Kanarieaktuellt ett medlemsblad för Svenska Kanarieklubben nr 1 2013 SKM 2012 i Balkåkra sidorna 9 12 Kallelse till årsmöte! Sidan 4 Svar till Jordbruksverket Sidan 7 Kanariehobbyns mångfald Sidorna 14 18 http://hem.passagen.se/kanarieklubben
GLOSTER, FIFE FANCY GUL LIPOKROM, GLOSTER GRÖN OCH GUL LIPOKROM, GULDAGAT, FIFE FANCY, GLOSTER, BORDER JAPAN HOSO, LIZARD, SCOTCH FANCY NORDHOLLÄNDARE GIBOSO ESPANOL MELADO TINERFENO GRÖN LIPOKROM OLIKA SORTER AV MOSAIK Bertil Ahlqvist Geijersgatan 35 A 216 18 LIMHAMN 0707-17 27 47 Birgitta och Bengt Rasmusson Flisgatan 5 263 38 HÖGANÄS 042-34 99 89 Kjell Antonius Oscarsgatan 7 C 271 40 YSTAD 0411-698 11 Kurt Fredriksson Lorentz Nils väg 10 245 32 STAFFANSTORP 046-25 63 41 Saeed Gharabi Kometgatan 6E 784 53 Borlänge 0736-72 38 81 Juan Pedro R. Santana Hägerstensvägen 97A 126 49 HÄGERSTEN 0705-25 51 03 Lars-Ola Nilsson Lilla Tobaksgatan 1 271 41 YSTAD 0411-732 76 / 0732-43 79 11 Goran Miletic Heimdalsgatan 6 195 59 Märsta 0736-77 99 28 2
Nytt år och ny häcksäsong! Nu börjar det roliga. Efter vad jag hört har en del redan första kullen kläckt. Själv planerar jag att sätta ihop paren andra veckan i februari om allt går som det skall. Sju medlemmar från klubben åkte ner till den tyska utställningen i januari. Som vanligt bedövande stort och spännande. Försäljningsavdelningen var däremot en besvikelse med betydligt färre djur än normalt. Men bussen hem var fullastad med allt från uppmatningsfoder till burgaller och vitaminer. Här i tidningen kan du se vårt svar till Jordbruksverket angående förslag till ändring av storlek på utställningsburar. Förslaget är att utställningsburen skall ha samma mått som den vanliga buren, vilket ju skulle omöjliggöra offentliga utställningar i framtiden och få Sverige att framstå som världens konstigaste undantag. Själv skulle jag aldrig vilja utsätta mina fåglar för att fara runt i 80 cm breda trådburar. Jag tycker alldeles för mycket om dom för det. Det är bara att hoppas att man lyssnar på våra synpunkter. Men som liten organisation har vi inte mycket att sätta emot. Vi får väl göra som dom första kristna gjorde med sin religion - träffas i smyg och tysthet. Tillsvidare kan vi bara hoppas på det bästa och tro på förnuftets seger. Återstår bara att önska alla våra medlemmar en riktigt bra häckningssäsong med många glada ungdjur på pinnen. Bertil 1/2013 KANARIEAKTUELLT Medlemsblad för SVENSKA KANARIEKLUBBEN Redaktör och ansvarig utgivare Bertil Ahlqvist, Geijersgatan 35 A, 216 18 Limhamn, 0707-17 27 47 SKK:s STYRELSE Ordförande Bertil Ahlqvist, Limhamn, 0707-17 27 47 Kassör John Hansen, Staffanstorp, 046-25 36 66 Sekreterare Kurt Fredriksson, Staffanstorp, 046-25 63 41 Ledamot Kjell Antonius, Ystad, 0411-698 11 Ledamot Lennarth Blomqvist, Malmö, 040-917686 Suppleant Meta Bergqvist, Vellinge, 040-839 38 Suppleant Nils Jönsson, Åhus Kontaktman Kurt Fredriksson, Staffanstorp, 046-25 63 41 Kontaktman / Stockholm Juan Pedro R. Santana, 0705-25 51 03 Kontaktman / Norrland Ingemar Hedlund, Umeå, 0705-47 68 05 SKK:s hemsida http://hem.passagen.se/kanarieklubben SKK:s PlusGiro 534337-1 3
Kallelse till årsmöte NÄR: Lördagen den 16 mars klockan 11:00. VAR: Ystadklubbens lokal i Klondyke Anmälan: Kurt Fredriksson, senast den 10 mars. Telefonnummer: 046-25 63 41 eller 0707-17 13 77 Ystad 4
