Pedagogisk planering för arbetsområdet sagor Syfte Eleverna ska ges möjlighet att utveckla tal- och skriftspråket och undervisningen ska stimulera elevernas intresse att läsa och skriva. Undervisningen ska utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Centralt innehåll Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Kunskapskrav för betyget E i åk 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Läroplanen Kan lära utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Känna tillit till sin egen förmåga Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat Arbetsgång: Genomgång av arbetsområdet sagor Gemensam läsning av saga Skapande av en interaktiv saga Grupparbete (Sägen, legend, myter och gudasagor, fabler, folksagor, konstsaga) a) Hjälps åt i gruppen att hitta fakta om er sagotyp b) Alla i gruppen ska vara expert på just ert område c) Hitta en typisk saga som hör till er sagotyp och gör en sagoanalys d) Träna in din faktadel e) Tvärgruppredovisning Genomgång av sagans särdrag Skriva en egen saga och ge respons på någon annans saga
Tidsplanering Måndag Onsdag Torsdag v.39 Hitta i olika källor Sammanfatta med egna ord Inleda arbetsområdet sagor Interaktiv saga Inleda grupparbete. v.40 Grupparbete Grupparbete nomad Grupparbete nomad v.41 Grupparbete nomad Ever after Ever after v.42 Ever after/inleda skriva saga v.43 Muntlig redovisning/skriva saga Genomgång Skriva sagor. Muntlig redovisning/skriva saga Muntlig redovisning/skriva saga Muntlig redovisning/skriva saga v.44 Höstlov Höstlov Höstlov v.45 Egen och kamratrespons Renskrivning saga Renskrivning saga v.46 Astrid Lindgren Astrid Lindgren Astrid Lindgren v.47 Skriva författarporträtt Nomad I, II Skriva författarporträtt Nomad I, II Skriva författarporträtt Nomad I, II v.48 Klassbok Klassbok Klassbok v.49 Klassbok Klassbok Klassbok v.50 Läsförståelse Bokrecension Bokrecension v.51 Bokrecension Reservtid Reservtid Grupper Sägen: Nora, Mohadeze och Alvin Folksagor Linus, Zinah, Wassem och Vigor Legender Erik, Afaf, och Emil Myter och gudasagor Qusai, Alexandra och Casper Fabler My, Viktor och Isabella Konstsaga Joel, Vidar och Theodor
Olika typer av sagor Sägen En kort historia som oftast berättas muntligt. De handlar för det mesta om verkliga personer ur t.ex. grannskapet, familjen eller historien och om platser som den egna kyrkan eller en herrgård i trakten. Gärna övernaturligt men ändå i viss mån trovärdigt. Är till skillnad från vanliga sagor knuten till en viss tid och en viss geografisk plats. Kan börja så här: I Ljunga socken, Kronobergs län, på Öleborgs ägor, finns en stor ängsmark, på sommaren bevuxen med gräs osv. Legender Är berättelser om helgon eller andra religiösa gestalter t.ex. Lucia. Myter och gudasagor Berättelser med gudar och hjältar som huvudpersoner och som utspelas i förhistorisk tid, vill förklara övernaturliga saker, t.ex. världens eller livets uppkomst. Nordiska gudasagor handlar om de fornnordiska gudarna (Tor, Oden osv.) Det kan vara svårt att skilja folksagor och myter åt. Fabler Fabler är korta berättelser där djur ofta kan tala och har mänskliga egenskaper. Precis som folksagorna är fablerna mycket gamla. Fabeln avslutas ofta med ett visdomsord för att uppfostra, en sens moral t.ex. den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. En av de mest kända fabelförfattarna var Aisopos som levde omkring 550 f.kr och har skrivit många som under århundradena levt kvar till våra dagar. Ex. Hunden och köttstycket.
