siffrorna för moderbolaget. Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma är Finlands största arbetspensionsförsäkrare och privata placerare. Bolaget sköter arbetspensionsskyddet för över 860 000 personer inom den privata sektorn. År 2014 uppgick Varmas premieinkomst till 4,3 miljarder euro och pensioner utbetalades för 5,0 miljarder euro. Värdet på Varmas placeringar var 41,9 miljarder euro i slutet av juni 2015. YTTERLIGARE INFORMATION: Ekonomidirektör Pekka Pajamo, tfn 010 244 3158 eller 040 532 2009 Kommunikationsdirektör Satu Perälampi, tfn 010 244 3075 eller 040 526 3388 BILAGA: Tabeller www.varma.fi
7 (11) Balansräkning enligt verkligt värde, moderbolaget mn 6/2015 6/2014 12/2014 Aktiva Placeringar 41 899 39 631 40 039 Fordringar 274 366 545 Inventarier 14 22 18 42 187 40 019 40 601 Passiva Eget kapital 109 104 107 Värderingsdifferenser 10 039 7 169 8 213 Utjämningsbelopp 1 183 1 146 1 180 Ofördelat tilläggsförsäkringsansvar -376 1 873 753 Solvenskapital sammanlagt 10 956 10 291 10 252 Fördelat tilläggsförsäkringsansvar (till återbäringar) 59 53 117 Aktieavkastningsbundet tilläggsförsäkringsansvar 1 334 915 1 007 Egentlig ansvarsskuld 29 660 28 576 29 013 Sammanlagt 30 994 29 491 30 020 Övriga skulder 179 184 212 42 187 40 019 40 601 Resultaträkning enligt verkligt värde, moderbolaget mn 1-6/2015 1-6/2014 1-12/2014 Premieinkomst 2 265 2 195 4 344 Utbetalda ersättningar -2 331-2 318-4 661 Förändring i ansvarsskulden -904-564 -1 040 Nettoresultat av placeringsverksamheten 1 749 1 917 2 729 Totala driftskostnader -72-74 -142 Skatter -7-7 -7 Totalresultat * 700 1 149 1 223 * Resultat till verkligt värde före förändringen i tilläggsförsäkringsansvaret och utjämningsbeloppet Försäkringsrörelsens resultat 3 27 64 Placeringsverksamhetens resultat 680 1 107 1 125 Omkostnadsresultat 17 14 33 Totalresultat 700 1 149 1 223
8 (11) Solvenskapital och dess gränser (Procent av den ansvarsskuld som använts vid beräkningen av solvensgränsen) 30.6.2015 30.6.2014 31.12.2014 Solvensgräns 16,8 14,1 15,8 Solvenskapitalets maximibelopp 67,1 56,6 63,1 Solvenskapital före utjämningsbelopp 31,5 31,0 30,1 Solvenskapital 35,3 34,9 34,0 Solvensutveckling Siffrorna är angivna enligt den lagstiftning som var i kraft under perioden.
9 (11) Placeringsfördelning till verkligt värde 30.6.2015 6/2015 6/2014 12/2014 Marknadsvärde Marknadsvärde Marknadsvärde 1-6/2015 1-6/2014 1-12/2014 24 mån Avkastn. Avkastn. Avkastn. MWR MWR MWR Vola- Basfördelning Riskfördelning Basfördelning Riskfördelning Basfördelning Riskfördelning mn % mn % mn % mn % mn % mn % % % % tilitet Ränteplaceringar 1) 13 416 32 12 343 29 14 218 36 13 741 35 13 338 33 12 845 32 0,3 3,4 5,8 Lånefordringar 1 470 4 1 470 4 1 633 4 1 633 4 1 571 4 1 571 4 2,0 1,0 2,6 Obligationer 11 066 26 10 564 25 11 091 28 10 814 27 10 800 27 10 594 26 0,0 4,4 7,1 1,6 Statsobligationer 4 763 11 4 464 11 5 241 13 4 669 12 4 714 12 4 312 11-1,3 4,1 7,4 Företagsobligationer 6 303 15 6 100 15 5 851 15 6 145 16 6 086 15 6 282 16 1,0 4,8 6,9 Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner 880 2 309 1 1 494 4 1 295 3 967 2 