Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus ARMEL ALIBAŠIĆ CLAES ANDERSSON FREDRIK CARLSSON

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ARMEL ALIBAŠIĆ CLAES ANDERSSON FREDRIK CARLSSON Institutionen för Bygg- och Miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2009 Examensarbete 2009:13

Examensarbete 2009:13 Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ARMEL ALIBAŠIĆ CLAES ANDERSSON FREDRIK CARLSSON Institutionen för Bygg- och Miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2009

Moisture safety manual From lumber to turn-key houses ARMEL ALIBAŠIĆ, 1984 CLAES ANDERSSON, 1985 FREDRIK CARLSSON, 1986 ARMEL ALIBAŠIĆ, CLAES ANDERSSON, FREDRIK CARLSSON Diploma thesis 2009:13 Department of Civil and Environmental Engineering Chalmers University of Technology SE-412 96 Göteborg Sweden Telephone + 46 (0)31-772 1000 Omslag: Byggarbetsplats för montage av prefabhus med täckning av material. Chalmers Göteborg, Sweden 2009

Sammandrag Många av de hälsoproblem som beror på inomhusmiljön kan relateras till fuktskador och ventilation. 18 % av befolkningen (nästan 1,2 miljoner vuxna i Sverige) rapporterar symtom på grund av inomhusmiljön i bostaden, skolan eller arbetet. Enligt vattenskadeundersökning från Vattenskadecentrum uppgår kostnaderna för vatten-/fuktskador i Sverige till ca 100 miljoner kr i veckan. I juli 2008 kom en uppdaterad version av BBR med råd om fuktsäkerhetsprojektering och krav på högsta tillåtna fukttillstånd i material och byggnadsdelar. I dagsläget finns inga dokumenterade rutiner för hur man hanterar fuktsäkerhet inom Derome hus & bostad. Syftet med detta examensarbete är att studera företagen A-hus och Varbergshus verksamhet och analysera lämpliga förhållningssätt till fukt i samtliga processer. Detta redovisas i form av åtgärdsförslag och bifogade checklistor som är direkt anpassade för de studerade arbetsplatserna. En grundlig undersökning i ämnet har gjorts med hjälp av litteratur i form av böcker, tidskrifter och broschyrer. Vi har också använt oss av elektroniska källor i form av artiklar och olika informationscentraler på internet. Till stor hjälp har också de muntliga källorna varit. Detta i form av intervjuer och samtal med produktionschefer och studiebesök på de tre berörda platserna: A-hus prefabfabrik, A-hus byggarbetsplats och Varbergshus byggarbetsplats. På studiebesöken har egna observationer och mätningar gjorts. Resistansfuktkvotsmätare användes då vi gjorde stickprovskontroller på virkespaket. Dokumentation har skett med hjälp av kamera och diktafon. Under besöken har vikt lagts på att undersöka förhållanden vid mottagning och leverans, skydd av material och skydd av konstruktion. Vissa förändringar som på senare tid implementerats i produktion tyder på en medvetenhet om fuktsäkerhetsproblem. Studien har visat att det finns goda arbetsrutiner i produktionen men att det finns delar som kan kompletteras. En mer noggrann hantering gällande täckning av material vid transport bör påpekas då brister observerats vid flera leveranser. Några dokumenterade mottagningskontroller på virket görs inte idag. En fuktkvotskontroll med resistansfuktkvotsmätare anser vi är nödvändig för både prefab- och lösvirkestillverkning för att säkerställa att rätt kvalitet mottagits. Husen utsätts för nederbörd vid de båda tillverkningssätten. För att få en fuktsäker slutprodukt är uttorkningstiden viktig att ta hänsyn till. Uppföljningar i form av fuktkvotsmätningar görs på vissa delar men bör göras i större utsträckning innan täta skikt läggs på. Dessa bör även dokumenteras i protokoll för att användas som underlag vid eventuella avvikelser. Studien har också visat en brist på teoretisk kunskap inom den del av Boverkets regelverk som berör fuktsäkerhet. Utbildning inom området gör att de anställda får större förståelse för fuktproblematiken. Vi tror att en investering i kunskap kan bidra till en framtid med hus av högre och jämnare kvalitet. Nyckelord: Fukt, fuktsäkerhet, fuktsäkerhetsprojektering, examensarbete

Abstract Many of the health problems caused by the indoor environment can be related to moisture damage and ventilation. 18% of the population (nearly 1.2 million adults in Sweden) report symptoms because of the indoor environment in the home, school or work. According to Vattenskadecentrum, the cost of water- and moisture damages in Sweden is weekly approximately SEK 100 million. In July 2008, an updated version of the BBR was released, with advice on safety planning and moisture requirements for maximum moisture condition of the material and structural components. In the current situation, there are no documented procedures for handling moisture security in Derome hus & bostad. The purpose of this thesis is to study the activity of A-hus and Varbergshus and analyze the appropriate approach on moisture in all processes. This is expressed in the form of proposals and the attached checklists that are directly targeted at the studied workplaces. A thorough examination of the subject has been made with the help of literature in the form of books, magazines and brochures. We have also made use of electronic sources in the form of articles and information centers on the internet. A great help has also been the oral sources. This in the form of interviews and discussions with production managers and visits to the three locations: A-hus prefabrication factory, A-hus construction and Varbergshus building site. At study visits we have made own observations and measurements. A moisture measuring instrument was used when we did random checks on timber packages. Documentation has been done using a camera and a dictating machine. During the visits, the emphasis was to investigate conditions at the reception and delivery, protection of materials and protection of the design. Some changes recently implemented in production suggest an awareness of moisture vulnerability. The study has shown that there are good working practices in production but that there are parts which can be supplemented. A more careful handling during coverage of material in transport should be noted because of some deficiencies in some supplies. No documented reception controls of the timber are made today. We believe that a control with the moisture measuring instrument is necessary for both prefabricated and construction timber, to ensure that the right quality is received. The houses are exposed to precipitation at both of the two manufacturing methods. In order to obtain a moisture proof product the drying time is of great importance. Follow-ups in the form of moisture measurements are made in some areas but should be made more widely before the dense layer is added on. These should also be documented in the protocol to be used as the basis for any deviations. The study has also shown a lack of theoretical knowledge in some parts of Boverkets regulations affecting moisture safety. Education in the area means that those involved have a greater understanding of the moisture problem. We believe that an investment in knowledge can contribute to a future of houses of higher quality and less deviation. Keywords: moisture, moisture safety projection IV

Förord Detta examensarbete avslutar våra studier på byggingenjörsprogrammet vid Chalmers tekniska högskola vid avdelning bygg och miljöteknik. Arbetet har utförts i samarbete med Deromes dotterbolag A-hus. Våra handledare under examensarbetets gång har varit Anders Carlsson, teknisk chef på A-hus, och Sören Lindgren universitetslektor inom konstruktionsteknik. Ett stort tack till er båda! Valet av ämnesområdet kom efter första mötet med Anders Carlsson då han föreslog en utredning kring fuktsäkerhet anpassad efter deras produktion. Då det saknades material för detta inom A-hus ansåg han att det fanns ett behov att utarbeta ett sådant underlag för deras produktion. Fuktproblematiken är ett väldigt utbrett område och det finns mycket att ta hänsyn till. Vi har fått en god uppfattning om hur företaget hanterar sin produktion med hänsyn till fuktsäkerhet och vilka åtgärder som kan vidtas vid produktion av nyckelfärdiga småhus.

