ELANVÄNDNING I VARDAGEN

ELANVÄNDNING I VARDAGEN Tjugo russin från ELAN-kakan Forskningsprogrammet ELAN undersöker hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen. TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 1

I ELAN-programmet har frågor kring hur människors beteende och värderingar påverkar energianvändningen bearbetats i olika etapper sedan 1998. Programmet utgör ett forum för beteendefrågor och energianvändning. Ett centralt kunskapsnav för energiföretag, forskarvärlden, myndigheter och konsumenter med syfte att säkerställa kompetensutvecklingen inom området. Verksamheten omfattar både kortsiktiga och långsiktiga forskningsfrågor och ligger i en gränszon mellan samhällsvetenskaplig, teknisk och ekonomisk forskning. ELAN-programmet leds och administreras av Elforsk och finansieras av Alvesta Energi AB, Borlänge Energi AB, Energimyndigheten, E.ON Sverige AB, Fortum, Göteborg Energi AB, Jämtkraft AB, Skellefteå Kraft AB, Varberg Energi AB, Vattenfall AB, Umeå Energi AB och Öresundskraft AB. Projektet Tjugo russin från ELAN-kakan har genomförts av Åsa Wahlström, CIT Energy Management och Anders Göransson, Profu. Grafisk form har gjorts av Gabriella Lindgren. Januari 2010 Mer information om ELAN-programmet finns på www.elanprogram.nu 2 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

INNEHÅLL FÖRORD Det bästa från ELAN Russinen ur kakan 4 1. Generationsskifte i 30% av våra småhus ger nya möjligheter för energieffektivisering 5 2. Missnöje triggar, grannar påverkar och styrmedel stärker vid beslut om åtgärder 6 3. Värmeanvändning i passivhus innebär nya rutiner. Men de boende lär sig gärna 7 4. Mätarbyte: Stor fråga för branschen liten för kunden 8 5. Formgivning ska vara enkel 9 6. Information behöver komma via olika vägar 10 7. Det är tydligare att jämföra med sig själv än med andra 11 8. Konsumenten vill se elanvändning av sina olika apparater 12 9. Mobilens möjligheter: Larmklocka och mycket mer 13 10. El finns inte 14 11. Inget enkelt samband mellan bättre statistikinformation och förändrad elanvändning 15 12. Generationer spelar roll för sättet att köpa och använda elapparater 16 13. Apparaterna för underhållning och information tar alltmer av hushållens el 18 14. Trygghet är ledord för både köpare och säljare vid elapparatköp 19 15. Nya affärsmöjligheter med timmätning 20 16. Kunden accepterar att effektstyras 21 17. Prisstyrning fungerar 22 18. Det finns goda skäl till att inte byta elavtal 23 19. Vid elavbrott är vatten och värme de största bekymren 24 20. Småskaliga elproducenter vill bidra, protestera och manifestera 25 Rapportlista 26 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 3

Det bästa från ELAN russinen ur kakan Vad är det som får människor att verkligen genomföra energieffektiviseringsprojekt i hemmet? Hur har mätarbytet upplevts av kunderna? Accepterar kunderna att bli effektstyrda? Hur presenterar vi på bästa sätt kundernas elanvändning? Är information och kommunikation på väg att bli den största elanvändningsposten i hushållen? Det finns många spännande frågor kring hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen. Forskningsprogrammet ELAN har nu svar på några av dem. I Tjugo russin från ELAN-kakan presenteras en syntes av resultat från ELAN. Här lyfter vi fram operativt användbara resultat för dig som på olika sätt arbetar med energianvändning. Syftet med skriften är att du snabbt ska få en övergripande kunskap om ELAN programmets resultat inom områdena värmeanvändning i hushåll, kommunikation, elanvändande apparater och nyttan av timmätning. Några väl investerade minuter som lockar till egna tankeväckande slutsatser. Monika Adsten Elforsk Programledare ELAN-programmet Thore Sahlin Göteborg Energi Styrelseordförande ELAN-programmet Om du vill veta mer så finns det dels en populärvetenskaplig bok som beskriver resultaten från alla projekt och dels forskningsrapporter som kan laddas ned från www.elanprogram.nu. På hemsidan finns också videofilmade presentationer av resultaten från merparten av projekten. 4 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Generationsskifte i 30% av våra småhus ger 1nya möjligheter för energieffektivisering Småhus byggda under det sena 1960-talet till och med 1980-talet står inför ett generationsskifte. Många av husen kommer inom en snar framtid att byta ägare. Dessa årgångar av småhus är stora och omfattar cirka 700 000 småhus som fortfarande har stora behov av energieffektivisering genom byte av uppvärmningssystem och förbättring av klimatskal. Ungefär hälften av dessa småhus har direktverkande eller vattenburen el som enda uppvärmningskälla Nya småhusägare gör förändringar Nya generationer som skaffar ett äldre småhus gör som regel stora ombyggnader, ändrar rumsindelning, bygger till bostadsyta, byter kök, isolerar och kompletterar eluppvärmningen med värmepumpar. Klimatskalet, dvs. byta fönster, tilläggsisolera i större omfattning eller byta till mera energieffektiva värmesystem skjuts ofta på framtiden. Nu är det dags för 1970- och 1980-talets hus att få nya och unga hushåll som ägare. Dessa årgångar av småhus använder mycket el för uppvärmning. Byte eller komplettering av uppvärmningssystemet liksom förbättringar i byggnadens klimatskal är därmed viktiga energieffektiviseringsåtgärder att uppmärksamma. Många beslutsfattande småhusägare Småhusägarna som ska fatta beslut om åtgärder i sitt hus antingen det gäller klimatskalet eller uppvärmningssystemet är många hundratusentals familjer. Småhusens hushåll är i stor utsträckning samboende med eller utan hemmaboende barn och här behövs informationsspridning om olika åtgärder. Energirådgivning om både klimatskal och värmesystem för en energieffektiv värmekomfort och energikostnader är viktig. Man lyssnar på goda råd och erfarenheter, gärna från grannar och vänner. Utrymmet för både personlig och professionell rådgivning är stort. Stora förändringar också i flerbostadshusen Flerbostadshusens ägare är få, men de äger många byggnader och lägenheter. Cirka 80 procent av alla lägenheter i flerbostadshus har fjärrvärme. De hus som byggdes före 1960 är numera oftast ombyggda, små lägenheter har slagits samman till större, fönster har bytts ut och klimatskalet i övrigt förbättrats. De närmaste åren kommer turen till alla de lägenheter som byggdes under 1960-, 70- och 80-talen och framför allt allmännyttans lägenheter från miljonprogrammets dagar. Nya fönster, bättre isolering, uppgradering och översyn av värme- och ventilationssystem är några viktiga åtgärder för att minska energibehovet för värme och varmvatten. Anna-Lisa Lindén, Elforsk rapport 07:61 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 5

