Tången. Carina Bramstång och Agneta Gustafsson. Arkeologisk förundersökning Mollösund 27:1 2 Tången S:1, Mollösund socken, Orust kommun

Transkript

1 XX FU Tången Carina Bramstång och Agneta Gustafsson Rapport 2008:29 Tången Arkeologisk förundersökning Mollösund 27:1 2 Tången S:1, Mollösund socken, Orust kommun Carina Bramstång och Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2008:29

2

3 Tången Arkeologisk förundersökning Mollösund 27:1 2, Tången S:1, Mollösund socken, Orust kommun Bohusläns museum R a p p o r t :2 9

4 ISSN Författare Carina Bramstång/Agneta Gustafsson Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Markus Andersson. Fotot visar avbaning med maskin. Tryck Grafisk Precision AB, Uddevalla 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1145 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 5 Natur- och kulturlandskap... 5 Fornlämningsmiljö... 8 Tidigare undersökningar... 8 M etod... 8 Resultat... 9 Anläggningar... 9 Fynd...11 Datering...11 Sammanfattande diskussion...12 Resultat gentemot undersök ningsplanen...12 Slutsatser samt åtgärdsförslag...12 Referenser...15 Litteratur...15 Otryckta källor...15 Tek nisk a och administrativa uppgif ter...16 Figur för teck ning...17 Bilagor...17

6 4 Bohusläns museum 2008:29 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145.

7 Tången 5 Sammanfattning Bohusläns museum utförde år 2000 en arkeologisk förundersökning inom Tången S:1 i Mollösund socken. Två nyupptäckta boplatser undersöktes, Mollösund 27:1 och 2. Sammanlagt grävdes 25 schakt. Boplatsen Mollösund 27:2 var mycket begränsad och fragmentarisk, inga ytterligare antikvariska åtgärder anses vara aktuella. Inom boplatsområdet Mollösund 27:1 påträffades sju anläggningar, slagen flinta samt kvarts. Troligt är att boplatsen tagits i bruk under mesolitikum och även nyttjats under senare perioder i förhistorien. Bohusläns museum anser därför att ytterligare antikvariska insatser bör utföras inom Mollösund 27:1 innan byggnationen av bostäder påbörjas. Bakgrund Under perioden 21 till 25 september 2001 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning av två boplatser, Mollösund 27:1 och 2. De låg inom fastigheten Tången S:1, Mollösund socken, Orust kommun, Västra Götalands län. Den arkeologiska förundersökningen utfördes enligt länsstyrelsens beslut (figur 1 och 2). Uppdragsgivare var Ellös fastighets AB, c/o Hjuviks AB, Lilla Bommen 1, Göteborg. Undersökningen föranleddes av planerad byggnation av ett bostadsområde. Ansvarig institution var Bohusläns museum och ansvarig projektledare var antikvarie Carina Bramstång. Den arkeologiska undersökningen syftade till att dokumentera och rumsligt avgränsa boplatserna. Därutöver fanns ambitionen att fastställa om det fanns något inbördes samband mellan de två fornlämningarna. Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Tången ligger strax nordost om samhället Mollösund, på sydvästra Orust, väster om Tångesund. Landskapet utgörs av kala hällmarker bevuxna med ljung och enstaka enbuskar. I sandjordsfyllda svackor och skrevor förekommer en mer frodig växtlighet bestående av björk och tall samt lövträdssly. Det aktuella undersökningsområdet ligger på den östra sidan av Tången, cirka 10 till 20 meter över havet.

8 6 Bohusläns museum 2008:29 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145.

