Riktlinje för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap 2015 2018 Dokumenttyp: Riktlinje Antaget av: Kommunstyrelsen 2016-09-20 316 Status: Antaget Giltighetstid: 2015-2018 Linköpings kommun linkoping.se
Diarienummer: Ks 2016- KS 2016- Dokumentansvarig: Adm. Direktör Adresserat till: Kommunstyrelsen Tidpunkt för aktualitetsprövning: 2019 2019 Tidpunkt för senaste revidering: - Relaterade styrdokument: Sökord: Administrativa direktören, säkerhetschefen Kommunstyrelsen Risk och sårbarhetsanalys, Plan för hantering av extraordinära händelser krisberedskap, extraordinära händelser, kontinuerlig verksamhet, kommunöverenskommelsen 2 (17)
1 Inledning Detta dokument anger mål och riktlinjer för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap under mandatperioden 2015 2018. Kommunens arbete med krisberedskap regleras dels av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), dels av den så kallade kommunöverenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 1.1 Kommunens arbete med krisberedskap Kommunens åtaganden enligt LEH utgår från begreppet extraordinär händelse i fredstid som det är definierat i 4 : Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommunens uppgifter framgår av kap. 2 och 3 i LEH. Kommunens arbete med krisberedskap omfattar dock mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, till exempel socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande trygghets- och säkerhetsarbete. Det är kommunens ansvar att finansiera de förberedelser och åtgärder som kommunen bedömer nödvändiga för att åstadkomma trygghet och säkerhet för de invånare som bor eller vistas i kommunen. Den förmåga som byggs upp för att hantera extraordinära händelser kan även vara användbar vid händelser som inte är att betrakta som extraordinära. Utgångspunkten i arbetet med uppgifterna i LEH ska dock alltid vara hanteringen av extraordinära händelser. Statens ersättning till kommunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet som är till nytta för mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet. 1.2 Kommunöverenskommelsen Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap (kommunöverenskommelsen) mellan MSB och SKL gäller från den 1 januari 2014 1. Kommunöverenskommelsen reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt LEH och preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Ersättningen utgår från den så kallade finansieringsprincipen som innebär att de åtgärder som staten ålägger kommunerna också ska finansieras av staten. 1 Diarienummer: MSB 2012-5541 och SKL 12/6159. Den aktuella kommunöverenskommelsen ersätter det tidigare avtalet från 2004 mellan staten (företrädd av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten) och Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting). 3 (17)
Statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna i LEH förtydligas i kommunöverenskommelsen i form av mål kopplade till olika verksamheter. Utöver detta vill staten under mandatperioden stimulera ytterligare samverkan inom kommuner samt mellan kommuner och andra aktörer, vilket sker genom att ett samverkanstillägg införs. Samverkanstillägget består dels av en samverkansersättning, dels av ett subventionerat abonnemangspris för Rakel. Samverkansersättningen ska stimulera ytterligare samverkan i kommunernas arbete med de uppgifter som följer av LEH. Kommunöverenskommelsen anger särskilda mål för denna fördjupade samverkan. 1.3 Riktlinjer Detta dokument innehåller mål och riktlinjer för Linköpings kommuns arbete med krisberedskap under mandatperioden 2015 2018 samt planerade åtgärder kopplade till detta. Enligt kommunöverenskommelsens mål för planering ska kommunens styrdokument beskriva det arbete och de åtgärder som kommunen ska genomföra under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Dokumentet ska också beskriva hur kommunen avser att fullgöra sina åtaganden enligt kommunöverenskommelsen samt hur ersättningen från staten enligt denna överenskommelse ska användas. Det ska dessutom särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. Kapitel 2 innehåller en sammanfattning av de mål som kommunöverenskommelsen formulerar för Sveriges kommuners arbete med krisberedskap. Kapitel 3 redovisar riktlinjer och planerade åtgärder under mandatperioden för att uppfylla kommunöverenskommelsens mål. Kapitel 4 redovisar hur kommunen avser använda ersättningen från staten inklusive en särskild redovisning av hur samverkansersättningen ska användas. 1.4 Relaterade dokument Kommunen har fastställt en plan för mandatperioden 2015 2018 som beskriver hur den ska hantera extraordinära händelser 2. Kommunen har vidare fastställt en övning- och utbildningsplan för mandatperioden 2015 2018 3. 2 Plan för hantering av extraordinära händelser. Dnr. XXX 3 Utbildnings- och övningsplan för Linköpings kommun 2015 2018. Dnr. XXX 4 (17)