2 Missnöje triggar, grannar påverkar och styrmedel stärker vid beslut om åtgärder Installation av bergvärme i ett typiskt 70-talshus med vattenburen elvärme. Någon form av missnöje med nuvarande förhållanden krävs för att småhusägaren ska fatta beslut om långsiktiga investeringar i nytt uppvärmningssystem eller åtgärder på klimatskalet. Ett missnöje sätter igång nytänkande och öppenhet för förändring vilket ger mottaglighet för information om alternativ. Information direkt från grannar är betydelsefull men även ekonomiska incitament och styrmedel påskyndar beslutet. Bidrag förstärker energiåtgärden Ekonomiska styrmedel leder inte till beslut i sig, men påskyndar beslutsprocessen och kan leda till att en mer energieffektiv lösning väljs eller att en mer omfattande åtgärd genomförs. Till exempel kan energibidrag leda till att ett mer energieffektivt fönster väljs vid ett fönsterbyte, än vad som var tänkt från början. Informativa styrmedel i form av reklam och olika typer av informationsmaterial påskyndar beslutsprocessen. Här spelar information från grannar in. Grannar har en stark påverkan främst i bostadsområden med snarlika hus och god gemenskap. Husets byggnadsperiod och uppvärm- ningssystem är avgörande för om en åtgärd kommer att genomföras. Skick på klimatskal (fasader och fönster) eller uppvärmningssystem eller att det finns ett behov av att sänka uppvärmningskostnader är grunden för det missnöje som behövs. När det gäller enkla och förhållandevis billiga åtgärder såsom tätning av fönster och tilläggsisolering av vinden så görs de i många fall med en enklare beslutsprocess. Erika Jörgensen, Elforsk rapport 09:41 6 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Värmeanvändning i passivhus innebär nya rutiner. Men de boende lär sig gärna 3Det är inte mer komplicerat att bo i ett passivhus än i ett vanligt hus men de boende behöver åtminstone inledningsvis lära sig hur man får behaglig värme inomhus. I Lindåshusen lär sig de boende gärna att hantera passivhusets teknik trots att de inte valt husen av miljöskäl. Grannar involverade inledningsvis I samtalen mellan nyinflyttade grannar i Lindåshusen fanns i början ett gemensamt intresse av passivhusets teknik och hur behaglig värme skapas. När de boende förstod tekniken och värmeförhållandena var komfortabla hade intresset för energitekniken spelat ut sin roll. Samma energikoncept i likadana hus ger olika energianvändning De boendes syn på värmekomfort, de resurser som finns till hands och hur dessa används har stor betydelse för energianvändningen. Några av radhusen i Lindås har betydligt högre energianvändning än vad de projekterats för, vilket delvis kan förklaras med högre inomhustemperaturer än vad som var tänkt. Inomhustemperaturen bestäms i första hand genom förhandling mellan hushållsmedlemmar. Förutom reglering av själva värmesystemet regleras värmen genom att använda elapparater och lampor, tända värmeljus eller att införskaffa extra element. Bra värmekomfort skapas också med mattor, extra kläder och tofflor. Många boende tycker dock att det är obekvämt att använda till exempel en extra tröja. De boende är inte bekymrade över att energianvändningen blir högre med argumentet att de fortfarande använder betydligt mindre energi än ett vanligt radhus. I Lindås har 20 radhus byggts med passivhusteknik. Husen saknar konventionella aktiva värmesystem och värms till största delen passivt med hjälp av de boendes kroppsvärme och med överskottsenergi från olika hushållsapparater samt instrålad sol. För hushåll där medlemmarna sällan är hemma eller där det är få hushållsmedlemmar kan det vara svårare att uppnå önskad inomhustemperatur. Tvättmaskinen är varm och skön Användningen av hushållsapparater i passivhusen har blivit en del av de boendes hantering av värmen inomhus. Ett användningsområde där dessa apparater tidigare inte har uppfattats höra hemma. Hushållsapparater har tillskrivits nya värmealstrande egenskaper. Tvättmaskinen gör exempelvis inte bara tvätten ren, utan den uppfattas i passivhuset även som varm och skön. Stimulerar till elhushållning? Lindåshusen visar att det är möjligt att med hjälp av energieffektiv och energihushållande teknik stimulera människor till en mer resurssnål vardag. Om det är kallare än önskat inomhus minskar dock incitamenten till elhushållning eftersom hushållsapparater markant bidrar till värmen inomhus. Charlotta Isaksson, Elforsk rapport 09:98 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 7