Innehållsförteckning Sammandrag... III Abstract... IV Förord... V Innehållsförteckning... VI 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.1.1. Syfte, avgränsningar... 2 1.1.2. Metod... 2 2. Boverkets byggregler (BBR)... 3 3. Grundläggande fuktteori... 5 3.1. Allmänna termer... 5 3.2. Fuktkällor... 6 3.2.1. Byggfukt... 6 3.2.2. Luftfuktighet... 6 3.2.3. Nederbörd... 7 3.2.4. Markfukt... 7 3.3. Fukttransport... 8 3.4. Fukts inverkan på material... 8 3.4.1. Uttorkning... 8 3.4.2. Träets fysiska påverkan... 9 3.4.3. Mikroorganismer... 10 3.5 Fuktproblem och hälsorisker... 11 4. Teoretisk virkeshantering... 12 4.1. Levererat virke... 12 4.2. Skydd mot nederbörd... 12 4.3. Upplag och markfukt... 13 4.4. Lagring av inomhusmaterial... 13 4.5. Om virket har utsatts för vatten... 13 4.6. Plastade paket... 14 4.7. Väderskydd... 14 4.8. Mottagningskontroller... 16 4.9. Mätning av fuktkvot... 18 4.9.1. Torrviktsmetoden... 18 4.9.2. Resistansmätare... 18 5. Fallstudie... 20 5.1. A-hus fabrik... 20

5.1.1. Intervju... 20 5.1.2. Beskrivning av anläggning... 21 5.1.3. Mottagning och lagring... 22 5.1.4. Produktionsmiljö... 23 5.1.5. Mellanlagring innan leverans... 23 5.2. A-hus montage... 24 5.2.1. Intervju med platschef... 24 5.2.2. Aktuell byggarbetsplats... 25 5.2.3. Skydd av material... 25 5.2.4. Skydd av konstruktion... 26 5.3. Varbergshus lösvirkeskoncept... 27 5.3.1. Intervju med produktionschef... 27 5.3.2. Aktuell byggarbetsplats... 29 5.3.3. Skydd av material... 29 5.3.4. Skydd av konstruktion... 30 6. Diskussion och åtgärdsförslag... 32 6.1. A-hus fabrik... 32 6.1.1. Mottagning och lagring... 32 6.1.2. Produktionsmiljö... 32 6.2. A-hus montage... 33 6.2.1. Materialhantering... 33 6.2.2. Skydd av konstruktion... 33 6.3. Varbergshus lösvirkeskoncept... 34 6.3.1. Materialhantering... 34 6.3.2. Skydd av konstruktion... 34 7. Slutsats... 35 8. Referenser... 36 8.1 Litteratur... 36 8.2 Elektroniska källor... 36 8.3 Muntliga källor... 37 Bilaga 1. Checklista A-hus Fabrik... 38 Bilaga 2. Checklista A-hus Montage... 39 Bilaga 3. Checklista Varbergshus... 40 Bilaga 4. Mottagningskontroll... 41 Bilaga 5. Mätresultat... 42 VII

1. Inledning Det här kapitlet ger bakgrundsinformation om studien och beskriver syfte och metod som vi har använts oss av i arbetet. 1.1. Bakgrund Människor tillbringar huvuddelen av sina liv inomhus. Inomhusmiljön har därför stor betydelse för människors hälsa. Många av de hälsoproblem som beror på inomhusmiljön kan relateras till fuktskador och ventilation. 18 % av befolkningen (nästan 1.2 miljoner vuxna) rapporterar symtom på grund av inomhusmiljön i bostaden, skolan eller på arbetet. Flera undersökningar om inomhusmiljöns betydelse för människors hälsa bekräftar entydigt sambandet mellan fukt och mögelskador i byggnaden och risken för hälsoeffekt. Den slutsats som framgår av detta är att fuktoch mögelskador i byggnader måste åtgärdas. Ett delmål det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att: År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. (Socialstyrelsen, 2009) Det är väl dokumenterat att fuktproblem i byggnader kan ge negativa hälsoeffekter. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. En samlad riskvärdering tyder på att luftvägsproblem och astmabesvär ökar med 30-50 % om man bor i hus med fukt- och mögelskador. Beräknat på en 30 % riskökning kan detta innebära att cirka 25 000 personer har astmasymtom till följd av fuktproblem. Enligt Miljöhälsorapport 2005 kan mer än 1000 fall årligen av astma bland små barn, upp till fyra års ålder, knytas till fuktproblem i bostaden. (Socialstyrelsen, 2005) Enligt en färsk vattenskadeundersökning från Vattenskadecentrum uppgår kostnaderna för vatten- /fuktskador i Sverige, till 100 miljoner i veckan. Detta motsvarar ofattbara fem miljarder kronor per år. Kostnaderna att åtgärda felproducerade hus uppskattas dock till det mångdubbla. Enligt en undersökning av bostäder gjord mellan 1970-1998 på totalt ca 1,4 miljoner lägenheter, visar att ca 10 % är fuktskadade. Kostnaderna att åtgärda dessa skador uppskattas till 22 miljarder kronor enbart i byggkostnader. Att investera i fuktsäkerhet är med andra ord en riktig investering. (Fastighetsägarna, 2009), (Nevander, L E & Elmarsson, B, 2006) Fuktskador drabbar byggnadskonstruktioner som inte klarar av de naturliga fuktbelastningarna som byggnaden utsätts för. En studie som gjorts visar att 50 % av fuktskadorna uppstår till följd av felaktig eller bristande projektering. Fuktskador som härrör från utförandet av konstruktionen och de material som används på byggarbetsplatsen står för 25 % respektive 10 %. (Nevander, L E & Elmarsson, B, 2006) Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en byggnads utformning så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Vi förväntar oss att en byggnad ska projekteras och utföras så att det inte tränger in vatten i den och att materialen tål den mängd fukt de utsätts för. Den som låter bygga eller köper ett hus ska ställa krav på byggnadens utformning och konstruktion, välja material med omsorg och ställa krav på utförandet av byggnaden. Som stöd finns Boverkets byggregler (BBR) som anger samhällets minimikrav på byggnaden. Den innehåller i kapitel 6.5 föreskrifter och allmänna råd om byggnadens utformning. Den första juli i år har det kommit en reviderad utgåva med råd om fuktsäkerhetsprojektering och krav för högsta fukttillstånd i material och byggnadsdelar. 1