Folksagor Bygger på folkliga berättelser som skrivits ner. De är mycket gamla, ibland upp till 4000 år. Man vet aldrig vem författaren är och varje land har sina egna varianter av folksagor. Sagorna har berättats från generation till generation mest för att underhålla. Både berättaren och den som lyssnar vet att sagan är påhittad och osannolik. Folksagorna påminner ofta om varandra, de utspelas på en obestämd plats under en obestämd tid. Vissa motiv återkommer, hjältar, magiska hjälpmedel osv. De slutar ofta med att hjälten och skurken möts i en kamp. De har alltid lyckliga slut. Bröderna Grimm har skrivit ner många folksagor. Några exempel på folksagor: Törnrosa, Askungen, Rödluvan, Pojken som åt ikapp med jätten, Hans och Greta, Snövit Konstsagor När en författare skriver en egen saga men följer folksagans mönster. Kring 1900 ville man sprida god litteratur och konst och dessutom skapa mer spännande och fantasieggande barnlitteratur till alla och resultatet blev konstsagor. Konstsagorna handlar ofta om moralfrågor, att göra det rätta, att vara god mot sina medmänniskor och att hålla sina löften. Har oftast övernaturliga inslag. Ex. HC Andersen, John Bauer, Elsa Beskow, Astrid Lindgren osv. Några kända konstsagor är: Putte i blåbärsskogen, Tomtebobarnen, Den fula ankungen, Kejsarens nya kläder, Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta
Sagoanalys Sagans namn: Personer: Hur ser de ut? Hur är de? Var utspelar sig sagan? Hur ser det ut där? Vad händer? Vilket problem uppstår? Slut (lösning)
Tankar om min egen saga Miljö Huvudpersoner Onda och goda S L U T E T Övernaturliga väsen Handling Problem
Checklista för din saga Namn: Bra inledning som är typiskt för saga. Bra avslut som slutar bra och gärna har en sensmoral (lär oss något) Magiska väsen Magiska tal Magiska föremål En ond personbeskrivning En god - personbeskrivning Liknelse klok som en uggla. Man jämför två saker och sätter in antingen som eller liksom emellan. Metafor hennes ögon var blå som havet. Beskriva något som att det vore något annat. Upprepningar Vem är det som klampar på min bro Flera hinder på vägen En röd tråd: 1. Problemet presenteras, 2. Huvudpersonen får ett uppdrag och ger sig ut på ett äventyr, 3. Hinder, får hjälp eller hittar en lösning, hinder, får hjälp eller hittar en lösning, hinder, lösning, uppdraget utfört. Slutet gott allting gott! Skiljetecken (punkt, komma, frågetecken, utropstecken) Stor bokstav efter skiljetecken Talstreck: Kicki frågade: -Har ni tittat igenom er saga ordentligt? -Kom ihåg punkt och stor bokstav, påminner Kicki. -Har ni med sagans typiska kännetecken? Förmanar Kicki. Styckeindelning Särskrivningar Skillnad mellan de och dem. De och jag hör ihop, dem och dig hör ihop. Varierat ordval Använt ett avancerat språk. Tempus (blanda inte olika tidsformer) Ja Nej
Typiska drag för en saga: Obestämd tid och plats Börjar ofta med Det var en gång och så levde de lyckliga i alla sina dagar (så slutar de ibland) Man vet inte riktigt när och var handlingen utspelar sig. Det kan t.ex. ligga långt bortom bergen i fjärran Personerna Sagans huvudpersoner är ofta prinsar, prinsessor, vallpojkar etc. Personerna är ofta enkla och tydliga, ofta överdrivna. En är vacker, en dum, en klok, en lat osv. Hjältarna tvingas ibland lämna sina hem för att lösa en svår uppgift. Motsats mellan ont och gott Personerna i sagorna är antingen onda eller goda. Prinsessor (t.ex. Prinsessan på ärten) och andra unga och vackra jungfrur eller fattiga barn (t.ex. Jack och bönstjälken) representerar det goda medan det onda symboliseras av t.ex. styvmödrar (Askungen), häxor (Hans och Greta), troll (Bockarna Bruse) eller onda feer (Törnrosa). Det goda vinner alltid över det onda, t.ex. när Hans och Greta lurar häxan, Askungen får sin prins till slut, Bockarna Bruse lurar trollet, Rödluvan och farmor räddas av jägaren osv. Den lille kloke vinner ofta över den store dumme. Övernaturliga inslag Tomtar, troll, häxor, feer, drakar är exempel på övernaturliga väsen. Ibland sker förvandlingar, en groda blir till prins, någon dricker en trolldryck osv. Djuren kan ofta tala. Andra exempel på övernaturliga väsen är: jättar, skogsrået, sjöjungfrun, näcken, älvor, maror och varulvar, vildmannen. Kommer du på fler? I sagor kan allting hända t.ex. när Rödluvan räddas ur vargens mage. Ganska osannolikt, eller hur? Prinsen kysser den döda Snövit och hon blir levande igen. (OBS! Kan bara hända i sagor!) Törnrosa sover i 100 år (Föreställ dig hennes andedräkt när prinsen kysser henne!) Magi I sagan finns ofta magiska ting t.ex. kiselstenarna i Hans och Greta, trollspöet i Askungen osv. Magiska tal: 3 och 7 är de magiska talen i sagans värld. Många sagor når sin höjdpunkt i tre etapper. Ofta handlar sagorna om tre systrar (Askungen), tre djur (Bockarna Bruse, De tre små grisarna) som utför tre uppgifter eller som får önska sig tre saker. Snövit snälla dvärgar var sju. Slutet Sagorna slutar alltid lyckligt. Prinsessan får sin prins, de fattiga blir rika, barnen räddas. Den klassiska sagan slutar ofta med och så levde de lyckliga i alla sina dagar ) Sagans huvudperson börjar alltid sina äventyr i den vanliga världen och återvänder i slutet lyckligt dit.