Mätarbyte: Stor fråga för branschen 4 liten för kunden De nya kraven på månadsavläsning för alla elkunder har inneburit att elnätbolagen har installerat fjärravlästa elmätare för alla brukare -- både privatkunder och företag. För branschen har detta inneburit mycket arbete framförallt med att informera kunden om vad som skall hända. Men kunden har inga speciella förväntningar på den nya mätaren. Få förväntningar Kunderna visste att mätarbyte skulle ske men få förstod varför. De har inte haft några förväntningar på vad de nya mätarna kan göra för nytta. Det långsiktiga syftet med myndigheternas krav på månadsavläsning är att fakturorna ska bli tydligare, att kunderna ska bli mer medvetna om sin energianvändning och att den på sikt ska minska. Hur energibolagen använder mätresultaten kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen energianvändning. Här finns fortfarande stora utvecklingsmöjligheter för branschen. Tydlig kommunikation är avgörande Många kunder hade felaktiga förväntningar om att månadsmätning skulle ge jämna fakturor, dvs inga toppar under året. Flera har också missförstått upplysningen att man nu skall betala efter faktisk förbrukning, och misstänkt att man förut blivit lurad att betala för något annat än det man faktiskt förbrukar. Tips för bra utformning av information: Utgå från kundens intresse, behov och kunskap Tänk inte i teknik tänk i vad som är bra för kunden Använd andra sätt att beskriva energianvändning än 1 kwh Bygg relationer med kunderna Var tydlig i kommunikationen Skapa tillit och förtroende Lokal förankring kan ge bättre kundkontakt Flera studier inom ELAN*pekar på att mindre elbolag eller med stark lokal förankring har lättare att skapa kontakt, lojalitet och förtroende. Samma bild ger de årliga undersökningarna Svenskt Kvalitetsindex, SKI. Jämfört med andra produkter och tjänster är svenska konsumenter mindre nöjda med elleverantörer och nätbolag (enligt SKI), och branschen ligger under andra branscher när det gäller nöjdhet. Kundnöjdheten visar dock en ökande trend senaste åren. Och undersökningarna i ELAN visar att elbolagen uppfattas som korrekta och trovärdiga. Trovärdighet och trygghet samspelar med varandra. Karin Mårdsjö Blume och Inger Lindstedt, Elforsk rapport 08:75 Inger Lindstedt och Karin Mårdsjö Blume, Elforsk rapport 08:76 Inger Lindstedt, Karin Mårdsjö Blume, Christel Brost, Elforsk rapport 09:58 *Inger Lindstedt och Karin Mårdsjö Blume, Elforsk rapport 08:76 *Jurek Pyrko, Elforsk rapport 09:90 *Åsa Thelander, Elforsk rapport 09:08 8 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Formgivning ska vara enkel 5Om informationsöverföringen av elkonsumentens egen elanvändning skall fungera på bred front så måste den vara enkel. Tydliga diagram eller stapeldiagram i kombination med förtydligande färgsymbolik fungerar bäst. Många olika sätt att visualisera elanvändningen har utvecklats och testats i ELAN-projekt. Ofta har projekten haft ambitiösa idéer om att förmedla detaljerad information i olika tidsintervaller, uttryckt i energi, pengar eller miljöpåverkan. Användarna tenderar att gilla enkel information bäst. I projekt som pågått längre tid har man gått från sofistikerad mot enklare formgivning. Representation av låg respektive hög energianvändning där hemma. Förslag till skärmsläckare i mobil. Dygnsförbrukning Presentation av energianvändning på energiräkningen. Förtydligande av min- och max-förbrukning, jämförelse med föregående månad medelförbrukning i liknande hushåll Energianvändning varje timma över ett dygn. Detta hushåll har hög förbrukningsnivå, det framgår av jämförelsen med liknande hushåll (gula kurvan). Högt och lågt signaleras med grönt-gult-rött, en färgsymbolik som alla känner igen. Exempel från display. Månadsvis energianvändning under ett år i jämförelse med föregående år. Exempel från faktura, fungerar bra även via andra kanaler. Cajsa Bartusch, Elforsk rapport 09:38 Magnus Bång och Frida Birkelöf, Elforsk rapport 08:25 Tim Hallin, Inger Lindstedt, Tove Svensson, Elforsk rapport 07:44. TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 9

Information behöver 6komma via olika vägar Information om elanvändning till elkonsumenten kräver eftertanke både vid val av informationskanal och hur informationen presenteras. Skall informationen nå bara de elkonsumenter som efterfrågar den, eller ska den gå till alla? Skall den ges direkt utan tidsfördröjning eller vid fakturering? För att elkonsumenten skall få en väl medveten kunskap om sin elanvändning kan flera olika informationskanaler behövas. Visualisering av elanvändning Tre verktyg för information om elanvändning har utvecklats och testats under en längre tid på boende i lägenheter: Trådlös display: Ger direkt information utan tidsfördröjning. Med tillräckligt hög tidsupplösning ges goda möjligheter att skatta elanvändning från olika hushållsapparater. Exempel är Energy Aware Clock, den så kallade ingenjörsdisplayen (se bild) eller mobilen. Grafisk information på elräkningen: Ger uppföljning över längre tid. Dess stora fördel är att den når i stort sett alla hushåll. Egenskaperna enkelhet och lättillgänglighet är därför särskilt viktiga. Ambitionen bör vara att även de som inte pratar svenska ska förstå informationen. Det är bra att visa energianvändningen månadsvis så det stämmer med faktureringsperioden. Webbaserad statistik i datorn: Ger både direkt information och uppföljning över längre tid. Att gå till datorn för att se på sin elanvändning är ett Ingenjörsdisplayen visar individuell elanvändning på en trådlös bildskärm. Här visas momentant effektuttaget. Energy AWARE Clock är en trådlös display där hushållets momentana och historiska elanvändning representeras av klockans dynamiska visare. Aktuella elanvändningen relateras till föregående minut, timme, dygn, månad eller år. aktivt val som görs av ett uppenbart intresse eller i ett specifikt syfte. Användarens mottaglighet är därmed större; enkelhet och lättillgänglighet är då inte lika avgörande. Tjänstens stora fördel är att användaren kan välja tidsperiod och jämförande information efter egna önskemål och behov. Resultaten visar att samtliga verktyg bidrar till en mer medveten elanvändning. Inget av verktygen har framstått som mer ändamålsenligt än det andra, utan de kompletterar varandra. Informationsverktygen skall finnas vid behov Inget i ELANs studier tyder på att elkonsumenten ständigt behöver ha god kontroll över sin elanvändning. Olika informationsverktyg kan används intensivt under kortare perioder för att elkonsumenten ska tycka sig få den kunskap som räcker. Vid utformning av informationsverktyg bör det beaktas att användaren i princip är nybörjare varje gång. Cajsa Bartusch, Elforsk rapporter 08:18 och 09:38 Bild: Interactive Institute 10 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Det är tydligare att jämföra 7med sig själv än med andra För att elkonsumenten skall förstå en visualisering av elanvändning behöver den visas tillsammans med någon form av absolutnivå. Elkonsumenten kan då bilda sig en uppfattning om den egna elanvändningen är stor eller liten. Helst vill elkonsumenten se sin elanvändning både i jämförelse med sin tidigare användning och i jämförelse med hur andra använder el. Jämförelse av elkonsumentens nuvarande och tidigare elanvändning Vid jämförelse med konsumentens tidigare elanvändning är tidsaspekten en viktig fråga. Hur långt bak i tiden ska jämförelsen göras samt på vilket sätt ska informationen delas upp? En månadsvis uppdelning ger visserligen mycket siffror och staplar för konsumenten att hålla reda på, men med en väl genomarbetad graf borde detta inte bli något problem. En jämförelse med förra månaden ger fördelen att konsumenten kan komma ihåg och registrera effekten av ett förändrat beteende. För att förstå att elanvändningen påverkas av andra säsongsaktiviteter kan det vara fördelaktigt att jämföra med samma månad föregående år. Då uppvärmning ingår i elanvändningen kan konsumenten misstro eller feltolka informationen eftersom väderförhållandena skiljer sig från år till år och det idag inte verkar finnas något riktigt bra sätt att parera detta. svårt att hitta representativa jämförelsegrupper för den enskilda konsumenten. Till exempel kan elanvändning för ett hushåll med många barn till synes vara mycket hög jämfört med gruppen, fast den i själva verket är låg jämfört med andra barnfamiljer. Målstyrning blir tydligare vid jämförelse med sig själv Målstyrning bygger på att energiföretaget eller elkonsumenten själv sätter upp mål för sin elanvändning baserat på elkonsumentens eget utgångsläge. Att jämföra med sig själv har fördelen att problem undviks med att skapa godtagbara jämförelsegrupper. Vid målstyrning med jämförelsegrupper finns dessutom en risk att de som är bättre än medel nöjer sig med detta och fortsätter med tidigare beteende. Jämförelse med andra elanvändare Vanliga jämförelsegrupper är elleverantörens övriga kunder eller medelvärde av användning i svenska hushåll. Jämförelse med andra elanvändare kan vara känslig eftersom det är Cajsa Bartusch, Elforsk rapport 09:38 Tim Hallin, Inger Lindstedt, Tove Svensson, Elforsk rapport 07:44 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 11

