1 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 Rotel 42 2012-11-22 Göteborg Mål nr B 2763-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 20 april 2012 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Jonas Arvidsson Ekobrottsmyndigheten Första ekobrottskammaren i Göteborg Klagande och motpart (Tilltalad) Mohammad Daghighi Bakhshandeh, 640215-2257 Box 7187, 402 34 Göteborg SAKEN Oredlighet mot borgenärer m.m. HOVRÄTTENS SLUT Hovrätten fastställer tingsrättens dom i överklagad del. Ingvar Hermansson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 2 259 kr, varav 1 807 kr för arbete och 452 kr för mervärdesskatt. Denna kostnad skall stanna på staten. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Mohammad Daghighi Bakhshandeh har yrkat att åtalet för oredlighet mot borgenärer ogillas samt att, under alla förhållanden, påföljden bestäms till ett kortare fängelsestraff. Åklagaren har, anslutningsvis, yrkat att Mohammad Daghighi Bakhshandeh döms till fängelse i intervallet 10-12 månader. Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden. Dok.Id 272115 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 40 Packhusplatsen 6 031-701 22 00 031-774 29 43 måndag fredag 401 20 Göteborg E-post: hovratten.vastrasverige@dom.se www.vastrahovratten.domstol.se 08:00-16:00
2 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 B 2763-12 HOVRÄTTENS SKÄL I enlighet med tingsrättens dom, som i denna del inte överklagats, har Mohammad Daghighi Bakhshandeh gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Hovrätten har spelat upp videoupptagningen av förhöret vid tingsrätten med Mohammad Daghighi Bakhshandeh och även tagit del av vittnesmålen av Erik Nilsson och Niklas Bengtsson såsom de antecknats i tingsrättens dom. Vidare har hovrätten tagit del av den skriftliga bevisningen som åberopades där. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning både när det gäller att Mohammad Daghighi Bakhshandeh gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer och i frågan om fängelsestraffets längd. Tingsrättens dom ska därför fastställas. ÖVERKLAGANDE, se bilaga B Överklagande senast den 20 december 2012 I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Ola Olsson, f.d. hovrättsrådet Bertil Josefson, adjungerade ledamoten Lars Korsell, referent samt nämndemännen Kent Aulin och Ludvig Karestedt
Bilaga A Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 3) Åklagare Kammaråklagare Jonas Arvidsson Ekobrottsmyndigheten Första ekobrottskammaren i Göteborg Tilltalad Mohammad Daghighi Bakhshandeh, 640215-2257 Box 7187 402 34 Göteborg Offentlig försvarare: Advokat Ingvar Hermansson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg SLUT Begångna brott 1. Oredlighet mot borgenärer Lagrum 11 kap 1 1 st 1 p brottsbalken 2. Grovt bokföringsbrott 11 kap 5 2 st brottsbalken 3. Grovt skattebrott 4 skattebrottslagen (1971:69) Påföljd m.m. Fängelse 8 månader Andra lagrum som åberopas 29 kap 5 2 st brottsbalken Näringsförbud Mohammad Daghighi Bakhshandeh meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud under en tid av 3 år räknat från det att beslutet vunnit laga kraft. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Ullevigatan 15 031-701 10 02 031-701 13 02 måndag - fredag 404 83 Göteborg E-post: gbg.tingsratt@dom.se 08:00-16:00 http://www.goteborgstingsratt.domstol.se
2 Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning Ingvar Hermansson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 64 683 kr. Av beloppet avser 12 972 kr mervärdesskatt. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
Mål nr meddelad i Göteborg 3 PARTER (Antal tilltalade: 3) Åklagare Kammaråklagare Jonas Arvidsson Ekobrottsmyndigheten Första ekobrottskammaren i Göteborg Tilltalad Mohammad Amiri, 630304-2995 Sankt Olofsgatan 59 417 28 Göteborg Offentlig försvarare: Advokat Jan-Erik Lund Advokatbyrå Jan-Erik Lund AB Norra Hamngatan 6 411 14 Göteborg SLUT Begångna brott 1. Bokföringsbrott Lagrum 11 kap 5 brottsbalken 2. Skattebrott 2 skattebrottslagen (1971:69) Påföljd m.m. Villkorlig dom med samhällstjänst 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 2 månader ha dömts ut. Kriminalvården Frivården Göteborg Andra lagrum som åberopas 29 kap 5 2 st brottsbalken Förverkande och beslag Beslagen av tagna körpassrapporter och bokföringförklaras ska bestå tills domen har vunnit laga kraft (2009-SKV50-BG237 nr.1-3). Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Ullevigatan 15 031-701 10 02 031-701 13 02 måndag - fredag 404 83 Göteborg E-post: gbg.tingsratt@dom.se 08:00-16:00 http://www.goteborgstingsratt.domstol.se
4 Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning Jan-Erik Lund tillerkänns ersättning av allmänna medel med 55 356 kr. Av beloppet avser 11 071 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Mohammad Amiri till staten återbetala 15 000 kr.
