XX UN Rävlanda golfbana på Tjörn Jan Ottander och Agneta Gustafsson Rapport 2007:70 Rävlanda golfbana på Tjörn Teknisk rapport Stenkyrka 720 Tjärna 1:11, Stenkyrka socken, Tjörns kommun Jan Ottander och Agneta Gustafsson Rapport 2007:70
R ävlanda golfbana på Tjörn Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport Stenkyrka 720, Tjärna 1:11, Stenkyrka socken, Tjörns kommun Bohusläns museum R a p p o r t 2 0 0 7:7 0
ISSN 1650-3368 Författare Jan Ottander och Agneta Gustafsson Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Jan Ottander. Fotot visar den uppschaktade ytan med stolphålen som ingår i långhuset. Illustration Annette Olsson Tryck IT Grafiska, Uddevalla 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se
I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 7 Historiskt källmaterial... 7 M etod... 8 Resultat... 9 Anläggningar... 9 Härdar och kokgropar... 9 Stolphålen... 12 Långhuset... 13 Resultat av naturvetenskapliga analyser... 14 Makrofossilanalys... 14 Vedar tsanalys... 14 Fosfatanalys... 15 14 C analys... 17 Slutsats... 17 Resultat gentemot undersök ningsplanen... 18 M aterialets potential... 18 Slutsatser samt åtgärdsförslag... 18 Referenser... 20 Litteratur... 20 Otryckta källor... 20 Muntliga källor... 20 Tek nisk a och administrativa uppgif ter... 21 Figur för teck ning... 22 Tabellför teck ning... 22 Bilagor... 22
4 Bohusläns museum 2007:70 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374.
Rävlanda golfbana på Tjörn 5 sammanfattning Bohusläns museum utförde år 1998 en arkeologisk slutundersökning av en nyupptäckt järnåldersboplats, Stenkyrka 720. Undersökningen utfördes i samband med utbyggnad av Rävlanda golfbana, Stenkyrka socken, Tjörns kommun. Inom undersökningsområdet framkom ett långhus bestående av fyra stolphålspar där stolparna varit takbärande samt tre härdar i husets mitt. Därutöver påträffades ytterliggare anläggningar i form av härdar, härdgropar, en kokgrop, stolphål och gropar. Fynd förekom sparsamt i form av slagen flinta och keramik. 14 C-analys av kol visade att dateringen av boplatsen låg inom perioderna äldre bronsålder till yngre bronsålder, förromersk och romersk järnålder samt folkvandringstid. Boplatsen har brukats under en tidsperiod som sträcker sig från äldre bronsålder till äldre järnålder. Källmaterialet samt resultat av utförda fosfatanalyser visar på att huset har delats upp i olika aktivitetsområden. Husets centrala del har nyttjats som kök och allrum medan den nordvästra delen nyttjats för uppstallning av djur. bakgrund Under juni månad år 1998 utförde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning av Stenkyrka 720, en boplats, inom Tjärna 1:11, Stenkyrka socken, Tjörns kommun, Västra Götalands län, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 220-4205-98 (figur 1 och 2). Den arkeologiska undersökningen föranleddes av utbyggnad av Tjörns golfbana. Uppdragsgivare var Tjörns golfklubb, Jarl Salegård, Lagman Lumbersväg 4, 443 34 Lerum. En arkeologisk utredning samt förundersökning utfördes 1997. I samband med den arkeologiska utredningen framkom indikationer på att boplatslämningar fanns inom utredningsområdet (Kalmar 2004). Resultatet från förundersökningen visade att inom ett mindre område fanns lämningar av stolphål, härdar och gropar, vilka tillsammans tolkades som att ett hus stått på platsen. Lämningarna av en härd samt stolphål daterades till äldre bronsålder, genom 14 C-analys av kol (Bark 2007). Syftet med den arkeologiska undersökningen var att undersöka boplatsens funktion. Dessutom fanns ambitionen att klarlägga hur huset nyttjats samt att avgränsa husets användningsperiod. Sammanlagt undersöktes 500 kvadratmeter.
6 Bohusläns museum 2007:70 Figur 2. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: 20 000. Godkänd ur sekretssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374.