9 Tången 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7099, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningarna markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Mollösund är ett av Bohusläns äldsta fiskelägen. Namnet Mollesundt lär beteckna sundet mellan Orust och Mollön. Namnet lär ha sitt ursprung i ordet molda, ett äldre ord för hjässa och syftar sannolikt på Mollösunds profil (Danielsson et al. 1980:14). Under medeltiden var sundet innanför Mollön en omtyckt ankarplats. Ett tidigt belägg för att Mollösund var bebott är ett brev från 1564 från en amiral i Lübeck, som ansökte om att få fiska, salta in och handla med sill i Mollösund. Trots detta försämrades Mollösundsbornas livsvillkor under 1500-talets senare del, då fisket slog fel och sillen uteblev (Orust, Historia och miljö 1999:141ff). Fastigheten Tången omnämns första gången under tidigt 1500-tal. Den har sedan 1600-talet varit indelat i tre delar; Övre-, Mellan-, och Nedre Tången (Janzén 1940:7). Nedre Tången har haft en stor betydelse för samhället Mollösund på grund av att där fanns tillgång till bete och foder till djuren (Danielsson et al. 1980:15). Undersökningsområdet ligger inom det område som benämns som Nedre Tången och som under historisk tid nyttjats som utmark. Bland de kulturhistoriska lämningarna som idag är synliga i landskapet finns en äldre landsväg. Inom det aktuella området löper en gångstig som

10 8 Bohusläns museum 2008:29 fram till år 1911 utgjorde landsvägen till Mollösund. Detta var den enda landförbindelsen med Mollösund innan den nya, nuvarande vägen, byggdes i början av 1900-talet. Idag är stigen 0,2 0,3 meter bred, delvis stenbelagd och kantad av sten (Lundin 2000). Fornlämningsmiljö Ett fåtal registrerade förhistoriska samt kulturhistoriska lämningar finns registrerade inom den halvö där Tången är belägen. Här finns främst lämningar av trankokerier och sillsalterier. De ligger längs kusten i sydost och sydväst, exempelvis Mollösund Därutöver finns sex gravar i form av rösen och långrösen belägna inom den östra delen av Tången, samtliga med utsikt mot öster (figur 3). De enda boplatserna som är registrerade på Tången är Mollösund 27:1 och 2. De framkom i samband med den arkeologiska utredningen som utfördes år 2000 (Lundin 2000). Den västligaste boplatsen, registrerad som Mollösund 27:2 är cirka 40 x 50 meter i nord-sydlig riktning. Boplatsområdet ligger mellan två bergsklackar invid en mindre vattensamling. Det andra boplatsområdet, Mollösund 27:1 ligger cirka 75 meter öster om nämnda fornlämning och är cirka 100 x 150 meter stor i väst-östlig riktning. Mollösund 27:1 avgränsas av berg i väst och en kraftig sluttning ned mot Tångesund i öst. Tidigare undersök ningar År 2000 utfördes en arkeologisk utredning inom det aktuella planområdet. I samband med denna påträffades två sedan tidigare icke kända fornlämningar, två boplatslokaler. Boplatserna framkom inom den västra respektive östra delen av utredningsområdet. Inom det östligaste belägna boplatsområdet framkom två anläggningar, en härd och en koncentration av skärvsten samt fynd i form av slagen flinta och kvarts. Inom det västligaste boplatsområdet framkom fynd i form av en knacksten och kvartsavslag. Resultatet från den arkeologiska utredningen och det topografiska läget pekar på att det rör sig om två separata boplatsytor (Lundin 2000). M etod Med hjälp av grävmaskin grävdes tjugofem schakt. Schakt och anläggningar mättes in med hjälp av GPS. Lagerföljden dokumenterades och schakten