Konsumenten vill se elanvändning 8av sina olika apparater Konsumenten har ett behov av att se och förstå elanvändning för olika apparater. De vill gärna testa om en ny apparat eller en förändrad aktivitet påverkar elanvändningen. Den timmätning som finns idag på hushållets hela elanvändning kan inte särskilja olika apparaters elanvändning eller registrera påverkan från små, kortare förändringar. Några hushåll har ändå lyckats använda informationen för att dra sådana slutsatser. Flera projekt inom ELAN visar på ett påtagligt behov hos konsumenterna att förstå energianvändning för olika apparater. I slutändan kan denna informationsöverföring vara den som ger bäst resultat i syftet att ge en mer medveten och därmed effektivare energianvändning. Här finns stora möjligheter för affärsutveckling av nya produkter och tjänster. Ny beräkningsmodell kan underlätta beskrivning av hur hushållsel används Utifrån tidsanvädningsdata som beskriver hushållsmedlemmars vardagsaktiviteter kan en 12 kwh 12 kwh Konsumentens önskemål: Diskmaskin avläses med mobilen. detaljerad profil över dygnets elanvändning beskrivas med hjälp av en nyutvecklad beräkningsmodell*. Modellen kan ge en visualisering av till vad och när el används. Detaljerade elanvändningsprofiler behövs i energiberäkningsprogram till exempel vid studier av ett ändrat apparatanvändande beteende, vid utveckling av nya styrfunktioner hos apparater eller för att matcha tillgång på solel och elbehov. Cajsa Bartusch, Elforsk rapport 09:38 Jurek Pyrko, Elforsk rapport 09:90 Magnus Bång och Frida Birkelöf, Elforsk rapport 08:25 Tim Hallin, Inger Lindstedt, Tove Svensson, Elforsk rapport 07:44 Inger Lindstedt och Karin Mårdsjö Blume, Elforsk rapport 08:76 Fördelning av elanvändning mellan olika hushållsapparater i ett genomsnittligt lägenhetshushåll. *Joakim Widén, Elforsk rapport 08:54 12 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Mobilens möjligheter: Larmklocka och mycket mer 9Mobilen erbjuder mycket stora möjligheter som informationskanal av individuell elanvändning oavsett om det gäller direkt information eller uppföljning under en längre tid. Vilka möjligheter som finns i en nära framtid är svåra att förutspå mer än att de kommer att vara många. ELANs testgrupper har haft många kreativa idéer för utveckling. Projektet Visual Wattch har provat mobilens fördelar som larmklocka av hög elanvändning eller lågt elpris samt som informationskanal vid strömavbrott. Hur interaktiv information om den egna elanvändningen kan kommuniceras via mobilen har studerats. Avsikten har varit att analysera möjligheterna att förändra konsumentbeteende i form av energieffektivisering genom att använda mobiltelefonen som verktyg. Studien visar att det är enkla mobiltjänster som efterfrågas av elkunderna. De ska gå att förstå, visualisera den personliga energianvändningen, ge medvetenhet om avvikelser och ge information vid elavbrott. Om dessa ingredienser finns så kan mobilanvändarna tänka sig att betala för mobiltjänsten. echat är exempel på en tjänst där elbolaget via mobilen kan kommunicera direkt med sina kunder. Löpande information ges om hushållets elanvändning, eventuella elavbrott samt annan relevant information om till exempel elpriser eller energitips. Magnus Bång och Frida Birkelöf, Elforsk rapport 08:25 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 13

10 El finns inte Frågan om el och energi står långt ner på konsumenternas dagordning. Hur ska deras intresse och engagemang för frågan kunna ökas? Utan eget engagemang kommer inte energikonsumenten att förstå kopplingen mellan eget beteende och energianvändning. Hur ska en informationskampanj utformas? Det är tillåtet att inte förstå Bristen på kunskap om el, energi och därmed relaterade frågor är inte någon stigmatiserande okunskap i vårt samhälle. Det är en allmän uppfattning att fakturor från energiföretag är obegripliga och att det är helt i sin ordning att inte förstå dem. Förståelse är förutsättning för ett ändrat beteende Mätvärden kan hjälpa till att öka förståelsen men det behövs ett nytt informationsmedel att överföra kunskapen. Många förstår inte vad 1 kwh innebär och de kan heller inte räkna ut hur mycket energi en apparat använder, och om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ. Här behövs fortsatt utveckling för kommunikation och nya sätt att visa konsumentens egen elanvändning för olika apparater. Hur väcks intresse? Designstudenter på Malmö högskola fick i uppdrag att utforma en informationskampanj som väcker intresse och skapar nyfikenhet för el och energifrågor. Resultatet blev affischer på stan som följs upp med en broschyr på samma tema hem i brevlådan. Med hjälp av provokativa påståenden, till exempel El finns inte och kwh är en myt vill designstudenterna skaka om och provocera. Christel Brost och Inger Lindstedt, Elforsk rapport 09:57 Inger Lindstedt, Karin Mårdsjö Blume och Christel Brost, Elforsk rapport 09:58 14 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Inget enkelt samband mellan bättre statistik- 11information och förändrad elanvändning Information om den egna elanvändningen leder inte självklart till en minskad elanvändning. Det har inte gått att påvisa någon förändring av elanvändningen i en undersökning där effekten av tre företags webbaserade statistiktjänst har analyserats. Bild: Siemens Flera elföretag erbjuder nu webbaserade statistiktjänster där information om den egna elanvändningen presenteras grafiskt. Hushåll får med hjälp av tjänsten en bättre insyn i, och förståelse av, sin elanvändning. För att undersöka om statistiktjänster ger inverkan på hushållens elanvändningsmönster har perioden före och efter införandet av tre elleverantörers tjänster analyserats. Resultatet visar att det är omöjligt att slå fast huruvida statistiktjänster leder till minskad eller ökad elanvändning hos hushållen. Det krävs ett stort intresse och engagemang hos hushåll för att minska sin elanvändning och där utgör en statistiktjänst en bra hjälp som informations- och kunskapskälla. Användande av tjänsten Mindre än hälften av hushållen som har en tjänst har använt sig av den. De hushåll som använder statistiktjänsten har ett mer energihushållningsfrämjande beteende och bättre kunskap om sin elanvändning. Främsta orsaken till att inte använda tjänsterna är tidsbrist. Ett bra eller dåligt gränssnitt kan också påverka användningen. Vill ha kontroll De flesta av hushållen använder tjänsten för att kontrollera sin elanvändning. De vill veta hur mycket el de använder och jämföra sin användning mellan olika perioder (månader, veckor, dagar och timmar). Potential för utveckling av nya tjänster Några hushåll har angett att de har använt tjänsterna i ett utvecklat syfte. Till exempel för att kontrollera hur mycket el som olika apparater drar eller för att kontrollera effekter av en förändrad aktivitet eller genomförd åtgärd. Jurek Pyrko, Elforsk rapport 09:90 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 15