Förutsättningarna finns för hållbart byggande. Boverkets byggregler ställer minimikraven för detta. Byggherren ska se till att dessa funktionskrav i byggreglerna uppfylls, men får gärna ställa högre krav och genomföra extra åtgärder för att klara fuktsäkerheten i sitt byggprojekt. 1.1.1. Syfte, avgränsningar Derome hus AB med underliggande varumärken så som A-hus, Varbergshus och Derome Mark & Bostad behöver uppdatera sin fuktsäkerhetsprojektering för deras process. Idag är det krav i BBR att en fuktsäkerhetsprojektering skall finnas till varje unik husleverans. Det finns en del material kring detta ämne som är framtaget av olika organisationer och centran. Dock behöver de en fuktsäkerhetsprojektering som är framtagen och anpassad efter företagets verksamhet och organisation. Projekteringen skall följa hela kedjan från ankommande virke till nyckelfärdigt hus och en nöjd slutkund. Dokumentationen som följer projektet kan liknas vid en checklista där kraven framgår och handlingsplaner vid avvikelser. Arbetet innebär att studera företagets prefab- och lösvirkesproduktion och analysera lämpligt förhållningssätt till fukt i samtliga processer. Uppdraget innebär en granskning av företagets konstruktionsarbete, godshantering, produktion och montagemetoder på byggplatsen mm, dvs. hela kedjan. 1.1.2. Metod En grundlig undersökning i ämnet har gjorts med hjälp av litteratur i form av böcker, tidskrifter och broschyrer. Vi har också använt oss av elektroniska källor i form av artiklar och olika informationscentraler på internet. En stor hjälp har också varit de muntliga källorna. Detta i form av intervjuer och samtal med produktionschefer och studiebesök på de tre berörda platserna: A-hus prefabfabrik, A-hus byggarbetsplats och Varbergshus byggarbetsplats. På studiebesöken har egna observationer och mätningar gjorts. Vi har sedan sammanställt all information för att komma fram till en slutsats i form av åtgärdsförslag och checklistor, som ska kunna tillämpas i produktion. 2

2. Boverkets byggregler (BBR) Författningen BBR är ett regelverk som innehåller föreskrifter och allmänna råd till huvudförfattningarna: PBL Plan- och bygglagen, PBF Plan- och byggförordningen, BVL - Byggnadsverkslagen och BVF - Byggnadsverksförordningen. Föreskrifterna gäller för bla följande fall: - Vid uppförande av ny byggnad - Vid tillbyggnad Det allmänna rådet är kopplat till en tvingande regel(föreskrift). Dessa råd innehåller generella rekommendationer om hur någon bör eller kan handla för att uppfylla tvingande regler. Om man väljer att utföra en åtgärd på ett annat sätt än det som rekommenderas i de allmänna råden skall man ändå kunna visa att den tvingande regeln uppfylls. De allmänna råden är till stor hjälp eftersom de konkret visar hur man kan lösa den tvingande regelns krav. För att gynna den tekniska utvecklingen är kraven givna som övergripande funktionskrav och anger inte hur man byggnadstekniskt skall åstadkomma dessa. Boverkets krav på fuktskydd och fuktsäkerhet finns i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 6:5 Fukt. En ny uppdaterad upplaga av BBR träder i kraft den 1 juli 2008,BBR 15 med två huvudsakliga förändringar i kapitel 6:5 punkt 6:51: råd om fuktsäkerhetsprojektering och krav på högsta tillåtna fukttillstånd i material och byggnadsdelar. Dålig inomhusmiljö och fuktskador kan uppstå av skadlig fukt. Uppkomst av skadlig fukt skall därför enligt boverket förhindras. Avsnitt 6:5 i BBR syftar till att begränsa mängden fukt i byggnadens konstruktion och dess utrymmen så att dessa inte tar skada av fukt. I avsnitt 6:5 punkt 6:51 står följande: Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (Boverket, 2008) Detta kan enligt BBR ske genom att man i projekteringsskedet gör fuktsäkerhetsprojektering och i byggprocessen skyddar material mot fukt, smuts och genom att man gör besiktningar och mätningar. Det allmänna rådet för punkt 6:51 lyder: Kraven i 6:5 bör i projekteringskedet verifieras av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. (Boverket, 2008) Vidare står i punkt 6:53 angående fuktsäkerhet: Byggnader ska utformas så att varken konstruktion eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i byggnadsdel ska alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet. Fukttillståndet ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. (Boverket, 2008) 3

I det allmänna rådet för punkt 6:53 står följande: Vid fuktsäkerhetsprojektering bör hänsyn tas till de kombinationer av material som ingår i en byggnadsdel. Detta för att fukttillståndet i material och i material inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det kritiska fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Vid bedömning av fukttillståndet, såväl under byggtiden som i den färdiga byggnaden bör hänsyn tas till förekommande fuktkällor som Nederbörd, Luftfukt (utomhus och inomhus), vatten i mark (vätskefas och ångfas) och byggfukt. (Boverket, 2008) De tillkomna reglerna om högsta tillåtna fukttillstånd återfinns i punkt 6:52 och ställer krav på ett högsta tillåtna fukttillstånd för material som ingår i byggnader. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd utgår man från det kritiska fukttillståndet för material. Kritiska fukttillstånd är satta för att minska risken för tillväxt av mögel och bakterier men också för att materialets egenskaper ska uppfyllas och bibehållas. I punkt 6:52 står följande angående högsta tillåtna fukttillstånd: Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder. För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet(rf) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (Boverket, 2008) 4

3. Grundläggande fuktteori Kapitlet beskriver grundläggande om fukt och hur det påverkar material, miljö och människan under olika omständigheter. 3.1. Allmänna termer Fukt Vatten i fast-, gas- eller vätskeform. Relativ luftfuktighet, RF [%] Definieras som kvoten mellan verklig ånghalt och mättnadsånghalt i procent: RF 100 Ånghalt, v [kg/m 3 ] Massa av vattenångan dividerat med total luftvolym. Mättnadsånghalt, v s [kg/m3] Maximal mängd vattenånga som luft kan innehålla vid en vis temperatur. Fuktkvot, u Viktförhållandet mellan fuktinnehåll och mängden torrt material. Fukthalt, w [kg/m3] Anger hur många kg vatten det finns per m 3 av det fuktiga materialet. Vct Vattencementtalet är kvoten mellan mängden vatten genom mängden cement. 5