11 Tången 9 grävdes till ett djup där lagren ej var fyndförande. Slagen flinta och kvarts samlades in systematiskt liksom prov för naturvetenskapliga analyser. Inom förundersökningsområdet närmast havsstranden var träden fällda och högar med stockar samt ris låg utspritt. Detta begränsade åtkomsten, varför schakten i vissa fall fick grävas där det gick att komma åt. Bortförande av stockarna bedömdes kunna skada de ytligt liggande fyndförande lagren som påträffades vid den arkeologiska utredningen. På grund av att jordmånen var mycket tunn på en del ställen och eftersom marken inte varit odlad så förekom förhistoriskt fyndmaterial direkt under förnan. Viss information saknas avseende utförd dokumentation. Det kan påpekas att schaktplanen inte är komplett. Resultat Inom område 1 grävdes tre schakt och inom område 2 tjugotvå schakt (bilaga 1 och figur 4). Schakten varierade i storlek mellan 2,5 7,0 meter. De förlades i olika väderstreck beroende på omgivande topografi och vegetation. Djupet på schakten varierade mellan 0,2 1,5 meter då lagerföljden liksom fyndförande lager skiftade. Genomgående var humus- och torvlagret mellan 0,01 0,1 meter tjockt. Det fanns dock två undantag, dels i schakt 22, dels i schakt 25. Dessa låg inom ett vattensjukt område. I schakt 22 och 25 var torven/förnan 0,03 0,3 meter tjockt. Därunder framkom ett blött humuslager samt mo och lera, Lagret bestående av lera var cirka 0,1 meter djupt. Över hela undersökningsområdet var förnan mycket tunn. Vid ett flertal tillfällen framkom fynd direkt under förnan. Anläggningar Sammanlagt framkom sju anläggningar vilka utgjordes av fyra härdar, två gropar och en sotfläck. Anläggningarna påträffades i schakten nr 4, 9, 11, 12 och 13 inom område 2, det vill säga Mollösund 27:1 (bilaga 2). I schakt 4 påträffades en härd. Anläggningen var cirka 0,5 meter i diameter och fyllningen bestod av skörbränd sten och kolbitar. Härden framkom direkt under förnan/torvlagret. Även i schakt 9 framkom en härd, på ett djup av 0,45 meter under markytan. Denna härd var cirka 0,6 meter i diameter och 0,5 meter djup. Fyllningen utgjordes av sotblandad sand och grus med enstaka kolbitar. I botten av anläggningen framkom skörbränd sten. Ett kolprov togs i härden. I schakt 11 framkom två härdar och en grop. Gropen var cirka 0,4 meter i diameter och framkom cirka 0,05 meter under

12 10 Bohusläns museum 2008:29 Figur 4. Schaktplan. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145.

13 Tången 11 markytan. Fyllningen utgjordes av skalgrus och kol. I gropen påträffades en sentida spik, vilket tyder på att anläggningen är recent, det vill säga från 1800-talet eller 1900-talet. De två härdarna i schakt 11 mätte i plan cirka 0,6 meter respektive 0,7 meter i diameter och framkom på ett djup av 0,2 meter under markytan. I schakt 12 och 13 påträffades en grop respektive en sotfläck. Gropen var cirka 0,5 meter i diameter och framkom cirka 0,1 meter under markytan. Sotfläcken var cirka 0,2 meter i diameter. Kolfragment och skörbränd sten var synligt i ytan. Övrig dokumentation saknas. Fynd Naturlig flinta förekom i området och några av de större flintstyckena var splittrade och spruckna. Minst två skilda kvalitéer av flintan påträffades, en stor del av flintan var omhöljd av cortex. Även kvarts förekom naturligt i området (bilaga 3). Både svallad och bränd slagen flinta tillvaratogs. Flintan var svårdaterad då inga tydliga kulturindikerande slagtekniker kunde avläsas i flintmaterialet. Tydliga flintavslag förekom, liksom något spån, ett par kärnor och/eller kärnfragment i form av sidofragment. De såg ut att vara från koniska kärnor men var så pass svallade och omhöljda av cortex att de var svårbedömda. Den största mängden slagen flinta kom i närheten av det område där anläggningarna iakttogs. Likartad spridning uppvisar kvartsmaterialet. Flintmaterialet visar på att det rör sig om minst två skilda tillslagningstillfällen. Till exempel var en övrig slagen kärna tydligt slagen i två olika omgångar. Den har slagits en gång sedan lämnats för att därefter få en hinna av cortex över ytan innan flintstycket återigen slagits, vid ett senare tillfälle. Denna yta är idag helt utan beläggningar. Tydligt är också att en del av den slagna flintan blivit svallad av havets vågor. Dessutom förekommer, om än något osäkert, metallslagen flinta. Datering Dateringen av lämningarna inom området har utförts dels genom en granskning av flint- och kvartsmaterialet, dels genom 14 C-datering av kol från en härd i schakt 9. Den tidigaste bosättningsfasen kan ha inträffat redan innan transgressionsmaximum då delar av flintmaterialet uppvisar både cortex och vattensvallade ytor. Dessutom var härden i schakt 9 transgrederad av havet, men lämningarna skulle också kunna vara från neolitisk tid. Dateringen av här-