Rävlanda golfbana på Tjörn 7 Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Det aktuella området ligger i en kustnära miljö och är beläget nordväst om en dalgång, som sträcker sig i öst-västlig riktning. Det omgivande landskapet utgörs av ett kuperat skogsklätt bergsområde med ängsmarker. De höglänta områdena omger de lägre liggande dalgångarna, som främst består av odlings- och betesmark samt nutida bebyggelse. Undersökningsområdet ligger på en nivå mellan 55 till 60 meter över havet. Den intilliggande dalgången har tidigare använts för odling men har under senare år nyttjats som betesmark och för nybyggnationer. Undersökningsområdet ligger i en svag östsluttning som vetter mot en mindre våtmark. Fornlämningsmiljö Inga kända fornlämningar finns idag registrerade i direkt närhet till Stenkyrka 720 (figur 3). Cirka 500 meter väster om den aktuella fornlämningen finns två stenåldersboplatser, Stenkyrka 663 och 662. I anslutning till slättmarkerna invid Valbergets östra sida, finns flera hällristningslokaler som Stenkyrka 135-136, 658 och 686. På bergshöjderna ligger enstaka gravar som rösen och stensättningar, exempelvis Stenkyrka 128 och 137. Cirka 850 meter söder om Valberget, på Svaleberget ligger en fornborg, Stenkyrka 146. H istoriskt k ällmaterial Själva undersökningsområdet ligger inom ett större bergsmassiv kallat Valberget, vars högsta punkt når 115 meter över havet. Under 1800-talet tillhörde Valberget utmarkerna på Tjörn. Dessa utnyttjades som betesmark och här växte då främst en och ljung. Idag finns husgrunder bevarade runt om i de äldre utmarkerna, vilket visar på den torpbebyggelse som fanns i området under 1800-talet (Kulturminnesvårdsprogram Tjörn 1980). Namnet Rävlanda anses vara ett förhistoriskt namn. Om det är ursprungligt för själva gården har det troligen sina rötter i sen järnålder. Förleden Räv- kan antingen ha att göra med djurnamnet räv, eller med ordet rävel-, det vill säga en stenhop eller stenig ås. Landa har troligen sin betydelse i odling eller odlad mark. Någonstans inom Rävlandas marker finns troligen bebyggelselämningar från sen järnålder och medeltid. Oftast påträffas sådana lämningar på eller i närheten av den gamla bytomten (Karlsson-Lönn 1991).
8 Bohusläns museum 2007:70 Figur 3. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd ur sekretssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374. Vad gäller namnet Tjärna har Tjärne vatten, Tjörns största sjö, varit det som gett området dess namn. På ägorna har dessutom förr funnits flera små igenväxta tjärnar. Tjärna omnämns första gången i Norske Regnskaber och Jordeboger fra det 16de Aarhundrede (Ekenvall 1992). m etod Eftersom jordlagren var omrörda genom odling så avbanades hela undersökningsytan, 500 kvadratmeter, med hjälp av grävmaskin. Därefter rensades
Rävlanda golfbana på Tjörn 9 Figur 4. Översikt över undersökningsområdet från nordost. Foto Jan Ottander. rensades ytan för hand och synliga anläggningar mättes in med hjälp av totalstation. Alla anläggningar som påträffades snittades och profiler dokumenterades manuellt. Vedarts-, makrofossil- och kolprover samlades in från utvalda anläggningar och avslutningsvis fosfatskarterades ytan. Resultat Anläggningar Totalt observerades närmare 100 anläggningar inom den avbanade ytan, varav 32 utgick efter undersökning (figur 4). De anläggskategorier som dominerade var gropar, härdar, pinn- och stolphål. Därutöver framkom en kokgrop, en väggränna, sotfläckar och grunda mörkfärgningar, vilka har tolkats som rester av kulturlager (figur 5). Det fåtal fynd som hittades bestod av enstaka flintor och keramikfragment. H ä r d a r o c h k o k g r o p a r Totalt påträffades sju härdar och tre härd- och kokgropar. Huvuddelen av anläggningarna låg koncentrerade inom en mindre yta, vilket visar att de bör vara samtida. Några av dem innehöll endast ett fåtal stenar samt skörbrända stenar. Härdarnas form i plan var i huvudsak runda eller ovala och de var 0,4 till 0,58 meter stora. Fyllningen utgjordes främst av sand med kol eller sot. Djupet varierade mellan 0,12 0,18 meter (bilaga 1). Två av härdgroparna inom boplatsens nordöstra del låg i anslutning
10 Bohusläns museum 2007:70 Figur 5. Schaktplan. Skala 1:200. För anläggningsnummer se bilaga 4.
Rävlanda golfbana på Tjörn 11 Figur 6. Schaktplan, långhuset. Skala 1:200. till våtmarken. En av härdgroparna avviker i sitt läge från de övriga och låg inom området för långhusets sydvästra del. Fosfatkarteringen av närområdet till de två härdgroparna visade ingen märkbar förhöjning av fosfatvärden. Kolprov från den största härdgropen, (A1253), lämnades för 14 C-analys och resultatet visade att den var anlagd under förromersk järnålder, 2240±60 BP (Beta-120616, kalibrerat 2 σ 400 150 f.kr.). Träkol från två av härdarna, (A549 och A576), samlades in för vedartsbestämning och datering.
