Hållbarhetsrapport med årsredovisning 2011

Söderenergi i korthet öderenergi producerar fjärrvärme och el S och ägs av Huddinge, Botkyrka och Södertälje kommuner. Fjärrvärmen säljs av distributionsbolagen Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem samt av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn. Vi har även ett produktionssamarbete med Fortum och försörjer periodvis delar av södra och centrala Stockholm med fjärrvärme. Den el som Söderenergi producerar leds ut på det nationella elnätet och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Sammantaget producerar vi värme för cirka 120 000 hushåll samt kontor och industrier, dessutom el som räcker till 100 000 villors hushållsbehov. Utöver el och värme producerar vi även ånga för läkemedelsproduktionen på AstraZenecas fabrik i Gärtuna samt hetvatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket som innefattar Igelsta värmeverk och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje samt Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Vi eldar främst med biooch returbränslen och samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Vår affärsidé Vi ska producera värme och el på ett sådant sätt att det gör det möjligt för våra kunder att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Det gör vi genom att producera värme och el med högsta kvalitet med bästa kunnande, högsta servicenivå och en fullgod kunskap om fjärrvärmens marknadsförutsättningar. Igelsta kraftvärmeverk. Från Nykvarn i söder till Stockholms innerstad i norr Söderenergi försörjer via distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme cirka 70 000 hushåll, kontor och lokaler i Nykvarn, Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge med fjärrvärme. Dessutom exporterar vi värme till Stockholm som motsvarar förbrukningen i 50 000 hushåll. Total värmeproduktion ca 2 700 GWh per år och elproduktion ca 550 GWh per år. 2 Söderenergi AB

Viktiga händelser under 2011 I slutet av januari 2011 tillträde Karin Medin som ny verkställande direktör för Söderenergi. Trots en extrem vinter och stora påfrestningar på bränslelogistiken lyckades vi hålla en hög leveranssäkerhet. En av de större investeringarna under året var renoveringar i Igelstaverkets panna 1. Hela bakre väggen upp till 2,5 meters höjd byttes ut liksom stora delar av murningen. Under året har vi tecknat avtal med Oxelösunds hamn om ett nytt stort träpelletslager. Elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal slutfördes i början av hösten 2011. Utbyggnaden innebär att terminalen fått ett nytt förlängt vedtågsspår som dessutom är elektrifierat. Under året har vi också tagit emot många besök, bland annat 100 EU-parlamentariker som ville informera sig om hur Sverige arbetar med hållbart skogsbruk och hur vi tar tillvara på hyggesrester från skogen. Besöket genomfördes i samarbete med EUFORES, Svebio och Sveaskog. Vidare har vi under året utvecklat vår prisriskpolicy samt finanspolicy. Elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal invigdes av från vänster Effe Östman, kommunfullmäktiges ordförande Nykvarn, Karin Medin, vd Söderenergi, Helena Sundberg, regionchef Trafikverket Stockholm och Peter Bocaccio, Tillväxtverket. Botkyrka och Södertälje kommuner som skrivit på EU:s borgmästaravtal firade EU:s Energy week i maj genom att bjuda in till en energi- och miljödag för miljöhandläggare och politiker i Stockholms län på Igelsta kraftvärmeverk. Innehåll Söderenergi i korthet.... 2 Viktiga händelser under 2011... 3 Intressant och spännande första år.... 4 Omvärlds- och riskhantering... 6 Ökad målstyrning för att långsiktigt säkra fjärrvärmens konkurrenskraft... 8 Ägande och styrning... 9 Söderenergi hållbarhet... 10 Produktion och ekonomi.... 11 Miljö- och resursfrågor.... 14 Medarbetare och socialt ansvar... 17 Nyckeltal.... 18 Koncernens balansräkning... 5 Koncernens kassaflödesanalys... 7 Moderbolagets resultaträkning... 8 Moderbolagets balansräkning... 9 Moderbolagets kassaflödesanalys... 11 Noter... 12 Revisionsberättelse... 24 Årsredovisning (separat broschyr i omslagsficka) Förvaltningsberättelse... 2 Dispositioner... 4 Koncernens resultaträkning... 5 Hållbarhetsrapport 2011 3

Intressant ännetecknande för 2011 har varit det K extrema vädret. Året startade med en hård och lång vinter och slutade med ovanligt milt väder. Med vår nya anläggning som bas, Igelsta kraftvärmeverk, hanterade vi även dessa förutsättningar. Det var med stolthet jag trädde in i rollen som VD för Söderenergi i slutet av januari 2011 med uppdraget att tillsammans med alla medarbetare på Söderenergi utveckla företaget vidare. Jag kunde konstatera vid min ankomst att man från Söderenergis sida med en liten organisation lyckats driva och genomföra upp förandet av det nya kraftvärmeverket och allt som hört till detta stora projekt på ett mycket bra sätt. Anläggningen har sedan driftstart i januari 2010 producerat med hög tillgänglighet, så även 2011. Det tar dock lite tid att lära känna en ny anläggning samtidigt som det inte funnits så mycket erfarenhet av att driva en så stor bioeldad anläggning som denna. Men vi kan efter det här året konstatera att den fungerar väldigt bra även om vi också haft några barnsjukdomar. Under 2011 har vi genomfört en del djupare inspektioner och analyser av vårt nya kraftvärmeverk och ytterligare satsat på fördjupade utbildningar vilket gör att vi lärt oss anläggningen ännu bättre och känner oss trygga inför framtiden. Effektivisering Efter att vi lagt denna stora satsning bakom oss har vi under året ägnat oss åt konsolidering samt börjat blicka in i framtiden. Flera viktiga ramverk för bolaget har uppdaterats, vi har en ny finanspolicy och även en ny prisriskpolicy som utgör strategin hur långt i framtiden vi ska prissäkra eloch bränslekostnader. Allt för att skapa trygghet och stabilitet i en alltmer komplex verksamhet och omvärld. Vi planerar också att i det nya kraftvärmeverket genomföra provdrift under 2012 för att kunna köra med högre effekt. Vi har också inlett ett internt effektiviseringsarbete där vi strävar efter att införa ett mer målstyrt arbetssätt med Lean-filosofin som bas. Karin Medin, VD för Söderenergi Säkerheten i fokus Under året har vi arbetat med våra säkerhetsfrågor. Ett arbete som inletts med utbildning av hela personalen och under 2012 utvidgar vi utbildningen och inför en interaktiv säkerhetsutbildning som blir obligatorisk för samtliga entreprenörer som arbetar i våra anläggningar. Tillsammans med våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme har vi under året sjösatt ett nytt driftavbrottsinformationssystem för att underlätta information vid störningar i leveranserna till slutkunderna. 4 Söderenergi AB