14 12 Bohusläns museum 2008:29 den som var transgrederad stödjer emellertid inte detta scenario då kolet från härden daterats till yngre bronsålder, 2845 ± 70 BP (Ua-16921, bilaga/ dokumentationen saknas avseende 14 C analys). Antingen är härden från stenålder eller så är den kontaminerad med kol från bronsåldern, vilket i så fall skulle ha vandrat ner genom lagerföljden för att hamna i härden. Det övre liggande materialet tolkas dock till en senare fas, där bland annat det mer ytliga flintmaterialet kan ha varit metallslaget. Denna fas är därför sannolikt samtida med de gravar som finns i bergskrönet söder om planområdet. Sammanfattande diskussion Boplatsytans läge i terrängen i omedelbar närhet till stranden gör att man kan förmoda att detta läge varit av vikt för de aktiviteter som bedrivits på platsen. Mycket möjligt är att det rör sig om lämningar efter mer eller mindre tillfälliga säsongsbundna sysslor som jakt och fiske under minst två i tid skilda tillfällen. Den tidigaste fasen kan ha infallit under mesolitikum. En del av flint- samt kvartsmaterialet uppvisar vattensvallade ytor och en av härdarna har översköljts av havet. Något enskilt flintfynd har också varit slaget vid två skilda tillfällen. Resultat gentemot undersök ningsplanen Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgränsa boplatserna och få kunskap om deras varaktighet. Resultatet visade att ett av de två boplatsområdena låg inom en begränsad yta. Det område som i dokumentationsmaterialet omnämns som område 2, den östligaste delen av området (Mollösund 27:1), var av antikvariskt intresse eftersom här framkom tydliga spår efter en väl avgränsad stenåldersboplats. Område 1, Mollösund 27:2 visade sig vara av en mycket fragmentarisk karaktär och resultatet visar att platsen inte är av fortsatt antikvariskt intresse. Med hänvisning till ovanstående resultat får syftet anses vara uppfyllt. Slutsatser samt åtgärdsförslag Under år 2000 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Tången S:1, Mollösunds socken, Orust kommun. Resultatet visar på att här finns en boplats som är uppdelad i två områden, Mollösund 27:1 och 27:2. Inom det västra boplatsområdet, Mollösund 27:2, påträffades

15 Figur 5. Föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Tången 13

16 14 Bohusläns museum 2008:29 ett mycket begränsat och fragmentariskt material. Därmed anser Bohusläns museum att inga ytterligare antikvariska åtgärder är aktuella inom den västra delen av området. Inom den östra delen av förundersökningsområdet, det vill säga Mollösund 27:1, påträffades sju anläggningar, slagen flinta samt kvarts. Delar av fyndmaterialet visar på att platsen kan ha varit strandbunden. Troligt är att boplatsen tagits i bruk under mesolitikum och därefter återanvänts under skilda perioder under den senare delen av förhistorien, som bronsåldern. Bohusläns museum anser att området är av intresse och vid fortsatt exploatering i området bör fortsatta antikvariska insatser utföras inom den östra delen av förundersökningsområdet (figur 5 och bilaga 4).

17 Tången 15 Referenser Litteratur Janzén, A Ortnamn i Orust västra härad. I: Palm, D. (red.). Ortnamn i Göteborg och Bohuslän VIII. Dialekt- och ortnamnsarkivet. Göteborg. Lundin, I Arkeologisk utredning, Tången S:1, Mollösunds socken, Orust Kommun. Bohusläns museum rapport 2000:36. Orust. Historia och miljö. Bohusläns museum, Kulturhistorisk dokumentation nr 7. Västkustens tryckeri, Stenungsund Danielsson, R, Hammar, L-E, & von Hasslingen, B Mollösund. Bebyggelseinventering av ett fiskeläge. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport 1980:2. Stockholm. Otr yckta k ällor Bohusläns museums antikvarisk-topografiska arkiv FMIS, Digitala Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

