Datum 2017-03-08 Ärendenummer 2017.41.366 Miljörapport 2016 Hästveda avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun
Senast ändrad 2017-03-23 /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2016\MR-HÄS2016\MR-HÄS2016.indd 2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2016 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens platsnummer: Hästveda avloppsreningsverk 1293-50-006 Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Tjänstemän med verksamhetsansvar var under 2016 Björn Ericson (jan-mars), Stefan Lindgren (apr-okt) och Liselotte Stålhandske (nov-dec). Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Pumpstationer Ledningsnät Process och provtagning Jan Sjöström Jan Sjöström Thomas Nilsson Per-Åke Nilsson Organisationen var uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. STYRELSE VD enl. ovan ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Oragnisationsschema för 2016 3
Verksamhetsområden Verksamhetsområdet knutet till Hästveda avloppsreningsverk omfattar Hästveda samhälle samt Sjörröd och Tottarp enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt mindre än 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. 4
Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. Funktionsbeskrivning Avloppsrening Vattnet renas i tre steg inom reningsverksområdet samt i en poleringsdamm varefter det via diffus översilning genom en vassridå når recipienten Lillasjöns södra del. Följande reningssteg används: mekanisk rening (rensgaller och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av aluminiumkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) våtmarkspolering (närsaltreduktion genom assimilation samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla) Styrning och övervakning sker med Flygts övervakningssystem. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk. Biodamm Fällningskemikalie Inkommande vatten från Hästveda Flockningskammare Rensgaller Skruvpump Försedimentering Biobädd Eftersedimentering Renat vatten till Lillasjön S. Förtj. Slamlager Slam för rötning och avvattning vid Hässleholms AR Slamhantering Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas i råslamförtjockare. Slammet mellanlagras i ett slamlager, varefter det med tankbil transporteras till inkommande vatten vid Hässleholms reningsverk för rötning och avvattning. Förtjockaren är försedd med lock och slamlagret med tak, ventilerat genom filter, för att minska luktproblem. 5
Kemikaliehantering Flockningskemikalien aluminiumklorid förvaras i en glasfibertank med volymen 15 m 3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Energiförbrukning Reningsverkets el-energiförbrukning för 2016 ca 65 MWh. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Hästveda, Sjörröd och Tottarp. Denna transport ombesörjs av 3 pumpstationer, specificerade i Bilaga 3. Kontrollprogram Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm 2000. Ett nytt är upprättat och börjar gälla 2017. Va-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner, VA-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut 77 1997-06-16. Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. 6
Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2016 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt 65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VAförsörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. 7
Gällande förskrifter och beslut Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1988-04-11 Utsläpp av avloppsvatten från Hästveda samhälle till Lillasjö. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga 10 mg BOD 7 /l resp 0,3 mg P/l. Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1994-11-08 Ändrad utsläppspunkt och anläggning av våtmark. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrel sen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. Villkoret uppfyllt. 2. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av länsstyrelsen. Villkoret uppfyllt. Ingen förändring har skett under året. 3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast den 1 april 1990 och vara intrimmat senast den 1 juli 1990 varvid anmälan skall göras till länsstyrelsen för förstagångsbesiktning. Föreskrivna riktvärden gäller från den senare tidpunkten. Villkoret uppfyllt. 4. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får under en försöksperiod - den 1 juli 1990 - den 31 december 1992 - som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD- och 0.4 mg totalfos for per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Ej aktuellt 5. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som gränsvärde, ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderår. Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 6. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 8
7. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet under 2016 för utg ph var 6,5. 8. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rappor tering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstäm melse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontroll program skall upprättas av kommunen och inges till läns styrelsen senast den 1 april 1989. Villkoret uppfyllt. 9. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. Inga driftstörningar av betydelse har skett under året. 10. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapporte ring till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i re cipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. Inga ombyggnader har skett under året. 11. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsoskyddande myndighet finner erforderlig. Villkoret uppfyllt. Desinfektion med mobil anläggnig kan genomföras vid behov. 12. Slamhanteringen på reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringskapa citeten för färdigbehandlat slam skall efter den 1 januari 1991 uppgå till minst tio månaders produktion. Villkoret uppfyllt. Slammet transporteras med tankbil till Hässleholm, där det rötas. 13. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat av loppsvatten skall mätas och/ eller registreras. Villkoret uppfyllt. Flödesmätning av bräddat vatten finns installerad och loggas via övervakningssystemet. 14. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och under hållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dränerings-vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfyllt. 15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller i omgivningen. Villkoret bedöms uppfyllt. 9
16. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforder liga åtgärder vidtas för att motverka störningarna av detta. Övertäckning av slamlagret där frånluften filtreras och övertäckning av förtjockaren har genomförts. Villkoret bedöms uppfyllt. På kommunfullmäktiges uppdrag har utredning genomförts för utförande av nytt reningsverk på ny plats vid Hästveda. Som följd av utredningen har kommunledningen föreslagit en framtida placering av ett nytt reningsverk. Beslut avseende finansiering av nytt reningsverk och därmed verkställande har inte fattats. 10
Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst tre anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 11
Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden under året Genom bytet av doserpump och styrning av denna under föregående år har problemen med överdosering och låga ph-värden lösts. Endast ett ph-värde av samtliga mätningar 2016 understeg 6,0. Rötkammaren har liksom föregående år varit ur funktion, vilket inneburit att slammet orötat har transporterats till Hässleholms AR för rötning och avvattning. Då detta inte innebär ökade transporter och den producerade biogasen kan användas mer effektivt på detta sätt avser vi att permanenta detta förhållande. Inga luktproblem har under året noterats. Övervakningen på samtliga pumpstationer har uppdaterats. Kolfiltermassan är utbytt till annan pelletsstorlek, vilket effektiviserat luktreduktionen. Stängsel och skyltning vid poleringsdammen har förbättrats. Provtagningspunkter och utsläppskontroll Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppskammaren vid flödesmätaren. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Driftkontroll och slamprovtagning utförs enligt gällande kontrollprogram. Provtagning på slam i slamlagret som transporteras vidare till Hässleholms avloppsverk har genomförts. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Periodisk besikning har genomförts under 2016. Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 397 mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2016 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. Omgivningskontroll Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. 12
Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) Hässleholm Hästveda 1719 1716 Medelvärde, se bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten 1543 (70g/person,dygn) - därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 3400 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 25 Medelvärde (m 3 /d) 595 Maxvärde (m 3 /d) 1672 Minvärde (m 3 /d) 355 Totala årsflödet (m 3 /år) 217155 Mängd ovidkommande vatten (m 3 65971 /år) (30%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 25 Medelvärde (m 3 /d) 595 Maxvärde (m 3 /d) 1672 Minvärde (m 3 /d) 355 Totala årsflödet (m 3 /år) 217155 Dimensionerande flöde m 3 /h 80 m 3 /d 1500 13
Bilaga 2 - Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8. Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 234 139 304 194 51 6 dp COD Cr 796 473 1284 829 173 6 dp P-tot 4,8 2,9 7,0 5,2 1,1 6 dp N-tot 35 21 52 28 7,7 6 dp Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Att maxvärden ibland är lägre än medelvärden beror på att dessa beräknas som maxdygn av 6 prover medan medelvärdet är medelvärde för de 6 dygnsproverna * årsmedelflödet, där årsmedelflödet ibland kan vara högre. Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 4,5 2,7 7,5 4,6 0,98 24 dp COD Cr 28 16 38 24 6,0 25 dp P-tot 0,13 0,078 0,44 0,16 0,028 25 dp N-tot 22 13 30 14 4,7 25 dp 14
Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 2 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 3 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 4 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Summa 0 0 0 Typ av behandling av bräddat vatten Ingen Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) BOD7 0 0 CODCr 0 0 P-tot 0 0 N-tot 0 0 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja Flödesproportionell provtagning Nej Tidsproportionell provtagning Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 15
Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 0 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0 CODCr 0 P-tot 0 N-tot 0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Nödutlopp Bakvattenstopp Recipient Bräddmagasin Antal Bräddtid h Lillasjön pstn 0,5 FGC 2 - - - Lillasjön 0 0 0 Luhrsjön camping pstn Volym m 3 1 APP500 2 - - 10 m 3-0 0 0 Luhrsjön pstn 0,5 FGC 2 - - - - 0 0 0 Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt. 16
Bilaga 4 - Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 0,98 COD Cr 6,0 P-tot 0,028 N-tot 4,7 17
Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Medelvärde (mg/ kg TS) Maxvärde (mg/ kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,18 0,21 0,010 2 sp Cd 0,42 0,44 0,024 2 sp Pb 8,1 9,0 0,461 2 sp Cu 215 220 12 2 sp Zn 375 390 21 2 sp Cr 8,0 9,1 0,452 2 sp Ni 8,7 8,8 0,493 2 sp Ag - N-tot 39500 63 000 2 300 2 sp P-tot 10 000 90 000 1 100 2 sp Toluen 153 300 0,62 2 sp PCB, summa 0,065 0,091 0,054 2 sp PAH, summa 0,76 0,93 0,62 2 sp Nonylfenol 2,0 4,0 1,7 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 1241 m 3 /år mängd TS totalt 53 ton TS/år [TS-halt 4,3% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 0 m 3 /år Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar 0 -från andra reningsverk 0 -från andra verksamheter 0 18
