En boplats. red. Bohusläns museum. Från senneolitikum till brons-/järnålder. Arkeologisk förundersökning Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun

Transkript

1 XX FU En boplats Från senneolitikum till brons-/järnålder En boplats red. Bohusläns museum Rapport 2006:48 Arkeologisk förundersökning Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun red. Bohusläns museum Bohusläns museum Rapport 2006:48

2

3 En boplats Från senneolitik um till brons-/jär nålder Arkeologisk förundersökning Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun Bohusläns museum Rappor t 2006:48

4 ISSN Författare red. Bohusläns museum Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Markus Andersson. Fotot visar schaktning med maskin Tryck TH tryck, Uddevalla 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /620 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 8 Historiskt källmaterial... 8 M etod... 8 Resultat... 8 Schakt... 9 Anläggningar... 9 Fynd... 9 Flinta... 9 Keramik... 9 Brända ben Resultat gentemot undersök ningsplanen Slutsatser samt åtgärdsförslag Referenser Litteratur Otryckta källor Muntliga uppgifter Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Bilagor... 13

6 Bohusläns museum 2006:48 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /620.

7 En nyupptäckt bopplats Sammanfattning Under våren 1999 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun. Inom en 15 x 20 meter stor yta togs sju schakt upp. I två av schakten påträffades tydliga rester av kulturlager med ett innehåll av exempelvis enstaka skärvstenar och bränd lera. Sammanlagt påträffades fem anläggningar som utgjordes av en mörkfärgning och fyra gropar. I anläggningarna påträffades slagen flinta, keramik samt brända ben. Den största av groparna var kantad med mindre skärvig sten. Två av de mindre groparna tolkades vara ett stolphål samt en eventuell grav. Resultatet från den arkeologiska förundersökningen visar att det på platsen har funnits en mindre boplatslokal under senneolitikum och brons- /järnålder. En av anläggningarna indikerar också att det kan ha legat flatmarksgravar på platsen. Inom fastigheten fanns även berghällar vilka inventerades i syfte att klargöra eventuell förekomst av hällristningar. Inga hällristningar påträffades. Bohusläns museum anser att fortsatta antikvariska insatser i form av en arkeologisk slutundersökning bör föregå den husbyggnation som planeras inom fastigheten. Bakgrund Under en dag i april månad 1999 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom Kville-Torp 1:9, Kville socken, Tanums kommun, Västra Götaland enligt länsstyrelsens beslut dnr (figur 1 och 2). Förundersökningen föranleddes av en planerad husbyggnation inom den rubricerade fastigheten. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Stefan Palm, Björkelidsvägen 5B, Fjällbacka. Ansvarig projektledare var Åsa Algotsson, Bohusläns museum. I samband med en besiktning av fastigheten Kville-Torp 1:9 under mars månad 1999 påträffades keramik och slagen flinta vilket visade, att sannolikheten var stor att förhistoriska lämningar fanns inom det aktuella området. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att klargöra den nya fornlämningens utbredning, omfattning och karaktär, samt ifall denna skulle komma att beröras av det planerade byggföretaget eller ej.

8 6 Bohusläns museum 2006:48 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /620.

9 En nyupptäckt bopplats 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 9007, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /620. Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Undersökningsområdet ligger i ett kuperat sprickdalsområde. Mindre dalgångar omges av dels skogsbeklädda, dels kala bergsområden. I dalgångarnas lägre partier finns flacka hällmarksområden omgivna av odlingsmarker. Dalgångarna nyttjas främst som betes- och åkermark, där återfinns även bebyggelse. Det aktuella området ligger strax norr om väg 902, på en mindre höjdrygg som sluttar mot söder och sydost cirka meter över havet. Undersökningsområdet ligger inom den nordligaste delen av ett riksintresseområde (nr O 53). Det ingår även som en av Tanums kommun kommunala kulturmiljöer (Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun 1984:180). Dessutom ingår området i en av länsstyrelsens uttagna fornlämningsmiljöer. Miljön domineras av talrika hällristningar i anslutning till åkermark samt gravrösen och stensättningar på höjdpartierna. Området omkring Hamn Torp (nr 41) är ett utpräglat bronsålderslandskap med en mängd hällristningar samt enstaka rösen (Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän 1984:62).