18 16 Bohusläns museum 2008:29 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: BM dnr:ad 193/00K BM pnr: 881/C155 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: 27:1 2 Län: Västra Götalands län Kommun: Orust Socken: Mollösund Fastighet: Tången S:1 Ek. karta: 7099 Läge: 27:1 X , Y :2 X , Y Meter över havet: Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Konsulter: Ellös fastighets AB c/o Hjuviks AB, Lilla Bommen 1, Göteborg Bohusläns museum Carina Bramstång Carina Bramstång och Stig Swedberg Göran Possnert, The Svedberg Laboratory, Uppsala universitet Fältarbetstid: 21 till 25 september Arkeologtimmar: 40 Undersökt yta: 200 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Förvaras i Bohusläns museums magasin (F.nr: 1 38) UM nr 28933

19 Tången 17 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7099, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Figur 4. Schaktplan. Vissa schakt saknas. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Figur 5. Föreslaget slutundersökningsområde. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1145. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1. Schakt. Bilaga 2. Tabell 2. Anläggningar. Bilaga 3. Tabell 3. Fynd. Bilaga 4. Utdrag ur detaljplan.

20 Bilaga 1. Tabell 1. Schakt. Schaktnr Storlek m Lagerbeskrivning Anl. Fynd Övrigt 1 4 x 1,5 Torv/humus 0,1 m djupt, sand 0,1 0,5 m djupt, lera 0,5 1,5 m 2 5 x 3 Torv/humus 0,05 m djupt, humös grå sand 0,05 0,2 m djupt, rödgrå sand 0,2 0,25 m Flinta, kvarts Område 2 Flinta, kvarts Område x 2,5 Torv/humus 0,05 m djupt, humös sand med inslag av grus och större stenar, 0,05 0,25 m djupt Flinta Område 2 Svårgrävt pgr av rotsystem. 4 3,5 x 2,5 Torv 0,05 m tjockt, sand med inslag av grus samt sten 0,05 0,2 m djupt 5 4 x 2 Torv/humus 0,2 m djupt, grå sand med inslag av grus, sand 0,1 0,2 m djupt Härd Flinta, kvarts Område 2 Flinta Område 2 6 3,5 x 2 Torv/humus 0,05 m, grå sand med inslag av grus och sten Flinta, kvarts Område 2 7 3,4 x 2 Torv/humus 0,05 m, grå sand med inslag av grus och sten Flinta Område 2 8 2,5 x 1,5 Torv/humus 0,05 m djupt, grå sand med inslag av grus och sten 9 6 x 1,5 Torv/humus, 0,1 0,3 m djupt, grå sand med inslag av grus och sten, grå sand 0,3 0,45 m djupt 10 4 x 2,5 Torv 0,05 m tjock, grusig sand 0,05 0,1 m djupt, sand med inslag av grus 0,1 0,3 m djupt Område 2 Härd Flinta Område 2 Flinta Område x 3 Torv 0,05 m tjock, finkornig sand 0,05 0,2 m djup, sand med inlag av grus 0,2 0,25 m djupt Grop, Härd Område x 2,5 Torv 0,05 m tjockt, fin sand 0,05 0,2 m djupt, 0,2 0,25 m djupt Grop Slagg? Område x 1,5 Torv 0,05 m tjock, fin sand 0,05 0,15 m djupt, sand med inslag av grus 0,15 0,2 m djupt 14 3 x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, fin sand 0,05 0,15 m djupt, sand med inslag av grus 0,15 0,2 m djupt Sotfläck Område 2 Område x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, fin sand med enstaka stenar 0,05 0,1, grusig sand med sten 0,1 0,2 m djupt, sand 0,2 0,4 m djupt, siltig sand 0,4 0,7 m djupt, siltig röd sand 0,7 0,8 m djupt Naturlig svallad flinta Område x 1,5 Torv 0,05 m tjock, fin sand med enstaka stenar 0,05 0,15 m djupt, grus 0,15 0,2 m djupt 17 3,5 x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, sumpig sand 0,05 0,2 m djupt, grå sand 0,2 0,4 m djupt Område 2 Område x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, sand 0,05 0,1 m djupt, grå sand 0,1 0,2 m djupt 19 3,5 x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, sumpig sand 0,05 0,1 m djupt, grå sand 0,1 0,15 m djupt, grusig sand med inslag av sten, 0,15 0,25 m djupt Flinta Område 2 Område 2