och spännande första år Framtiden Under 2012 kommer vi att fortsätta utvecklingen av en målstyrning inspirerad av Lean-filosofin. Under året ska även en plan konkretiseras för vad som blir nästa steg i utvecklingen av Söderenergis verksamhet. Viktigt är att se över hur vi ytterligare kan effektivisera vår bränslehantering, omfattande allt från hamn till lagerytor. Jag vill tacka för ett intressant och spännande första år på Söderenergi och inte minst för det fina mottagandet. Jag vill också tacka alla våra medarbetare för fina insatser under året samt för det goda samarbetet med ägare och kunder. Karin Medin vd, Söderenergi Ett stort intresse har riktats under året för det nya kraftvärmeverket och vår användning av biooch returbränslen. Hundra EU-parlamentariker besökte Söderenergi för att informera sig om biobränsleanvändningen. Till vänster ses Sven Hogfors, ordförande i Svenska Träbränsleföreningen samt Claude Turmes, president i EUFORES och chefsförhandlare för kommande EU-beslut om kriterier för fasta biobränslen. Internationell uppmärksamhet Kraftvärmeverket och vår bränsleterminal i Nykvarn har medfört stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt och vi har haft en stor mängd studiebesök under året. Studiegrupper har kommit från bland annat Skottland, England, Polen, Kina, Kanada och Ukraina för att besöka kraftvärmeverket. I samarbete med EUFORES och Sveaskog genomförde vi i oktober ett studiebesök med närmare hundra EU-parlamentariker som ville veta mer om bioenergi, och hållbart skogsbruk. Inte minst omställningen från fossila bränslen till förnybara bränslen samt tillvaratagandet av redan förbrukade resurser genom användning av returbränslen har tilldragit sig stort intresse bland våra utländska besökare. Vi har också haft många nationella besök. Elektrifiering av Nykvarns bränsleterminal Under året har stickspåret till Nykvarns bränsleterminal elektrifierats. Terminalen är en viktig pulsåder som möjliggör att vi på ett miljövänligt och ekonomiskt sätt kan transportera biobränsle med tåg från hela Sverige. Tredjepartstillträde? En omvärldsfråga som kan påverka Söderenergi är den statliga utredningen om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, den så kallade TPA-utredningen, vars remisstid gick ut i november. Förslaget går i korthet ut på att öppna upp fjärrvärmenäten för konkurrens. Skulle förslaget i utredningen bli verklighet kommer det att påverka oss i högsta grad och ändra förutsättningarna för både oss och våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme. Karin Medin samtalar med Kamilla Gaude och Sylwe Wedholm som arbetar med logistik och kvalitetssäkring av bränslen. Hållbarhetsrapport 2011 5

Omvärld och riskhantering marknad och finansiella tekniska prisrisk operativa marknad och finansiella Volymrisk riskpolicy Bränslepolicy motpartsrisk legala it och infrastruktur ränterisk finansieringsrisk finanspolicy politiska likviditetsrisk Figur 1. Under 2011 har fokus legat på att hantera marknadsrisker och finansiella risker. öderenergis verksamhet och ekonomi är i hög Sgrad beroende av vad som händer i omvärlden. Vi påverkas bland annat av politiska beslut nationellt och i EU, vad som sker på eloch värmemarknaden samt den tekniska utvecklingen. De största affärsriskerna i Söderenergis verksamhet är kopplade till tillgång och pris på bränslen samt marknadspriser på el och elcertifikat. Bränslemarknad Söderenergis viktigaste bränslen är olika former av skogs- och returbränslen. Av dessa är utbudet av returbränslen mest osäkert. Marknaderna, såväl de inhemska som på kontinenten, är små och styrs i hög grad av miljöpolitiska styrmedel. Uppbyggnad av lokal förbränningskapacitet förändrar också utbudet. Inhemsk returflis möter stark efterfrågan och priset ökar. Importerad returflis har för närvarande en lugnare utveckling. Skogsbränslemarknaden är större och volymerna tillräckliga. Prisutvecklingen som en tid har skenat, bedöms ha en svagare utveckling under de närmaste åren. För närvarande konstaterar vi god tillgång på inhemskt skogsbränsle och med måttlig prisutveckling. Marknader för elförsäljning och elcertifikat Elpriset är helt marknadsbaserat och styrs i huvudsak av tillgång på vatten till vattenkraftverken, och i viss mån av tillgången på kärnkraft samt priset på kol och utsläppsrätter. I motsats till bränslemarknaden finns möjlighet till finansiell prissäkring för att reducera risken i priset. Elcertifikaten, som erhålls för elproduktion med förnybara bränslen, är i dag en väsentlig del av bolagets intäkt. Prisnivån har halverats under 2010/2011 framför allt på grund av den kraftiga utbyggnaden av vindkraft. Från 2012 ingår Norge i certifikatsystemet och framtida prisutveckling är osäker. Aktuella prognoser visar att priset kan stabiliseras på nuvarande nivå, eller fortsätta sjunka. Finansiella risker och prisrisker Under år 2011 har fokus legat på att utveckla och uppgradera riskpolicy för hantering av prisrisker i energiaffären samt finansieringspolicy till att på ett sammanhållet sätt reglera Söderenergis utvecklade verksamhet med elproduktion och väsentligt ökad värmeproduktion. Dokumenten anger vilka risker som finns, inom vilka ramar riskerna ska hanteras, ansvarsförhållanden samt rutiner för hur verksamheten inom dessa områden ska skötas och rutiner för rapportering och kontroll. De två policydokumenten fastställdes av styrelsen i oktober 2011. Klimat och hållbarhet Klimatfrågan är en global utmaning och kommer att stärka fjärrvärmens roll mot andra uppvärmningsformer. Det märks inte minst genom att resurseffektiv kraftvärme framhålls som en föredömlig teknik på EU-nivå och direktiv som främjar utbyggnad av kraftvärme är under utarbetande. En europeisk marknad för ursprungsgarantier för miljövänlig el växer fram parallellt med certifikatsystemet och kan på sikt ge en extra intäkt för vår elproduktion. Det är av stor vikt såväl för den lokala acceptansen som för fjärrvärmens konkurrenskraft i regionen, att miljöfördelarna med Söderenergis värme- och elproduktion lyfts fram. Det kräver ett gott samarbete med distributionsbolagen och en tydlighet i kommunikationen. Fokus för Söderenergi ligger fortsatt på att minska de fossila koldioxidutsläppen och på att utnyttja bränsleresurser som annars skulle gå till spillo. Frågor om biobränslens ursprung och balans i ekosystemen kommer att bli viktigare i takt med ett ökat nyttjande av biobränslen. Söderenergi har därför ställt upp egna krav för de bränslen vi tar emot, och det pågår en process nationellt och inom EU att ta fram kriterier för biobränslen ur hållbarhetssynpunkt. Det är väsentligt att vi kontinuerligt följer upp att kraven uppfylls. Söderenergis satsning på klimatvänliga bränslen med 6 Söderenergi AB