2 Mål Detta avsnitt sammanfattar de mål som kommunöverenskommelsen anger för kommunens arbete med krisberedskap. Målen utgörs dels av de mål som kommunöverenskommelsen anger för kommunens uppgifter enligt LEH, dels av särskilda samverkansmål kopplade till samverkansersättningen 4. I detta dokument har målen numrerats löpande för att underlätta kopplingen mellan mål och åtgärder. Målens nummer anges i hakparenteser vid respektive mål. 2.1 Mål för kommunens uppgifter enligt LEH Kommunöverenskommelsen beskriver statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna i LEH som mål inom följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap I detta avsnitt anges målen enligt kommunöverenskommelsen samt riktlinjer för arbetet. 2.1.1 Mål för risk- och sårbarhetsanalyser Kommunens arbete med risk- sårbarhetsanalyser utgår från av 2 kap. 1 LEH och MSB:s föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser 5. Kommunöverenskommelsen anger som mål för risk- och sårbarhetsanalyserna att de ska: ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet inklusive verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala bolag [1] ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga [2] ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten [3] bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område [4]. 4 Mål enligt LEH anges i kommunöverenskommelsens bilaga 1 medan samverkansmålen återfinns i bilaga 2. 5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2015:5 5 (17)
2.1.2 Mål för planering Kommunens arbete med planering utgår från 2 kap. 1 och 8 LEH. Kommunöverenskommelsen anger att målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet [5] en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i kommunöverenskommelsen samt hur ersättningen ska användas, med särskild redovisning av hur samverkansersättningen ska användas [6] en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden [7] en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser [8] som beskriver o hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse o hur kommunens organisation för krisledning ska leda, samordna, samverka samt säkerställa samband för att hantera en extraordinär händelse o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. 2.1.3 Mål för geografiskt områdesansvar Kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret utgår från 2 kap. 7 LEH. Kommunöverenskommelsen anger som mål att kommunen ska: ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse [9] vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå [10] verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas [11] ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse och ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas [12]. 6 (17)
2.1.4 Mål för utbildning och övning Kommunens arbete med utbildning och övning utgår från 2 kap. 8 LEH. Kommunöverenskommelsen anger att mål med arbetet med utbildning och övning är att: det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation [13] beredskapsfunktioner inom exempelvis kommunalteknisk försörjning och krisstöd ska vara utbildade och övade [14] kommunen bland annat utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod [15] kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod [16] varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer [17]. 2.1.5 Mål för rapportering Kommunens arbete med rapportering utgår från 2 kap. 9 LEH. Kommunöverenskommelsen anger att mål med arbetet med rapportering är att kommunen ska ha förmåga att: ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris [18] ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse [19] ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse [20]. 2.1.6 Mål för höjd beredskap Kommunens arbete med höjd beredskap utgår från 3 kap. LEH. Kommunöverenskommelsen anger att mål med arbetet med höjd beredskap är att säkerställa att: VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls [21] krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap [22]. 7 (17)