Mål nr meddelad i Göteborg 5 PARTER (Antal tilltalade: 3) Åklagare Kammaråklagare Jonas Arvidsson Ekobrottsmyndigheten Första ekobrottskammaren i Göteborg Tilltalad Behrouz Taibi, 530927-0873 Landamäresgatan 15 417 28 Göteborg Offentlig försvarare: Advokat Peter Edlund Vasaplatsen 7 A 411 26 Göteborg SLUT Begångna brott Skattebrott Lagrum 2 skattebrottslagen (1971:69) Påföljd m.m. 1. 2. Villkorlig dom Dagsböter 150 å 170 kr Andra lagrum som åberopas 1. 34 kap 1 1 st 2 p brottsbalken 2. 29 kap 5 2 st brottsbalken Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning Peter Edlund tillerkänns ersättning av allmänna medel med 63 641 kr. Av beloppet avser 12 728 kr mervärdesskatt.av denna kostnad ska Behrouz Taibi till staten återbetala 18 000 kr. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Ullevigatan 15 031-701 10 02 031-701 13 02 måndag - fredag 404 83 Göteborg E-post: gbg.tingsratt@dom.se 08:00-16:00 http://www.goteborgstingsratt.domstol.se
6 YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden, se bilaga 1. Behrouz Taibi anförde inledningsvis att han påförts skattetillägg och yrkade att åtalet mot honom avseende skattebrott därför skulle avvisas enligt artikel 4 punkt 1 Protokoll 7 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna angående förbud mot dubbla förfarande i brottmål. Åklagaren bestred avvisningsyrkandet. Tingsrätten meddelade beslut den 1 juni 2010 och lämnade Behrouz Taibis avvisningsyrkande utan bifall. SKÄL Gärningarna Åtalet för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott, åtalspunkt 1 i bilaga 1 (Mohammad Bakhshandeh) Mohammad Bakhshandeh har förnekat brott. Han har haft följande inställning till gärningspåståendena. Stycke 1 Vitsordas. Stycke 2 Bestrids. Han har gjort gällande att han låtit bokföra alla intäkter. Stycke 3 Vitsordas. Stycke 4 Bestrids såvitt avser mervärdeskatt men vitsordas vad avser arbetsgivaravgifter (vitsordar svart arbetskraft). Stycke 5 Bestrids. Stycke 6 En rättslig bedömning som han överlämnat till domstolen att ta ställning till.