12 Bohusläns museum 2007:70 Vedartsanalysen visade att man använt sig av björkved (tabell 1 och bilaga 4). Dateringarna av kol från de två härdarna överensstämde sett till användningstid och gav en datering till folkvandringstid, 1620±60 BP (Beta-120614 och Beta-120615, kalibrerat 2 σ 330 590 e.kr.) (tabell 2 och bilaga 5). Vedartsanalysen från härdarna visade på att man eldat i dem med vide/ sälg, och björk, främst medkvistar (tabell 1). Valet av träslag skall nog därmed ses som att man nyttjat det som funnits nära till hands snarare än att man selektivt valt ut veden utifrån dess energimässiga egenskaper. Jordproven för makrofossilanalys från två av härdgroparna, (A1253 och 2221), visade att i den större gropen, (A1253), fanns två skalkorn och ett obestämt sädeskorn. Här fanns även tre ogrässorter som svinmålla, pilört och brunört representerade. Dessa arter finnar man ofta som ogräs i säd men de kan också växa spontant i en gårdsmiljö. I den andra härdgropen fanns endast ett bevarat frö av sädeskorn, även det ett skalkorn (Larsson muntlig uppgift). Huruvida de bevarade fröerna kan kopplas samman med härdgroparnas funktion är osäkert, men förekomsten av bevarade fröer i fyllningen utesluter inte tolkningen att groparna kan ha använts i samband med matlagning. Härdarna, undantaget de som låg inom långhuset, var anlagda i anslutning till härdgroparna och får anses ha haft en funktion kopplad till dessa. Ytterligare en eldrelaterad anläggning, en kokgrop, (A1796), påträffades i undersökningsområdets sydöstra del i direkt anslutning till våtmarken. Anläggningen grävdes ut och förutom skörbränd och skärvig sten framkom inget daterande material från denna. Avsaknaden av sot och kol antyder att man inte har eldat i gropen utan att upphettning av stenarna skett på annan plats och att dessa sedan lagts ner i gropen. Ingen härd påträffades dock i omedelbar anslutning till kokgropen, och avståndet till den närmaste liggande härden är drygt fyra meter. Om denna haft något funktionellt samband med kokgropen är svårt att uttala sig om. Stolphålen Figur 7. Stolphål, A646. Från sydost. Foto Jan Ottander. Sammanlagt påträffades 29 stolphål, vilka var runda till rundovala, 0,18 0,39 meter stora (figur 7). Fyllningen utgjordes främst av brunsvart humös sand. Djupet varierade från 0,1 0,34 meter. Vissa av dem var stenskodda (bilaga 1 och 3). Kol från fyra av de takbärande stolphålen, (A258, 346, 595 och 658), skickades till vedartsanalys. Tre av dem visade sig bestå av ek och tall. Ett av dessa träkolsprov lämnades in för 14 C-analys, (A346), vilket gav en datering till 1750±60 BP (det vill säga AD 130 410) romersk järnålder (tabell 1 och 2). Makrofossilanalys av jordprov utfördes från fem av de åtta takbärande stolparna. I två av anläggningarna fanns fröer som ej gick att artbestämma.
Rävlanda golfbana på Tjörn 13 Resultatet av dateringarna från två härdar samt ett stolphål visar en tillfredställande samhörighet i tid. Det är högst sannolikt att härdarna skall ses som en del av huset. Dateringen från det takbärande stolphålet visar en något äldre datering än härdarna. Kolet från eldstäderna avspeglar sannolikt en tid av husets slutskede, innan det övergavs. Ekstammarna, som bar upp hustaket, har haft en högre egenålder än den björkved som man senare eldat med. Huset kan med stor säkerhet dateras till slutfasen av romersk järnålder/ äldre folkvandringstid. Undantaget härdarnas placering i husets centrala öppna yta kunde resultatet av makrofossilanalysen inte ytterligare klargöra något kring rumsindelning eller husets inre funktioner. Figur 8. Långhuset från nordost. Foto Jan Ottander. L å n g h u s e t Huslämningen inom boplatsens centrala del låg i nordväst-sydostlig riktning (figur 6 och 8). De bevarade spåren efter huskroppen utgjordes av fyra par takbärande stolpar. Bredden mellan stolphålen inom respektive par varierade mellan 2,4 och 2,7 meter och längden mellan de båda bortre paren var cirka 10 meter. I mellersta delen, mellan andra och tredje stolphålsparet, var avståndet i det närmaste dubblerat, vilket bildar en större öppen yta, en hallbyggnad, i husets mitt. Inga spår av ytterväggens placering eller konstruktion gick att iaktta, men uppskattningsvis har husets totala längd varit mellan 12 och 14 meter. Inga inre konstruktionsdetaljer kunde heller konstateras. Centralt i huset mellersta del, inom den öppna ytan, låg tre härdar på rad. Härdarna var placerade i husets längdriktning.