2.2 Särskilda samverkansmål Linköpings kommun får samverkansersättning som baseras på antalet invånare i kommunen. Detta avsnitt sammanfattar de mål som kommunen enligt kommunöverenskommelsen minst ska uppfylla för att få ta del av den särskilda samverkansersättningen. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse sker i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området [23]. Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå [24]. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering [25]. Kommunens beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse [26]. 3 Riktlinjer för arbetet med krisberedskap Detta kapitel anger riktlinjer och planerade åtgärder för kommunens arbete med krisberedskap under mandatperioden för att uppnå målen enligt kommunöverenskommelsen. 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Riktlinjer för att uppfylla mål 1 4 Kommunen ska det första året i mandatperioden analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbar-hetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen ska lämna förslag till åtgärder för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. I risk- och sårbarhetsanalysen ska företrädare för samhällsviktiga verksamheter i kommunen medverka. Risk- och sårbarhetsanalyser från kommunens verksamheter och bolag ska utgöra underlag till kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska när det är lämpligt samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Sådant riskanalysarbete sker bland annat avseende skydd mot olyckor, leveranssäkerhet i elnät samt elproduktion och elhandel. 8 (17)
Kommunen ska i arbetet med att reducera risker och sårbarheter sträva efter att samverka med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Risk- och sårbarhetsanalysen ska fastställas av kommunstyrelsen. Åtgärder Linköpings kommuns risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden 2015 2018 6 innehåller förslag på 19 åtgärder som ska utföras under mandatperioden. Kolumnen Mål anger vilka mål i detta dokument som åtgärden bidrar till att uppfylla. Beskrivning av åtgärden Tidplan Ansvar Mål Ta fram riktlinjer som beskriver en enhetlig modell för riskanalyser kopplad till kommunens säkerhets- och informationssäkerhetspolicy. Avsikten är att ge stöd till de samhällsviktiga verksamheternas regelbundna analyser och att koppla dessa till kommunens övergripande arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Utveckla kommunens användning av kommunikationssystemet RAKEL. Revidera kommunens plan för att hantera extraordinära händelser samt utveckla kommunens kris- och beredskapsinstruktioner, till exempel checklistor för att använda olika informationskanaler eller för samverkan. Ta fram en bemanningsplan för den centrala krisledningen samt en rutin för att hålla denna aktuell. Ta fram och fastställ en plan gällande krisberedskapsutbildning för kommunens samhällsviktiga verksamheter under mandatperioden. Ta fram och fastställ en plan för övningar i kommunens samhällsviktiga verksamheter under mandatperioden. Inventera behovet av nödvatten i samhällsviktig verksamhet och ta fram en plan för att tillgodose behovet. Slutför och redovisa påbörjad risk- och sårbarhetsanalys för elproduktion och elhandel enligt elberedskapslagen inom Tekniska verken. 2016 Säkerhetsenheten 2016 Säkerhetsenheten och förvaltningar 2016 Säkerhetsenheten 2016 Samtliga förvaltningar 2016 Säkerhetsenheten och förvaltningar 2016 Säkerhetsenheten och förvaltningar 2017 Säkerhetsenheten och Leanlink 2016 Tekniska verken och säkerhetsskyddschefen 1, 2 8, 26 8 13 7, 13, 14 13, 14, 24, 25 1, 5 1, 2, 5 Förbered införande av ett ledningssystem för kontinuitet enligt ISO 22301. 2017 Säkerhetsenheten 1, 5 (Tabellen fortsätter.) 6 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 för Linköpings kommun. Dnr. Ks 2015-1042. 9 (17)
Beskrivning av åtgärden Tidplan Ansvar Mål Ta fram underlag för hur beredskapsaspekterna kan tillgodoses i avtal med upphandlad verksamhet och med leverantörer och i verksamheter som bedrivs med pengsystem. Ta fram samverkansöverenskommelse och handlingsplan mellan kommunen och Polismyndigheten (Åttapunktsprogrammet 2.0). Säkerställ att tillräckliga mängder bränsle finns i anslutning till reservkraftaggregaten och att påfyllning sker vid drift. Säkerställ att FRG uppnår och upprätthåller tillräcklig personalstyrka för att kunna ha uthållighet: 80-120 personer. 2017 Upphandlingscenter och berörda förvaltningar 2016 Utvecklingsavdelningen och KS 2016 Säkerhetsenheten, KS och Tekniska verken 2018 Säkerhetsenheten, KS, FRG, Civilförsvarsförbundet Ta fram en informationssäkerhetspolicy. 2016 KF 1, 5 Ta fram riktlinjer för informationssäkerhetsklassning. 