låga koldioxidutsläpp förväntas ge ekonomiska fördelar vid tilldelandet av utsläppsrätter för kommande handelsperiod (2013 2020). Framtida värmemarknad Nedan beskrivs olika omständigheter som kan påverka efterfrågan på fjärrvärme. Ett utredningsförslag om ett öppnande av fjärrvärmenäten för andra aktörer har varit ute på remiss och fortsatt hantering ligger nu på departementsnivå. Utredningens förslag har dock fått kritik från många håll, framförallt för att det med stor sannolikhet leder till ökade kostnader för kunderna. Även om det aktuella förslaget inte realiseras är det troligt att spelreglerna på fjärrvärmemarknaden på något sätt kommer att förändras. Vid ett mer konkurrensutsatt system har Söderenergi, åtminstone i det korta perspektivet, ett gott konkurrensläge med låga rörliga produktionskostnader. För närvarande bevakar vi utvecklingen och diskuterar eventuella konsekvenser med Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. EU:s och Sveriges mål kring energieffektivisering kommer att leda till ett lägre värmebehov i fastighetsbeståndet på sikt vilket kan leda till en lägre värmeproduktion för Söderenergi. Mot detta står att Storstockholm växer kraftigt och regionens värmemarknad kan därmed förväntas öka. För en god planering kommer det att erfordras gedigna marknadsplaner från såväl Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät som för det regionala fjärrvärmesystemet. Utbyggnadsmöjligheter Produktionsanläggningar för fjärrvärme med tillhörande bränslehantering ger upphov till buller, lukt, damm och omfattande transporter och därmed fordras ett skyddsavstånd kring anläggningarna. Utvecklingen i Stockholmsregionen med ökad befolkning och förtätningar i staden ställer därför krav på en utvecklingsplan som garanterar Söderenergis behov av skyddsavstånd runt våra anläggningar, tillräckligt med mark för att lagra bränslen och för framtida eventuell utbyggnad. Samhällets inriktning mot förnybara bränslen (biooch returbränslen) ställer större krav på ytor för bränslehantering och -lagring. Söderenergi har framförallt ett behov av ökade ytor för bränslehantering kring Igelstaverket för att effektivisera logistiken. Det finns också ett regionalt behov av nya kraftvärmeanläggningar och på längre sikt är Igelsta en attraktiv lokalisering för en utbyggnad. Med möjlighet till egen hamn och relativt stort avstånd till omgivande bebyggelse är det ett av de bästa lägen i regionen. Mot denna bakgrund är det viktigt att i en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi även beskriva hur vi bör agera för att behålla önskade utvecklingsmöjlig heter. Interiör i Igelsta kraftvärmeverk. Hållbarhetsrapport 2011 7

Ökad målstyrning för långsiktig konkurrenskraft n ny affärsplan för 2012 2014 har tagits fram E under 2011. Mot bakgrund av nuvarande ägardirektiv och en omvärldsanalys har ett antal ledstjärnor och fokusområden arbetats fram för kommande tre år. Söderenergis affärsidé innebär att producera värme som gör det möjligt för distributörerna av fjärrvärme, våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. För att tillgodose detta strävar vi efter att ha en produktion i världsklass som präglas av resurssnålhet, hållbarhet samt hög leveranssäkerhet. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att finna och kunnat nyttja nya ekonomiska och miljömässigt hållbara bränslen till våra anläggningar, vilket gett mycket god bränsleflexibilitet. Här ska vi fortsatt ligga i framkant. Söderenergi är den fjärde största producenten av fjärrvärme i Sverige och ska fortsätta vara en långsiktig regional aktör. Under 2012 kommer vi fortsatt att arbeta för ett förbättrat samarbete med våra kunder för en ömsesidig framåtriktad utveckling. Under året avser vi att gemensamt ta fram en tydlig strategi rörande hållbar värme. Med det ökade och mer komplexa produktionssystemet utsätts Söderenergi på ett annat sätt än tidigare för marknadssvängningar. För att säkra produktionen av prisvärd, hållbar fjärrvärme och dess långsiktiga konkurrenskraft har ett arbete inletts för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi som innefattar ekonomisk utveckling, investeringar och utbyggnadsmöjligheter. Ur effektivitetssynpunkt angelägna frågor är dels att ytterligare utveckla och effektivisera vår bränslelogistik, dels att på kort sikt finna en lösning på de begränsade Våra ledstjärnor Produktion i världsklass Hållbarhet och resurssnålhet Långsiktig regional aktör Framkant avseende bränsleflexibilitet Öppenhet, samarbete och personligt ägarskap lagerytor för bränslen som finns idag på Igelstaverket men det är viktigt att också arbeta för en lösning på längre sikt. Under 2012 genomför vi försök med att provköra kraftvärmeverket med ökad prestanda för att om testen faller väl ut kunna permanenta en högre effekt. Under 2012 kommer vi att fortsätta vårt arbete med Lean-filosofin som grund för en ökad målstyrning och processorientering för att skapa ökat värde. En del i detta är att göra en långsiktig underhållsplan med tydliga prioriteringar samt utveckling av både kort- och långsiktig driftoptimering med sikte på att förbättra driftresultatet ytterligare. Öppenhet, samarbete och personligt ägarskap är viktiga ledord för oss i vårt agerande både utåt och inåt i företaget. Resurssnålt och hållbart. I bakgrunden syns kraftvärmeverkets turbin som med hjälp av generatorn producerar el. Ur denna produktion uppstår en spillprodukt i form av varmt vatten som via röret i förgrunden pumpas ut för att värma bland annat bostäder. 8 Söderenergi AB

Ägande och styrning öderenergi ägs gemensamt av Botkyrka, Hud- S dinge och Södertälje kommun via de kommunala bolagen Södertörns Energi AB och Telge AB, se figur nedan. Bolaget producerar fjärrvärme för dessa kommuner samt till Salems och Nykvarns kommuner. Den producerade värmen levereras till Södertörns Fjärrvärme AB och Telge Nät AB som i sin tur distribuerar och marknadsför fjärrvärme till slutkunderna inom kommunerna. I syfte att hålla ett lågt fjärrvärmepris till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät producerar Söderenergi även el, ånga och hetvatten samt fjärrvärme som levereras till Stockholm. Figur 2. Ägarstruktur för Söderenergi AB. Som grund för Söderenergis verksamhet finns ett konsortialavtal tecknat mellan ägarbolagen. Vidare finns ägardirektiv som mer detaljerat anger hur företaget bör styras och vad bolaget ska uppnå. Några viktiga punkter ur ägardirektiven Produktionen av värme och el skall ske till lägsta möjliga kostnad, med hög leveranssäkerhet och så att negativa miljökonsekvenser så långt möjligt begränsas. Verksamheten skall drivas på affärsmässig grund så att den genererar ett positivt resultat. Prismodellen (för värmeleveransen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät) skall utformas så att Söderenergi kan effektivisera verksamheten i syfte att bygga upp det egna kapitalet. Analyser visar att Söderenergis resultat kan variera med upp till 200 mkr på årsbasis. Utgångspunkten på kort sikt är att bolaget ska klara två års underskott. I det läget behövs ett eget kapital på ca 200 mkr. Söderenergi måste effektivisera verksamheten för rörelsekostnader, exklusive bränsle och före finansiella kostnader så att de blir nominellt oförändrade 2010 2012. Från och med år 2010 ska minst 80% av värmeproduktionen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät baseras på förnybara bränslen och andelen olja vara mindre än 5%. Nya ägardirektiv kommer att upprättas under 2012. Elektrikerna Ion Moldoveanu och Milad Josef hjälps åt i elverkstaden. Hållbarhetsrapport 2011 9