Annonsörer i Kanarieaktuellt Du som har stående annons i Kanarieaktuellt betalar samma pris som tidigare, dvs 50 kronor. Även denna avgift kan du betala på det medsända kortet. Vi har plats för fler annonsörer. Du kan också få din annons på vår hemsida (http://hem.passagen.se/kanarieklubben) utan extra kostnad. Skriv + hemsida på inbetalningskortet. Välkomna till SKK 86. Lars-Eric Ejehag Onsjögatan 1 266 33 Munka-Ljungby 88. Kristina Sandberg Bölevägen 15 B 904 31 Umeå 89. Bachir Maliani Augustenborgsgatan 14 C 214 47 Malmö 53. Magnus Olsson Kulladalsgatan 20 C 215 64 Malmö 55. Miloja Stajcic Linehedsvägen 67 302 52 Halmstad 5
SKK:s årsavgift för 2013 Seniormedlem: 300:- Familjemedlem: 25:- Familjemedlem skall ha samma adress och kan endast kopplas till senior. Junior (under 18 år): 25:- Årsavgiften vill vi ha senast den 15 mars. Postgiro 534337-1. Betalar du senare kommer du inte med i matrikeln. Vill du ha din e-postadress i matrikeln så ange det på inbetalningskortet. Ringar Årsringar Ringar säljs i tiotal. Pris 45 kronor + 10 kronor för porto. Ange vilken ras det gäller eftersom vi har flera storlekar! Plastringar Öppna plastringar finns i en rad färger. Ringar säljs i tiotal. Pris 15 kronor + 10 kronor för porto. Du beställer och betalar över postgiro 534337-1. Glöm inte att ange namn och adress. 6
Svenska Kanarieklubbens svar angående förslag 6 kap 7 om undantag för burmått vid fågelutställningar. De burar som nästan undantagslöst används vid kanarieutställningar, s.k. Würsterburar, används idag över hela världen. På de stora kontinentala utställningarna, med upp till 12.000 utställda fåglar, är kontrollen från både djurskyddsrepresentanter, COM och utställningsveterinärer betydande. Det gäller i samtliga de stora utställningsnationerna Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike osv. Här är man överens om att denna bur är optimal för förutsättningarna. Buren är en s.k. lådbur som ger fågeln skydd från alla sidor utom fronten. Det är just detta skydd som gör att fågeln känner trygghet och visar det genom att lugnt hoppa mellan pinnarna. Det är kanske en fågel på tusen som flaxar till oroligt och det är i princip alltid en hane som irriterar sig på en annan hanes sång. Det faktum att merparten av hanarna sjunger regelbundet under utställningen visar ju också på att djurens normala beteende inte störs av situationen. En stressad eller störd fågel sjunger inte. Att ersätta utställningsburen med den vanliga buren skulle utsätta fågeln för onödiga risker, eftersom den vid orosbeteende skulle kunna få upp en högre hastighet i sitt rörelseschema. Dessutom skulle det omöjliggöra utställningar rent praktiskt och utrymmesmässigt, eftersom enskilda uppfödare kan ställa ut 20 fåglar eller fler. För information kan meddelas att vi i Sverige nästan uteslutande ställer ut s.k. ettårsfåglar, fåglar födda i början av året ställs ut samma höst. Utställningen är tre dagar, med en dags bedömning av internationella domare och två dagars utställning, varvid fåglarna hämtas hem på eftermiddagen andra utställningsdagen. Utställningsburen används alltså tre dagar i fågelns hela liv! För att fågeln skall vänja sig vid buren kopplar man samman denna med den vanliga buren så att fågeln fritt kan röra sig mellan de båda miljöerna under några veckor. Det gör dom gärna eftersom frukt, grönt och godsaker serveras för avhämtning i utställningsburen. Som framgår av ovan sagda skulle ett slopande av undantaget för burmått vid fågelutställning omöjliggöra fortsatta kanarieutställningar och därmed slå bort förutsättningarna för en öppen bedömning av avelsarbetet. Vår övertygelse är att det inte finns några evidensbaserade skäl att införa denna regeländring. Tvärtom är kanarieutställningar ett lysande exempel på hur varsamt en djurutställning kan genomföras. Jämför med hur utställningsburar för duvor, höns och kaniner ser ut. Eller situationen vid lantbrukets utställning av får, getter och grisar, där klasser av barn stojar runt för att titta på och klappa djuren. Bertil Ahlqvist Ordförande i Svenska Kanarieklubben 7