14 Bohusläns museum 2007:70 Resultat av natur vetensk apliga analyser Mak rofossilanalys Syftet med att ta jordprover från jordfyllningen i anläggningarna var att få hjälp med att skapa en grov bild av vegetationsutvecklingen i området, vilket skulle kunna avspegla en samtida ekonomi och de grödor som odlades i närområdet till bebyggelsen. Proverna analyserades av Eva-Lena Larsson, Naturhistoriska museet i Göteborg. Jordprover från två härdgropar analyserades (A1253 och 2221). Resultatet visade på att i en av groparna fanns två skalkorn och ett obestämt sädeskorn. Här fanns dessutom tre ogrässorter som svinmålla, pilört och brunört representerade. Dessa arter finner man ofta som ogräs i säd men de kan också växa spontant i en gårdsmiljö. I den andra härdgropen fanns endast ett bevarat sädeskorn, ett skalkorn. Huruvida de bevarade fröerna kan kopplas samman med groparnas funktion är osäkert. Förekomsten av bevarade fröer utesluter inte tolkningen, att groparna har använts i samband med matlagning. Makrofossilanalys av jordprov utfördes dessutom från fem av de åtta takbärande stolparna, (A258, 346, 595, 646 och 658). Resultatet från analysen av anläggningarna, (A258 och 595), visade att det fanns bevarade fröer. Inga av dessa gick dock att bestämma till någon art. Resultatet av de naturvetenskapliga analyserna visade sig inte svara på de frågor som nämnts ovan, eftersom ett mindre antal fröer påträffades i samband med analysen. Troligtvis har fröer bevarats dåligt på platsen på grund av jordens kvalitet. Detta betyder att det inte är möjligt att återskapa en bild av vegetationsutvecklingen i området, som skulle kunna ha avspeglat en samtida ekonomi, vilket var en av intentionerna med den arkeologiska undersökningen. Vedar tsanalys En vedartsanalys av förkolnat trä bedömdes kunna ge en uppfattning om den omgivande vegetationen i området och hur denna utnyttjats. Analysen bedömdes också kunna ge en mer specifik inblick i valet av träslag som nyttjats i vissa anläggningar. Det skulle kunna ge en uppfattning om man selektivt valt ut speciella vedarter för vissa aktiviteter. Vedartsanalyserna utfördes av Alf Bråthen, dendrokoronologiska undersökningar, Trollhättan. Vedartsanalysen visade att man eldat med vide/sälg, björk och ek (tabell 1). Träkolen var främst rester av kvistar. Valet av träslag skall nog tolkas som att man nyttjat det trämaterial som funnits närmast till hands, snarare än att man selektivt valt ut ved utifrån dess energimässiga egenskaper (bilaga 4).
Rävlanda golfbana på Tjörn 15 Anl. nr. Typ av anläggning Vedart 1253 Härdgrop Ek (Quercus) 2221 Härdgrop Salix? 549 Härd Björk (Betula) 576 Härd Björk 258 Takbärande stolphål Ek 346 Takbärande stolphål Ek 595 Takbärande stolphål Ek 658 Takbärande stolphål Fur (Pinus) Tabell 1. Resultat vedartsanalys Stenkyrka 720. Fo s f a t a n a l y s En fosfatkartering utfördes över hela undersökningsytan. Den bedömdes vara betydelsefull för tolkningen av de aktiviteter som ägt rum på platsen. Förhöjda fosfatvärden kan exempelvis visa var deponering av organiskt material ägt rum. Karteringen utfördes med ett mellanrum av minst 3 meter mellan proverna, där en förtätad provserie gjordes kring huset i områdets centrala del. Här togs proverna med ett inbördes avstånd av 0,5 meter. Proverna togs efter att ytan avbanats och någon centimeter ner i den underliggande alven. Proverna har analyserats av författaren med reflektoquant (MERCK cat. No 1.16978), där de uppmätta värdena angetts i ppm PO 4 3-. Resultatet visar på flera områden med förhöjda fosfatvärden som till viss del går att koppla till de spår av aktiviteter som har utförts inom området. I området inom och intill huslämningen gjordes en förtätad provtagning i ett försök att kunna koppla eventuellt förhöjda fosfatvärden till de aktiviteter som förekommit. Resultatet visar på två områden inom huset där fosfatvärdena märkbart avviker från övriga delar. Detta är dels i anslutning till härdarna och dels i husets bortre del, i anslutning till det avslutande stolphålsparet i nordväst. Även sydväst om huset och i dess längdriktning, finns tre områden med förhöjda värden som möjligen kan kopplas till aktiviteter i samband med husets användningstid. Tolkningen av fosfatanalysen komplicerades av att området nyttjats vid flera olika tillfällen och att det därför kan vara osäkert att härleda koncentrationer till en viss tidsperiod eller aktivitet inom denna. Analysen visar dock på tydliga förhöjningar i det område där huset var beläget, varför sannolikheten är att ett tidsmässigt samband finns mellan dessa och huset. Det faktum att det byggts ett hus inom ytan visar dessutom på en trolig längre och mer intensiv närvaro på platsen. Om man utgår från att fosfatvärdena hänger samman med husets livstid kan man spekulera i vad dessa då avspeglar för aktiviteter. Ett område med förhöjda värden i anslutning till härdarna i husets mitt förfaller naturlig, då denna större öppna yta troligen nyttjats som både kök och som ett allrum att vistas i. I husets nordvästra del skulle fosfatvärdena kunna