7 När det gäller samtliga belopp som åklagaren gjort gällande i gärningsbeskrivningen har Bakhshandeh inte ifrågasatt dessa belopp utan vitsordat dem. På åklagarens begäran har förhör hållits med, förutom Mohammad Bakhshandeh, medtilltalade Mohammad Amiri samt vittnena Ragnar Jacobsson (skatterevisor), Hans Andersson (skattebrottsutredare), Magnus Klintbäck (VD på Taxikurir), Timo Lehtonen (VD för den konsultbyrå som haft hand om Mohammad Bakhshandeh bokföring) och Mona Hjelm (bokförare på Lehtonens byrå). Vad åklagaren åberopat som skriftlig bevisning framgår av stämningsansökan. Tingsrättens bedömning Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det av utredningen framkommit att Bakhshandeh haft en enskild firma Mål Cab, med säte i Göteborg, och därmed bedrivit näringsverksamhet för vilken bokföringsskyldighet förelegat. Näringsverksamheten har bestått i att han varit droskägare i taxibranschen. Som innehavare av firman har Bakhshandeh haft ansvar för att bokföringsskyldighet fullgjorts enligt bokföringslagen. Vidare konstaterar tingsrätten att det genom skatterevisorn Ragnar Jacobssons uppgifter framkommit att åtalet grundar sig på en skatterevision mot Bakhshandeh. En revision beslutades eftersom Skattemyndigheten vid granskning konstaterat att Bakhshandeh i sin redovisning redovisat för lite inkörda intäkter i förhållande till vad man normalt kör in på en bil. Vidare var kostnaderna för bilen/bilarna höga i förhållande till inkörda intäkter. Av utredningen har vidare framkommit att Bakhshandeh med enskild firma varit ansluten till Taxikurir som agerat som beställningscentral och som administrerat
8 körningarna. Av Ragnar Jacobssons, Hans Anderssons och Magnus Klintbäcks berättelser har framkommit att när en taxichaufför startar sitt pass loggar han eller hon in i taxametern. Inloggning kan ske antingen med ett magnetkort eller med en sifferkod (sifferkod användes tidigare). Taxametern är ett kassaregister som registrerar allt som händer med taxibilen såsom när den rullar, har en kund, får betalt etc. Efter det att ett körpass är slut stänger chauffören av taxametern och då skrivs en körpassrapport ut. I denna finns uppgifter om hur mycket chauffören har kört, inkört belopp, tid m.m. Ragnar Jacobsson och Hans Andersson har berättat att körpassrapporten är ett mycket viktigt bokföringsmaterial och är grundredovisningen för hela bokföringen. Vad gäller taxametern går all information i denna över till ansluten beställningscentrals centraldator, i detta fall Taxikurir. I dag går informationen över automatiskt medan vid åklagarens påstådda tidsangivelse fick man ta ut kassetten i taxametern och tömma den mot Taxikurirs centraldator. Detta innebär att det som finns i Taxikurirs centraldator är en spegling mot taxametern i taxibilen som registrerat allt som företagits i taxibilen. Enligt Magnus Klintbäck är de kontrolluppgifter som Taxikurir har tillgång till ett tillförlitligt material. Tingsrätten gör följande bedömning angående stycke 2 där åklagaren påstått följande. Bakhshandeh har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sin bokföringsskyldighet genom att underlåta att löpande bokföra affärshändelser i grund- och huvudbok under tiden 1 januari 2004 till den 30 september 2006 samt att bevara räkenskapsinformation i form av körpassrapporter för den tiden. Bakhshandeh har således inte bokfört inkomster, inkl mervärdeskatt, om 1 134 360 kr för räkenskapsåret 2004 respektive 962 609 kr för räkenskapsåret 2005 samt 784 231 för perioden januari 2006 september 2006. Till följd härav har rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Bakhshandeh har här uppgett att han låtit bokföra alla intäkter.