680 2 0,5 0,0 0,5 Aktieplaceringar 17 675 42 17 744 42 14 543 37 14 580 37 16 155 40 16 333 41 8,3 7,2 9,1 Noterade aktier 13 871 33 13 940 33 11 345 29 11 382 29 12 700 32 12 879 32 8,9 7,0 7,4 8,9 Kapitalplaceringar 2 699 6 2 699 6 2 326 6 2 326 6 2 451 6 2 451 6 6,6 8,0 13,5 Onoterade aktier 1 105 3 1 105 3 871 2 871 2 1 004 3 1 004 3 6,4 7,5 19,7 Fastighetsplaceringar 3 925 9 3 925 9 4 266 11 4 266 11 3 841 10 3 841 10 3,4 3,2 3,8 Direkta fastighetsplaceringar 3 377 8 3 377 8 3 721 9 3 721 9 3 375 8 3 375 8 2,6 2,5 3,2 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar 548 1 548 1 545 1 545 1 466 1 466 1 8,9 7,9 8,0 Övriga placeringar 6 883 16 7 222 17 6 604 17 6 853 17 6 704 17 7 100 18 4,0 5,2 8,4 Hedgefonder 6 921 17 6 921 17 6 609 17 6 609 17 6 717 17 6 717 17 4,0 5,5 7,8 1,9 Råvaruplaceringar -35 0 304 1 1 0 250 1-26 0 370 1 Övriga placeringar -3 0-3 0-6 0-6 0 13 0 13 0 Placeringar sammanlagt 41 899 100 41 234 98 39 631 100 39 440 100 40 039 100 40 120 100 4,3 5,0 7,1 3,0 Effekt av derivat 665 2 191-81 Placeringar till verkligt värde sammanlagt 41 899 100 41 899 100 39 631 100 39 631 100 40 039 100 40 039 100 Den modifierade durationen för alla obligationer är 4,0. 1) Inklusive upplupna räntor Totalresultat kvartalsvis
10 (11) Nyckeltal i korthet 1-6/2015 1-6/2014 1-12/2014 Premieinkomst, mn 2 265 2 195 4 344 Nettointäkter av placeringarna till verkligt värde, mn 1 731 1 899 2 699 Nettoavkastning på investerat kapital, % 4,3 5,0 7,1 6/2015 6/2014 12/2014 Ansvarsskuld, mn 31 860 32 562 32 070 Solvenskapital, mn 1) 10 956 10 291 10 253 % av ansvarsskulden 1) 35,3 34,9 34,0 i förhållande till solvensgränsen 2,1 2,5 2,2 Utjämningsbelopp, mn 1 183 1 146 1 180 Pensionsmedel, mn 2) 41 910 39 750 40 298 ArPL-lönesumma, mn 3) 18 233 17 863 17 827 FöPL-arbetsinkomstsumma, mn 3) 893 909 894 1) Relationstalet har räknats ut i % av den ansvarsskuld som används vid beräkningen av solvensgränsen 2) Ansvarsskuld + värderingsdifferenser 3) Uppskattning av hela årets löne- och arbetsinkomstsumma för de försäkrade Placeringsfördelning till verkligt värde (Finansinspektionen) Basfördelning Riskfördelning 6/2015 6/2014 12/2014 6/2015 6/2014 12/2014 mn % mn % mn % milj % milj % milj % Ränteplaceringar sammanlagt 13 416 32,0 14 218 35,9 13 338 33,3 12 343 29,5 13 741 34,7 12 845 32,1 Lånefordringar 1) 1 470 3,5 1 633 4,1 1 571 3,9 1 470 3,5 1 633 4,1 1 571 3,9 Obligationslån 1) 11 066 26,4 11 091 28,0 10 800 27,0 10 564 25,2 10 814 27,3 10 594 26,5 Penningmarknadsinstrument och depositioner 1)2) 880 2,1 1 494 3,8 967 2,4 309 0,7 1 295 3,3 680 1,7 Aktieplaceringar sammanlagt 17 675 42,2 14 543 36,7 16 155 40,3 17 744 42,3 14 580 36,8 16 333 40,8 Noterade aktier 3) 13 871 33,1 11 345 28,6 12 700 31,7 13 940 33,3 11 382 28,7 12 879 32,2 Kapitalplaceringar 4) 2 699 6,4 2 326 5,9 2 451 6,1 2 699 6,4 2 326 5,9 2 451 6,1 Onoterade aktier 5) 1 105 2,6 871 2,2 1 004 2,5 1 105 2,6 871 2,2 1 004 2,5 Fastighetsplaceringar sammanlagt 3 925 9,4 4 266 10,8 3 841 9,6 3 925 9,4 4 266 10,8 3 841 9,6 Direkta fastighetsplaceringar 3 377 8,1 3 721 9,4 3 375 8,4 3 377 8,1 3 721 