12 att Generationer spelar roll för sättet köpa och använda elapparater Människor som vuxit upp under samma period i samma kultur har upplevt samma tidsanda och blivit påverkade av samma händelser. De första tjugo åren av sitt liv kommer att vara jämförelsenorm också för upplevelser och erfarenheter senare i livet. Generationstillhörighet är en betydelsefull faktor för att förklara konsumtionsskillnader. Beträffande energianvändning och elapparater finns stora skillnader i uppväxtvillkoren mellan de generationer som lever i Sverige idag. Veteranerna handlar absolut minst vilket inte är anmärkningsvärt eftersom de växt upp och varit unga vuxna i ett samhälle där många av dessa prylar inte fanns att tillgå. Rekordgenerationen har högre utgifter för radio, stereo, cd- och mp3- spelare vilket skulle kunna vara att de gärna köper dyra varor. Eller så kan deras högre konsumtion av musikutrustning tolkas som generationens ambition att återknyta till sin ungdomstid med mycket musik när den andra frihetstiden närmar sig. Generation X har högre inköp av video och dvd vilket kan beror på att många har småbarn i hushållet. MeWe-generationen handlar mer tv-spel m.m. än andra generationer eftersom spelen framförallt är utformade efter just den generationen. Yngre generationer har högre utgifter för elapparater men lägre elanvändning MeWe-generationen är dagens unga vuxna och deras konsumtionsambitioner kommer att prägla samhället en lång tid framöver. De handlar för stora summor när det gäller apparater som drar el, framförallt sådana som bidrar till underhållning och information såsom datorer och tv. Att MeWe- Födda Generations- Kännetecken Elanvändning Utgifter för benämning per person apparater som drar el 20- och 30- Veteraner Hårt arbete, lag och rätt, konformitet, tålamod, 4100 kwh/år 2450 kr/år talister ära och uppoffringar. 40- och 50- Rekordgenerationen Stor, välbärgad, inflytelserik, IT-anpassad och 3300 kwh/år 3100 kr/år talister självmedveten. 60- och 70- Generation X Klara sig själva, globalism, ser arbete som ett medel 2440 kwh/år 3020 kr/år talister för att få leva sitt liv, prioriterar kreativitet framför produktivitet, ointresse för ismer av olika slag och en prioritering av jämställdhet. 80- och 90- MeWe Nintendogeneration, har en stark tro på den egna 1340 kwh/år 4060 kr/år talister framtiden, större än den tilltro de har till samhällets framtid. Idealsamhället för bägge könen präglas av frisk natur, miljömedvetna företag och orörd vildmark. 16 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

Bild: Siemens Bild: Siemens Bild: Siemens generationen använder så pass lite el jämfört med andra generationer beror antagligen på att de än så länge bor i små lägenheter. Veteranen använder 12 gånger mer el än för 50 år sedan men lägger ungefär lika stora utgifter på inköp av elapparater som då Veteranerna har under sitt liv sett mycket stora förändringar i konsumtionsnivåer och energianvändning. Deras konsumtion har både präglats av den tid under vilken de växte upp samt av den stora välståndsökningen som har skett under perioden. De är med andra ord en bra spegel av hur konsumtionen kan förändras som en följd av den tid man lever i. Elförbrukningen i veterangenerationen har ökat med en faktor 12 trots att apparater drar mindre el per styck. Det kan förklaras av att antalet apparater ökat och att man numera värmer bostäder med el. Utgifterna för inköp av apparater som drar el har inte förändrats nämnvärt när de räknas om till 2004 års värde. En skillnad är att man numera får mycket mer avancerade apparater för samma summa jämfört med för några decennier sedan. Exempelvis kostade en liten tvättmaskin över 7.800 kronor (dagens värde) år 1958 medan den idag skulle kosta cirka 5.000 kronor och då har den ändå långt fler funktioner. Skillnader mellan storstäder och landsbygd har suddats ut Undersökning av inköp 2003 2005 visar små skillnader mellan dem som bor i storstäder och de som bor på landsbygden. Samma undersökning gjord 1985 visar däremot flera skillnader; hushåll i storstäder lade mer pengar på utrusning för underhållning och information, som video, datorer och tv, och de handlade också mer utrustning för att hålla sig hela och rena än de som bodde i mindre städer och på landsbygden. Annika Carlsson-Kanyama och Ann-Sofie Stenérus, Elforsk rapport 08:23 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 17