9 En tilltalads berättelse ska läggas till grund för tingsrättens bedömning om den inte är så osannolik så att den helt kan lämnas utan avseende eller åklagaren har motbevisat berättelsen. Inledningsvis konstaterar tingsrätten här att Bakhshandeh uppgifter inte är så osannolika att de helt kan lämnas utan avseende men att de starkt måste ifrågasättas. Detta beroende på att det måste vara ganska osannolikt att någon skulle betala ut svarta löner men sedan ta upp intäkterna för vad den svarta verksamheten inbringat och på så sätt beskattas för denna. Vad som vidare talar emot Bakhshandeh berättelse är bland annat det som Ragnar Jacobsson uppgett. Han har uppgett att när Skattemyndigheten granskade Bakhshandeh kunde myndigheten konstatera att upptagna kostnader för drivmedel var väldigt hög i förhållande till inkört belopp. Vidare kunde myndigheten konstatera att Bakhshandeh inkörda intäkter låg under det som normalt körs in på en månad för en bil. Tingsrätten konstaterar att det sistnämnda i och för sig kan vara en olycklig omständighet i näringsverksamheten men det var dessa två omständigheter som gjorde att Skattemyndigheten ansåg att Bakhshandeh redovisade uppgifter inte kunde stämma. Till detta kommer att det finns bevisning i form av kontrollmaterial som hämtats från Taxikurirs centraldator. Magnus Klintbäck har uppgett att detta kontrollmaterial är tillförlitligt. Med hänsyn till vad som framkommit till hur detta kontrollmaterial kommer till Taxikurirs centraldator (se ovan angående taxametern) gör tingsrätten ingen annan bedömning än att kontrolluppgifterna som hämtats från Taxikurirs centraldator är tillförlitliga. Det är alltså dessa uppgifter som tingsrätten har att utgå ifrån. Genom att granska dessa uppgifter jämfört med de uppgifter som Bakhshandeh redovisat får man fram de belopp som åklagaren påstått i sin gärningsbeskrivning i andra stycket, det vill säga att Bakhshandeh inte bokfört inkomster inklusive mervärdeskatt om 1 134 360 kr för räkenskapsåret 2004 respektive 962 609 kr för räkenskapsåret 2005 samt 784 231 kr för perioden januari 2006 september 2006. Beloppen har redogjorts för och förklarats av Ragnar Jacobsson och Hans Andersson och tingsrätten finner ingen anledning att ifrågasätta dessa.
10 För att agerandet från Bakhshandeh sida ska ses som ett bokföringsbrott krävs ytterligare att de icke bokförda inkomsterna fått till följd att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Detta så kallade huvudsaksrekvisit innebär att för straffansvar krävs att avvikelsen mellan bokförda förhållanden och det verkliga förhållandet är av en viss omfattning. Enstaka brister i bokföringen ska normalt inte bedömas som bokföringsbrott och sammanlagda avvikelser mellan bokförda värdet och det verkliga värdet av t.ex. intäkter har i bl.a. doktrin uppgetts kan vara upp till 30 procent utan att huvudsaksrekvisitet är uppfyllt (se Bokföringsbrott och bokföringslagen, Christine Andersson, Anna-Lena Dahlqvist, Sigurd Elofsson, tredje upplagan, s. 107 ff). Avgörande för frågan om bokföringsbrott föreligger är dock om åsidosättandet verkligen innebär att man inte i huvudsak kan bedöma rörelsens förlopp, resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Bristen måste alltid bedömas i förhållande till hur bokföringen i övrigt ser ut (jfr. RH 2008:24). Av utredningen i målet framgår att de bokförda intäkterna under år 2004, 2005, 2006 i förhållande till verkliga intäkter avviker med över 30 procent under respektive år. Detta innebär tillsammans med övriga omständigheter vid en samlad bedömning att huvudsaksrekvisitet är uppfyllt, d.v.s. att det är visat att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. När det gäller åklagarens påstående om att Bakhshandeh underlåtit att bevara räkenskapsinformation i form av körpassrapporter har Bakhshandeh uppgett att han förvarade dem i sin källare men vet inte sedan vad som hände med dessa. Han har dock hittat några hos en kamrat. Ostridigt i målet är dock att Bakhshandeh inte lämnade in dem till bokföringsbyrån och att han inte har dem kvar. Enligt honom själv ville inte bokföringsbyrån ha dessa. Bakhshandeh har uppgett att han till och med frågade bokföringsbyrån om de ville ha körpassrapporterna men att byrån svarat att de inte hade plats för dem. Vidare har Bakhshandeh uppgett att han inte