3.2. Fuktkällor Fuktkällor är belastningar som har med vatten och vattenånga att göra (Petersson, 2007). De vanligaste fuktkällorna man tänker på är nederbörd (regn, snö, hagel), luftfukt (inomhus, utomhus) markfukt, byggfukt och läckage (rör och dylikt). Fukttillskott som erhålls när byggnaden används, påverkar också fukttillståndet i konstruktionen (Pettersson och Uusmann, 2000) 3.2.1. Byggfukt Byggfukt kan definieras som skillnaden mellan fuktinnehållet när byggnaden är färdig och det fuktinnehåll som skall finnas vid den avsedda användningen (Pettersson och Uusmann, 2000). Under byggtiden tillförs vatten i överskott vid exempelvis betonggjutning, murning och putsning. Material som levereras kan ha högre fukthalt än vad som motsvarar jämviktsfukthalten vid den avsedda användningen. Om materialet inte skyddas mot nederbörd under lagring och förvaring kan fukthalten öka ytterligare (Pettersson och Uusmann, 2000). För att minimera risken för byggfukt är det viktigt att byggnaden tillåts torka ut innan konstruktionen förses med täta skikt. Se tabell 1 nedan för olika värden på byggfukt i olika material. Material Byggfukt (kg/m 3 ) Betong 0-100 Lättbetong 100-200 KC-bruk 250 Tegel 0 Tegelmurverk 70 Trä 40 Tabell 3.1 Riktvärden för byggfukt i normala inomhuskonstruktioner. (Pettersson och Uusmann, 2000) 3.2.2. Luftfuktighet Luftfuktigheten inomhus styrs i stor utsträckning av den fuktighet som råder utomhus. Fukttillståndet påverkas också av det fukttillskott som övriga verksamheter i byggnaden alstrar. Den fuktmängd som luften innehåller benämns ånghalt. Fuktmängden i luften är betydligt högre på sommaren än på vintern. Luften inomhus tillförs fukt från människor och växter, disk, tvätt, bad och matlagning samt befuktning. Man räknar med att människor avger cirka 40-50 g vattenånga per timme vid låg aktivitet. Den relativa ånghalten inomhus är ungefär 60-70 % under sommaren och 25-30 % under vintern. Luft kan innehålla mer vatten än luft vid högre temperatur. Den relativa fuktigheten styrs av den aktuella ånghalten och temperaturen som råder. Sambandet mellan ånghalt, temperatur och relativ fuktighet visas i figur 3.1. 6

Figur 3.1 Mollierdiagram över relativ luftfuktighet (ACC, 2008) Som diagrammet visar så höjs den relativa luftfuktigheten om temperaturen sänks, förutsatt att ånghalten är den samma. Eftersom luftens ånghalt aldrig kan bli större än mättnadsånghalten bildas kondens då den verkliga ånghalten når mättnadsånghalten, den relativa luftfuktigheten når 100 %. Dygnsmedelvärdet i Sverige för den relativa luftfuktigheten ute varierar mellan 60-80 % på sommaren och 80-90 % under vintern. (Pettersson och Uusmann, 2000), (Petersson, 2007) 3.2.3. Nederbörd Nederbörd förekommer antingen som regn eller snö. Det är främst de horisontella ytorna som påverkas. Tak, terrasser och liknande måste vara vattentäta och beroende på ytans lutning och avrinningsmöjligheter även tåla visst vattentryck. Snö på tak kan särskilt vid fuktig väderlek bli tung och orsaka belastningar med påföljande deformationer på konstruktioner. Därför är det viktigt att tätskiktet utförs med hänsyn till deformationer. Det regn som träffar vertikala ytor s.k. slagregn, drivs av vinden och styrs av hur kraftig den är. Vid varierande temperatur kan nederbörden orsaka skada, vatten kan frysa till is och genom vattnets expansion skapa sprickbildning i byggnader. Smältvatten är ett problem som kan uppstå och en god vattenavledning är att föredra för att hålla vattnet borta. 3.2.4. Markfukt Med uttrycket markfukt menas all den fukt som finns i marken oberoende om den är i vatten eller ånga. Byggnadsdelar belägna under grundvattenytan utsätts för ett direkt vattentryck. Nivån på grundvattenytan varierar kraftigt mellan olika år 1-3 m i skillnad är inte ovanligt. Även 7

byggnadsdelar över grundvattenytan kan utsättas för fuktbelastning genom kapillärsugning. Vid dimensionering mot markfukt skall allt fritt vatten tas om hand på lämpligt sätt t.ex. genom dränering och kapillärbrytande skikt. (Pettersson och Uusmann, 2000) 3.3. Fukttransport Transport av fukt i material och konstruktioner sker på flera olika sätt. Det som har betydelse för fukttransporten är materialens värme- och dess fukttekniska egenskaper. Även konstruktionens uppbyggnad och förekommande fukthalter samt omgivningens värme- och fuktförhållanden inklusive lufttrycksförhållanden påverkar fukttransporten. Fukttransporten sker i ång- eller vätskefas. När fukt transporters i ångfas är det genom diffusion eller konvektion i vätskefas transporteras fukt genom kapillärsugning. Diffusion uppkommer då fuktkoncentrationen i två eller fler medier inte är i balans. Vattenmolekylerna söker jämvikt och går från en högre koncentration till en lägre koncentration tills dess att jämvikt uppnås. Konvektion innebär att fukt drivs genom inverkan av lufttrycksskillnader. Differensen i luftryck är beroende av temperaturskillnader och luftens hastighet. Det bildas strömningarna i luften som medför att fukt transporteras från en plats till en annan. Kapillärsugning sker i materialets porsystem. Hur stor kapillärsugningen kan bli beror porsystemets struktur. Mindre porer medför ökad sugförmåga då stigkraften är omvänt proportionell mot rörets radie. Kapillärsugning är till skillnad från de två ovan nämnda transportsätten ett snabbt sätt för vattentransport. 3.4. Fukts inverkan på material Ett materials fuktinnehåll beror på fuktförhållanden i dess omgivning. Genom att materialet antingen avger fukt till eller tar upp fukt från omgivningen eftersträvas fuktjämvikt. För att så effektivt som möjligt torka ut ett material bör kunskap om vad som händer i materialet vid uttorkning finnas bland de inblandade i produktionen. Hänsyn bör också tas till att materialet kan få deformationer samt bli försvagat p.g.a. mikrobiologiska angrepp. 3.4.1. Uttorkning För att komma i fuktjämvikt och få ut den byggfukt som byggts in behöver materialet ges utrymme för uttorkning. Detta bör ske innan tätskikt tillkommer konstruktionen som hindrar. Uttorkningstiden varierar mellan olika material beroende på dess utformning, dimension och materialegenskaper. Även omgivande lufts temperatur, fuktighet och rörelser påverkar. Uttorkningsförloppet kan delas in i tre faser, där den första har maximalt möjliga hastighet och efterföljande skeden får en avtagande hastighet. I det första stadiet är transportkapaciteten inifrån materialet, fram till ytan, större än eller lika med avdunstningshastigheten. Ytan hålls därmed hela tiden våt och uttorkningshastigheten kan liknas vid avdunstningshastigheten från en fri vattenyta. De egenskaper som i praktiken bör eftersträvas för en effektiv uttorkning, vid första stadiet, är: Låg ånghalt i luften som omger materialet Hög temperatur hos materialet Stor lufthastighet vid ytan av materialet Under torktiden är det viktigt att ventilationen är rätt avvägd. Fuktmättad luft måste hela tiden ersättas med ny torr luft som kan ta upp ny fukt från materialet. 8