16 Bohusläns museum 2007:70 Figur 9. Undersökningsytan och samtliga fosfatprover. Skala 1:200.
Rävlanda golfbana på Tjörn 17 hänga samman med stallning av djur. Undersökningar från andra platser har visat på att djurhållningen vanligen var lokaliserad till ena änden av huset och bostadsdelen/sovutrymmen till den motsatta delen. Detta skulle i så fall kunna förklara de mycket låga värdena inom denna del av huset, det vill säga den sydöstra delen. De områden med höga fosfatvärden som finns utanför husets sydvästra del skulle sannolikt hamna i direkt anslutning till husets yttervägg. Detta kan avspegla var man deponerat kasserat organiskt material. Det mellersta av dessa områden är dessutom förbunden med de förhöjda fosfatvärdena vid härdarna och detta skulle kunna tolkas som om husets ingång funnits här. 14 C-analys Sammanlagt valdes åtta kolprover ut för analys (bilaga 5). Resultatet av analysen visade att man grovt kan datera området till tre olika perioder. Det vill säga att området nyttjats under bronsåldern, förromersk - romersk järnålder samt folkvandringstid. Huset har troligtvis byggts under äldre järnålder, eftersom kol från stolphålen gett denna datering. I ett äldre skede, under bronsåldern, kan ytterligare ett hus ha stått på platsen, eftersom dateringen av väggrännan indikerade detta. I ett yngre skede under järnåldern har ytterligare aktiviteter skett på platsen, vilket dateringarna av två härdar visar (tabell 2). Det är troligt att platsen främst nyttjats under en sammanhängande period under äldre järnålder. Anl. nr. Anläggningstyp BP BC/AD Period 938 Väggränna 3280+30 1564+39 BC Äldre bronsålder 321 Härd 3085+65 1343+74 BC Äldre bronsålder 242 Härdgrop 2915+65 1128+ 100 BC Äldre yngre bronsålder 1253 Härdgrop 2240+60 295+72 BC Förromersk järnålder 1503 Stolphål 2220+60 284+73 BC Förromersk järnålder 346 Stolphål 1750+60 277+79 AD Romersk järnålder 549 Härd 1620+60 437+76 AD Folkvandringstid 576 Härd 1620+60 437+76 AD Folkvandringstid Tabell 2. 14 C dateringar Stenkyrka 720. slutsats Inom den väl avgränsade undersökningsytan låg ett hus, med fyra par av stolphål. Inne i huset, i dess nordväst-sydöstliga riktning, låg tre härdar. Härdarnas placering i huset tillsammans med de takbärande stolparna, visar att det troligtvis har funnits en större öppen yta i den centrala delen av huset. Möjligen har boskap stallats upp i husets nordvästra del, utifrån fosfatanalysresultaten. Tyvärr, kunde inte makrofossilanalysen som utfördes
18 Bohusläns museum 2007:70 vara till hjälp för att mer detaljerat klargöra något kring husets inre funktioner. Själva huset har daterats till slutfasen av romersk järnålder/äldre folkvandringstid. R e s u l t at g e nte m o t u n d e r s ö k n i n g s p l a n e n Avsikten med den arkeologiska undersökningen var att undersöka boplatsens funktion och varaktighet. Genom resultatet av 14 C-analysen gavs möjlighet att avgränsa boplatsens användningsperiod. Resultatet av de övriga utförda naturvetenskapliga analyser, kan anses vara något magert, sett utifrån den frågeställning som formulerats i undersökningsplanen. Avseende boplatsens funktion gavs dock en möjlighet att genom fosfatanalysens resultat, återskapa en grov rumsindelning av själva långhuset. Därför anses resultatet med denna arkeologiska undersökning ha svarat gentemot uppsatta formuleringar i undersökningsplanen. M aterialets potential I mer övergripande studier rörande utnyttjande av landskapet i södra Bohuslän under brons- och järnålder, är denna lokal ett lämpligt studieobjekt. Frågor som berör rumsliga mönster i landskapet samt boplatsers inre organisation är också aktuella och angelägna (Axelsson & von Arbin 2004:36). I ett sådant sammanhang är den aktuella boplatsen, Stenkyrka 720, ett objekt som kan inkluderas i framtida fördjupade studier. Sl u t s at s e r s a mt åtg ä rd s fö r s l a g Området ligger mellan 55 och 60 meter över havet, på Valberget, strax nordväst om en dalgång, som sträcker sig i nord-sydlig riktning invid Rävlanda, på Tjörn. Boplatsen, Stenkyrka 720, upptäcktes i samband med byggnation av en golfbana. Inom en 500 kvadratmeter stor yta påträffades anläggningar, vilka främst utgjordes av stolphål, härdar, kokgropar, pinnhål och gropar. Stolphålen är rester efter ett hus som var cirka 12 14 meter långt och har daterats till förromersk/romersk järnålder. Därutöver framkom en väggränna som har daterats till bronsålder och härdar som daterats till folkvandringstid. Resultatet av den tillgängliga dokumentationen samt de utförda naturvetenskapliga analyserna visar, att boplatsen med stor sannolikhet har brukats för permanent boende under äldre järnåldern. Dessutom har platsen använts under en period under bronsåldern. Fyndmaterialet var sparsamt. Enstaka keramikfragment och flintor påträffades inom boplatsytan. Keramiken framkom i huvudsak i härdarna, vil-
Rävlanda golfbana på Tjörn 19 ket exempelvis visar på att matlagning utförts på platsen. Det sparsamma fyndmaterialet indikerar antingen att det permanenta boendet varit kortvarigt eller att man städat upp på platsen innan man lämnat den för gott. Den nyupptäckta fornlämningen Stenkyrka 720, en järnåldersboplats, Stenkyrka socken, Tjörns kommun, är idag dokumenterad och borttagen. Efter avslutad arkeologisk undersökning har Bohusläns museum inget att erinra mot det planerade arbetsföretaget.