11 visste om att körpassrapporterna var så viktiga och att han inte haft kunskap om bokföring m.m. Han har uppgett att han lämnade in material till bokföringsbyrån som sedan skötte allt. Dessa uppgifter stämmer inte överens med vad representanter från bokföringsbyrån uppgett. Timo Lehtonen har berättat att han höll kurs/utbildning för blivande droskägare. Bakhshandeh har bekräftat att han gick denna kurs hos Timo Lehtonen. Enligt Timo Lehtonen uppgav han på kursen att körpassrapporten var en verifikation och väsentlig i redovisningen och att droskägarna enligt bokföringslagen var skyldig att förvara dessa på ett betryggande sätt inom riket i 10 år. Timo Lehtonen har även berättat att körpassrapporter i någon form alltid varit underlag för bokföringen. Kraven på vad som skulle ges in har dock varierat. I början krävdes bara att droskägarna redovisade en månadsrapport som trycktes ut från taxametern och var en summering av körpassrapporterna per månad. Därefter höjde redovisningsbyrån kraven och krävde in samtliga körpassrapporter. Han vet dock inte när kraven höjdes. Av den skriftliga bevisningen framkommer att redovisningsbyrån redan i mars och december 2005 påtalade för Bakhshandeh att han måste lämna körpassrapporterna till redovisningsbyrån. Även Mona Hjelm har uppgett att hon år 2006 skrev till Bakhshandeh och efterfrågade körpassrapporter. Vidare står det i det Redovisningssammandrag som Bakhshandeh gav in till redovisningsbyrån att passrapporten förvaras i god ordning hemma hos ansvarig åkare. Genom Timo Lehtonens och Mona Hjelms uppgifter samt den skriftliga bevisningen finner tingsrätten det visat att Bakhshandeh måste varit medveten om att körpassrapporterna var en mycket viktig handling och viktig för bokföringen samt att de skulle bevaras. Detta har, såsom åklagaren påstår, inte Bakhshandeh gjort. Av det ovan anförda finner tingsrätten sammanfattningsvis att åklagaren styrkt sitt påstående om bokföringsbrott och Bakhshandeh ska således dömas för bokföringsbrott. Bokföringsbrottet ska såsom åklagaren påstått bedömas som grovt då det utförts systematiskt under längre tid samt rört sig om betydande belopp.
12 Tingsrätten övergår nu till att pröva åklagarens påståenden om skattebrott i åtalspunkt 1 styckena 3 5. När det gäller stycke 3 har Bakhshandeh vitsordat påståendet och även tingsrätten kan konstatera att Bakhshandeh som innehavaren av firman Mål Cab också haft ansvar för redovisningen av skatt och avgifter. Slutligen när det gäller stycke 4 och 5 har Bakhshandeh bestritt åklagarens påståenden om att han lämnat oriktiga uppgifter genom att redovisa utgående mervärdeskatt med för lågt belopp samt redovisa omsättning i näringsverksamhet med för lågt belopp. Han har medgett att han lämnat oriktiga uppgifter genom att redovisa arbetsgivaravgifter med för lågt belopp och att han haft svart arbetskraft. Hans inställning vad avser redovisningen av mervärdeskatt och omsättningen i näringsverksamheten följer hans inställning vad avser att han låtit bokföra alla intäkter. Som tingsrätten redogjort för ovan har tingsrätten kommit fram till att detta påstående och uppgift från Bakhshandeh sida inte stämmer. Tvärt om är det visat bl.a. genom kontrolluppgifterna från Taxikurir att han inte bokfört de inkomster som påstås i stycke 2 i gärningsbeskrivningen. Detta får till följd att han även lämnat oriktiga uppgifter genom att redovisa ett för lågt belopp avseende mervärdeskatt och omsättning i näringsverksamhet. Bakhshandeh har inte ifrågasatt beloppen som sådana utan vitsordat dem och vid huvudförhandlingen har samtliga av de belopp åklagaren påstått gåtts igenom och bekräftats av antingen Ragnar Jacobsson eller Hans Andersson. Enligt tingsrättens mening finns det ingen anledning att ifrågasätta beloppen och därmed är det bevisat i målet att Bakhshandeh även gjort sig skyldig till de skattebrott som åklagaren påstått i stycke 4 och 5. Även skattebrotten ska såsom åklagaren påstått bedömas som grova då det utförts systematiskt under längre tid samt rört sig om betydande belopp.