Under andra stadiet är fukttransporten inifrån materialet, fram till ytan, mindre än avdunstningshastigheten. Uttorkningshastigheten bestäms därför av denna fukttransport. Med hjälp av små porer i materialet sugs vatten fram till ytan kapillärt. I de grövre porerna sker även en ångtransport som under fasens gång övergår från att i liten grad medverka till att bli den primära transportmetoden. Uttorkningshastigheten är som ovan nämnt avsevärt långsammare i denna fas. Materialets egenskaper och, speciellt, dimensioner spelar här en större roll. Som beskrivs i Träguidens avsnitt om Fukttransport och fuktupptagning, gällande trä sker fuktförändringarna i virket mycket långsamt. Vidare ges ett exempel: För en 25 mm tjock fuktig bräda tar det cirka en vecka att anpassa sig till omgivningens fuktnivå, medan det tar fyra veckor för en 50 mm tjock planka. Kan fuktutbytet endast ske åt ett håll fyrfaldigas tiden tills fuktjämvikt uppnås (Fröbel, 2009). En sammanfattning av förhållandet ges av figur 3.2 nedan. Figur 3.2 Förhållandet mellan ett virkesstyckes tjocklek, torkriktning och torktid (Petterson, 2004) Men man kan även här öka uttorkningshastigheten med hjälp av: Låg ånghalt i luften som omger materialet Hög temperatur hos materialet Lufthastigheten runt materialet spelar mindre roll i den andra fasen, p.g.a. att uttorkningshastigheten här är så låg. Det tredje stadiet börjar när all kapillärtransport upphört och då fukten helt och hållet transporteras som ånga genom de grova porerna. Uttorkningshastigheten avgörs då istället av skillnaden i ånghalt mellan materialet och den omkringliggande luften. En kombination av följande punkter ger ökad uttorkning: Hög temperatur hos materialet medför höjd ånghalt i materialet. Ökad ventilation gör att ånghalten i luften hålls nere, vilket utgör grunden för ångtransporten I ett nyckelfärdigt hus finns ofta byggfukt kvar som kräver uttorkning i flera år. Det är därför viktigt att den som förvaltar eller bor i ett hus är medveten om vad som krävs för att återstående uttorkning kan fortgå utan risk för skador. 3.4.2. Träets fysiska påverkan Vatten förflyttar sig på olika sätt i trä bl.a. beroende på hur mycket vatten dess cellväggar har tagit upp. Då cellväggen har fyllts, betecknas det som att fibermättnadspunkten har uppnåtts. Fibermättnaden uttryckt i fuktkvot ligger vid 28 %. I Att välja trä beskrivs fuktkvoten som kvoten av vattnets massa i fuktigt materiel och massan av det uttorkade materialet (Stener, 2004). Då den nämnda punkten har infallit och det fria vattnet har lämnat fibrernas cellhåligheter, börjar fukten i cellväggarna att lämna träet. Detta ger sitt uttryck i att träet börjar krympa. Krympningen i 9

t.ex. en bräda sker normalt inte rent tangentiellt eller radiellt, p.g.a. att årsringarna i trästycket är krökta. En tumregel som återges i Att välja trä beskriver att de genomsnittliga rörelserna (krympning och svällning) i både radiell och tangentiell riktning är cirka 0,25 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten (Stener, 2004). Beroende på vilken riktning som brädan är utsågad varierar krympningen. Precis som fuktrörelsen i träet är olika beroende på riktningen som fukten transporteras har också krympningen samma förhållande mellan det radiella och tangentiella snittet. Krympningen blir hälften så stor om brädan sågas i radiell riktning. Ett exempel gällande krympning med hjälp av ovan beskrivna tumregel (citerat från Att välja trä ): En golvbräda med bredden 95 mm och fuktkvoten 17 % läggs in i ett utrymme, med ett klimat motsvarande träets jämviktsfuktkvot 10 %. Fuktkvotens förändring 17 10 = 7 fuktkvotsprocent. Brädan krymper 7 x 0,0025 x 95 mm = 1,7 mm i bredd. (Stener, 2004) 3.4.3. Mikroorganismer Byggnadsvirke som utsätts för fukt kan komma att angripas av mikroorganismer. Exempel på dessa är mögel, röta och blånad. Olika trämaterial är olika känsliga och detta visar sig i skillnader i hur mycket fukt som krävs, hur lång tid det tar samt i vilken omfattning ett angrepp av mögel etablerar sig på materialet. Men även temperaturen måste vara gynnsam. Då en fuktteknisk dimensionering ska utföras brukar man, enligt Tillämpad byggnadsfysik, förenklat räkna med att det termiska kritiska området ligger kring 5 C. Det betyder att även om relativa fuktigheten är hög men temperaturen låg så är mögel- och rötaktiviteten låg eller rentav ingen alls (Petterson, 2004). Trä är ett mycket känsligt material. Variationer i mögelresistens kan förekomma mellan olika typer av byggnadsmaterial beroende på ett flertal faktorer, bland annat hur det tidigare har hanterats. Sorteringen av virke är viktig vid förekomst av mögel, röta och blånad. Mögel Svampar som växer på virkets yta är mögel. Tydliga spår av mögel är missfärgning. Detta kan hyvlas eller borstas bort. När virket hanteras på ett olämpligt sätt, till exempel ligger oskyddat under längre tids nederbörd, kan mögelskada uppstå. Virket bör snarast möjligt täckas över och skyddas Regn påskyndar tillväxten av mögel och är det fuktigt ute blir det snabbt en reaktion som leder till mögelsvamp. Viktigt när virket täcks med presenning är att den inte går ända ner till marken. Täckningen ska vara luftig och underlaget som virket ligger på ska kunna få en luftväxling. Annars kan fukten i marken göra att svampar börjar växa. Blånad Även blånad orsakas av svampar som växer in i veden. Påverkan av svamparna blir att vatten lättare tränger in i virket. Blånadssvampar kan också utgöra ett förstadie till rötsvampar. Blånad känns lättast igen om virket som angripits är blått under ytan. Detta kan kontrolleras genom att tälja med kniv. Hållfastheten på virket påverkas inte av blånad men då det ökar fuktigheten omkring det angripna området kan istället röta uppstå. Röta Röta är svampar som växer in i veden dessa vållar nedbrytning av cellerna och förstör bindningen mellan dem. Lagras virket en längre tid i blött tillstånd uppstår röta. Detta leder till en viktminskning och virkets struktur och hållfasthet försämras. Röta uppstår då fuktkvoten överstiger 28 % och omgivande temperatur är 0-40 C. 10