Rena kanariefrö Kanarieblandning Siskeblandning +30 ytterligare frösorter Susage rusk, frontgaller, massor av olika äggfoder mm www.zooimporten.se
Svenska Mästerskapen i Balkåkra 2012 SKM 2012 2012 års SM mönstrade färre fåglar än tidigare år. Det berodde dels på att färre medlemmar valt att ställa ut, dels på att årets häcksäsong var mindre lyckat än ett normalår. Det har inte bara drabbat Sverige. På den stora tyska utställningen berättade tyska uppfödare om 2012 som ett motgångarnas år. Men de fåglar som visades upp i Balkåkra höll genomgående klass. Kjell Antonius dominerade prispallen stort (som vanligt). Kurt Fredriksson höll sig också väl framme. Årets rookie var junioren Anton Kjellberg som kom med en rad fina Fife. Måtte han hålla vid! Vi behöver fler unga entusiaster i föreningen. Tyvärr fick vi inte träffa Anton, eftersom han spelade innebandy vid tiden för prisutdelning. Men syster Sanna ställde upp och hämtade priserna. Stort grattis till alla pristagare! Hela listan har du här i tidningen. 9
Prislista vid SKM 2012 FÄRGKANARIER Poäng Utställare 401 Svarta Guld Grön 90 p Lars-Ola Nilson Silver Grön 89 p Kjell Antonius Brons 402 Agat Guld 91 p Kjell Antonius Silver Brons 406 A Vita lipokrom Guld 90 p Kjell Antonius Silver 89 p Kjell Antonius Brons 406 B Gula lipokrom Guld 90 p Kjell Antonius Silver 89 p Kjell Antonius Brons 89 p Kjell Antonius 406 C Kobolt Guld 91 p Kjell Antonius Silver 90 p Kjell Antonius Brons 90 p Kjell Antonius RASKANARIE 422 Scotch Fancy Guld 91 p Kurt Fredriksson Silver 90 p Kurt Fredriksson Brons 90 p Kurt Fredriksson 10
424 Japan Hoso Guld 91 p Kurt Fredriksson Silver 91 p Kjell Antonius Brons 90 p Kurt Fredriksson 431 Raza Espagnola Guld Silver 89 p Kurt Fredriksson Brons 432 Yorkshire Guld 91 p Bachir Maliani Silver 90 p Meta Bergqvist Brons 90 p Meta Bergqvist 441 Border Fancy Guld 90 p Kjell Antonius Silver 90 p Kjell Antonius Brons 89 p Meta Bergqvist 442 Fife Fancy Guld 92 p Anton Kjellberg Silver 92 p Kjell Antonius Brons 91 p Anton Kjellberg 443 Norwich Guld 90 p Samir Bader Silver 89 p Samir Bader Brons 454 Gloster Corona Guld 92 p Kjell Antonius Silver 91 p Samir Bader Brons 91 p Samir Bader 455 Gloster Consort Guld 91 p Kjell Antonius Silver 90 p Samir Bader Brons 90 p Samir Bader 11
455 Tysk Toppad Guld Silver 89 p Kjell Antonius Brons 461 Lizard Guld 91 p Kurt Fredriksson Silver 90 p Kurt Fredriksson Brons 89 p Kurt Fredriksson VANDRINGSPRISER Klubbmästare Kjell Antonius Klubbmästarklockan Kjell Antonius Bästa färgkanarie - SKKs vandringspris Kjell Antonius Bästa raskanarie JFK:s vandringspris Kjell Antonius Bästa färgkollektion Berit Jörgensens vandringspris Kjell Antonius Bästa raskollektion DKK:s vandringsprid Kjell Antonius 12
Bästa Border eller Yorkshire vandringspris med replik Bachir Maliani Bästa förstagångsutställare Anton Kjellberg Bästa junior Anton Kjellberg 13