10 8 Bohusläns museum 2006:48 Fornlämningsmiljö I anslutning till undersökningsområdet finns flera sedan tidigare registrerade fornlämningar. Inom en radie av cirka 100 meter runt fastigheten Kville-Torp 1:9 finns exempelvis hällristningslokalerna, Tanum 201:1 3, 202:1 3 och 214, som utgörs av bland annat ett stort antal skålgropar och skeppsfigurer. I närområdet återfinns även gravar, exempelvis Tanum 369, boplatser som Tanum 450:1 och by-/gårdstomter som 770:1. I samband med en okulär besiktning av närområdet påträffades slagen flinta i åkermarken öster om fastigheten Kville-Torp 1:9. Flintan kan med stor sannolikhet härröra från rester av en förhistorisk boplats eller liknande aktiviteter i området. Sammantaget visar närområdet på en kulturmiljö med tydliga avtryck från främst brons- och järnålder, men även stenålder. H istoriskt k ällmaterial Äldsta skriftliga belägg för gården Torp i Kville socken är från år 1317 i Diplomatorium Norvegicum (OGB 1945:70). Enligt storskifteskartan från 1809 hette gården Södra Torp vid denna tidpunkt Ormetorp och var uppdelad på tre hemmansägare. Den aktuella fastigheten Kville-Torp 1:9 låg då som ängsmark under ägaren A, Gullbrand Trullsson (Akt:N :2). Troligen har marken på området inte varit djupplöjd under senare tid vilket ger oss större chans att finna välbevarade lämningar från förhistorisk tid på platsen. M etod Med hjälp av grävmaskin drogs sju schakt inom en 15x20 meter stor yta inom områdets högsta partier. Sammanlagt undersöktes 300 m 2. Schakten grävdes till ett djup av 0,2 0,35 meter. Dokumentationen skedde dels manuellt, dels digitalt. Samtliga fynd samlades in. På två platser där berget stack upp i dagen, torvades grässvålen av i syfte att söka efter eventuell förekomst av hällristningar. Viss dokumentation saknas och har inte återfunnits. Resultat I samband med schaktning konstaterades att berggrunden till stora delar låg relativt ytligt, men att det också på vissa ställen fanns svackor och försänkningar fyllda med sand och grus, i vilka rester av ett fyndförande kulturlager var bevarat.

11 En nyupptäckt bopplats 9 Schakten Sammanlagt togs sju schakt upp (schaktplan saknas). I två av dessa, S1 och S3, påträffades tydliga rester av ett kulturlager i form av mörkgrå sotig sandig silt innehållande enstaka skärvstenar, bränd lera, keramik, flinta och brända ben. Stratigrafin utgjordes av förna/matjord. Därunder framkom antingen sotig humös sand eller sotig sandig silt, 0,1 0,05 meter tjock. Därunder vidtog stenig grusig sand. I tre av schakten framkom anläggningar, i S1, S3 och S4 (bilaga 1). Anläggningar Sammanlagt påträffades fem anläggningar. Dessa var en sotig mörkfärgning med bränd lera (A1), tre mindre gropar (A2-A4), vilka innehöll keramik och brända ben och en grop fylld med skärvsten (A5) (bilaga 2). Anläggningarna var svåra att funktionsbestämma utan närmare undersökning. Endast en av de mindre groparna, A2, undersöktes. Anläggningen hade en tydlig stenskoning och var rund till formen och tolkades utgöra botten på ett större stolphål (figur 4). Anläggningen A3 var rund och 0,2 meter i diameter. Fyllningen utgjordes av grå sotig sand med enstaka skärvstenar och kol. I anläggningen påträffades brända ben och keramik. Anläggningen skulle kunna vara en flatmarksgrav. Fynd Fl i n t a Fynden bestod till största del av slagen flinta (bilaga 3). Därutöver påträffades enstaka fynd av andra bergarter såsom exempelvis kvarts och skiffer. Inga identifierbara redskap påträffades utan endast avfallsmaterial. I detta material fanns ett avslag med rester av en slipad yta kvar, vilket skulle kunna vara rester från en slipad neolitisk yxa (F3). Avslaget har i så fall tillkommit genom att yxan har behövts skärpas till eller omarbetats någon gång under eller efter neolitikum, det vill säga yngre stenåldern. K e ra m i k Sammanlagt påträffades ett tjugotal bitar keramik, där vissa bitar hade passning. Keramiken verkade bestå av två olika sorters gods, ett svart finmagrat gods, med något glättad utsida, samt ett tunt rödbrunt finmagrat gods med mörkgrå kärna. Figur 4. Anläggningar A2 och A4 i schakt 3. A2 är troligtvis ett stenskott stolphål 0,4 meter i diameter. Foto Åsa Algotsson.