2016 KS, kommundirektören Utveckla civilsamhällets förmåga att klara påfrestningar dels genom att stärka invånarnas egen beredskap, dels genom att stärka samhällets kanaler för larmning, information och kommunikation. Upprätta en lokal klimatanpassningsplan för Linköpings kommun. Arbetet bör bedrivas med utgångspunkt från det regionala arbetet med klimatanpassning. Se över systemen för omhändertagande av dagvatten och säkerställ att frågor om dagvattenhantering hanteras i planprocesserna. Ta fram en strategi och rutin för att regelbundet inventera samhällsviktiga verksamheter, myndigheter och anläggningar inom Linköpings kommuns geografiska område. Inventeringen ska beskriva objektens betydelse och aktuella hotbild samt åtgärdsbehov kopplade till detta. 2018 Säkerhetsenheten 2017 KS, utvecklingsavdelningen 2017 KS, Miljö- och samhällsbyggnad 2016 Säkerhetsenheten tillsammans med SÄPO 1, 5 9 1, 5 13, 14 1, 5 3, 5, 11 5 5 1, 2, 4, 5 10 (17)
3.2 Planering Riktlinjer för att uppfylla mål 5 8 Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysens resultat ska kommunen varje mandatperiod fastställa ett riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap under mandatperioden, en utbildnings- och övningsplan samt en plan för hantering av extraordinära händelser. Åtgärder När detta dokument har fastställts är mål 5 och 6 uppfyllda. Kommunen har valt att fastställa en separat utbildnings- och övningsplan samt en separat plan för hantering av extraordinära händelser (se avsnitt 1.4). Dessa dokument uppfyller mål 7 respektive 8. 3.3 Geografiskt områdesansvar Riktlinjer för att uppfylla mål 9 12 Kommunen ska ha ett samverkansråd med representanter för polis, räddningstjänst och kommunen som bland annat ger deltagarna möjlighet att samverka i syfte att samordna förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Linköpings kommun ska vara sammankallande för Linköpings krishanteringsråd som är ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ingår. Krishanteringsrådet ska sammankallas minst en gång per år. Kommunens plan för hantering av extraordinära händelser ska beskriva hur information till allmänheten vid en extraordinär händelse ska samordnas. Detaljerade anvisningar ska finnas i kommunens kriskommunikationsplan. Kommunens krisledningsorganisation ska innehålla funktioner för samverkan och lägesbildshantering som bland annat ska ansvara för att etablera kontakt med aktörerna som hanterar en extraordinär händelse och sammanställa och förmedla en bild av läget. Lägesbilden ska beskriva händelsen och dess konsekvenser, behov och resurser, aktörer samt genomförda och planerade åtgärder. Åtgärder Vidmakthåll och utveckla samverkansrådet. Samverkansrådet träffas varje vecka och är primärt inrättat för vardaglig samverkan men är också ett forum där aktörer inom samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse vilket bidrar till att uppfylla mål 9. Vidmakthåll och utveckla krishanteringsrådet. Krishanteringsrådets möten genomförs minst en gång per år och innehåller aktuell information från kommunen, presentationer från de deltagande aktörerna samt tematiska diskussioner och grupparbeten kring utvalda ämnen. Regelbundna möten säkerställer att deltagarna kan 11 (17)
bygga upp värdefulla nätverk med andra aktörer inom samhällsviktiga verksamheter vilket uppfyller mål 10 och ger förutsättningar för att uppfylla mål 9. Säkerställ funktionerna samverkan, lägesbild och information i krisledningsorganisationen. Vid revisonen av kommunens plan för hantering av extraordinära händelse, samt kompletterande stöddokument, säkerställs att funktionerna för samordning av information till allmänheten samt att funktionerna för samverkan och lägesbild i krisledningsorganisationen har aktuella rutinbeskrivningar samt att behovet av personal, utbildning och övning är tillgodosett. På detta sätt skapar kommunen förutsättningar för att nå mål 11 och 12 samt mål 20. 3.4 Utbildning och övning Riktlinjer för att uppfylla mål 13 17 Det ska finnas en bemanningsplan för krisledningsnämnden, strategisk krisledning och krisledningsstaben med namngivna personer knutna till de olika rollerna. Extra personal för att klara skiftgång och avlösningar ska finnas med i bemanningsplanen. Beredskapsfunktioner med särskilda krav på utbildning och övning ska anges i utbildnings- och övningsplan. Kommunens utbildnings- och övningsplan ska dels tillgodose behovet av återkommande utbildning och övning för den centrala krisledningen och för beredskapsfunktioner, dels tillgodose särskilda behov av utbildning och övning som har identifierats genom risk- och sårbarhetsanalysen. Kommunen ska, när tillfälle ges, delta i samverkansövningar på regional och nationell nivå (se även riktlinjer för samverkan i avsnitt 3.7). Genomförda övningar ska utvärderas och såväl styrkor och förtjänster som brister och utvecklingsbehov ska