13 information Apparaterna för underhållning och tar alltmer av hushållens el Hushållen blir alltmer välutrustade med datorer, spel, tv, cd-spelare, video, mobiltelefoner mm. Idag tar apparater för underhållning och information 20% av hushållselen, i framtiden kan det bli uppåt 50%. Trenden av individualisering gör att allt fler i familjen skaffar egna apparater. Utveckling av informationssamhället och minskning av energianvändning är två frågor som står högt på samhällets agenda. Detta kan uppfattas som motsägelsefullt då den ökade användningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kräver allt mer energi för att produceras, användas och slutligen destrueras. Individualiseringstrenden bidrar till hushållsmedlemmars enskilda IKT-användning och ger upphov till fler apparater och längre användningstider. Barn och ungdomar utrustas allt mer med IKT i sina egna rum. Överlag förefaller inte föräldrars reglering av användningstiden för framför allt ungdomar vara särskilt uttalad eller systematisk. Pojkar i hushållet har betydelse Faktorer som spelar in vid köp av tv-spel är att tillhöra en ung generation, ha pojkar i familjen, vara ensamstående man med barn och ha barn som är 6-12 år. Standby-användning är svår att påverka Apparaternas elanvändning är viktig vid själva användningen men har också stor betydelse i standby-läge, både i rent teknisk mening och vad gäller användarnas beteende med apparater som lämnas fullt påslagna. Vanor och rutiner har urskiljts som en övergripande orsak, vilken även påverkas av bekvämlighet, designproblem, okunskap och lågt miljöengagemang. Bekvämlighet kan uttryckas utifrån en good enough -inställning, dvs man vet att man borde stänga av men tycker att man gör tillräckligt bra ifrån sig ändå när det gäller miljö. Vid utveckling av nya energisnålare apparater behöver både energianvändning i standby-läge minskas och ny design och teknik för avstängning utvecklas. Här behövs mer samarbete mellan hushållsanvändare, produktutvecklare, politiker och energiexperter, vilket är syftet med det nya europeiska Ekodesign-direktivet för elanvändande apparater. Risk för rebound-effekter Det finns en risk för så kallade rebound-effekter. Det vill säga, de vinster i tid, energi och pengar som IKT kan åstadkomma används till mer IKT-användning eller andra energikrävande aktiviteter. Till exempel väntas kommunikationsutrustning att minska transporter men studier visar på det motsatta. Kristina Karlsson och Eva K Törnqvist, Elforsk rapport 09:86 Annika Carlsson-Kanyama och Ann-Sofie Stenérus, Elforsk rapport 08:23 Bild: Samsung 18 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

14 Trygghet är ledord för både köpare och säljare vid elapparatköp Vid både köp och försäljning av elapparater så är det andra faktorer än energianvändning som styr. Funktion och trygghet med kvalitet viktigt vid köp av vitvaror Vid köp av vitvaror är funktion och kvalitet två grundläggande faktorer som påverkar valet. En vitvara ska uppfylla de funktioner kring komfort som hushållet efterfrågar. Kvalitet kan säkerställas genom att köpa ett välkänt märke. En välkänd produkt som är omtalad för god kvalité ger trygghet i valet. Med välkänt märke och god kvalitet uppfylls också delvis krav på energieffektivitet. Först därefter följer faktorer som energieffektivitet och att det skall passa in med mått och design i köket. Barn i energireklam kan förmedla livsnjutning, trygg hemmiljö och miljöhänsyn Reklam om elanvändande teknik riktar sig i huvudsak till vuxna kundgrupper men barn avbildas frekvent i annonser, visar en studie*. För pooler och annan badutrustning framställs barn som livsnjutare. Badandet är en social aktivitet som möjliggör gemenskap och glädje men även lyx och semesterkänsla. Barnen fungerar som demonstratörer av apparaternas tänkta användningsområde och försäljningsargumenten bygger på vuxnas vilja att ge barn möjlighet till lek och att göra dem glada. För annonser som marknadsför t.ex. tvättmaskiner och spisar är barnen till för att påkalla föräldraskapet. I föräldraskapet ingår att hantera apparater för att på bästa sätt ta hand om sina barn. Det finns även annonser som explicit utnyttjar begreppet om gott omhändertagande genom att konstruera hot och problem som kan drabba barn om inte de marknadsförda apparaterna används. När barn i sällsynta fall framställs som subjekt med egen vilja och ett budskap att förmedla, görs det i relation till önskan om miljöhänsyn. Det fungerar utifrån barnen som symbol för framtid och som en grupp som naturligt förstår vilka miljöhänsyn som bör tas. Erika Jörgensen, Elforsk rapport 09:41 *Johanna Sjöberg, Elforsk rapport 09:65 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 19

15 Nya affärsmöjligheter med timmätning De nya kraven på månadsavläsning har medfört att ca 90% av de mätare som nätföretagen nu har installerat är mätare som också klarar timmätning. Detta ger fördelar för elkonsumenterna men också nya möjligheter för nätägare och elleverantörer att utveckla affärskoncept. Regelverk och kundkommunikation har dock ännu inte hittat sina former. Fördelar med timvärden för elkonsumenten Med bättre statistik ned till timnivå kan konsumenten få ökad kunskap om sin elanvändning, vilken kan användas till en beteendeförändring för minskad elanvändning. Den bättre kännedomen om elanvändningen ger konsumenten bättre kontroll över sin elanvändning, vilket många studier inom och utom ELAN anger som ett kundönskemål. Nya prismodeller på timnivå ger konsumenten möjlighet att styra sin elanvändning för att till exempel undvika pristoppar. Fördelar med timvärden för elleverantör, nätföretag och samhälle Ger möjlighet att utveckla nya tjänster för att hjälpa konsumenten att budgetera, analysera och påverka sin elanvändning. Ger möjligheter att erbjuda tariffer på timnivå vilket minskar elleverantörens riskexponering. Genom smarta nättariffer kan kraftiga toppar i det totala effektuttaget dämpas och nätets kapacitet utnyttjas effektivare. Kollektivt agerande som minskar toppbelastningar leder totalt mot bättre kapacitetsutnyttjande, högre leveranssäkerhet, effektivare produktion och mindre prissvängningar, vilket leder mot generellt lägre prisnivå, som kommer alla tillgodo. Timmätningens affärsmöjligheter är ännu i sin linda För att timavräkning skall komma att användas fullt ut behövs några ändringar i dagens regelverk samt att infrastrukturen kompletteras för storskalig insamling och rapportering av mätarnas många timvärden. Det behövs också mer konkret utformning och marknadsföring av de prismodeller, baserade på timvärden, som skall användas och förstås av kunden. Andrea Badano, Peter Fritz, Anders Göransson och Magnus Lindén, Elforsk rapport 07:62 20 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