Forts, bilaga 5 Lagrat slam m 3 ton TS Arets början 0 0 Årets slut 0 Lagrets kapacitet 800 Rötning Kompostering Vassbäddar el. liknande Annat Nej Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk 1241 53 Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat (Till Hässleholm AR för rötning och avvattning) 19
Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 2,4 ton Brännbar fraktion Sand 19 08 02 0 Deponi Brännbart 0 Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Aluminiumklorid 41 Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 65 MWh Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion Nej Mängd prod. gas/år (m 3 ) 0 Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Nej 20
Bilaga 7 - Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 2016 0,13 43% 4,5 45% Kvartalsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,08 28% 3,27 33% Kvartal 2 0,13 43% 4,92 49% Kvartal 3 0,19 64% 4,97 50% Kvartal 4 0,11 35% 4,93 49% 21
Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784. Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m m på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) i n i= 1 i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d 1000 3 ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) 365 1000 C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <2 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 22
Bilaga 9 - Anslutna företag Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m 3 2016. HÄSTVEDA HÄSTVEDA LUTHERSKA MISSIONSFÖR 13 HÄSTVEDA BIOENERGI AB 27 HÄSTVEDA OK 27 HÄSTVEDA MACKEN AB 31 RESTAURANGUTRUSTNING I SKÅNE AB 32 PVIR AB 33 FRANSSONS BYGG I HÄSTVEDA AB 34 LAGERHALLARNA I HÄSTVEDA AB 35 BRITTEDALS NÄT EK FÖRENING 55 CHRISTENSENS BYGG O FODER 75 GOGOVIC MILOS 101 HÄSSLEHOLM MILJÖ AB 105 JP HÄSTVEDA AB 113 EBBESSON PÄR 113 NILSSON FREDRIK 125 RESTAURAN & PUB LOKMÄSTAREN AB 144 RINDUS INDUSTRI AB 153 HÄSTVEDA HEMBYGDSFÖRENING 169 HÄSTVEDA ÅTERVINNING 180 AAGAARD HANSEN PETER 189 ERLANDSSON ULF 205 HÄSTVEDA BYGGMARKNAD AB 262 SVENSSON BO 361 HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING 416 MARTINSSON LENNART KRISTER 422 BACKÄNGEN FASTIGHETS AB 849 HILDING ANDERS SWEDEN AB 1061 MOURAD SELIAHTIN 1189 GULIRO FASTIGHETS AB 1612 HAMID AVRAZ HOSHIAR 2277 HÄSSLEHEM AB 3136 FORTIFIKATIONSVERKET 4032 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 5171 VIDA HN AB 6278 23
Bilaga 10 - Investeringar 2016, miljöåtgärder Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2016 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2016 enligt följande: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. 15 stycken översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm undersöktes också under 2016. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2016 genom följande projekt: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. 24
Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm, totalt 15 stycken undersöktes också 2016. 3. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2016 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Relining spillvattenledning; Farmgatan m. fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan har haft ett stort inläckage, 10m. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m är genomförd. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm 15 stycken undersöktes också under 2016. 4. Investeringar syftande till minskad energianvändning Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Förbättrad partikelavskiljning och ökad kapacitet har gett att ombyggnaden bidrar till en betydande energibesparing. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem. Motverkar bräddningar och ger energieffektivare pumpning. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad energibesparing på nyare ventilationsaggregat. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV energieffektivisering genom effektivare drift av blåsmaskinger. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV vilket ger en betydande energibesparing. 25
5. Investeringar med syfte att skydda avloppsreningsverkens omgivningar. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV. För att uppnå optimalt reningsresultat skall Magle VM utnyttjas maximalt i första hand. Installation av bräddmätning på Tyringe Pst, vilket ger en förbättrad kontroll över eventuellt bräddad mängd. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad Förbättrad arbetsmiljö. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem, vilket optimerar driften och motverkar bräddningar. 6. Återgärder för att uppnå förbättrade reningsresultat Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Utöver övriga fördelar så har en ökad partikelavskiljning gett en något förbättrad rening av fosfor och BOD. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV Förbättrad kväverening. Installation av ny doseringsanläggning för järnklorid på Hästveda RV Innebär mer noggrann dosering och motverkar överdosering. 7. Investeringar med enligt VA-utbyggnadsplan Under 2016 har VA-utbyggnadsarbete genomförts bland i Ignaberga kyrkby för ett utökat skydd inom Ignaberga vattenskyddsområde. Så kallade LTA-pumpstationer (LättTryckAvlopp) har installerats hos fastighetsägare och ersatt enskilda avlopp. Totalt har 38 stycken LTA installerats med fördelningen 31 i Ignaberga kyrkby, 4 i Röinge och 3 i Hässleholm. Verksamhetsområdet omfattar både spillvatten och dricksvatten. 26
27