13 Åtalet för oredlighet mot borgenär, åtalspunkt 2 i bilaga 1 (Mohammad Bakhshandeh) Mohammad Bakhshandeh har förnekat gärningen och uppgett att han inte sålt bilen ifråga. På åklagarens begäran har förhör hållits med, förutom Mohammad Bakhshandeh, vittnena Erik Nilsson och Niklas Bengtsson (handläggare på Bilia). Vad åklagaren åberopat som skriftlig bevisning framgår av stämningsansökan. Bakhshandeh har berättat bland annat följande. Han besökte puben Dubliners. Han var desperat eftersom han gått i konkurs. På Dubliners träffade han tre killar som han inte kände sedan tidigare. De satt och pratade och han berättade om sin situation. Då var en av killarna, som var från Libanon, intresserad av att köpa den aktuella bilen. Bakhshandeh hade tagit bilen till stan och den stod parkerad på en taxistation på Östra Hamngatan. Han hade tänkt ta bilen hem efter besöket på Dubliners. Han kom överens med en av killarna att han skulle få köpa bilen. De andra två kallade denna person för David. Bakhshandeh fick se på hans körkort och där stod David Ali. Bakhshandeh skrev inte upp hans personnummer. Han gav bilnyckeln till personen och fick 4 000 kr. De kom överens om att de skulle träffas dagen efter på Bilia där killen skulle lösa lånet på 180 000 kr. Man kan bara åka till Bilia och betala lånet och man behöver inte avtala tid för att komma. Bakhshandeh tror att registreringsbeviset låg i bilen. Han har inte skrivit under några överlåtelsehandlingar. Erik Nilsson har berättat bland annat följande. Han känner Henning Alf som är tysk och arbetar hos en bilhandlare. Henning Alf köper svenska bilar ibland. Henning Alf köpte den aktuella bilen vid ett möte på en restaurang i Göteborg. Erik Nilsson
14 var med vid tillfället. Man kunde se spår av att bilen varit en taxibil men det fanns inga dekorer kvar på bilen. De tittade på bilen och handlingarna till denna och allt verkade vara i sin ordning. Både registreringsbevis och överlåtelsedelen, det vill säga, både den blåa och gula delen var med och överlämnades till Henning Alf. Säljaren legitimerade sig med körkort eller taxilegitimation och legitimationen stämde överens med registreringshandlingen. Det fanns inget som inte stämde eller som de reagerade på vi överlåtelsen. Säljaren hade mustasch, rökte mycket och var grovt byggd. Erik Nilsson har blivit förevisad en fotokonfrontation och där inte kunnat peka ut säljaren. Vid huvudförhandlingen har han uppgett att han inte känner igen Bakhshandeh som den som överlät bilen på restaurangen. Niklas Bengtsson som var handläggare på Bilia år 2007 har berättat bland annat följande. Bakhshandeh som köpt bilen med äganderättsförbehåll låg efter med betalningarna. Vid sådana förhållanden skickar Volvo Finans ut en påminnelse. Om betalning ändå inte sker skickas ytterligare en påminnelse ut. Uteblir betalningen även då går ärendet över till Bilia som skickar ett inkassokrav. Niklas Bengtsson skickade ett inkassokrav men när betalning ändå inte inkom ringde Niklas Bengtsson till Bakhshandeh. Bakhshandeh uppgav då att han sålt bilen till en person som hette Ali. Några ytterligare detaljer fick inte Niklas Bengtsson av Bakhshandeh. Niklas Bengtsson försökte hitta bilen och få tag på köparen men utan resultat. Niklas Bengtsson har vidare berättat att om en person som köpt en bil med äganderättsförbehåll vill sälja/överlåta den på någon annan måste kontakt först tas med Bilia som gör en kreditprövning på ny köpare och sedan godkänner överlåtelsen. Tingsrättens bedömning Tingsrätten konstaterar inledningsvis att Bakhshandeh berättelse måste ifrågasättas. Enligt tingsrättens mening är det mycket underligt att någon som är i konkurs och därmed har en mycket ansträngd ekonomi skulle lämna ut en bil till någon som han