dokumenteras. Åtgärder Ta fram en bemanningsplan för den centrala krisledningen. Bemanningsplanen ska tas fram tidigt i mandatperioden och definierar en målgrupp som behöver regelbunden utbildning och övning, vilket lägger grunden för att uppfylla mål 13. Identifiera vilka beredskapsfunktioner som behöver utbildning och övning. Vid utformningen av utbildnings- och övningsplanen ska beredskapsfunktioner med särskilda krav på utbildning och övning anges vilket ger förutsättningar för att uppfylla mål 14. Säkerställ att kommunens plan för utbildning och övning tillgodoser behoven enligt kommunöverenskommelsen. Kommunens plan för utbildning och övning är det viktigaste verktyget för att nå målen inom detta område. Planen ska säkerställa att mål 15 och 16 om övningarnas regelbundenhet och frekvens uppnås för centrala funktioner samt att särskilda utbildnings- och övningsbehov som har identifierats i risk- och 12 (17)
sårbarhetsanalysen tillgodoses enligt mål 15. Kommunens plan ska ta hänsyn till regionala och nationella övningar och sträva efter att samordna kommunens övningar med dessa vilket uppfyller mål 24 och 25. Under mandatperioden avser kommunen att delta i den regionala samverkansövningen 2017 vilket bidrar till att uppfylla mål 24. Ta fram anvisningar för utvärdering av kommunens övningar. Anvisningarna ska beskriva hur övningar ska utvärderas och hur utvärderingsresultaten ska dokumenteras och rapporteras Detta ger förutsättningar för att uppnå mål 17. Följ upp att genomförda övningar utvärderas, dokumenteras och rapporteras i enlighet med anvisningarna. Detta säkerställer att mål 17 uppnås över tiden. Säkerställ att krisledningen får utbildning om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Det behövs ett utbildningsmaterial om kommunens uppgifter vid höjd beredskap som behandlas vid de utbildningar som genomförs för krisledningen. På så sätt uppfylls mål 22 inom verksamheten höjd beredskap i avsnitt 3.6. 3.5 Rapportering Riktlinjer för att uppfylla mål 18 20 Kommunen ska vara en aktiv deltagare i regional samverkan inom Samverkan Östergötland inklusive Östgöta TiB-grupp (se även riktlinjer för samverkan i avsnitt 3.7). Kommunen ska använda metoder och teknik för informationsdelning som etableras inom Samverkan Östergötland (se även riktlinjer för samverkan i avsnitt 3.7). Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Bedömningen ska ske enligt särskilda indikatorer och ska redovisas för länsstyrelsen en gång per år 7. Kommunen ska kunna lämna en samlad rapport om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse till länsstyrelsen. Kommunen ska kunna lämna en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse till länsstyrelsen. Åtgärder Fortsätt delta i och utveckla formerna för Samverkan Östergötland. Genom en aktiv medverkan i Samverkan Östergötland säkerställer kommunen att nätverk, metoder och teknik för regional samverkan finns på plats och fungerar. Kontaktvägarna till länsstyrelsen inför och vid en extraordinär händelse upprätthålls. Detta innebär att mål 18 uppnås och att de tekniska förutsättningarna för att uppnå mål 20 finns på plats. Organisation och metoder för att sammanställa lägesbilden vid en extraordinär 7 5 MSBFS 2015:5. 13 (17)
händelse säkerställs med åtgärder inom verksamheten geografisk områdesansvar som redovisas i avsnitt 3.3. Kommunens aktiva medverkan i Samverkan Östergötland innebär också att samordning enligt mål 26 uppnås. Genomför uppföljande rapportering enligt MSB:s föreskrifter. På så sätt uppnås mål 21. 3.6 Höjd beredskap Riktlinjer för att uppfylla mål 21 22 Kommunen ska ha en plan för underhåll av ljudsändare så att VMA kan sändas ut genom via anläggningar för utomhusvarning på de platser sådana finns installerade. Krisledningen ska få utbildning om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Kommunen ska bevaka samhällsutvecklingen och ta del av och omsätta direktiv avseende höjd beredskap från centrala myndigheter och länsstyrelsen. Åtgärder Säkerställ att ljudsändare underhålls. På så sätt uppfylls mål 21. Genomför utbildning för krisledningen om kommunens uppgifter vid höjd beredskap vilket uppfyller mål 22. Detta hanteras genom åtgärder inom verksamheten utbildning och övning som redovisas i avsnitt 3.4. 3.7 Samverkan Riktlinjer för att uppfylla mål 23 26 Kommunen ska vara en aktiv deltagare i regional samverkan inom Samverkan Östergötland inklusive Östgöta TiB-grupp (se även riktlinjer för rapportering i avsnitt 3.5). Kommunen ska använda metoder och teknik för informationsdelning som etableras inom Samverkan Östergötland (se även riktlinjer för rapportering i avsnitt 3.5). Kommunen ska, när tillfälle ges, delta i samverkansövningar på regional och nationell nivå (se även riktlinjer för utbildning och övning i avsnitt 3.4). Kommunen ska ta hänsyn till samverkansövningar på regional och nationell nivå i sin övningsplanering (se även riktlinjer för utbildning och övning i avsnitt 3.4). Kommunen ska när det är lämpligt samverka med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området i förberedelserna inför extraordinära händelser. Åtgärder Ta initiativ till samordnad planering för hantering av höga flöden i Motala Ström. Regleringen av Roxen innebär en intresseavvägning mellan önskemålet att sänka ytan 14 (17)
