SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:14 Premiepensionen: Skillnader i utfall mellan kvinnor och män En analys av skillnader och spridning i premiepensionen i dag och i framtiden
Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se. Stockholm 2017 Inspektionen för socialförsäkringen Författare: Marcela Cohen Birman, Nicklas Korsell, Josefina Selin och Gabriella Sjögren Lindquist 2
Sammanfattning Premiepensionen har varit omdiskuterad sedan den introducerades år 2000. Krisen på de finansiella marknaderna som följde en kort tid efter att närmare 4,5 miljoner personer gjorde sitt första fondval i systemet har drivit på debatten. Risken för systematiskt dåliga pensionsutfall samt att individer med lika stort intjänande över livet kunde få mycket olika storlek på pensionen på grund av skillnader i avkastning lyftes fram som ett stort problem, särskilt eftersom detta gällde ett obligatoriskt pensionssystem. Intjänandet till premiepensionen påbörjades år 1995. Premiepensionssystemet fasas in successivt med en tjugondel per år för årskullarna födda mellan åren 1938 1953. 1 Det innebär att andelen av inkomsten som sätts av är lägre för äldre än yngre årskullar. Månadsutbetalningarna bland de första årskullarna som tog ut premiepension blev mycket låga, eftersom intjänandetiden varit kort och andelen av den pensionsgrundande lönen som hade satts av hade varit relativt låg. I takt med att åren går ökar intjänandetiden och andelen av inkomsten som sätts av för blivande pensionärer. De premiepensioner som för första gången betalades ut år 2014 var i genomsnitt 25 gånger högre än de premiepensioner som betalades ut år 2003. Men spridningen i dessa nyutbetalda premiepensioner har legat på en ganska konstant nivå över åren bland både kvinnor och män. Spridningen i de intjänade pensionsrätterna har stor betydelse för spridningen i de utbetalda premiepensionerna. Men genom att pensionsspararna kan välja mellan närmare 800 fonder med olika risk, avgifter och tillgångsslag beror en del av spridningen i de utbetalda premiepensionerna också på kapitalavkastningen och fondens profil. Vilken förvaltningsform fondförsäkring eller traditionell försäkring, med eller utan efterlevandeskydd som personen väljer vid första pensionsuttaget, eller senare, är ytterligare en faktor som påverkar könsskillnaderna och spridningen i premiepensionen. Även uttagsålder och uttagsomfattning bidrar till könsskillnaderna och spridningen. Denna rapport visar hur skillnaderna och spridningen i premiepensioner mellan kvinnor och män har utvecklats sedan de första utbetalningarna gjordes samt hur spridningen i premiepension kan utvecklas i framtiden. Rapporten är svar på ett regeringsuppdrag. Intjänandet under arbetslivet är huvudförklaringen till könsskillnaderna och spridningen i premiepensioner Den genomsnittliga skillnaden mellan mäns och kvinnors nybeviljade premiepensioner har minskat över tid i alla inkomstskikt. Skillnaderna i premiepension mellan kvinnor och män förklaras framför allt av att kvinnor har lägre förvärvsrelaterade inkomster och därmed lägre intjänade pensionsrätter än män. 1 Personer födda år 1938 har fyra tjugondelar i systemet och de födda år 1954 och senare omfattas helt. 3
Men det finns också andra faktorer som påverkar könsskillnaderna. Att kvinnor som grupp i större utsträckning än män som grupp tar ut premiepensionen till lägre omfattning än 100 procent (det vill säga till 25, 50 eller 75 procent) ökar gapet. Män däremot tecknar i större utsträckning än kvinnor efterlevandeskydd till förmån för sin partner. Det bidrar till att minska gapet något eftersom dessa mäns premiepensioner blir lägre än vad de annars hade varit. Efterlevandeskydd är inte förvalt på uttagsblanketten utan måste väljas aktivt när premiepensionen tas ut för första gången. Tidigare forskning och utredningar har visat att förval på blanketter är kraftigt styrande. Om önskemålet är att fler ska välja efterlevandeskydd kan detta troligtvis påverkas genom att förvalet på blanketten ändras. Män överför också i högre grad än kvinnor premiepensionsrätter till sin partner, vilket bidrar till att minska skillnaderna i premiepension mellan kvinnor och män, särskilt bland de med de högsta pensionerna. Socialdepartementet har i promemorian Enklare att föra över premiepensionsrätt samt upphävande av föreskrifter om hustrutillägg föreslagit förenklingar av premiepensionsöverföringar för att minska skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 2 ISF gjorde i sitt remissvar bedömningen att pensionsöverföringar ökar förutsättningarna för jämställdhet och tillstyrkte därför förslaget. 3 Men ISF framhöll att förenklingarna troligen inte är tillräckliga för att ändra pensionsspararnas beteende. Enligt ISF krävs välutformad information som ökar kunskapen om att par kan föra över premiepensionen till varandra, men också om de konsekvenser som överföringarna kan få på makarnas fördelning av pensionsinkomster. Det är särskilt viktigt att informationssatsningar riktas till nyblivna föräldrar eftersom det ofta är vid denna tidpunkt som makarna i olika grad avstår från förvärvsarbete för att ta hand om barn. Kapitalavkastningen spelar en större roll för spridningen i premiepensioner bland de med höga premiepensioner än de med låga Spridningen i premiepensioner bland kvinnor och bland män förklaras till störst del av spridningen av intjänade pensionsrätter. Spridningen av intjänade pensionsrätter har ökat något över generationerna och den är större bland kvinnor än bland män. Spridningen har dessutom ökat i en något snabbare takt för kvinnor än för män. Samtidigt har gapet mellan mäns och kvinnors genomsnittliga intjänande till premiepensionen minskat. Bland den tiondel som har de högsta premiepensionerna förklaras könsskillnaderna i premiepension förutom av intjänandet även till stor del av könsskillnader i kapitalavkastningen. Mäns kapitalavkastning är högre än kvinnors i det högsta inkomstskiktet. Spridningen i kapitalavkastningen har dessutom stor betydelse för spridningen i premiepensioner bland den fjärdedel män respektive kvinnor som har högst pensioner. De som tillhör de högsta inkomstskikten slår ofta i intjänandetaket till pensionen. Spridningen i premiepensionen i denna grupp beror således till stor del på spridningen i kapitalavkastningen. 2 Socialdepartementet (2017). 3 Remissvaret: dnr 2017-0057. 4