Söderenergi hållbarhet edan har vi samlat ett antal policys, styrande dokument och nyckeltal som styr Söderenergi mot N ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Ekonomiskt hållbart Miljömässigt hållbart Socialt hållbart Innebörd En effektiv produktion av fjärrvärme som ska göra det möjligt för våra kunder distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkurrenskraft och hög leveranssäkerhet. Produktionen av fjärrvärme och el ska ske på ett miljöriktigt sätt. Enligt ägardirektiven ska den fossila andelen av koldioxidutsläppen 2010 vara högst 20%. Vid val av bränslen görs en samlad bedömning av miljöeffekter, resurshushållning och ekonomi. Vi ska erbjuda våra medarbetare en säker och attraktiv arbetsplats där man utvecklas och trivs. Våra affärer ska ske enligt affärsetiska principer som bland annat uttrycks i Global Compact. Nyckeltal 2011 Eget kapital, mkr 134 Resultat, mkr 13 Leveranskvalitet 30 (antal avvikelser) Produktionskostnad 363 (kr/mwh) Tillgänglighet bas- 95 produktion, % Miljönyckeltal 2011 TN/SFAB Fortum El-prod. CO 2 24 68 6 g/kwh NO X 126 187 135 mg/kwh Svavel 16 25 17 mg/kwh Förnybar 88,2 81,1 98,2 andel i % - fossilt, % 9,4 4,4 1,8 - torv, % 2,4 14,5 2011 Rapporterade olyckstillbud 4 (antal) Sjukfrånvaro, % 3,2 Omsättning personal, % 5,3 Styrning Ägardirektiv sätter ramar för vår verksamhet. Finanspolicy sätter ramar för finansiella risker. Prisriskpolicy hanterar prisrisker i energiaffärer. Inköpspolicy reglerar att våra inköp sker på ett konkurrensneutralt och effektivt sätt. Ägardirektiv sätter ramar. Miljöpolicy anger hur vi ska minska vår miljöpåverkan. Bränslepolicy styr inriktningen för val av bränslen, dvs att i huvudsak använda bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas på ett för miljön effektivt sätt. Certifiering enligt ISO 14001. Affärsetiska riktlinjer anger hur vi ska förhålla oss till leverantörer och entreprenörer. Bränslepolicyn anger bl a riktlinjer för etiskt och miljömässigt försvarbara inköp av bränslen. Kommunikationspolicy anger grundläggande principer för kommunikationen internt och externt i företaget. Alkohol- och drogpolicy. Mångfaldsplan syftar bl a till en jämn fördelning av personalen utifrån kön, ålder m m samt motverka diskriminering. 10 Söderenergi AB

Produktion och ekonomi öderenergis huvuduppgift är att producera S fjärrvärme som levereras till Södertörns Fjärrvärme AB samt Telge Nät. Det hopkopplade fjärrvärmesystemet i kommunerna är även anslutet till Fortum Värmes fjärrvärmenät i Stockholm (se sidan 2). Söderenergi har ett produktionssamarbete med Fortum, som innebär att alla produktionsanläggningar i det gemensamma systemet utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom samarbetet ökar Söderenergis produktion. Utöver produktionen av värme producerar Söderenergi sedan 2010 även el i det nya kraftvärmeverket. Genom att elen i huvudsak produceras med förnybara bränslen skogsflis och returbränslen erhåller Söderenergi också elcertifikat som bidrar till en ökad intäkt. Sedan tidigare produceras även ånga till AstraZeneca samt, i mindre omfattning, hetvatten för industriändamål. Produktionen av el, ånga och hetvatten samt värmeproduktionen för Fortum bidrar till att hålla ett lågt produktionspris för huvudleveransen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. Resurssnålt och hållbart Söderenergi har sedan början av 1990-talet en långsiktig strategi för att fjärrvärmesystemet ska utgöra en del i ett miljövänligt, resurssnålt och hållbart samhälle. Kol, som tidigare var huvudbränsle, har ersatts med biooch returbränslen. Ett viktigt steg i hållbarhetsstrategin är den nya anläggningen, Igelsta kraftvärmeverk, som tillfört att vi även kan producera el på ett miljö- och klimatvänligt sätt. Med det tillskottet har andelen fossila bränslen i systemet kunnat reduceras ytterligare och idag utgör eldningsolja endast några procent av den totala bränsleanvändningen. I hållbarhetssträvandena ingår även att utforma en så bra bränslelogistik som möjligt. En stor del av våra Från Igelstaverkets kontrollrum styrs Söderenergis samtliga anläggningar. Här kan skiftingenjören Magnus Andreasson kontrollera allt från bränsleinmatning, förbränning, mijövärden samt värmeleveransen i fjärrvärmenätet. bränslen kommer idag med båt. Med uppbyggnaden av den nya järnvägsterminalen i Nykvarn kan stora delar av bränsletillförseln från olika delar av Sverige transporteras på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt. Produktion och ekonomi 2011 Ett kallt första kvartal av året har följts av tre kvartal som varit varmare än normalt. Sammantaget har det inneburet en lägre värmeproduktion till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät än budgeterat och även lägre produktion av el. Däremot har leveransen till Fortum överträffat det som förväntades i budgeten. Vid sommarens revision av anläggningarna framkom också att underhållsbehovet var större än förväntat vilket medförde mer omfattande, och dyrare, underhåll samt längre driftstopp. Det innebar att vi tappat viss produktion från basanläggningarna kraftvärmeverket och panna 1 i Igelsta. Värmeleveransen för år 2011 framgår av tabellen nedan. I Söderenergis leverans av värme ingår 23 GWh som importerats från Fortum Värme. Värmeleverans i GWh 2011 2010 Södertörns Fjärrvärme AB 934 1 107 Telge Nät AB 758 910 varav ångleverans 61 66 hetvatten 2 1 Fortum Värme 797 851 Överföringsförluster, 6 14 Söderenergis andel Summa 2 495 2 882 Figur 3. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 3 miljoner m 3 bränslen. De ökade volymerna, som omställningen från kol och olja till biooch returbränslen medfört, ställer stora krav på logistik och lagerytor. Hållbarhetsrapport 2011 Elproduktion i GWh 2011 2010 Summa 488 540 11