21 Schaktnr Storlek m Lagerbeskrivning Anl. Fynd Övrigt 20 4 x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, sumpig sand 0,0+5 0,1 m djupt, sand med inslag av grus 0,1 0,25 m djupt 21 4 x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, sumpig humus med sten 0,05 0,15 m djupt, sumpig humus 0,15 0,2 m djupt 22 4 x 3,5 Torv 0,15 m tjock, sumpig humus med inslag av grus 0,15 0,25 m djupt Flinta, kvarts Område 2 Område 2 Kvarts Område x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, grus 0,05 0,2 m djupt Kärna, kärnfragment, avslag av flinta Område x 1,5 Torv 0,05 m tjockt, humus med inslag av mindre sten 0,05 0,15 m djupt, mjälig grusig sand 0,15 0,25 m djupt Område x 1,5 Torv 0,05 m tjock, moig torv 0,05 0,3 m djupt, mo/lera 0,3 0,4 m djupt Flinta Område 1

22 Bilaga 2. Tabell 2. Anläggningar. Anläggning Storlek Beskrivning Schakt Härd 0,5 m i diam 4 Härd 0,6 m i diam 0,15 m djup 9 Grop 0,4 m i diam Fyllning av kol och skalgrus 11 Härd 0,6 m i diam 11 Härd 0,7 m i diam Kol 11 Grop 0,5 m i diam Kol 12 Sotfläck 0,2 m i diam Enstaka kolfragment och skärvsten 13

23 Bilaga 3. Tabell 3. Fynd. Fyndnr Sakord Antal Material Vikt, g Enhet Anmärkning 1 Övrig 3 Flinta 9,8 1 2 Övrig 1 Kvarts 0,1 1 3 Övrig 7 Flinta 198,0 2 NV Två brända, en cortex 4 Avslag 9 Flinta 186,0 2 NV En bränd, en cortex 5 Övrig 1 Kvarts 0,1 2NV 6 Övrig 3 Kvarts 27,0 2NV 7 Övrig 25 Flinta 197,0 2SO Två brända, en cortex 8 Avslag 8 Flinta 98,0 2SO En bränd 9 Splitter 4 Flinta 0,1 2SO 10 Splitter 1 Flinta 0,1 3 Cortex 11 Övrig 10 Flinta 50, Övrig 2 Kvarts 10, Avslag 1 Kvarts 8, Övrig 1 Flinta 12,0 5 Cortex 15 Avslag 3 Flinta 100, Övrig 5 Flinta 52, Övrig 2 Kvarts 44,0 6 Ngt svallat 18 Övrig 5 Flinta 453, Avslag 5 Flinta 18, Kärnfragment 1 Flinta 139, Övrig 17 Flinta 585,0 9 Två brända, en svallad 22 Avslag 3 Flinta 82,0 9 En svallad 23 Avslag 5 Flinta 90,0 9 En svallad, en cortex 24 Övrig 12 Flinta 250, Kärnfragment 1 Flinta 155, Spån 1 Flinta 35, Övrig 4 Flinta 18,0 10 Tre cortex 28 Övrig 3 Kvarts 7, Slagg 1? 9, Avslag 1 Flinta 5, Övrig 4 Flinta 54, Övrig 1 Flinta 50,0 20 Svallad med cortex 33 Övrig 1 Kvarts 4, Övrig 2 Kvarts 18,0 22

24 Bilaga 4. Utdrag ur detaljplan.

25

26 XX FU Tången Carina Bramstång och Agneta Gustafsson Rapport 2008:29