3.5 Fuktproblem och hälsorisker Hur inomhusmiljön påverkas beror på ett antal samverkande faktorer. Vilka föroreningar som orsakar symptom och besvär för människor känner vi inte alltid till men forskning visar att fuktproblem utgör en hälsorisk. Ungefär var fjärde vuxen och vart tredje barn har någon form av allergisjukdom. Ur en miljöhälsorapport 2005 från socialstyrelsen framgår att ca 1000 fall av astma bland barn upp till fyra års ålder kan knytas till fuktproblem (Socialstyrelsen, 2005). I BBR avsnitt 6.5, punkt 6:51 står: Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. (Boverket, 2008) Byggnadsdelar och material med för hög fukthalt kan angripas av mögel, bakterietillväxt och rötsvampar som förstör material. De allergiframkallande orsakerna som förknippas med fukt är förekomst av bakterier, kvalster och flyktiga organiska ämnen som uppstår genom kemiska och mikrobiologiska processer då material angrips av för hög luftfuktighet. Mögel Mögel kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. När den relativa luftfuktigheten överstiger 70 % bildas förutsättningar för att mögel skall växa till. Mögel slutar växa vid lägre luftfuktigheter men dör aldrig ut och kan ibland orsaka dålig lukt. Bakterier Bakterier är normalt inte något problem för en frisk människa men kan ibland orsaka dålig lukt. För att dessa skall kunna växa till krävs likt för mögel hög relativ luftfuktighet. Kvalster Kvalster kan vara ett tecken på dålig inomhusmiljö. Dessa trivs där det är varmt och fuktigt och har en avföring som är starkt allergiframkallande. Flyktiga organiska ämnen(voc) Fuktproblem kan göra att olika ämnen frigörs från material i byggnaden genom nedbrytningsprocesser. VOC är ett sådant ämne och kan orsak irritation i ögon, luftvägar och upplevelse av dålig luftkvalitet. De vanligast förekommande symtomen pga. fuktproblem är luftvägsinfektioner, irritation i ögon och luftvägar, hosta, astmatiska besvär, trötthet och huvudvärk. I miljöhälsorapport 2009 från socialstyrelsen framgår att 18 % (1,2 miljoner vuxna) bor i bostäder med synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt. Tusentals personer beräknas ha luftvägsbesvär på grund av fukt- och mögelskador i sina hem. (Socialstyrelsen, 2009) Den slutsats som av detta framgår är att fukt- och mögelskador i byggnader måste åtgärdas. Ett delmål i det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att: år 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Hälsoindikatorer kopplade till delmålet är bl.a. bostäder med fukt och mögel. 11

4. Teoretisk virkeshantering Kapitlet beskriver övergripande hur virke ska hanteras under olika omständigheter och vilka åtgärder och kontroller som bör göras. 4.1. Levererat virke Vid användning av virke är det viktigt att det hanteras på rätt sätt från leverans tills att det är inbyggt. Krav som bör uppfyllas på levererat byggvirke är att det är paketerat/emballerat och regnskyddat på regelrätt sätt samt att det vi leverans har korrekt fuktinnehåll. Mottagaren av byggnadsvirket bör kontrollera kvantitet, dimension, kvalitet och fuktkvot genom stickprov för att kontrollera att krav har följts. Skulle kraven inte vara uppfyllda skickas virket tillbaka till leverantören och ersätts med material som klarar kravnivån. Om virket lastas ur en lastbil bör det omedelbart regnskyddas på lämpligt sätt med täckning av presenning. Presenningen ska inte ligga mot virket eller täcka hela vägen ner till marken då marken anses ha en relativ fuktighet 100 %. Istället ska luften ges möjlighet att ventileras bort. Ligger presenningen an mot materialet kan den uttorkade fukten från materialet kondensera mot presenningen och återföras till virket. Virke som ska användas vid inbyggnad i rumsklimat ska vara 6-sidigt plastemballerat eller planeras för att omedelbart byggas in när det levererats. Då ska byggnaden varit uppvärmd en tid till rumstemperatur. Finns det inte möjlighet att planera för detta måste virket lagras i ett utrymme med ett klimat som gör att virket fortfarande uppfyller kraven när det ska användas. Virkets bandning och emballage bör behållas tills det ska byggas in i byggnaden. Planering av leveranser är mycket viktig för att kunna bibehålla en bra logistik på arbetsplatsen det bidrar också till en renare och säkrare arbetsplats. Byggarbetsplatsen ska ses som en monteringsplats inte en förvaringsplats. Därför bör Just-In-Time principen användas den bygger på att planera så att material levereras till inbyggnadsstället vid inbyggnadstillfället och inte till ett materialupplag på arbetsplatsen. 4.2. Skydd mot nederbörd Byggnadsvirket ska skyddas mot regn och blötsnö. Skyddet kan vara undertak och då kan virkespaketen stå utan täckning. Finns det inte väggar bör det finnas någon slags täckning exempelvis pappers- eller plasttäckning. Idag finns system på marknaden som kallas täckta paket. De klarar att stå utomhus en längre tid utan att ta skada. Viktigt är att täckningen inte är skadad annars kan vatten tränga in i paketen. Vid fel på täckning, se figur 4.1 nedan, ska paketet omplaceras under tak Figur 4.1 Exempel på hur det kan se ut vid ett virkesupplag på en byggarbetsplats (Esping, Salin, Brander, 2005) 12