Produktion och ekonomi Produktion 2011 Värme GWh Igelsta kraftvärmeverk 1 259 Panna 1, Igelsta 409 Panna 2, Igelsta 228 Panna 3, Igelsta 390 Panna 4, Fittjaverket 183 Geneta PC och Huddinge MC 2 Spillvärme 7 Totalt värmeproduktion 2 478 Import från Fortum 17 Totalt Söderenergi inkl import 2 495 El GWh Igelsta kraftvärmeverk 488 Totalt inkl elproduktion 2 983 Bränsleförsörjning Söderenergi siktar så långt det är möjligt och rimligt ur ekonomisk och hållbarhetssynpunkt på att använda förnybara bränslen. Dessa är antingen skogsbränslen som utgör rester från skogsbruket eller så kallade returbränslen bestående av utsorterat papper, plast och trä från kontor, byggen och industrier. Genom att nyttja returbränslen använder vi energin för att producera värme och el och minskar samhällets avfallsproblem. Det handlar om att nyttja resurser som inte kan återanvändas till nya produkter i samhället. Vi har en flexibilitet i våra anläggningar för att elda denna typ av bränslen och har sedan länge dels arbetat med att hitta lämpliga avfallsströmmar, skapa en marknad för dem samt arbetat med kvalitetssäkring av dessa bränslen. Detta gör att vi byggt en bred kompetens i företaget för att hantera detta. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 1 miljon ton bränslen. 18 % 30 % 1 % 5% 94 % ( 6 % ) 1 % 5 % 1 % 1 % 8 % Förnybart varav plast 36 % Eldningsolja Torv Träpellets/ barkpellets Skogsflis Returflis Bränslekross Bioolja (tallbeckolja) Torv Eldningsolja Övrigt Bränsleförbrukning 2011 GWh Trä-/barkpellets 235 Skogsflis 1 104 Returflis 923 Bränslekross *) 550 Torv 165 Eldningsolja 45 Bioolja (tallbeck) 44 3 066 Bränslemix 2011 för värme- och elproduktion Värmelev till Fortum- Elpro- SFAB och TN leverans duktion Trä-/barkpellets 3% 21% Skogsflis 38% 20% 63% Returflis 30% 33% 31% Bränslekross *) 25% 6% 5% Torv 2% 13% Eldningsolja 1% 3% < 1% Bioolja (tallbeck) 1% 4% 0% 100% 100% 100% *) Utsorterat avfall, dvs papper, plast och trä som inte kan återanvändas. Bränslelogistik Bränslena kommer från ett fyrtiotal leverantörer från olika delar av Sverige och tio andra länder. Logistiken är oerhört viktig då lagerytorna vid våra verk är mycket begränsade. Placeringen av Igelstaverket vid inloppet till Södertälje kanal är mycket god för att ta emot båttrafik. Det mesta, cirka 400 000 ton, kommer med båt till Igelsta hamn. Drygt 200 000 ton skogsflis kommer med tåg till vår tågterminal i Nykvarn från olika delar i Sverige och cirka 300 000 ton kommer direkt med lastbil till våra anläggningar. Utöver detta nyttjar vi Stora Vika där vi har lagerkapacitet. Under 2011 har vi avtalat om ett nytt lager i Oxelösunds hamn där vi ämnar lagra 15 000 ton träpellets från 2012. Under 2011 har bränslelogistiken utvecklats genom en elektrifiering av Nykvarns bränsleterminal som skett i samverkan mellan Söderenergi, Trafikverket, Tillväxtverket och Nykvarns kommun. Projektet som kostat 60 Mkr varav Söderenergi bidragit med 10 Mkr är exempel på en mycket lyckad samverkan som gagnat alla involverade parter. Elektrifieringen har bidragit till en effektivare terminalhantering och att vi nu kan ta in heltåg istället för halvtåg som tidigare drogs in med diesellok. Detta i sin tur är en stor förbättring för miljön. Dessutom kan vi nu ta in tåg som kommer från både norr och söder. Signalanpassningen har gjort att godstrafiken på Svealandsbanan nu också löper smidigare. Figur 4. Bränslemix för värme- och elproduktion 2011. Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO 2 -andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen. Enligt detta synsätt är andelen förnybart 94 procent. 12 Söderenergi AB

Produktion och ekonomi Nästa steg i att utveckla logistiken och minska sårbarheten är att utveckla våra lagerytor runt Igelstaverket. Vi tittar också på hur vi kan effektivisera hamnen och på möjligheten att ta in större båtar. Elhandel På den nordiska elmarknaden präglades året av tvära kast då inledningen började med krånglande kärnkraft och sällsynt låga nivåer i vattenmagasinen till att strax före sommaren vända till välfyllda magasin under hösten. Elproduktionen under det andra driftåret för Igelsta kraftvärmeverk summeras till 488 GWh, vilket är 63 GWh mindre än budgeterat. Avvikelsen hänför sig dels till längre revisionstid än planerat, men också till ändrad körordning mellan baspannorna under andra halvåret 2011 på grund av det låga elspotpriset och varmare väder. För att trygga intäkterna görs en finansiell säkring av framtida elpriser i enlighet med fastlagd policy. Sammantaget har den finansiella elportföljen genererat positivt värde under året men den totala elintäkten har naggats i kanten av lägre elvolymer. Marknaden för elcertifikat har varit sjunkande under i princip hela 2011. Värdet på ett elcertifikat har minskat med 40% under perioden. Tack vare finansiella säkringar blev utfallet på handeln med elcertifikat väsentligt bättre än om inga säkringar utförts. Andelen biobränsle i Igelsta kraftvärmeverk var 95 % och antalet erhållna elcertifikat blev 465 000 stycken. Under året har en marknad för ursprungsmärkt el tagit fart. Det har inneburit att vi kunnat sälja ursprungsgarantier för biobränslebaserad elproduktion. Söderenergis finansiella hantering av energiaffären har analyserats under året, vilken mynnade ut i en ny riskpolicy som antogs av styrelsen i oktober. Resultat 2011 Resultatet för 2011 uppgick till 13 Mkr. Det är väsentligt lägre än vad som förväntades i budgeten för året. De främsta anledningarna till den negativa avvikelsen är: lägre elproduktion. ökade underhållskostnader. högre kapitalkostnader och avskrivningar. Investeringar Mot bakgrund av de stora investeringar som genomförts de senaste åren samt innevarande års ansträngda ekonomiska resultat har det funnits en återhållsamhet inför nya investeringar under året. Det har inneburit att vissa, ej akuta reinvesteringar skjutits framåt i tiden. De investeringsposter som bokförts för 2011 (totalt 44,6 Mkr) avser till stor del tidigare beslutade åtgärder. Detta innefattar bland annat vissa slutregleringar avseende kraftvärmeverket, slutförandet av terminalen i Nykvarn, slutarbeten för fiberkanal mellan Igelstaverket och Fittjaverket samt Söderenergis andel av reinvesteringar enligt avtal i de fjärrvärmeledningar som nyttjas Hållbarhetsrapport 2011 Henrik Antroposov och Vesa Martonen, som arbetar med mekaniskt underhåll, byter ut ett filter. gemensamt med SFAB. Därutöver har vi lagt ner knappt 20 Mkr på löpande reinvesteringar och säkerhetsutrustning. Effektivitet Söderenergi har under lång tid arbetat med att effektivisera produktionen och skapa ett produktionssystem som baseras på hållbara, miljö- och klimatvänliga bränslen. Det har inneburit stora investeringar i ombyggnader för biooch returbränslen i gamla Igelstaverket, för att elda träpellets i Fittjaverket och i uppförandet av det nya kraftvärmeverket i Igelsta, även det baserat på biooch returbränslen. Samtidigt har en kontinuerlig process drivits för att hitta nya bränsleslag i syfte att sänka produktionskostnaden och det arbetet kommer att fortsätta med en löpande utvärdering av både de bränslen vi använder och eventuella nya bränslen. Samarbetet med Fortum syftar också till att gemensamt använda de produktionsresurser som finns för att på effektivast möjliga sätt producera värme till det sammankopplade fjärrvärmesystemet. I fokus den närmaste tiden är att utveckla organisation och administration så att hela processen att producera värme ska ske på ett resurseffektivt sätt. Det innebär att lean-konceptet kommer att införas i bolaget med en tydlig målstyrning och ett ständigt förbättringsarbete som omfattar alla anställda. Vidare ett ökat fokus på upphandling och styrning av externa entreprenörer samt ökade insatser för att analysera och planera erforderliga underhållsåtgärder. Under 2012 kommer också, till att börja med på prov, effekten i kraftvärmeverket att höjas med upp till 10%. Även arbetet med att hitta optimal bränslemix kommer att fortskrida, där målet är att kunna blanda in så stor andel returbränsle som möjligt utan att äventyra statusen på kraftvärmepannan. En stor del av Söderenergis kostnader utgörs av kapitalkostnader, och här pågår ett intensivt arbete att, tillsammans med den internbank som ägarkommunerna tillsammans skapat, hitta finansieringslösningar som kan sänka de finansiella kostnaderna. 13