Kanariehobbyns mångfald Av Ingvar Svanberg Kanariefågeln har funnits i människans vård i över 500 år och under denna tid har det muterats fram olika varianter som renavlats. Precis som för duvor, hundar, hästar och katter finns det därför, vid sidan av de vanliga oförädlade kanariefåglarna, en rad olika raser. Det är framför allt i Storbritannien, Mellaneuropa och Sydvästeuropa som särskilda raser omhuldats. Parallellerna med hundaveln och dess uttryck i standarder, organisationer och ständiga förbättringar är många. Under senare år har man i Nordamerika varit angelägen om att få egna nationella raser erkända, exempelvis Columbus Fancy som är ett resultat av en medveten avel som tog sin början på 1920-talet. Från Iran rapporteras att man tagit fram en egen sångarras, Persian Singer, medan man i Australian stoltserar med en ras som kallas Australian Plainhead Canary. I Sverige eller övriga Norden finns inga motsvarigheter och förutom harzersångare har raskanarier varit ganska lite företrädda, även om det funnits och finns entusiastiska odlare för åtminstone några raser. Precis som nya hundraser måste kanarieraser erkännas av nationella organisationer eller den internationella Confédération Ornithologique Mondiale (C.O.M.) för att kunna ställas ut. Föreningar och utställningar Det tillkommer ständigt nya raser som erkänns av C.O.M. och som visas på kanariefågelutställningar världen över. Hur många raser som finns idag är oklart, men förutom färgkanarier räknar man åtminstone ett 40-tal. Man brukar indela kanariefågelraserna i sångkanarier, figurkanarier och färgkanarier. Det verkar dock som om kanarieuppfödarna, till skillnad från exempelvis de som föder upp rashundar, inte håller så strikt på renrasighet, utan kan använda exemplar av olika raser för att förbättra egenskaperna hos den ras man särskilt intresserar sig för. På så sätt undviker man också degenerationsproblem och den bristande fertilitet som ibland följer med allt för renodlade raser. Odling av raskanarier är en spännande gren av kanariehobbyn och kräver kunskap och skicklighet. Belöningen är framgångar på utställningar, för att inte tala om vackra och säregna fåglar. Även i Sverige hålls utställningar där kompetenta, ofta från utlandet inlånade domare, bedömer fåglarna. Här är dock expositionerna blygsamma tillställningar jämfört med de jättestora tilldragelser med tusentals utställare som man kan se i exempelvis Tyskland eller Spanien. 14
Runt om i världen finns det så pass många uppfödare av enskilda raser att de kan bilda egna föreningar. Den populära glosterkanarien, framtagen på 1920-talet av en Mrs L. Rogerson ifrån Cheltenham, Gloucestershire, har exempelvis egna föreningar för uppfödare inte bara i hemlandet, utan även i Australien, Belgien, Förenta Staterna, Italien, Kanada, Malta, Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Spanien och Turkiet. Världens glosteruppfödare kan därför förenas i International Gloster Breeders Association, grundad 1966 med över 900 medlemmar. En lokal ras från England har på samma sätt som hundraser blivit en globaliserad angelägenhet. Förhållandet är likartat för andra raser. Flera raser är ganska sällsynta, och många av de gamla raserna i Storbritannien drabbades hårt av andra världskriget, samtidigt som de fick svårt att konkurrera med nya, mera lättodlade raser. Därför finns det specialföreningar, såsom Old Variety Canary Association, som slår vakt om raser som Lancashire, Scotch Fancy, Old Crested och Lizard Fancy. Sångkanarier Sången är den egenskap som man först förädlade hos kanariefågeln. Goda sångare prisades redan av de tidiga författarna. Särskilt i Tyskland och Spanien har man lagt sig vinn om att utveckla sångkanarier. Mest kända är förstås de tyska rullsångarna, harzersångarna, som under 1800-talet förädlades av gruvarbetare kring staden Sankt Andreasberg i södra Tyskland, ett avelsarbete som avancerade till en hemindustri med omfattande