20 Bohusläns museum 2007:70 RefeRenseR Litteratur Bark, R. 2007. Rävlanda golfbana. Arkeologisk förundersökning, Rävlanda 1:9 m.fl. Stenkyrka socken, Tjörns kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007:25. Ekenvall, V. 1992. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän VII: Ortnamnen i Tjörns härad. Dialekt och ortnamsnarkivet i Göteborg. Göteborg. Kalmar, G. 2004. Rävlanda golfbana. Arkeologisk utredning samt förundersökning, Stenkyrka socken, Tjörns kommun. Bohusläns museum. Rapport 2004:56. Kulturminnesvårdsprogram. Tjörns kommun 1979-80. 1980. Tjörns kommun & Bohusläns museum. Lönn-Karlsson, M. 1991. Gårdarna med de äldsta namnen. En undersökning av bosättningar, bebyggelsenamn och namndöd. Gotarc: Serie C. Arkeologiska skrifter No 7. Göteborgs universitet: Institutionen för arkeologi. Göteborg. Muntliga källor Eva-Lena Larsson, Naturhistoriska museet i Göteborg.
Rävlanda golfbana på Tjörn 21 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: 220-4205-98 BM dnr: 292/98 K BM pnr: 583/4037 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: 720 Län: Västra Götalands län Kommun: Tjörn Socken: Stenkyrka Fastighet: Tjärna 1:11 Ek. karta: 7170 Läge: X 6439200, Y 1253600 Höjd över havet: 55 60 meter Koordinatsystem: RT 90, lokalt nät Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Tjörns golfklubb, Jarl Salegård, Lagman Lumbers väg 4, 443 34 Lerum Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Bohusläns museum Jan Ottander Jan Ottander, Amanda Engberg och Rune Bark Konsulter: Alf Bråten, Lunnevägen 2, 461 44 Trollhättan. Beta Analyic inc. 4985 SW 74 Court, Miami, Florida, USA 33155 Eva-Lena Larsson, Naturhistoriska museet i Göteborg Fältarbetstid: 1998-06-02 1998-06-16 Arkeologtimmar: 160 Undersökt yta: 500 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Förvaras i Bohusläns museums magasin (F. nr: 1 18). UM nr 29 224
22 Bohusläns museum 2007:70 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374. Figur 2. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: 20 000. Godkänd ur sekretssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374. Figur 3. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd ur sekretssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-08-06. Dnr 601-2007/1374. Figur 4. Översikt över undersökningsområdet från nordost. Foto Jan Ottander. Figur 5. Schaktplan. Skala 1:200. Figur 6. Schaktplan, långhuset. Skala 1:200. Figur 7. Stolphål, A646. Från sydost. Foto Jan Ottander. Figur 8. Långhuset från nordost. Foto Jan Ottander. Figur 9. Undersökningsytan och samtliga fosfatprover. Skala 1:200. Tabellför teck ning Tabell 1: Resultat vedartsanalys Stenkyrka 720. Tabell 2: 14 C dateringar Stenkyrka 720. Bi l a g o r Bilaga 1. Tabell 1: Anläggningsbeskrivningar Bilaga 2. Tabell 2: Fyndlista Bilaga 3. Profilritningar i skala 1:500 Bilaga 4. Schaktplaner i skala 1:200 Bilaga 5. Vedartsbestämning av träkol Bilaga 6. 14 C-analys