16 att Kunden accepterar effektstyras Fältförsök med direkt effektstyrning av uppvärmning i eluppvärmda hushåll visar på en liten komfortpåverkan som elkunden har lätt att acceptera. Test med en prototyp av en nyutvecklad enkel och billig styrutrustning visar att tekniken för att styra effektuttag finns och fungerar. Detta ger nya möjligheter för energiföretagen att undvika stora belastningar med sammanlagrade effekttoppar. Eluppvärmda hushåll med vattenburna uppvärmningssystem har effektstyrts i ett fältförsök. Effektuttaget drogs ner under perioder med höga elpriser. Resultaten visar att: De boende stördes inte av att effektstyras. De märkte knappt av att inomhustemperaturen minskade när uppvärmningseffekten minskades under perioder med högt elpris. Uppvärmningssystemet försökte inte kompensera för temperaturfallet efter det att effektstyrningen upphört, vilket därmed ger en bestående energibesparing. Det går att lagra värme alstrad under perioder med lågt pris. Prototypen av den billiga styrutrustningen fungerar. är högre. På vintern är utomhustemperaturen vanligtvis som högst på eftermiddagen medan spotpriset på el oftast är som högst precis efteråt, mellan 17 19. Genom att öka effekten under tidig eftermiddag när värmepumpen är som mest effektiv och sedan dra ner effekten direkt efteråt när priset är som högst uppnås en dubbel vinst. Fler möjligheter för effektstyrning Tekniken torde på samma sätt kunna användas på fjärrvärmeuppvärmda byggnader. Fjärrvärmeleverantören kan genom att styra effektuttaget i tiden optimera produktionsmixen. Effektstyrning fördelaktig för värmepump Effektstyrning med energilagring är speciellt intressant för hus med värmepumpar eftersom dessa är effektivare när utomhustemperaturen Peter Fritz, Erika Jörgensen och Stefan Lindskoug, Elforsk rapport 09:70 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 21

17Prisstyrning fungerar Elkonsumenter agerar och anpassar sin elanvändning efter timpris på el. Det visar fältförsök där eluppvärmda hushålls elanvändning debiterades timvis. för att sänka sin elanvändning under perioder med högs elpris. Till exempel duschade man som vanligt även om elpriset råkade vara högt. Exempel på webportal med elpriser. Fältförsök har genomförts där eluppvärmda hushålls effektuttag debiterades timvis. Hushållen fick tillgång till en webbportal med detaljerad information om sin elanvändning och kostnader tillsammans med information om aktuella elpriser. På portalen kunde man se elpriset timma för timma under innevarande och kommande dygn. I projektet testades en eltariff kallad Fastpris med returrätt. Detta är en tariff där kunder exponeras för ett rörligt elpris samtidigt som en del av volymen är prissäkrad. Aktivt agerande Konsumenterna i fältförsöken var mycket aktiva med att styra sin elanvändning. De tog reda på när priserna var höga respektive låga och anpassade sin elanvändning därefter. Vanligaste åtgärden var att skjuta på användning av disk- och tvättmaskiner. Konsumenterna var dock inte beredda att gå hur långt som helst Konsumenterna lärde sig hur elpriset varierar Konsumenterna fick aktuellt elpris från internet vilket upplevdes som en krånglig väg. En mer lättillgänglig display med aktuellt elpris efterlystes. Konsumenterna hade dock snart skapat sig en god bild av hur elpriset varierade under dagen och anpassade sin elanvändning baserat på förväntade priser snarare än faktiska priser. Trots att konsumenterna inte förstod eltariffen så agerade de rätt Konsumenterna ställde många frågor för att få god kunskap om hur tariffen fungerade. Ändå hade ett antal konsumenter inte förstått att tariffer med rörligt pris faktiskt kan innebära en ekonomisk risk. En tydligare prismodell skulle ha kunnat ge bättre resultat. En prismodell som direkt följer aktuellt marknadspris är enkel att förstå. Peter Fritz, Erika Jörgensen och Stefan Lindskoug, Elforsk rapport 09:70 22 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

18 att Det finns goda skäl till inte byta elavtal I mer än tio år har den svenska elmarknaden varit avreglerad och elkonsumenten har haft möjlighet att välja elleverantör och avtal. Statistik visar att antalet byten av elleverantör är begränsat, men statistiken beskriver inte varför. En studie i ELAN har visat att lathet inte är avgörande för att konsumenten inte valt att teckna avtal eller byta elleverantör. Konsumenterna har flera goda skäl när de till synes inte är aktiva på elmarknaden. Många överväger frågan men väljer att inte byta Gruppen som inte byter leverantör eller avtal betraktas ofta som passiva. Den gjorda studien visar, att man ofta övervägt frågan, men kommit fram till att inte agera. Motiven till detta kan vara, att man är nöjd och lojal med sin leverantör, att man kommit fram till att nyttan med byte är obetydlig, eller att man är rädd för att något går snett i bytet och då orsakar mer besvär än nytta. Några anger att de inte orkat engagera sig så mycket de saknar inte information om bytesmöjligheten men hinner inte eller orkar inte ta i frågan. Information finns, den är trovärdig men inte inspirerande Konsumenterna är väl medvetna om att de kan byta elleverantör. Elleverantörernas information om el och avtal anses vara viktig, korrekt och trovärdig men den eggar inte till aktivitet. För att konsumenterna ska byta elavtal behövs mer riktad information med argument för varför de skall byta. Bindningar till kunden Konsumenten kan ha olika bindningar till sin elleverantör. Karaktären på bindningarna och mängden bindningar har betydelse för deras agerande. Elleverantörerna försöker skapa flera olika typer av bindningar till sina kunder. Konsumenten har starkare relation till en totalleverantör, dvs. man är elkund, värmekund, nätverkskund m.m. hos samma företag. Detta motverkar byte av leverantör. Konsumenter med hus som värms med enbart el (en bindning) är mer aktiva på elmarknaden och söker information aktivt. Dessa hushåll har också hög energianvändning. Ett byte ger liten skillnad och kan ställa till besvär En grupp av konsumenter anser att det inte är lönt att byta elleverantör eftersom skillnaden mellan elleverantörer eller deras priser är liten. Skillnader kan finnas vid ett givet tillfälle men den försvinner lätt med tiden. Andra konsumenter menar att det är krångligt att byta elleverantör och att det kan bli fel med till exempel dubbeldebitering. Åsa Thelander, Elforsk rapport 09:08 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 23