12 10 Bohusläns museum 2006:48 B rä n d a b e n Små brända ben påträffades i anläggning A1, en mörkfärgning. Enligt osteolog Marie Wretemark, kommer inte benen från människa utan troligtvis från ett djur (Wretemark, M. muntl. uppg.). Naturligtvis kan de också tillhöra rester efter matberedning på platsen. Detta behöver därmed inte utesluta eventuell förekomst av flatmarksgravar i området eftersom vi vet från tidigare undersökningar att även djur har kremerats i samband med begravning för att ingå som eventuell gravgåva till den avlidne. Resultat gentemot undersök ningsplanen Syftet var att utföra en arkeologisk förundersökning av en nyupptäckt boplats. Med hänvisning till ovanstående resultat får det nämnda syftet anses vara uppfyllt. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad husbyggnation inom rubricerad fastighet, Kville socken, Tanums kommun. Resultaten visar på att man vistats på platsen under senneolitikum och brons-/ järnålder. Sannolikt rör det sig om en mindre boplats. Därutöver finns indikationer på att här även finns rester av flatmarksgravar. Ett par berghällar undersöktes i syfte att leta efter förekomst av hällristningar. Inga hällristningar påträffades. Bohusläns museum anser att det finns behov av fortsatta antikvariska insatser i form av en arkeologisk slutundersökning innan området tas i anspråk för planerad husbyggnation.

13 En nyupptäckt bopplats 11 Referenser Litteratur Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län. Rapport nr OGB. Ortnamnen i Kville Härad. Ortnamnen i Göteborgs- och Bohus län. Nr XVI. Elanders Boktryckeri AB. Göteborg Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. Tanums Kulturnämnds skriftserie nr 4. Uddevalla Otr yckta k ällor Bohusläns museums antikvarisk topografiska arkiv. Storskifteskarta på inägor Charta öfver inägorna till Hemanet Ormetorp. Akt N58-145:2. Muntliga uppgifter Wretmark, Maria. Osteolog Västergötlands museum, Västarvet.

14 12 Bohusläns museum 2006:48 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: BM dnr: 94/99K BM pnr: 646/4053 Fornlämningsnr: - Län: Västra Götalands län Kommun: Tanum Socken: Kville Fastighet: Kville-Torp 1:9 Ek. karta: 9007 Läge: X Y Meter över havet: Koordinatsystem: RT 90 Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Stefan Palm Björkelidsvägen 5B Fjällbacka Bohusläns museum Åsa Algotsson Åsa Algotsson, Stig Swedberg Fältarbetstid: 10 april 1999 Arkeologtimmar: 16 Undersökt yta: 300 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Förvaras i Bohusläns museums magasin (F.nr.: 1 37). UM nr

15 En nyupptäckt bopplats 13 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 9007, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx. Figur 4. Figur 4. Anläggningar A2 och A4 i schakt 3. A2 är troligtvis ett stenskott stolphål 0,4 meter i diameter. Foto Åsa Algotsson. Bilagor Bilaga 1 Tabell 1: Schakttabell Bilaga 2 Tabell 2: Anläggningstabell Bilaga 3 Tabell 1: Fyndtabell, UM

16 Bilaga 1 Tabell 1: Schakttabell Schaktnr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivning Anläggning J/N Fynd J/N Kommentar 1-1, , , , , , , Förna 0,12, sotig grusig silt 0.05, grå sotig sandig silt 0.1, grågul grusig sand 0.1 Förna 0.07, sotig humös sand 0.05, grå sotig sandig silt 0.15, grågul grusig sand 0.13 Förna 0.07, sotig humös sand 0.05, grå sotig sandig silt 0.15, grågul grusig sand 0.18 Förna 0.07, sotig sandig silt 0.08, stenig grusig sand 0.2 Förna/matjord 0.1, sotig grusig sandig silt 0.1, stenig grusig sand 0.1 Förna/matjord 0.07, sotig sandig silt 0.05, stenig grusig sand 0.15 Förna/matjord 0.07, sotig sandig silt 0.05, stenig grusig sand 0.15 A1 Keramik, bränt ben, flintavslag, enstaka skärvsten - Flinta, keramik, kvarts A2, A3 och A4 A5 Flintavslag och keramik Enstaka flintavslag och skärvsten Ett avslag av bergart och en övrigt slagen flinta Ett avslag med ev. slipad yta? Ett avslag i flinta och ett splitter Sotfläckar o bränd lera runt anl. 1 Lite bränd lera fläckvis i schakten Enstaka skärvsten