Miljö- och resursfrågor iljö- och resursfrågorna har varit i fokus M alltsedan Igelstaverket byggdes 1982. Söderenergis verksamhet har sedan 1990-talet genomgått stora förändringar som inneburit att vi ställt om från eldning av fossila bränslen (olja och kol) till att idag använda cirka 85% förnybara bränslen och endast 3% olja i våra anläggningar. Det nya bioeldade kraftvärmeverket i Igelsta, Sveriges största, är ägarkommunernas största miljöinvestering någonsin och innebär ökad användning av förnybara bränslen och lägre utsläpp. Vår påverkan Vid produktion av värme och el genom förbränning finns en rad centrala miljö- och resursfrågor, de viktigaste är: Vilka bränslen och andra naturresurser som används för att producera el och värme. Valet påverkar såväl resurshushållningen som t ex utsläppen av föroreningar. På vilket sätt bränsle och restprodukter transporteras till och från produktionsanläggningarna, vilket påverkar såväl resurshushållningen som miljöbelastningen. Utsläpp av föroreningar till luft och vatten från produktionen. Avgörande är både vilka bränslen som används och vilka reningstekniker som används. Hur restprodukter och avfall från produktionen omhändertas. Genom åren har mycket arbete lagts ned för att förbättra vår verksamhet och prestanda i alla dessa avseenden och detta är något som Söderenergi kontinuerligt fortsätter med. Styrande för vårt arbete är miljöpolicyn och bränslepolicyn. Samtliga anläggningar i Söderenergi är dess utom certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär att vi har åtagit oss att genomföra mer omfattande miljöåtgärder än vad som krävs enligt miljölagstiftningen. Dessutom innebär det att vi ständigt ska söka förbättra vår verksamhet ur miljösynpunkt. Miljöpolicy Miljöpolicyn innebär i korthet att Söderenergi ska: Påverka miljön så lite som möjligt Förebygga föroreningar och miljöstörningar Använda bra teknologi för att skapa en ständigt förbättrad miljö I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas på ett för miljön effektivt sätt Ha en energiproduktion som är det miljö- och resursmässigt bästa alternativet Bränslen och andra naturresurser Förutom bränslen åtgår naturresurser t ex i form av elenergi, vatten och olika insatsämnen vid produktion av el och värme. Den viktigaste resursen är det bränsle vi utnyttjar men även elförbrukningen är betydande. Söderenergi strävar enligt miljöpolicyn efter att så långt möjligt använda returbränslen eller avfallsbränslen. Enligt ägardirektiven ska vi också så långt det är möjligt använda förnybara biologiska bränslen som inte leder till utsläpp av fossil koldioxid som bidrar till den globala växthuseffekten. Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper. (se nästa sida). I och med att det nu också finns möjlighet att ursprungsmärka el kommer vi fr o m 2012 att nyttja ursprungsmärkt el från vår egen elproduktion. Värme Sortering Papper Nya tidningar Fleecetröjor Igelstaverket Vi strävar efter att vår produktion ska ingå som en del i kretsloppssamhället. I kretsloppssamhället återvinns avfall till nya produkter och energin nyttiggörs i sådant avfall som inte kan materialåtervinnas. Vi eldar bland annat papper, plast och trä från industrier, byggen och kontor som inte kan återvinnas på ett för miljön effektivt sätt. Vi tar enbart emot sådant avfall som motsvarar våra kvalitetskriterier. Askorna från förbränningen i våra anläggningar återanvänds idag som tätskiktsmaterial för att avsluta hushållsdeponier. Plast Glas PLåt Matrester Trä, papper, Plast Kompost Flaskor, glas, burkar Bilar Tar vara på resurser som annars skulle gått förlorade Med returbränslen menar vi material som redan använts i produkter minst en gång och som inte kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt och där alternativet är deponering. Vi konkurrerar därmed inte med materialåtervinning av avfall utan återvinner den energiresurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad. En annan avfallstyp som utgör ett viktigt bränsle är rester från skogsbruket i form av grenar och toppar (grot) samt stubbar. Resterna utgör ett avfall från skogsbruket men har inte ingått i någon produkt tidigare. 14 Söderenergi AB