4.3. Upplag och markfukt Förutom som skydd mot nederbörd, bör också övertäckningen av virke göras med hänsyn till markfukt. Presenningen bör, som tidigare nämnt, inte gå ända ner till marken. Markfukten gör då virket fuktigt vilket kan leda till mögel. Med ett upplagsavstånd på minst 15 cm ovan mark får virket det mellanrum som behövs för att tillräcklig luftning ska vara möjlig. Detta inkluderar också det nödvändiga utrymmet som trucken kräver. Många exempel på lagringsutföranden finns. Från enkla träregelkonstruktioner där presenningen i ovankant hålls ifrån virket och hänger ner längs sidorna till uppstolpade profilerade skärmtak med lutning. Vidare kan skjul och andra tillfälliga virkesförråd byggas med byggställningar och större presenningar, se bild 4.2 nedan. En ännu bättre lösning, som också passar bra vid uttorkning, är att förvara virket i låsbara containrar. Figur 4.2 Två exempel på lagringsutfaranden där virket skyddas från nederbörd och markfukt (Esping, Salin, Brander, 2005) 4.4. Lagring av inomhusmaterial Material som ska användas inomhus bör levereras skyddat i ett 6-sidigt diffusionstätt plastemballage, för att undvika fuktupptag. Materialet bör även förvaras i inomhusmiljö men kan en kort tid förvaras i utomhusmiljö. Detta förutser naturligtvis att emballaget är helt. Inomhusfuktkvot i landet varierar men medeltalet ligger vid 8 %. Fuktkvoten för inomhusmaterialet bör därför inte överstiga detta värde vid mottagning. Vissa inomhusförhållanden kan dock vara för torra för materialet. Detta gäller både för inomhusmaterial och vid prefabricering av fasadelement. För att undvika följden av att materialet deformeras kan det ibland vara bra att låta plasten ligga kvar även inomhus. På så sätt behålls rätt fuktkvot i materialet. 4.5. Om virket har utsatts för vatten Så tidigt som möjligt efter att virket blivit utsatt för väta, bör det ges chansen att torka ut igen. Som tidigare nämnts finns risken för att materialet sväller för att i ett senare, inbyggt, skede torka ut och krympa på ett oberäkneligt sätt. Vidare är också angrepp från mikroorganismer en stor risk. Om ett paket med virke, utan eller med skadad inplastning, utsätts för väta binds vattnet kapillärt mellan virkesstyckena. Uttorkningen tar sedan lång tid och stor risk för mögelangrepp föreligger om inte åtgärder utförs. En vanlig åtgärd är att lägga upp virket på ströläkt med utrymme för luften att ta med sig fukt från virkets alla sex ytor. För att ytterligare minska torktiden kan placeringen av virket vara under tak med värmefläktar samt att en tillfredställande ventilation som hela tiden för in ny torr luft. Genom att hålla en viss temperaturskillnad mellan uteluften och lagerluften kan en valfri jämviktsfuktkvot hållas i lagret, står det beskrivet om figur 4.3 nedan. Diagrammet visar den temperatur som fläktarna bör ha då torkkraften (=virkets fuktkvot dividerat med den 13

jämviktsfuktkvot som luften ger) är 3. Denna torkkraft är ett bra riktningsvärde för att torka ut virket effektivt. Vidare ges följande exempel ur ovan nämnda skrift: om virkets fuktkvot är 24 % ska luften i containern ge en jämviktsfuktkvot på 24/3 = 8 % (Esping, Salin, Brander, 2005). Därefter läser man av temperaturen som fläkten ska avge i diagrammet, figur 4.3, nedan. Viktigt är sedan att ventilera bort den borttorkade luften. Även impregnerat virke ska skyddas mot nederbörd och torkas. Även om det ofta slarvas med just detta på byggarbetsplatser är fuktkvotskraven för de båda sorterna detsamma. Impregnerat virke möglar likt oimpregnerat men har fortfarande ett säkert skydd mot röta. Figur 4.3 Genom att hålla en viss temperaturskillnad mellan uteluften och lagerluften kan en valfri jämviktsfuktkvot hållas i lagret. Figuren är baserad på klimatet i mellersta Sverige under 1969. Kurvorna kan även användas för att hålla en lämplig temperatur i slutskedet av ett bygge för att undvika uppfuktning av träet i byggnaden. De angivna temperaturkurvorna är gränser mellan torkning och uppfuktning. Ju högre temperatur man har i förhållande till de ovan angivna temperaturkurvorna desto större torkkraft har man (Esping, Salin, Brander, 2005) 4.6. Plastade paket Emballerade paket ger ett bra skydd mot både nederbörd och nedsmutsning på arbetsplatsen. Virke med låg fuktkvot (lägre än 15 %) för inomhusbruk ska vara emballerat med plast runt alla sex sidor och bör förvaras inomhus. För paket med virke som ska användas utomhus gäller att eventuella skador som uppkommer vid avlastningen direkt repareras och att paketet inte läggs direkt på marken. Skador på paketet kan uppkomma och markfukt kan tränga upp i virket. Under byggtidens gång bör det helst placeras under tak med god ventilation. Noga är att paketet alltid täcks igen efter användning. Om plasten är av genomskinlig typ är det viktigt att det inte utsätts för direkt solljus under längre tid. Virket kan börja brytas ned och få en mörk och grå missfärgning på ytan. Då virket torkas upp på solsidan, rör sig fukten till skuggsidan och efter en tid riskerar virket att mögla. En sista effekt av direkt solljus är att vidhäftningsförmågan för färg på virket blir avsevärt sämre. 4.7. Väderskydd Då ett hus av trä, i byggskedet, är oskyddat från väder och vind finns stor risk för att nederbörd kan göra träet på arbetsplatsen fuktigt. Det gäller både för materialet som ligger utomhus, i väntan på att användas, och det som har använts i byggnaden. Syllen är det vanligaste problemet och den svåraste delen att torka ut. Den tid detta tar med byggtorkar överstiger ofta den tid som det i praktiken finns 14

utrymme för. I SP Trätek - Fukt i trä för byggindustrin tillägger författarna att Ett nederbördsskyddat byggande ger också kortare torkningstider för byggfukten (Esping, Salin, Brander, 2005). Vid övervägande om väderskydd behövs, finns ett antal frågeställningar som kan vara till hjälp. Det gäller också att välja rätt skydd efter det behov som finns på platsen. Vilken typ av arbete ska utföras? Vissa arbeten är mindre lämpade för utsatthet av kyla och regn. Målning, gjutning och isolering är exempel på utföranden där respektive material blir påverkat negativt. Vilken årstid och var i landet ska arbetet utföras? Väderpåverkan under året skiljer sig mycket i Sverige. Vid en arbetsplats där aktiviteten sträcker sig över vinterhalvåret underlättar ett väderskydd mycket. Kustklimatet skiljer sig från inlandsklimatet och det nordligare delarna skiljer sig från de sydliga. Är väderskydd ekonomiskt och tidsmässigt försvarbart för ditt objekt? Skyddet kostar givetvis en del pengar i form av hyra, montering och demontering. Men förutom att arbetsmiljön blir bättre, är själva anledningen till att man upprättar väderskydd att göra arbetet mer effektivt utan störningar, som i slutändan ska spara in pengar. I vissa fall finns inget val, då eftersträvad kvalité kräver väderskydd. Olika typer av kalkyler finns att följa för att undersöka vinstmöjligheten. Hur skall arbetsmiljön vara på din byggarbetsplats? Om man vill vara mån om sina medarbetares säkerhet och trivsel på arbetsplatsen är väderskyddet en bra lösning. Arbetsförhållandena blir ofta påverkade negativt vid utsatthet av dåligt väder. Ett klimat befriat från vind och nederbörd är mindre slitsamt att arbeta i, samt att olyckor och skador minskas. Vid varma tidpunkter på året gör solen luften i tältet varm och fuktig. Även mark- och byggfukt höjer luftfuktigheten under hela året. Därför gäller det att en tillräcklig ventilation finns, gärna RF-reglerad, som ger en behaglig arbetsmiljö. Exempel på ett mobilt väderskydd ges i bild 4.4 nedan, där intäckningen anpassas efter var det behövs. Figur 4.4 Exempel på väderskydd som kan förflyttas i sidled (Selander, Wall, 2006) 15

4.8. Mottagningskontroller Virke genomgår en 3 stegfas fram till inbyggnad, se figur 4.5 nedan. Fuktkvotsförändringar och mögeluppkomst kan uppstå i alla steg beroende på hur virket hanteras och lagras. Redan vid beställning är det viktigt att köpare av virke ställer rätt krav på den fuktkvot han behöver annars kan det bli svårt att få rätt vid eventuell reklamation. Figur 4.5 Virkets väg från sågverk till inbyggnad (Esping, Salin, Brander, 2005) Trämögel och fuktkvotskontroll skall göras direkt efter leverans. Kontrollerna utförs vid mottagningskontrollen för att säkerställa att virket inte utsatts av för hög fuktkvot och mögelpåväxt på grund av felaktig lagring och leverans. Om vid en sådan kontroll inga svampar observeras visuellt betyder det inte att virket är fritt från svampar då trämögel inte syns i sina första stadier. En visuell kontroll av trämögel kan göras enkelt. Virke med för ögat synligt trämögel ska inte byggas in i hus. Trämögel i mindre mängder kan antingen hyvlas eller kapas bort. I vilka mängder trämögel får förekomma innan reklamation kan göras beror på vilka krav köparen ställt vid beställning. Fuktkvoten varierar inom ett virkesparti och ett virkestvärsnitt men ur trämögelsynpunkt är det ytfuktkvoten som är viktigast samt att bedöma om det finns virke med en tvärsnittsmedelfuktkvot större än 20 %. Mottagningskontroll- olika system Mottagningskontroller av virke bör genomföras på grund av två anledningar. Den ena är att kontrollera om virket är lämpligt för husbyggnad och den andra är att bedöma om kvaliteten på virket motsvarar den beställda varan eller om reklamation skall göras. Man får alltså skilja på mottagningskontroll för inbyggnad och kontroll för reklamation. I det första fallet kan man nöja sig med en enkel kontroll för att spara tid. Dessutom skall ytfuktkvoten i det yttersta virket i virkespaketen kontrolleras, vilket enligt den nya EN- standarden SS-EN 14298 inte ingår i kontrollen för reklamation. Vid misstanke om felaktig leverans skall kontrollen göras för eventuell reklamation varvid antal mätningar blir stort. Felaktig leverans måste bevisas med en korrekt metod vilken finns beskriven i en ny EN- standard SS-EN 14298. Mottagningskontroll för reklamation sker enligt den standard som anges i köpekontraktet, vanligtvis SS-EN 14298. Mottagningskontrollen är olika beroende på om virkespaketets emballage är skadat eller helt: Mottagningskontroll - defekt emballage - Om virket inte levererats med nederbördsskyddande emballage eller om emballaget skadats är risken stor att virket uppfuktats och att fuktkvoten är över 20 %, vilket gynnar mögelpåväxt. 16

- Vid misstanke av uppfuktat virke tas emballaget tas bort för visuell besiktning av trämögel och fuktkvotsmätning. - Fuktkvotsmätning utförs i totalt 4 virkesstycken, 2 i översta och 2 i andra virkeslagret. Mätningar utförs mitt på plankans längd. Paket med skadat emballage ska trämögelkontorolleras och fuktkvotsmätas intill emballageskadan. Fuktkvoten mäts på virkets flatsida med resistansfuktkvotsmätare. - Ytfuktkvoten mäts mitt på virkets flatsida med elektroderna orienterade tvärs virket. - Virkets (tvärsnitts)medelfuktkvot mäts i samma punkter som ytfuktkvoten men med elektroderna orienterade i virkets längdriktning. Inslagsdjupet skall vara 0,3 gånger virkestjockleken. Mottagningskontroll - helt emballage - 4 fuktkvotsmätningar görs, 2 mitt på paketets ena respektive andra långsida. Mätningarna görs på virkets kantsida. Inslagsdjupet skall vara 0,3 gånger virkestjockleken och mätningen görs mitt på virkets långsida. Elektroderna slås in i kantsidans mitt orienterade i virkets längdriktning. - Ytfuktkvoten mäts i 4 virkesstycken och mätningen görs mitt på virkets flatsida med elektroderna orienterade tvärs virket - Virkets (tvärsnitts)medelfuktkvot mäts i samma punkter som ytfuktkvoten men med elektroderna orienterade i virkets längdriktning. Inslagsdjupet skall vara 0,3 gånger virkestjockleken. Mätningarna enligt ovanstående punkter får inte överstiga kritiska fukttillstånd enligt tabell 4.1 nedan: Tabell 4.1 Förslag till kritiskt fukttillstånd uttryckt med RF för mögelpåväxt vid rumstemperatur (Esping, Salin, Brander, 2005) Mikrobiell nedbrytning av virke startar för det mesta i virkesytan när ytfuktkvoten är för hög. Mätning bör i första hand därför göras i virkesytan för att bestämma om det finns risk för mögelangrepp. Vid bestämning av ytfuktkvoten används resistansfuktkvotsmätare. Elektroderna skall vara 8-10 mm långa för tillräckligt litet kontaktmotstånd. Elektroderna lutas mot virkesytan så att det bildas en vinkel på 20-30 grader. Elektrodspetsarnas mantelytor pressas ner mot virkesytan så att halva mantelytan trycks ner i träet och fuktkvoten kan avläsas. Mätmetoden ger 0,5-2 fuktkvotsprocent 17