I debatten ställs ofta frågan hur stor skillnaden i premiepensioner kan bli mellan personer med exakt likadant intjänade över livet. De enda personer som har haft exakt lika stort intjänade till premiepensionen vid varje tidpunkt i livet är de som tjänat in den maximala pensionsrätten alla år sedan systemet infördes. De i denna grupp som har lyckats så bra med kapitalplaceringarna att de tillhörde den tiondel med bäst avkastning fick en pension som var 1,5 gånger högre än de som lyckats mindre bra med kapitalplaceringarna och tillhörde den tiondel med sämst avkastning. Männen lyckades i genomsnitt bättre än kvinnorna med kapitalplaceringarna. Kvinnornas premiepensioner har utvecklats sämre än männens under tiden som pensionär Kvinnornas premiepensioner har i genomsnitt utvecklats sämre än männens under tiden som de har varit pensionärer. Detta beror framför allt på att männen som förvaltat sin premiepension i fondförsäkring har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnorna med fondförsäkring. Under tiden som de har varit pensionärer har spridningen i premiepensioner mellan pensionärerna ökat. De som har låtit sitt kapital ligga kvar i fondförsäkring även efter att de har börjat ta ut premiepensionen har i genomsnitt fått en bättre utveckling av sin premiepension än de som har bytt till traditionell försäkring. De pensionärer som har haft högre portföljrisk har fått en bättre utveckling av premiepensionen än de som har haft lägre portföljrisk i fondförsäkringen. Pensionärer som har haft förvalsfonden under både sparande- och pensionstiden har fått en sämre utveckling av sin premiepension än andra. Spridningen i premiepensionen förväntas bli marginellt större bland framtidens pensionärer Beräkningar över framtida premiepensioner för personer födda åren 1985 1990 visar att spridningen i premiepensionen bland både kvinnor och män kommer att bli marginellt större än vad den är bland dagens premiepensionärer. Den tiondel personer som beräknas få de högsta pensionerna kommer enligt beräkningarna att få en premiepension som är drygt 3 gånger högre än vad den tiondel som beräknas få de lägsta pensionerna får. Bland män förklaras spridningen i de framtida premiepensionerna till 56 procent av spridningen i intjänade pensionsrätter och bland kvinnor till 63 procent, enligt beräkningarna. Spridningen i avkastning förklarar 35 procent av spridningen i mäns framtida premiepensioner och 29 procent i kvinnors premiepensioner. Resterande spridning förklaras av att intjänandet sker vid olika tidpunkter i livet och att personer som har haft samma fondportföljer i livet har haft dem vid olika tillfällen. Sammanfattande diskussion och slutsatser Sammantaget kan spridningen i premiepensioner förväntas öka något i framtiden jämfört med dagens utbetalda premiepensioner. Det beror framför allt på att spridningen i intjänade pensionsrätter ökar. Men det beror också på att framtidens pensionärer har en längre tidshorisont för 5
sina placeringar på fondmarknaden än vad dagens pensionärer har haft. Skillnaderna i avkastning mellan dagens premiepensionärer och morgondagens premiepensionärer kommer därför att öka. Skillnaden i genomsnittlig premiepension mellan kvinnor och män förväntas minska, eftersom kvinnors intjänande närmar sig mäns intjänande. Men det gäller inte i alla inkomstskikt. Kvinnor med höga inkomster förväntas knappa in på män med höga inkomster. Bland personer med lågt intjänande förväntas kvinnorna däremot halka efter männen ytterligare. Det finns ett tydligt intjänandemönster över livet som varje årskull följer. Men på grund av realinkomstökningar ligger yngre personers intjänandebana på en högre nivå än äldre årskullars. Det finns inget som tyder på att detta mönster kommer att brytas under de närmaste årtiondena. Om framtidens intjänandemönster följer historiens kommer spridningen i kvinnors intjänade premiepensionsrätter att öka mer än mäns. Samtidigt kommer den genomsnittliga könsskillnaden i intjänade pensionsrätter att minska, men inte försvinna helt. Troligtvis kommer intjänandet bland män och kvinnor att vara fortsatt ojämställt under överskådlig framtid. För att gapet mellan framtidens pensionärer ska minska krävs att löneskillnaderna mellan kvinnor och män så långt som möjligt minimeras. Men det krävs också att antalet arbetade timmar bland kvinnor ökar. Skillnader i avkastningen förväntas accentuera spridningen i framtida premiepensioner. Men att en stor andel av alla nya pensionssparare numera väljer att ha sitt kapital i förvalsalternativet kommer att bidra till att spridningen inte blir lika stor som den annars skulle kunnat bli. Att många väljer förvalet vid inträdet och dessutom behåller det ända fram till pensioneringen innebär att det ligger ett stort ansvar på staten att utforma och förvalta detta valalternativ väl. 6
adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se