för att undvika skador invid Roxen i Linköpings kommun och önskemålet att hålla kvar vatten i Roxen för att undvika skador nedströms Roxen i Norrköpings kommun. Åtgärden bidrar till att uppfylla mål 23. I övrigt uppfylls målen för samverkan genom kommunens medverkan i Samverkan Östergötland (mål 26) och genom att kommunen deltar i regionala och nationella samverkansövningar samt planerar in egna övningar med hänsyn till dessa (mål 24 och 25). 4 Användning av den statliga ersättningen Detta avsnitt redovisar hur kommunen ska använda den statliga ersättningen för uppgifter enligt LEH samt en särskild redovisning av hur samverkansersättningen ska användas 8. 4.1 Principer för ersättningen för kommunens uppgifter enligt LEH Enligt 5 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som kommunen utför enligt 2 och 3 kap. Ersättningen består av fyra delar: a) Grundbelopp för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet b) Verksamhetsersättning c) Ersättning för utomhusvarning d) Samverkansersättning Följande villkor gäller för den ersättning som kommunen får: Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering och höjd beredskap. Finansierade åtgärder ska avse förberedande och förebyggande arbete. Åtgärder för att hantera en inträffad händelse ska inte finansieras med ersättningen. De vidtagna åtgärderna ska öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. Ersättningen enligt denna överenskommelse ska utgöra ett komplement till kommunens egen finansiering av arbete med krisberedskap. 8 Detta motsvarar mål 6 i avsnitt 2.1.2. 15 (17)
Kostnader för stora investeringar eller delfinansiering av sådana åtgärder där kommunerna får andra typer av bidrag från staten (t.ex. stöd till kommunal ledningsförmåga) ska inte bekostas av ersättningen. 4.2 Linköpings kommuns ersättning Linköpings kommuns årliga ersättning beräknades 2016 på följande sätt. Ersättningsslag Belopp Beräkningsgrund a) Grundbelopp 560 000 Kommun med över 80 000 invånare b) Verksamhetsersättning 1 950 316 Antal invånare (152 966) * 12,75 kr c) Ersättning för utomhusvarning 48 400 Antal ljudenheter * 1100 kr d) Samverkansersättning 321 229 Antal invånare (152 966) * 2,10 kr Summa 2 879 946 Ersättningsbeloppen anges i kommunöverenskommelsen i 2014 års prisläge och räknas upp årligen med konsumentprisindex (KPI). För 2016 används KPI = 314,14 vilket innebär att det utbetalda beloppet för detta år justeras till 2 905 379 kronor. 4.3 Linköpings kommuns användning av ersättningen Kommunens ersättning ska användas på följande sätt: Ersättningsslag Kostnader a) Grundbelopp Funktion för samordning av kommunens uppgifter b) Verksamhetsersättning Risk- och sårbarhetsanalyser och planering (interna och externa kostnader) Utbildning (externa kostnader: konsulttjänster, externa föreläsare m m) Utbildning (övriga kostnader: medverkan från förvaltningar, konferenskostnader m m) Övning (externa kostnader: konsulttjänster, externa medverkande) Övning (övriga kostnader: medverkan från förvaltningar, lokaler m m) c) Ersättning för utomhusvarning Drift och underhåll samt funktionstester d) Samverkansersättning Samverkansråd och krishanteringsråd (interna och externa kostnader) Samverkan Östergötland Samordnad planering för hantering av höga flöden i Motala Ström 16 (17)
4.4 Särskild redogörelse för användning av samverkansersättningen Samverkansersättningen ska i första hand användas för att uppfylla mål 9 och 10 inom ramen för det geografiska områdesansvaret (avsnitt 2.1.3) samt de särskilda samverkansmålen 23, 24 och 26 som anges i avsnitt 2.2. Särskilda åtgärder som delfinansieras av samverkansersättningen är: Vidmakthåll och utveckla samverkansrådet [9]. Vidmakthåll och utveckla krishanteringsrådet [9, 10]. Ta initiativ till samordnad planering för hantering av höga flöden i Motala Ström [23]. Delta i den regionala samverkansövningen 2017 [24]. Fortsätt delta i och utveckla formerna för Samverkan Östergötland [26]. 17 (17)