15 eller hon inte känner för att dagen efter träffas och göra upp om betalningen. Att inte ens skriva upp personnummer och andra kontaktuppgifter är underligt. När betalning sedan uteblir och då inte agera är helt osannolikt. Vidare kan konstateras att en försäljning som den Bakhshandeh uppgett har skett, inte heller är tillåten. Innan en överlåtelse kan ske måste Bilia godkänna ny köpare. Något som inte förefaller speciellt konstigt och som inte skedde. Att Bakhshandeh inte vetat om detta är ganska osannolikt. Det kan också konstateras att det måste anses som mycket underligt att Bakhshandeh inte själv kontaktade Bilia när den påstådda köparen inte dök upp för att lösa lånet. Dessutom skulle ju Bakhshandeh och påstådd köpare träffas vid Bilia och då hade det varit naturligt, då påstådd köpare inte infann sig, att Bakhshandeh gick in till Bilia och pratade med dem och berättade vad som hänt. Det gjorde inte Bakhshandeh utan det var Niklas Bengtsson som ringde Bakhshandeh och då fick veta att bilen var såld. Dessutom uppgav Bakhshandeh vid det tillfället att köparen hette Ali. Senare vid polisförhör har han uppgett att köparen hette David. Det bör även poängteras att Bakhshandeh berättelse inte riktigt går ihop. Han uppger till företrädare för Bilia att bilen är såld men hans inställning är att han inte sålt bilen. Erik Nilsson som var med vid köpet av den aktuella bilen har inte kunnat peka ut Bakhshandeh som den som överlät bilen vid tillfället. Detta talar mot att det var Bakhshandeh som de träffade på restaurangen vid överlåtelsen till Henning Alf. Å andra sidan har Erik Nilsson berättat att vid överlåtelsen legitimerade sig säljaren och namnet på legitimationen stämde överens med registreringshandlingarna. Detta visar att säljaren hade tillgång till Bakhshandeh legitimation vilket starkt pekar på att Bakhshandeh var inblandad i försäljningen. Till detta kommer att, som redogjorts för ovan, Bakhshandeh uppgett att bilen var såld. Om han inte var inblandad i försäljningen hur kan han då vetat att bilen var såld? Vidare var det han som stod för lånet som finansierade köpeskillingen. Att han då inte försäkrat sig om att lånet var löst av de av honom påstådda köparna anser tingsrätten som helt
16 osannolikt. Till detta kommer även den skriftliga bevisning som åklagaren har åberopat. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att det står bortom all rimlig tvivel att Bakhshandeh som försattes i konkurs den 30 juli 2007, trots konkursen den 4 augusti 2007 sålt den aktuella bilen för 16 000 EURO som tillhörde konkursboet. Genom detta förfarande har han undandragit eller undanhållit konkursförvaltningen tillgång. Han ska därför dömas för oredlighet mot borgenärer såsom åklagaren gjort gällande. Åtalet för bokföringsbrott och skattebrott, åtalspunkt 4 i bilaga 1 och åtalet för skattebrott, åtalspunkt 5 i bilaga 1(Mohammad Amiri) Mohammad Amiri har erkänt gärningarna. På åklagarens begäran har förhör hållits med, förutom Amiri, vittnet Hans Andersson (skattebrottsutredare). Vad åklagaren åberopat som skriftlig bevisning framgår av stämningsansökan. Tingsrättens bedömning Amiris erkännande vinner stöd av övrig utredning, såsom Hans Anderssons uppgifter och den skriftliga bevisningen. Det är därmed bevisat att Amiri har begått de gärningar som åklagaren påstått. När det gäller bokföringsbrottet (åtalspunkten 4 i bilaga 1) kan tingsrätten konstatera att det så kallade huvudsaksrekvisitet är uppfyllt då bokfört värde i förhållande till verkligt värde avviker med ca 34 procent. Angående frågan om huvudsaksrekvisitet se vidare sid. 10. Åtalet för skattebrott, åtalspunkt 6 i bilaga 1 (Behrouz Taibi)