9,4 3 375 8,4 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar 548 1,3 545 1,4 466 1,2 548 1,3 545 1,4 466 1,2 Övriga placeringar 6 883 16,4 6 604 16,7 6 704 16,7 7 222 17,2 6 853 17,3 7 100 17,7 Hedgefonder 6) 6 921 16,5 6 609 16,7 6 717 16,8 6 921 16,5 6 609 16,7 6 717 16,8 Råvarufonder -35-0,1 1 0,0-26 -0,1 304 0,7 250 0,6 370 0,9 Övriga placeringar 7) -3 0,0-6 0,0 13 0,0-3 0,0-6 0,0 13 0,0 Placeringar sammanlagt 41 899 100,0 39 631 100,0 40 039 100,0 41 234 98,4 39 440 99,5 40 120 100,2 Effekt av derivat 665 0,0 191 0,0-81 0,0 Placeringar sammanlagt 41 899 100,0 39 631 100,0 40 039 100,0 41 899 98,4 39 631 99,5 40 039 100,2 Obligationsportföljens modifierade duration 4,0 1) Inklusive upplupna räntor 2) Inklusive kassa och bank samt köpeskillingsfordringar och -skulder 3) Inklusive blandfonder om dessa inte kan hänföras till någon annan post 4) Inklusive kapitalfonder och mezzaninefonder samt placeringar i infrastrukturen 5) Inklusive onoterade fastighetsplaceringsbolag 6) Inklusive alla typer av andelar i hedgefonder oberoende av fondens strategi 7) Inklusive de poster som inte kan hänföras till andra placeringsslag
11 (11) Nettointäkter av placeringsverksamheten, avkastning på investerat kapital (Finansinspektionen) Nettointäkter av placeringarna, markn.värde 8) Investerat kapital 9) Avkastningsprocent på investerat kapital Avkastningsprocent på investerat kapital Avkastningsprocent på investerat kapital 30.6.2014 31.12.2014 30.6.2015 mn mn % % % Ränteplaceringar sammanlagt 37 14 040 0,3 3,4 5,8 Lånefordringar 1) 31 1 566 2,0 1,0 2,6 Obligationslån 1) -1 11 131 0,0 4,4 7,1 Penningmarknadsinstrument och depositioner 1) 2) 6 1 343 0,5 0,0 0,5 Aktieplaceringar sammanlagt 1 303 15 622 8,3 7,2 9,1 Noterade aktier 3) 1 073 12 089 8,9 7,0 7,4 Kapitalplaceringar 4) 167 2 548 6,6 8,0 13,5 Onoterade aktier 5) 63 985 6,4 7,5 19,7 Fastighetsplaceringar 131 3 851 3,4 3,2 3,8 Direkta fastighetsplaceringar 87 3 354 2,6 2,5 3,2 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar 44 497 8,9 7,9 8,0 Övriga placeringar 279 6 917 4,0 5,2 8,4 Hedgefonder 6) 281 6 960 4,0 5,5 7,8 Råvarufonder -23-26 Övriga placeringar 7) 20-18 Placeringar sammanlagt 1 749 40 430 4,3 5,0 7,2 Icke hänförda intäkter, kostnader och driftskostnader -18 9 Nettoavkastning av placeringsverksamheten till verkligt värde 1 731 40 439 4,3 5,0 7,1 1) Inklusive upplupna räntor 2) Inklusive kassa och bank samt köpeskillingsfordringar och -skulder 3) Inklusive blandfonder om dessa inte kan hänföras till någon annan post 4) Inklusive kapitalfonder och mezzaninefonder samt placeringar i infrastrukturen 5) Inklusive onoterade fastighetsplaceringsbolag 6) Inklusive alla typer av andelar i hedgefonder oberoende av fondens strategi 7) Inklusive de poster som inte kan hänföras till andra placeringsslag 8) Förändringen i marknadsvärde räknat enl. rapporteringsperiodens början och slut periodens kassaflöden. Med kassaflöde avses skillnaden mellan köp/utgifter och försäljning/intäkter 9) Investerat kapital = Marknadsvärde vid rapporteringsperiodens början + dagligen/månatligen tidsavvägda kassaflöden