17 Bilaga 2 Tabell 2: Anläggningstabell Anläggningsnr Typ Form (i plan) Djup (m) Fyllning i ytan Fynd J/N Kommentar A1 Mörkfärgning (Okänd) - - Flintavslag, brända ben och bränd lera runt anläggningen Djurben A2 A3 A4 Stolphål?/Grop? stenskott Grop Grop Rund, 0.4 m i diam. Rund, 0.2 m i diam. Rund, 0.3 m i diam Grå sotig sand - Grå sotig sand med enstaka skärvstenar och kol. - Grå sotig sand Keramik och flintavslag Brända ben och keramik Enstaka mindre skärvsten A5 Skärvstensgrop? Oval, 0.5 x 0.6 m 0.3 Mörkgrå sandig silt Enstaka flinta Botten av ett stolphål? Kolprov taget - ej analyserat. Eventuell grav? Skärvsten del av anläggningen, se s.7

18 Bilaga 3 Tabell 1: Fyndtabell, UM Fyndnr Sakord Material Antal Fyndomständighet Kommentar 1 Avslag Flinta 1 S7 stort, patinerat på en sida, bränt? 2 Splitter Flinta 1 S7 3 Avslag Flinta 1 S6 Möjligen med slipad yta, + bruksretusch? 4 Avslag Bergart 1 S5 Basalt? 5 Övrig slagen Flinta 1 S5 Svallad 6 Avslag Skiffer 1 S4 7 Avslag Flinta 1 S4 8 Avslag Bergart 1 S4 9 Övrig slagen Flinta 2 S4 En svallad 10 Övrig slagen Flinta 1 S3/A2 Hårt svallad, retuscherad? Skrapa? 11 Övrig slagen Flinta 2 S3/A2 En svallad 12 Splitter Flinta 1 S3/A2 13 Kärl, mynning Keramik 1 S3/A2 Svart glättad utsida, facetterad mynningskant, fin magring/chamotte? 14a Avslag Flinta 4 S3/A2 En bränd 14b Övrig slagen Flinta 1 S3/A2 15 Avslag Flinta 2 S2 16 Spån Flinta 1 S2 Stort och avbrutet, basen kvar 17 Övrig slagen Flinta 4 S2 En svallad 18 Splitter Flinta 4 S2 19 Övrig slagen Kvarts 1 S2 Ev. en skärvsten m avslagsspår? 20 Kärl Keramik 1 S2 En bit i tre delar 21 Splitter Flinta 1 S2 22 Avslag Flinta 1 S1/A1 Från spånkärna? Fanns även små br ben ej människa. 23 Avslag Flinta 1 S1/A1 Svallad 24 Kärl Keramik 10 S3/A3 En rak mynning + 9 spjälkade bitar 25 Kärl Keramik 4 S3/A3 Rödbrun yta mörkgrå kärna, fin kvarts magring 26 Övrig slagen Flinta 2 S3/A3 En ngt bränd? 27 Avslag Flinta 1 S3/A3 28 Splitter Flinta 1 S3/A3 29 Avslag Flinta 1 S3/A3 Från yxtillv? Eller mångfacetterad kärna? 30 Övrig slagen Flinta 2 S3/A3 (se fnr 29) 31 Utgår! Gallrad/Kasserad! 32 Kärl Keramik 5 S1 Rödbrun yta, mörkgrå kärna, fin kvartsmagring 33 Avslag Flinta 2 S1 Ett bränt 34 Övrig slagen Flinta 4 S1 Två svallade 35 Avslag Flinta 1 S1, V delen Svallad 36 Övrig slagen Bergart 1 S1, V delen 37 Kärna? Bergart 1 S1, V delen

19

20 XX FU En boplats red. Bohusläns museum Rapport 2006:48