Miljö- och resursfrågor Ursprungssäkrat Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper som bl a innebär att: Ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt FSC* alt. PEFC* eller annan likvärdig motsvarighet. Bränslet ska ha framställts inom EU acceptabla arbetsvillkor, med för landet normalt löneläge. Barnarbetare, illegal arbetskraft eller diskriminering får inte förekomma, och facklig verksamhet inte hindras. Figur 5. Andelen förnybara bränslen i hela Söderenergis produktion är 94 procent. Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO 2 -andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen. Bio- och returbränslen 94 % (varav plast 6%) 5% torv 1% eldningsolja * Forest Stewardship Council är en internationell märkning för hållbart skogsbruk. PEFC är en liknande internationell certifiering anpassad till småskaligt skogsbruk. Returbränslen kan bestå både av förnybart biologiskt material som t ex trä och papper och av icke förnybart material, t ex plast och gummi tillverkade av fossil olja. Det centrala för oss är att tillvarata resurser som annars skulle ha gått förlorade i naturen eller t ex på en avfallsdeponi. Baserat på denna bränslestrategi har Söderenergi sedan början av 1990-talet genomfört ett omfattande arbete för att kunna minska eldningen med fossila bränslen och successivt övergått till allt större andel biooch returbränslen. Under 1990-talet byggdes samtliga pannor i Igelsta värmeverk om med teknik för att i stället för fossil stenkol kunna utnyttja en rad olika biooch returbränslen. Om- och tillbyggnader har också genomförts i Fittjaverket i två omgångar, i ett första steg för att kunna utnyttja biologisk tallbecksolja och i ett andra steg för att också kunna elda med träpellets. Den senaste stora satsningen har utgjorts av Igelsta kraftvärmeverk som togs i drift i slutet av 2009 och gick i full produktion under 2010. Pannan eldas med biooch returbränslen. Utvecklingen från 2010 I och med att Igelsta kraftvärme gick i full drift i början av 2010 har stora förändringar skett i Söderenergis produktion. I kraftvärmeanläggningen produceras, utöver fjärrvärme, även el. Genom att fjärrvärmeproduktionen från kraftvärmeverket kan sägas utgöras av spillvärmen från elproduktionen är processen sammantaget mycket resurseffektiv. Bränslemixen 2011 som avser andelen förnybara och fossila bränslen framgår av figur 5. Under 2011 har Svensk Fjärrvärme tillsammans med kundorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastig- Figur 6. Nettoutsläpp av fossil koldioxid från alla bränslen i absoluta tal för Söderenergis produktion har sjunkit under åren 1990 2011 och fortsätter att sjunka trots att produktionen i princip är fördubblad sedan 2010. heter som värms med fjärrvärme. Miljövärderingen lyfter fram fjärrvärmens resurssnålhet som bidrar till att samhället blir mer energieffektivt eftersom mycket spillenergi används. Söderenergi avser att utveckla bränsle- och utsläppsstatistiken och redovisa dessa värden i sin helhet från och med 2012 års Hållbarhetsrapport. I och med starten av Igelsta kraftvärmeverk har utsläppen av fossil koldioxid för värmeproduktionen minskat. Minskningen beror på den ökande användningen av förnybara biologiska bränslen. I ett nordeuropeiskt perspektiv bidrar kraftvärmeanläggningen med ännu större utsläppsminskningar. Den el som produceras i anläggningen ersätter el som annars skulle ha producerats i kol-, olje-och gaskondenskraftverk på kontinenten. Därigenom förhindras utsläpp som är mångfalt större än i vårt eget system. De flesta bränsletransporterna sker med båt och tåg Förändringen från kol och olja till biooch returbränslen har medfört att volymerna vuxit kraftigt. Bränslena kommer från ett tiotal länder i norra Europa. För att få in dessa volymer bränslen till anläggningarna krävs omfattande transporter. Bränsletransporter med hjälp av fartyg ger väsentligt mindre utsläpp av fossil koldioxid och andra föroreningar jämfört med lastbilstransporter. Söderenergi strävar därför efter att så mycket som möjligt av bränslet går via sjöfrakt. Hållbarhetsrapport 2011 15

Miljö Igelsta värmeverks skorsten är 145 meter hög vilket innebär att röken späds ut och sprids i ett vidsträckt område. Andelen föroreningar i den rök som kommer ut ur skorstenen är mycket liten. Den synliga delen av röken är vattenånga. Skorstenen är Stockholms näst högsta byggnad som man kan vistas i, slagen bara av Kaknästornet. Mitt inne i skorstenen finns ett laboratorium där man kan kontrollera rökgaserna. Söderenergis huvudanläggningar vid Igelstaverket samt Fittjaverket har den stora fördelen att de ligger vid vatten med egna kajanläggningar. Detta gör att knappt hälften av bränslena kan tas in med båt. Antalet fartyg till Igelsta uppgår till cirka 200 per år. Varje år kommer ca 400 000 ton bränsle till Igelstaverkets hamn. För att skapa ytterligare lagringsutrymmen för bränsle samt för att minska transportkostnaderna och miljöbelastningen etablerades Nykvarns bränsleterminal 2009. Hit transporteras cirka 200 000 ton skogsflis per år med tåg. Den sista biten mellan Nykvarn och Igelsta sker med lastbilar som har den högsta miljöklassningen. Övriga bränslen kommer med lastbil direkt till Igelstaverket från närområdet. Effektiv rökgasrening Produktion av el och fjärrvärme ger upphov till utsläpp till luften. Vid förbränningen bildas vatten, koldioxid, kväveoxid och svaveldioxid. Våra utsläpp påverkas dels av vilka bränslen vi eldar, dels av vilken rökgasreningsteknik vi har för att rena bort föroreningar som stoft, svavel och kväveoxider. Vår tekniskt avancerade reningsutrustning samt omställningen från kol till biobränslen har inneburit att vi kunnat sänka utsläppen av både koldioxid och svavel med 80 procent. Sänkningen av kväveoxider har varit omkring 50 procent. Det nya kraftvärmeverket har inneburit att koldioxidutsläppen sänks ytterligare med 75 000 ton per år. Askor används till konstruktionsändamål Ur produktionen uppstår askor. Alla våra askor, 71 700 ton, har under året tagits om hand av Telge Återvinning för att nyttjas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. Vi strävar efter att kunna återvinna askorna i så stor utsträckning som det är möjligt. Därför är vi engagerade bland annat i ett större forskningsprojekt Miljöriktig användning av askor som drivs av Värmeforsk sedan 2002. Vi är också aktiva i bolaget Svenska Energiaskor som är en intresseorganisation för bästa möjliga återanvändning av materialet askor. Miljöförbättringar under 2011 Under 2011 certifierades vårt nya kraftvärmeverk enligt ISO 14001. Den största miljöförbättringen under året var elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal som innebär att tågen nu tas in med ellok istället för som tidigare med diesellok. Detta är en betydande förbättring för miljön. 16 Söderenergi AB