19 Vid elavbrott är vatten och värme de största bekymren Glesbygdens elkonsumenter har både en mental och teknisk beredskap för att hantera längre elavbrott. De har tillit till att elnätbolagen snart ska ha åtgärdat felet och merparten menar att 12 24 timmar elavbrott är acceptabelt, därefter börjar det bli besvärligt och hushållen ringer för att få svar på hur länge avbrottet kommer att pågå. Många av hushållen har tillgång till portabla elverk eller en kamin. Flertalet har också stearinljus och ficklampa hemma. Andra konsumenter verkade tycka att elavbrott var en del av vardagen och gjorde inget speciellt för att parera olika konsekvenser av avbrottet. Bristen på vatten var det som konsumenterna uppfattade som besvärligast vid elavbrott. Konsumenterna upplevde samtidigt att denna restriktion ofta löstes genom att kommunen var aktiv och såg till att det fanns tillgång till vatten på strategiska utlämningsplatser. Det som konsumenterna uppfattade som mest problematiskt vid elavbrott var: Vatten Toalettbestyr Behålla värmen i huset Frysboxar Avsaknad av ljus Information eller snarare bristen på information Samarbete ger bättre planering och tydligare information I de kommuner som har ett väl fungerande samarbete med elnätbolag har det varit lättare att vid strömavbrott göra prioriteringar och att ge invånarna en mer tydlig information. Ett väl fungerande samarbete medför också att kommunen bättre kan planera och förbereda beredskap inför ett strömavbrott. Samverkan mellan kommuner och elnätbolag ser dock väldigt olika ut. Ibland finns informella nätverk men i många fall saknas samarbete. Jenny Palm, Elforsk rapport 08:15 24 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN

20 protestera Småskaliga elproducenter vill bidra, och manifestera Egna solpaneler och egen vindkraft har börjat etablera sig på marknaden. Privatpersoner som producerar el har valt detta främst av ideella skäl. I förlängningen kommer små elproducenter även att behöva sälja el men fortfarande råder oklarhet om vilka regler som gäller. Hänsyn till miljön Hushållens motiv för att investera i solceller eller vindturbiner är framförallt hänsyn till miljön. I vissa fall har hushållen en utpräglat miljövänlig livsstil. Att investera i denna teknik är ett sätt att göra något på energiområdet. För andra är investeringen symbolisk, hushållet vill illustrera att det är miljömedvetet och föregå med gott exempel. För ytterligare några är investeringen en protest mot systemet med dess stora, dominerande aktörer eller ett sätt att bli mer självförsörjande. Småskaliga elproducenter är oftast relativt välutbildade och har god inkomst. Nya möjligheter för energibolag Detta kan vara en ny affärsmöjlighet. Småskalig elproduktion är en ny och intressant marknad. Genom att köpa el från solpaneler och mikrovind ger energibolagen ett mervärde till sina kunder samtidigt som det kan ge ett mervärde till andra kunder genom försäljning av miljövänlig el. Elnätsföretagen är positiva till att hushåll producerar sin egen el, även om det finns vissa problem som måste lösas. Krav på timmätning och smarta nät behöver utvecklas Enklare administrativa rutiner och minskade lagkrav på bland annat timmätning av småskaliga anläggningar är efterlängtade och en förväntad utveckling. Det är oklart hur elnäten kommer att klara av en massiv installation av småskaliga anläggningar och vilka förstärkningar som då kommer att krävas. Här behövs en fortsatt utveckling. Jenny Palm och Maria Tengvard, Elforsk rapport 09:64 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN 25

Rapporter Elforsk 07:44, Att presentera förbrukning grafiskt den samlade kunskapen,tim Hallin, Inger Lindstedt, Tove Svensson, K3, Malmö Högskola Elforsk 07:61, Värme i bostäder. En kvantitativ analys av energiförbrukning, Anna-Lisa Lindén, Lunds Universitet Elforsk 07:62, Timmätning för alla. Nytta, regelverk och ekonomi, Andrea Badano, Peter Fritz, Anders Göransson, Magnus Lindén, EME Analys och Profu Elforsk 08:15, Krishantering i elsystemet Elnätbolags, kommuners och hushålls uppfattningar om roller och ansvarsfördelning vid elavbrott, Jenny Palm, Linköpings Universitet Elforsk 08:18, Visualisering av elanvändning i flerbostadshus, Cajsa Bartusch, Mälardalens Högskola Elforsk 08:23, Hushållens konsumtion i olika generationer Inköp av eldriven hushållsutrustning och energi, Annika Carlsson-Kanyama och Ann-Sofie Stenérus, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Elforsk 08:25, Visual Wattch Elstatus i mobilen, Magnus Bång och Frida Birkelöf, Interactive institute Elforsk 08:54, Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändningsdata, Joakim Widén, Uppsala Universitet Elforsk 08:75, Mätaren kommer! En studie av information kring införandet av individuella elmätare, Karin Mårdsjö Blume och Inger Lindstedt, K3, Malmö Högskola Elforsk 08:76, Mätaren kom vad hände? Intervjustudie om kundernas förväntan på de nya elmätarna, Inger Lindstedt och Karin Mårdsjö Blume, K3, Malmö Högskola Elforsk 09:08, Hushåll på elmarknaden Information och agerande, Åsa Thelander, Lunds Universitet Elforsk 09:38, Visualisering av elanvändning i flerbostadshus, Cajsa Bartusch, Mälardalens Högskola Elforsk 09:41, Att värma bostäder Påverkansfaktorer och beslut, Erika Jörgensen, Lunds Universitet Elforsk 09:57, El vad är det? Koncept för kommunikation om el, Christel Brost och Inger Lindstedt, K3, Malmö Högskola Elforsk 09:58, Kommunikation kring energi och vardagsfrågor, Inger Lindstedt, Karin Mårdsjö Blume, Christel Brost, K3, Malmö Högskola Elforsk 09:64, Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling - Hushålls, energibolags och återförsäljares erfarenheter av marknaden för småskaliga solpaneler och vindturbiner, Jenny Palm, Maria Tengvard, Linköpings Universitet Elforsk 09:65, Föreställningar kring barn och energiteknik i reklam och informationsmaterial, Johanna Sjöberg, Linköpings Universitet Elforsk 09:70, Att följa elpriset bättre Prismodeller och styrteknik i fältförsök, Peter Fritz, Erika Jörgensen, Stefan Lindskoug, EME Analys och Lunds Universitet Elforsk 09:86, Energitjuv eller sparverktyg? Om användning av informations- och kommunikationsteknologi i hushåll, Kristina Karlsson och Eva K Törnqvist, Linköpings Universitet Elforsk 09:90, El-information via digitala kanaler potential att förändra elanvändning i bostäder, syntes, Jurek Pyrko, Lunds Universitet. Elforsk 09:98, Uthålligt lärande om värmen? Domesticering av energiteknik i passivhus, Charlotta Isaksson, Linköpings Universitet 26 TJUGO RUSSIN FRÅN ELAN-KAKAN