Bilaga 1. Tabell 1: Anläggningsbeskrivningar Anläggningsnr Typ Form (i plan) Djup (m) Fyllning Fynd J/N Kommentar 176 Pinnhål Rund, 0,1 m i diam. 0,13 Brunsvart sand med inslag av småsten, 0,03 m stora. 212 Stolphål Oval, 0,25 x 0,2 m. 0,12 Brun humös sand. 221 Stolphål Rund, 0,2 m i diam. 0,2 Svarbrun sotig sand. 258 Stolphål Oval, 0,3 x 0,33 m. 0,l Grågul sand. Takbärande stolpe. Makro/Kolprov. 269 Stolphål Framkom vid FU, skadat vid UN, ej dokumenterad. 297 Stolphål Oval, 0,2 x 0,16 m. 0,18 Brunsvart sotig humös sand. 307 Härd Oval, 0,55 x 0,5 m. 0,12 Makro/Kolprov. 346 Stolphål Oval, 0,3 x 0,33 m. 0,22 Grågul sand. Takbärande stolpe. Makro/Kolprov. 439 Grop Oval, 0,25 x 0,35 m. 0,09 Mörkbrun sand. 515 Stolphål Rund 0,25 m i diam. 0,12 Mörkgrå sand. 533 Grop Oval, 0,35 x 0,48. 0,16 Brun svart humös sand. 549 Härd Rundoval 0,74 x 0,89 m. 0,16 576 Härd Rund, 0,71 m i diam. 0,18 595 Stolphål Oval, 0,34 x 0,39 m. 0,34 Svart sand med starkt inslag av kol. Ett fåtalskörbrända stenar. Mörkbrun/svart sand med inslag av kol, sten och skörbränd sten. Mörkgrå sand ngt sotblandad. J Kolprov. Br. ben. Kolprov. Takbärande stolpe. Makro/Kolprov. 616 Stolphål Rund, 0,33 m i diam. 0,32 Gråbrun sand. Takbärande stolpe. 626 Recent nedgrävning Ej dokumenterad. 635 Stolphål Rund, 0,22 x 0,3 m. 0,26 Mörkgrå brun sand. Kolprov. 646 Stolphål Rund, 0,33 m i diam. 0,33 Gråbrun sand. Takbärande 658 Stolphål Rund, 0,35 m i diam. 0,3 Mörk gråbrun sand med inslag av sot. Takbärande stolpe. Makro/Kolprov. 676 Stolphål Rund, 0,3 m i diam. 0,2 Svart sotig humös sand. Kolprov. 703 Stolphål Oval, 0,35 x 0,45 m. 0,3 Flammig svartbrun sand. Stolpen, lika med brunsvart Makroprov. sotig. 718 Stolphål Rund, 0,22 m i diam. 0,1 Svartgrå humös sand. Makroprov. 730 Stolphål Rund, 0,29 m i diam. 0,2 Gråbrun sand. 751 762 790 775 Pinnhål/stolphål Pinnhål/stolphål Pinnhål/stolphål Pinnhål/stolphål 799 Stolphål Rund, 0,16 m i diam. 0,18 Rundoval,0,13 x 0,14 m. Rundoval, 0,14 x 0,15 m. Rundoval, 0,15 x 0,16 m. Rund, 0,18 m i idameter. 0,12 Mörkbrun sand med inslag av grus. Mörkbrun sand med inslag av grus. 0,14 Mörkbrun sand. 0,14 0,23 Mörkbrun sand med inslag av grus. Gråbrun sand med inslag av mindre sten. 808 Stolphål Oval, 0,3 x 0,44 m. 0,26 Mörkbrun sand. 824 Härd? Rundoval, 0,4 x 0,44 m. 0,22 864 Stolphål Rund, 0,34 m i diam. 0,21 Mörkbrun sand med kol i botten. Sotig brunsvart humös sand med enstaka kolfragment. 915 Stolphål Rund, 0,18 m i diam. 0,16 Mörkgrå brun humus. J Svallad fllinta. Kolprov. Kolprov.