Medarbetare och socialt ansvar Medarbetare Öppenhet, samarbete och personligt ägarskap är ledstjärnor för oss i vårt arbete och en del i att uppnå målet att Söderenergi långsiktigt betraktas som en attraktiv arbetsplats. Våra medarbetare är de som ser till att förverkliga företagets mål. Därför är det viktigt att alla har förståelse för målen och ser hur de kan bidra till dessa. Det är också väsentligt med en kontinuerlig kompetensutveckling, vilket är en kritisk framgångsfaktor för företaget. Viktiga är också arbetsmiljöfrågorna, trivselfaktorer och förebyggande hälsoåtgärder. Söderenergi har under 2011 satsat på utbildning och utveckling av medarbetarna genom att samtliga varit med på en två-dagarskonferens för att skapa engagemang, delaktighet och arbeta med nya affärsplanen och de olika avdelningarnas och enheternas teamuppdrag för 2012. I dagarna ingick också olika moment och träning i självinsikt, gruppbeteende, personligt ägarskap, metoder för bra möten samt en introduktion i leanfilosofin. Avsikten är att fördjupa detta under 2012. Vi uppmuntrar medarbetarna att engagera sig i olika branschföreningar och nätverk som har bärighet på vår bransch. Under 2011 har en mångfaldsplan utvecklats och fastställts. Inför 2012 kommer bland annat en plan för kompetensförsörjning att tas fram, inte minst mot bakgrund av det generationsskifte som står för dörren när det gäller delar av driftpersonalen. Antal anställda 2011 2010 Antal anställda 131 131 varav kvinnor 22 23 och män 109 108 Personalomsättning Tillsvidareanställda medarbetare som slutat 7 6 varav medarbetare som gått i pension 1 2 Nyanställda som är tillvidareanställda 8 7 Personalomsättning under året 5,3% 4,6% (inklusive pensionsavgång) Frånvaro Total sjukfrånvaro 3,2% 3,2% Socialt ansvar Söderenergis affärer utförs enligt våra affärsetiska riktlinjer. Riktlinjerna grundar sig på Global Compacts hållbarhetsprinciper. De innebär i korthet att: Söderenergis ska sträva efter att upprätthålla en öppen och ärlig dialog med sina intressenter. Inga former av mutor, bestickning, kartellbildningar är tillåtna. Inga former av diskriminering, tvångsarbete eller barnarbete får förekomma. Arbetstagarna har rätt att organisera sig i valfri arbetstagarorganisation. Löner och annan ersättning ska minst uppfylla nationella lagar, gällande avtal och allmänt accepterad standard för branschen. Leverantörers verksamhet ska kännetecknas av en säker, hälsosam och hygienisk arbetsmiljö. Söderenergis bränslen ska vara spårbara. Söderenergi tar regelbundet emot praktikanter. Här ger André Berg-Karlsen stöd och råd åt Rafi Albert. Hållbarhetsrapport 2011 Vi stödjer Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen, sponsrar idrott i regionen samt stödjer initiativ och aktiviteter som riktar sig till barn. 17

Nyckeltal Nyckeltal 2007 2008 2009 2010 2011 Produktion Värme total produktion GWh 1 816 1 898 2 035 2 868 2 492 leverans till SFAB/TN GWh 1 743 1 722 1 786 2 017 1 692 Leverans till Fortum GWh 73 176 249 851 797 Elproduktion GWh - - 52 540 488 Andel basproduktion (IKV + P1 + P3) % 62 61 59 76 83 Högsta uppmätta effekt MW 596 458 645 778 744 Tillgänglig effekt (inklusive reserv *) MW 885 885 885 1 025 1 025 Andel hjälpel/produktion (värme och el) % 3,4 3,4 4,2 5,1 5,3 Produktion energi/anställd GWh/anst 15,5 16,1 16,3 26,6 22,7 Ekonomi Omsättning MSEK 607 671 800 1 485 1 319 Resultat MSEK 2 24 25 21 13 Eget kapital MSEK 74 51 125 146 134 Investeringar MSEK 196 494 430 210 46 Balansomslutning MSEK 1 121 1 567 2 004 2 169 2 181 Soliditet % 5,3 3,2 6,2 6,7 6,1 Produktionskostnad värme kr/mwh 316 353 373 346 363 Bränslekostnad/produktion (värme och el) kr/mwh 121 158 184 203 185 UH-kostnad/produktion (värme och el) kr/mwh 25 21 28 21 27 Insatsvaror/produktion (värme och el) kr/mwh 6 6 6 8 8 Personal Antal anställda totalt 117 118 128 131 131 Personalomsättning % 1,7 4,2 5,5 4,6 5,3 Andel kvinnor % 16 15 18 18 17 Medelålder år 45 45 45 45 45 Sjukfrånvaro % 4,0 3,7 4,4 3,2 3,2 Arbetsolyckor antal (4)* 13 Allvarligare olyckor och tillbud rapporte- antal 3 4 rade till Arbetsmiljöverket * Del av året. Miljönyckeltal 2011 Telge Nät / SFAB Fortum Elproduktion Klimatpåverkan, CO 2, g/kwh 24 68 6 Emission av kväveoxid, NO X, mg/kwh 126 187 135 Emission av svavel, S, mg/kwh 16 25 17 Bränslen - förnybart (varav plast**), % 96,6 (9,5) 83,9 (2,3) 99,5 (1,8) - eldningsolja, % 1 2,7 0,5 - torv, % 2,4 13,3 Tekniska data Installation, Ombyggd, Effekt, MW, år år värme el Bränsle Igelsta värmeverk Panna 1 1982 1997 75 - Papper, plast, trä (bränslekross) Panna 2 1982 1993 110 - Torv, träpellets, tallbeckolja Panna 3 1982 1994 95 - Returflis, returbränsle Elpanna 1990 - ( 30) - Igelsta kraftvärmeverk 2009-240 85 Skogsflis, returflis, bränslekross Fittja värmeverk Panna 1 1971 Nedmonterad Panna 2 1971/72 Ej i drift Panna 3 1973-161 - Eldningsolja 5 Panna 4 1974-130 - Träpellets, tallbeckolja Elpannor 1990 - ( 80) - Huddinge maskincentral Panna 1 1976-75 - Eldningsolja 5 Panna 2 1976-75 - Eldningsolja 5 Geneta panncentral Panna 1 1974-40 - Eldningsolja 1 Panna 2 1975-40 - Eldningsolja 1 ** Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO 2 -andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen. 18 Söderenergi AB

Jenny Angelbro och Joakim Tempelman arbetar med driften av våra yttre anläggningar. I bakgrunden ses Fittjaverkets rör som levererar fjärrvärme till kunderna. Här finns plats för Söderenergis årsredovisning 2011. Om du saknar den kontakta oss på 08-553 05 500 eller info@soderenergi.se

Söderenergi Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent Söderenergi producerar fjärrvärme för ca 300 000 personer, kontor och industrier i södra Storstockholm samt el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll. Vi eldar främst med biooch returbränslen. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Merparten av vår värmeproduktion säljs och distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi levererar även värme till Fortum AB. Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Box 7074, 152 27 Södertälje Besöksadress: Nynäsvägen 43 Telefon: 08-553 05 500 Mer information om oss hittar du på www.soderenergi.se Grafisk form & prepress: Ateljé Hunting Flower AB Tryck: Tryckt på ett FSC-licensierat papper (lic.nr 019) från Stora Enso hos Kjellis Offset AB, Stockholm 2012. Tryckeriet är certifierat Foton: Stig Almqvist, Florian Sander, Peter Steen och Söderenergi övriga Illustrationer: Mark Ingelse/Marking AB. enligt ISO14001.