17 Behrouz Taibi har förnekat brott och förnekat att han kört svart. Han har gjort gällande att han såsom anställd förlitat sig på att arbetsgivaren skött inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. Han har fått kontrolluppgifter i sin deklaration och skickat in dessa. Han har inte haft anledning att ifrågasätta de uppgifter som framgått i kontrolluppgifterna. Av ren okunskap har han inte insett att han ska kontrollera deklarationsuppgifterna utan bara skrivit under och skickat in deklarationen. Vidare har han gjort gällande att han påförts felaktiga inkörda belopp eftersom andra taxichaufförer kört på hans inloggning/nummer i taxametern. På åklagarens begäran har förhör hållits med, förutom Taibi, medtilltalade Bakhshandeh och Amiri samt vittnet Hans Andersson (skattebrottsutredare). Vad åklagaren åberopat som skriftlig bevisning framgår av stämningsansökan. Tingsrättens bedömning Av utredningen har framkommit att Taibi kört taxi för Bakhshandeh och Amiri. Han har inte deklarerat inkomster i förhållande till vad taxametern i taxibilen registrerat att han kört in. De belopp åklagaren påstår i sin gärningsbeskrivning utgår från uppgifter om inkörda intäkter utifrån taxametern i bilen. När det gäller Taibis påstående om att han inte kört svart för Bakhshandeh och Amiri och att han i vart fall inte haft någon vetskap om detta gör tingsrätten följande bedömning. Av utredningen har framkommit att Taibi kom till Sverige 1991 från Iran. Han är civilekonom och arbetade i Iran som ekonomichef för ett byggföretag. Tingsrätten kan därmed konstatera att han är en välutbildad man som år 2004 hade varit i
18 Sverige i ca 13 år. Han fick taxilegitimation år 2002 och började köra taxi år 2003 i Göteborg. Han började köra för Bakhshandeh år 2004 och för Amiri år 2006. Både Bakhshandeh och Amiri har uppgett att Taibi kört svart för dem. Även om de är medåtalade och inte avlagt ed finner tingsrätten ingen anledning att betvivla deras uppgifter. Amiri har berättat att när han körde för Bakhshandeh kom de gemensamt överens om att en del av lönen skulle vara vit och en del svart. När Amiri redovisade alla pass vid månadens slut så bestämdes vad som skulle vara svart och vad som skulle vara vitt. Han fick bara kvitton på de vita passen. Med hänsyn till vad Amiri berättat hur uppdelningen och diskussionerna gick mellan honom och Bakhshandeh avseende vit lön respektive svart lön är det enligt tingsrättens mening högst sannolikt att diskussionerna och upplägget var detsamma mellan Taibi och Bakhshandeh när Taibi körde för Bakhshandeh. Detta skulle innebära att Taibi var medveten om att han fick svart lön från Bakhshandeh. I målet har även framkommit att Taibi fick lönekvitto av Bakhshandeh. I lönekvittorna redovisades bara vit lön. Taibi har i förhör först uppgett att han inte fick några lönekvitton men när sedan lönekvitton förevisats honom har han uppgett att han bara ibland fick detta och att de alltid var på jämnt belopp 10 000 kr. Taibi har vidare uppgett att han inte visste varför han fick lönekvitton och inte brydde sig om dem. Enligt tingsrättens mening måste denna uppgift starkt ifrågasättas. Givetvis måste han förstått varför han fick lönekvittot när han redovisade vad han kört in och hans lön räknades ut. Att lönekvittot då inte stämde överens med den lön han erhöll måste föranlett honom till att undra om han inte visste att han fick svart lön. När det gäller Taibis körningar för Amiri har även Amiri uppgett att Taibi körde svart. Amiri har berättat att Taibi fick både svart och vit lön och vissa månader var lönen helt svart. Även i polisförhör den 22 oktober 2009 har Amiri uppgett att Taibi körde svart för honom och att Taibi förstått att det var fråga om svarta löner. Att så var fallet visar även den uppgiften som Amiri berättat om att Taibi varje månad fick en lönespecifikation men bara på den vita delen. Att Taibi då inte skulle förstå att