export inte bara över den europeiska kontinenten, utan också till Förenta staterna och Ryssland. Enorma mängder harzerkanarier skickades med järnväg och ångbåt för att glädja människor runtom i världen. Mindre känd är saxonkanarien, som var i ropet i synnerhet på 1960-talet. Den har också sitt ursprung i södra Tyskland. Under senare år har den spanska timbradon blivit populär i Sverige, mycket tack vare inflyttade uppfödare från Spanien och Kanarieöarna. Denna sångras förefaller numera vara mer tillgänglig än den gamla harzerrasen. Den har lång hävd på Iberiska halvön, men erkändes först 1962 av C.O.M. som en egen ras. I storlek och utseende står den vildformen ganska nära. Förutom i hemlandet Spanien är den särskilt populär i Nord- och Sydamerika (Colombia, Argentina). I Förenta staterna har man med hjälp av harzersångare och andra raser odlat fram en American Singer, vars sång påminner om de tyska rullsångarna. På Irland finns också en Irish Roller, älskad av irländarna, men helt okänd utanför landets gränser. I Belgien har harzersångaren sedan länge konkurrens med en ras som i hemlandet kallas waterslager (på franska malinois). Den började odlas fram i och kring staden Mechelen för si så där 150 år sedan och har under senare år blivit allt populärare. Rasen är ganska stor och vanligen ljusgul till färgen. Som sångfågel är den populär i många delar av världen, inklusive Förenta
staterna, Kanada, Ryssland, Grekland, Italien, Kroatien, Spanien, Turkiet och Afghanistan. Även i Sverige finns enstaka uppfödare av denna ras och den lilla entusiastiska skara som seriöst ägnar sig åt den avhåller årliga tävlingar med inbjuden domare från Belgien. Efter det kalla krigets slut har världen också fått upp ögonen för så kallade ryska sångkanarier. De har länge odlats bakom järnridån, men har nu också kommit att uppmärksammas i Västeuropa och Förenta staterna. Den tycks ha fått en viss efterfrågan i Mellersta Östern. I Iran har entusiastiska uppfödare de senaste tjugo åren tagit fram en persisk sångkanarie (Persian Singer), som av youtube-visningar att döma har mycket märkliga sångturer. Figurkanarier Under denna rubrik ryms en rad ganska olika raser där man lagt vikt vid deras utseende och kroppshållning. Några av dessa raser är mycket gamla och räknar sina anor åtminstone till 1700-talet, kanske ytterligare ett århundrade tillbaka, medan andra är framtagna genom medveten avel under 1900-talet. Man brukar urskilja några huvudgrupper bland figurkanarierna. Särskilt i England har man länge vurmat för figurkanarier. Lizard-kanarien är den äldsta, som kännetecknas av sin märkliga färgteckning. Dess mörka vingar och stjärt samt mörka ryggfjädrar med ljusa fjäderkanter ger den ett närmast fjälligt utseende. På huvudet har den en gul eller vit kalott. Den anses ha kommit till England med hugenottflyktingar. Efter andra världskriget återstod bara ett 50-tal exemplar av denna ras, men tack vare eldsjälar som A.W. Smith och Robert H. Yates samlade man de sista exemplaren 1945 och lyckades rädda rasen till eftervärlden. Med denna lilla avelsbas utvecklade man den på nytt och nu finns den spridd över hela världen, älskad av alla som lärt känna den. Närmast mytisk är den s.k. London Fancy, en mycket liten kanariefågel, gul till färgen med svart teckning på vingarna. Den anses ha uppstått ur lizardkanarien och hade sin storhetstid redan från 1830- talet, kanske tidigare. I en bok tryckt 1834, med en avbildning, är den redan mycket etablerad och det uppges att uppfödarna träffades på namngivna Coffee Houses