938 Väggränna 0,1 1063 Stolphål Rund, 0,26 m i diam. 0,26 1077 Stolphål Rundoval, 0,23 x 0,25 m. 0,12 1098 Stolphål Oval, 0,19 x 0,34 m. 0,11 1168 Grop Oregelbunden, 0,53 x 0,43 m. 0,2 Gråbrun sand med inslag av grus och kol. Mörk gråbrun sand, därunder ljus gråbrun sand. Gråbrun sand med inslag av grus och mindre sten, 0,05 m stora. Gråbrun sand med enstaka stenar, 0,05 m stora. Mörkbrun ngt svart humös sand. J Kolprov. Keramik, flinta. 1168 Grop 0,42 x 0,53 m stor. 0,22 Mörkbrun humös sand. J Flinta, keramik 1253 Härdgrop 1,8 x 2,1 0,37 Brunsvart sand med inslag av kol och sten. J Keramik, flinta. Makro/kolprov 1330 Härd 1,0 m 0,16 Mörkbrun sand med inslag av kol och sten. Kolprov. 1413 Stolphål Oval, 0,21 x 0,26 0,14 Mörkgrå brun sand. J Flinta 1424 Stolphål? Rund, 0,15 m i diam. 0,06 Mörkgrå brun sand. 1444 Stolphål? Rund, 0,2 m i diam. 0,1 Mörk gråbrun sand. J Flinta 1453 Pinnhål? Rund, 0,17 m i diam 0,1 Svartbrun sand. 1473 Pinnhål Rund, 0,14 m i diam. 0,16 Mörkbrun sand. 1482 Stolphål Rund, 0,2 m i diam. 0,2 Svartbrun sand. J Stenskott. Flinta. 1494 Pinnhål Rund, 0,1 m i diam. 0,12 Mörkbrun sand. 1503 Stolphål Rund, 0,32 m i diam. 0,32 Svartbrun sand. J Stenskott. Flinta. Kolprov. 1541 Stolphål Rund, 0,28 m i diam. 0,23 Mörkgråbrun sand. J Stenskott. Flinta. 1672 Stolphålsbotten? Rund, 0,27 x 0,22 m. 0,11 Gråsvart sand med inslag av gul sand och kol. 1729 Pinhål Rund, 0,12 m i diam. 0,06 Gråbrun sand. 1737 Stolphål? 1757 Stolphål 1771 Pinnhål? 1796 Kokgrop/ grop? Avlång, 0,23 x 0,34 m. Avlång, 0,26 x 0,36 m. Fyrkantig, 0,12 x 0,14 m. Oval, 1,35 x 1,75 m. 0,49 0,26 Brunsvart sand. 0,19 Brunsvart sand. 0,11 Brunsvart sand. Mörkbrunt/svart sand med inslag av kol, sten och skörbränd sten. 1817 Pinnhål Fyrkantig, 0,1 x 0,13 m. Gråsvart sand. 1824 Pinhål Rund, 0,11 m i diam. 0,05 Gråbrun sand. 1837 Pinnhål Rund, 0,11 m i diam. 0,08 Grå sand. 1844 Pinnhål? Rund, 0,07 m i diam. 0,07 Gråbrun sand. 1851 Pinnhål Rund, 0,06 m. 0,05 Gråbrun sand. 1857 Kulturlager 0,16 Mörkbrun humös sand med inslag av kol. 2135 Härd 2172 Grop? Rundoval, 0,47 x 0,58 m. Oregelbunden, 2,5 x 0,7 m. 0,16 Sotlager med skörbränd vittrad sten. Kolprov. Svallad flinta. 0,24 Mörk gråbrun sand. J Keramik.
2221 Nedgrävning Rund, 0,65 x 0,68 m. 0,27 Mörkgrå sand med inslag av kol. Makro/Kolprov. 2244 Nedgrävning Avlång, 0,6 x 0,65 m. 0,18 Brungul humös sand med inslag av grus. 2275 Nedgrävning Avlång, 0,7 x 1,65 m. 0,3 Brunsvart sotig sand med inslag av kol och J Keramik? sten. 2320 Stolphål Hör ihop med A658. 2084 Stolphål? Ej dokumenterad.
Bilaga 2. Tabell 2: Fynd UM nr 29 224 Fyndnr Sakord Material Antal Vikt (g) Fyndomständighet Kommentar 1 Övrig flinta Flinta 10 1,5 A 1503/Stolphål Bränd 2 Övrig flinta Flinta 4 2,9 A 1541/Stolphål 3 Keramik Lera 4 16,0 Lösfynd I dumphög 4 Avslag Flinta 4 40,3 Lösfynd I dumphög 5 Spån Flinta 1 2,8 A 1413/Stolphål 6 Splitter Flinta 4 2,0 A 1444/Stolphål? 7 Keramik Lera 3 2,8 Lösfynd I dumphög 8 Splitter Flinta 4 2,3 Lösfynd I dumphög 9 Avslag Flinta 3 30,0 Lösfynd I dumphög 10 Keramik Lera 1 2,1 Lösfynd I dumphög 11 Keramik Lera 5 25,3 Lösfynd I dumphög 12 Keramik Lera 10 16,9 A 1253/Härdgrop 13 Keramik Lera 3 12,8 A 1168/Grop 14 Avslag Flinta 1 2,5 A 1168/Grop 15 Avslag Flinta 4 2,9 A 1482/Stolphål 16 Splitter Flinta 14 4,8 A 1482/Stolphål 17 Keramik Lera 1 1,2 A 2172/Grop? 18 Övrig flinta Flinta 3 1,8 A 1253/Härdgrop
Bilaga 3. Profilritningar i skala 1:500.
Bilaga 4. Schaktplaner i skala 1:200. Anläggningar med nummer.
Bilaga 5. Vedartsbestämning av träkol.
Bilaga 6. 14 C analys
XX UN Rävlanda golfbana på Tjörn Jan Ottander och Agneta Gustafsson Rapport 2007:70