för utställningar. Det får väl betraktas som början på föreningslivet omkring kanariefåglar i England. Den dog emellertid ut med första världskriget, och när odlare vände tillbaka från slagfältet fanns bara åldriga exemplar kvar, och rasen kunde inte räddas. Alla försök att återställa den har hitintills misslyckats, men trots det får den alltid ett behörigt utrymme i kanariefågelböcker. Mera moderna mindre figurkanarier är den redan nämnda Gloster Fancy, vidare Border Fancy som odlades fram på 1880- talet i gränsområdet mellan Skottland och England, samt Fife Fancy, skapad på 1950- talet i Skottland och den minsta av nu kända kanarieraser. Så sent som på 1980-
talet tog odlare i Staffordshire fram en ny ras som kallas Stafford Canary. De flesta finns företrädda i Sverige, och särskilt borderkanarien har haft sina hängivna anhängare även här. Det är en av de absolut mest populära kanarieraserna och finns i en mängd olika färger. I Spanien är Raza Española en populär ras, som också letat sig till Sverige. I England har man tagit fram några riktigt storvuxna figurkanarier. Den mest populära är den eleganta Yorkshire-kanarien. En annan storvuxen ras är Norwich, med gamla anor. Mer sällsynt är Lancashire, den största av dem alla, som finns både med (coppy) och utan tofs (plainhead). Den var nästan försvunnen, men har kunnat återställas och finns numera i ett litet men växande antal. Till utställningar tränas den att sitta upprätt med stjärten underslagen. På kontinenten finns ytterligare ett par storvuxna figurkanarieraser, nämligen den schweiziska Berner och den spanska Llarget Español. Paristrumpetare Frisyrkanarierna räknar sitt ursprung tillbaka till 1700-talet, då de blev populära i rokokosalongerna i Paris och andra städer. De tycks dock ha uppkommit i Flandern. Den äldsta av dessa raser är den som på svenska sedan 1800-talets slut kallas paristrumpetare. Det är en praktfågel med en avancerad frisyr, vars beståndsdelar har olika namn (manteau på ryggen, jabot för bröstet och flanquartes på sidorna, och dessutom skall den ha casque eller calotte på huvudet) och bedöms på utställningar. Paristrumpetaren har då och då funnits att tillgå i Sverige, men aldrig blivit populär, även om en och annan odlar den. På kontinenten har den en liten, men entusiastisk skara av odlare. En vacker paristrumpetare kan betinga mycket höga priser på marknaden och efterfrågas av köpstarka fågelälskare i Mellersta Östern. Under det senaste århundradet har det odlats fram flera lokala frisyrkanarier, ofta uppblandade med kutryggiga raser, som ger dem ett märkligt utseende. Mest känd är kanske nordholländsk frisékanarie, som odlas också i Sverige. Andra raser är den tyska Mehringer och de italienska Fiorino och Paduaner. Mer egendomliga än vackra Till de mest bisarra raserna hör riktigt storvuxna fåglar som uppträder med egendomliga kutryggiga ställningar. Den största och äldsta av dem alla är Bossu Belge eller Belgisk Bossu. Den har sitt ursprung i en gammal ras från Gent och utvecklades omkring år 1800 som en särpräglad, mycket stor kanariefågel. En annan gammal ras är den mycket snarlika Scotch Fancy. I Japan har man utvecklat en egen variant av dessa, nämligen Japan Hoso, som under senare år har blivit populär i Europa. Även i Sverige finns uppfödare av den. Till skillnad från sina europeiska stamfäder är den liten, faktiskt en av de minsta raserna. Det finns också ett par tyska raser som räknas till denna grupp, nämligen Rheinländer och Münchener, men dem ser man däremot knappast utanför sitt hemland.
Än mera säregna i betraktares ögon framstår nog de friserade figurkanarierna med närmast kutryggiga hållningar. Flera av dessa storvuxna raser odlas också i Sverige, såsom Sydholländare, Gibber Italicus och Melado Tinerfeño. Många av de här lite extrema raserna är ganska svårskötta. Färgkanarier Dessa kanarier odlas, som namnet antyder, för de många färgmutationer som uppstått. Från att ursprungligen ha varit en grönaktig fågel med gult inslag, odlade man först fram gula fåglar på 1600-talet. Det skulle emellertid dröja ända till 1900- talet innan odling av färgkanarier blev riktigt populärt, och på kort tid fick man fram ett stort antal mutationer. Genom inkorsning av den sydamerikanska kapucinersiskan har man därtill lyckats skapa röda kanariefåglar som blivit mycket populära. Vid sidan av röda, brandgula, gula, vita, kanelfärgade och gröna finns fåglar som närmar sig svart. Mycket populära är färgkanarier med olika sammansättningar av agat, imo, isabell, lipokrom, onyx, opal och mosaik. Smaka på namnen: de är som ädelstenar dessa kanarier. Särskilt färgkanarierna fortsätter att stimulera odlarna och nya varianter uppstår ständigt och visas på utställningar, den ena vackrare än den andra. Men det pågår också en medveten strävan att skapa ytterligare raser av figurkanarier på många håll i Europa. Även om Sverige har haft och fortfarande har många duktiga odlare har det inte funnits intresse av att skapa nya raser här. Den kritiska massan av odlare och kompetenta personer som skulle kunna bedöma resultatet av ansträngningarna torde trots allt vara allt för liten för att ge utrymme för det. Föreningslivet för kanarieodlare är numera också begränsat. Förutom några lokalföreningar för sångkanarier finns Svenska Kanarieklubben, grundad 1967, men många kanariefågelvänner är också medlemmar i Riksförbundet Svensk Fågelhobby, som dessutom utger tidskriften Fågelhobby. Lokalföreningar finns i större städer, i Uppsala sedan 1960-talet Uppsala Tropiska Fågelförening. Speciallitteraturen om raskanarier är mycket omfattande, särskilt på engelska, men även på franska, finns gott om böcker som behandlar olika figurkanarier. Vad beträffar sångkanarier är det främst tyskspråkig litteratur, även om det förstås finns böcker också på andra språk. För färgkanarier finns speciallitteratur på många språk, främst tyska och engelska, men även på franska, italienska, nederländska och spanska har det utkommit böcker. Litteratur Horst Bielfeld, Kanarien. Gesangkanarien, Farbenkanarien, Positurkanarien, Mischlinge. Stuttgart: Ulmer, 2008. 18
RÖD AGAT MOSAIK, GLOSTER, RÖD MOSAIK LIPOKROM SÅNGKANARIE WATERSCHLAGER-MALINOIS Yorkshire, Border, Fife, Gloster, Blå Splendid parakit NORDHOLLÄNDARE, TINERFENO YORKSHIRE, GLOSTER Radislav Stajcic Daggarp 50 312 91 Laholm 0729-32 04 84 Okic Sefket Rödkullastigen 9 B 214 57 Malmö 0704-54 87 66 Meta Bergqvist Gamlesjövägen 67 23541 Vellinge 040-839 38 0707-12 40 68 meta.bergqvist@live.se Eva Månsson pyssling7@gmail.com 0708-52 35 55 123minsida.se/flyers SANDBY CIKLID-HOBBY LARS ANDERSSON Måndag Fredag 13.00 18.00 Lördag 9.30 13.00 046-572 20 Vinkelhaken 1C 247 32 S Sandby 19
ÅKELLO Vi har produkter för uppfödare Fröblandningar för: Kanariefåglar, Finkar, Undulater och Parakiter. Samt specialblandningar som Kanarie-avel, Blattner goldfinch mm. Kraftfoder: Äggkraftfoder; torrt och fuktigt, färgfoder och insektsfoder. Kraftfoder för Parakiter och Papegojor. Vi har även vitaminer och mineraler. Tillbehör: Frontgaller, automater, skålar, reden, redesmaterial och märkringar. ÅKELLO Gränskullavägen 89, 235 94 Vellinge Tel. 040-42 25 90 Fax. 040-42 04 59 E-mail akello@telia.com Hemsida www.akello.se Öppetider Torsdagar 15:00 18:00 Lördagar 10:00 12:00 (helgdagar och afton stängt) Våra leverantörer är: