Från: Lars Nyander Till: Registrator Ärende: Fwd: Mot en ny rättsordning? ÄK Datum: den 5 februari 2017 16:41:07 Med vänlig hälsning Lars Nyander. Vidarebefordrat brev: Från: Arne Grip <arne.grip@telia.com> Datum: 4 februari 2017 22:51:30 CET Till: <emanuel.oz@riksdagen.se>, <johan.andersson@riksdagen.se>, <tobias.baudin@kommunal.se>, <per.holmstrom@kommunal.se>, Eva Nordmark <Eva.Nordmark@tco.se>, <karlpetter.thorwaldsson@lo.se>, <lena.micko@skl.se>, <johan.ohrn@socialdemokraterna.se>, <stefan.pettersson@socialdemokraterna.se>, <c.hansson@ektv.nu>, <lars.nyander@engelholm.se>, <lars.stjernkvist@norrkoping.se> Ämne: Mot en ny rättsordning? ÄK ----- Original Message ----- From: Arne Grip To: per-axel.rosenbeck@aklagare.se Cc: Stig Andersson ; gunnar.nordmark@vaxjo.se Sent: Friday, September 16, 2016 8:53 PM Subject: Mot en ny rättsordning? ÄK Hej, Hörde av Stig Andersson att ni hade talats vid idag. Har dokumenterat ett antal fall där tjänstemän drivit processer i domstol, utan att inhämta tillstånd från styrelsen i form av beslut i sak KL 6:34 och om att försvara sakbeslut i domstol på KL 6:6. De har anlitat egna juridiska ombud, skrivit egna svaromål/yttranden, genomfört muntligt sammanträde/huvudförhandling, tagit hand om domen utan att låta styrelsen se den. Om domen går dem emot går notan till skattebetalarna. Om de lyckas vilseleda domstolen tilll att avkunna en dom till deras fördel kräver de ersättníng för sina ombud från tappande part. On de inte får betalt går de själva till Kfm och begär utmätning som mot Stig Andersson. Politiker i KS au har i efterhand beslutat om att ge tjänsteman behörighet att begära utmätning, i strid med förbudet mot retroaktiva beslut i KL 2:3. Jag har flera exempel. Stig Andersson ligger som nr 4 i bil 1, Mot en ny rättsordning. Anders Perklev svarade att det inte var en fråga för RÅ, utan för de kammare inom vars distrikt gärningarna begåtts.säkerhets o Integritetsnämnden passade. Statskontoret håller på att undersöka den statliga styrningen.. Rapporter finns från 2 delprojekt och nya rppporter om kommuner och landsting ska komma i nov 2016. Arne Grip 0705-243041
fd univ lektor Link tekniska högskola, rättssociolog arbetar ideellt med att stödja personer som blir påhoppade av tjm ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------- ----- Original Message ----- From: Arne Grip To: sakint@sakint.se Sent: Tuesday, December 30, 2014 11:08 AM Subject: Mot en ny rättsordning? Arne Grip KISA 0705-243041 2014-12-29 Säkerhets o Integritetsskyddsnämnden Översänder underlag som gått till Riksåklagare och Statskontoret. I de ärenden som jag har dokumenterat finns hittills 16 domar från Tingsrätter och Arbetsdomstolar som bygger på falska uppgifter om anställningsförhållanden och anställningsvillkor. Enskilda tjänstemän registrerar falska uppgifter i datasystem utan att systemet reagerar. Vid protester tar de in egna ombud som driver mål i domstolar. I det första fallet har en läkare registrerats som anställd utan att landstinget har beslutat om anställning. Falsk uppgift om anställning har sedan använts för att skriva kallelser till möte med tjänstemän. Efter återbud och krav på beslut om anställning har en tjänsteman skrivit ett avsked på personliga skäl/olovlig frånvaro. Läkaren gick till tingsrätten. Eftersom det inte finns något beslut om anställning finns ingen arbetdsplats att närvara/frånvara ifrån. I TR vittnade en tjänsteman om att det hade funnits ett anställningsförhållande som upphört genom avsked. Linköpings tingsrätt godkände tjänstemannens avskedsbeslut. AD fastställde TR-dom. Vid kontroll med landstinget Östergötland framkom att det inte fanns något beslut på KommL 6:6 om att föra talan i mål i TR/AD. Och därför inget beslut om att utse och utfärda fullmakt för ombud. Grunden till den förvirring som råder är att personalregister verkar vara helt öppna och används som ett slags Wikipedia i personalfrågor. Vem som helst kan lägga in sina egna uppgifter och det lede i sin tur till grova fel i den fortsatta handläggningen av ärenden som skapats utan underlag eller verifikationer. I det sista fallet har personal vid Göteborgs Univ gjort löneavdrag med 72 % för en professor med fullmaktsanställning. Fullmaktens villkor med oavsättlighet och lönegaranti har satts ur spel av personal på den lokala myndigheten, trots att han fram till sin pensionering var anställd av regeringen. Styrelsen har ännu inte yttrat sig i ärendet. Det finns inget beslut om löneavdrag och därför ingen motivering. Falska uppgifter i register används som sanningar och banar väg för skenprocesser och falska domar enlgit principen Garbage In - Garbage Out. Tjänstem än använder sedan domarna för att kräva den påhoppade på pengar. Jurister från Sv kommuner och landsting och ARbetsgivarverket agerar ombud i denna kafkaiska värld byggd på falska uppgifter i de öppna personalsystemen. Arne Grip fd univ lektor, rättssociolog
---------------------------------------------------------------------------------------- Arne Grip 590 39 KISA 0705-243038 2014-10- 05 arne.grip@telia.com Statskontoret Johan Sörensson Vad gör myndigheternas styrelser åt de fel som begås i deras namn? Partiledarna håller tal till folket runt om i landet. De lovar runt och en del av löftena kanske kan förverkligas under nästa mandatperiod - om partiet får makten i de demokratiska församlingarna. Deras parti och talen analyseras och granskas av experter. Den pollitiska kommunikation som jag intresserat mig för är vad politiker i myndigheter som kommuner och landsting använt sina mandat till. Vilka spår har partiernas politik satt när det gäller vilka ärenden som tas upp för beslut, fortsatt ärendenärendehantering, utveckling/drift av informationssystem, kontaktmönster. Genom att under lång tid följa enskilda ärenden har jag kunnat observera beslutsvägar melllan politiska församlingar, anställda och medborgare. Det jag har sett är att tjm i flera landsting och kommuner frigjort sig från sina politiker. Protokollförda beslut i demokratiska församlingar ersätts allt oftare med brev från tjänstemän och oegentliga avtal. För att kunna genomföra en rättslig prövning krävs ett rejält myndighetsutövningsbeslut eller kommunbeslut i styrelse eller nämnd, och ett styrelsebeslut om att försvara detta kommunbeslut i domstol. Ett område där tjm med poltikernas goda minne har infört undantagstillstånd är personalfrågor, som hanteras med en perverterad variant av den privata arbetsrätten. Ett ovanligt korkat och lätt genomskådat exempel är hur Statens Arbetsgivarverk systematiskt angripit fullmaktsanställningen. Den som är anställd av regeringen på fullmakt ligger inte under arbetsrätten. För att bli av med fullmakten måste man ha fällts för brott med minst 2 års fängelse på straffskalan. Den gamla grundlagsfästa fullmakten som gällde fram till lagen om fullmaktsanställning 1994 innebär lönegaranti och oavsättlighet, med vissa klart angivna undantag, jfr Leif Thorsson. Göteborgs univ, GU, har med hjälp av Abetsgivarverket attackerat prof Lars Hamberger med ett riktigit bomskott. Verket har, utan uppdrag eller beslut i regeringen tillsammans med Läkrförbundet genomfört skenrättegångar. Det har lett till två AD-domar som säger att GU har rätt att hålla inne 72% av Lars Hambergers lön. Det finns inget myndighetsutövningsbeslut om denna åtgärd som kan angripas rättsligt. GUs motivering till löneavdrag är att man har tecknat ett avtal om tjänstledighet utan lön med Lars Hamberger. Efter att ha granskat målet kunde Bertil Wennergren konstatera att tjänstledighet regleras av SFS 1984:111 genom beslut. Och "funnes ett sådant avtal vore det ogiltigt", se case 6 nedan. Efter att i 20 år ha studerat den systematiska upplösningen av myndigheter och sett tjänstemännens maktövertagande och egenmäktiga förfarande, har jag dokumenterat en rad "praktikfall" som jag har följt under åren. I mitt tidigare liv som univ lektor i Industriell Organisation på LiU skrev jag en rapport "Kommunal förändring och demokratisk kontroll" 1994 LiU-EKI/WP. Att driva myndigheter enligt Managementmodeller från näringslivet verkade helt befängt. Nu vet vi att det var en dålig idé och illa genomförd. Stefan Löfvén har sagt att SAP ska avskaffa New Public
Management. Men han säger inte hur det ska gå till. Det undantagstillstånd som Göran Persson införde som utbildningminister, bl a genom att lägga ner SÖ, sparka personalen och skrota AMU, som Carl Bildt etablerade fullt ut 1992 med ändringar i MBL, har övergått i grov brottslighet. Jag citerade Göran Perssons bevingade ord från 2000: Den som talar illa om nationen ska brännmärkas, i min artikel Döda modellers sällskap, ÖC 22 april 2000. Efter den fick min hustru yrkesförbud på landstinget Östergötland för att hon är gift med mig, Jobbet i P1 8 mars 2001. Efter programmet ringde Lars Hamberger och bad om hjälp. Han väntar ännu efter på 5 års innehjållen lön. Hans fullmaktsanställning upphörde vid hans pensionering1 maj 2006. GU-personal lutar sig tungt mot två AD-domar som helt i strid med gällan rätt, säger att fullmaktens lönegranti kan upphävas med ett arbetsrättsligt avtal om tjänstledighet. Försök att få domen prövad i HD avvisades efter adminstrativt tricksande med fatalietider, se case 6 nedan. I stället för att gå till styrelsen med förslag och vänta på beslut att verkställa, utnyttjar enskilda tjänstemän myndighetens trovärdighet och resurser efter eget skön. Delegationsbeslut ska anmälas till styrelsen för fastställande. Myndighetsutövning mot enskild ligger under delegeringsförbudet i KommL 6:34 pkt 3. Detta villkor stänger all användning av den privata arbetsrätten. Anställda är inte arbetsgivare och kan inte ges rätt att leda och fördela arbetet.för arbetsgivaren/ks/ls räkning Uppsägning/avsked är myndighetsutövning mot enskild och kan alltså inte delegeras. Tjänsteåtgärder uppfyller inte lagens krav på kommunbeslut och kan inte prövas mot lag i domstol, se KommL 10:8. Tjm kan lämna förslag till beslut. I stället för att anmäla förslag till styrelsen för beslut startar tjm själva tvister och mål i domstol. Eftersom de inte får förege allmän ställning som myndighetsföreträdare i domstol anlitar de bulvaner från SKL, för att de som ombud på falska fullmakter ska förege allmän ställnilng som företrädare för myndigheten. Att styrelsen inte har beslutat om att föra talan i domstol, enligt villkoret i KommL 6:6, innebär att kommunen/landstinget inte har efterkommit föreläggande från domstolen om att yttra sig i målet. Ingen annan än styrelsen förfogar över Husbondens röst. Dom i parts utevaro heter tredskodom. Arbetet med att omvandla företag till myndigheter tar sig bisarra uttryck. Betygssättning är myndighetsutövning mot enskild och kan inte delegeras KommL 6:34. En lärare i Härnösand som vägrade sätta glädjebetyg i den kommunala skolan fick sparken, se case 4 nedan. Idag har politikerna infört privat myndighetsutövning i "friskolor". Meddelarskyddet ska bli lika bra som i det offentliga. Den som vittnar i polisförhör om att det försvunnit 23 kbm eldningsolja=diesel får sparken 2 ggr, se case 3 nedan. Det verkar inte finnas någon person eller instans som kan få stopp på eländet. Jag har gjort en anmälan till RÅ som i sin tur har lagt ut det på sina lokala åklagarkammare. Media verkar tycka att det är för krångligt. Myndigheter kan väl inte göra fel!? Offentliganställda tjm som arbetar under tjänste- och straffansvar kan väl inte vara så korkade att de lurar politiker, revisorer, domstolar, åklagare och media. Ibland sticker enskilda politiker ut näsan och uttalar sitt oreserverade stöd till den av SKL organiserade brottsligheten. Landstingsråden Kent Ögren S och Eva Tjernström S agerar garant och målvakt för tjm-projekten med att sparka en överläkare, se case 2 o 5. Det är inte min, enskilda medborgares eller medias uppgift att hålla efter myndigheter.
Enligt Rättelseplikten i FörvL 26-28 och skyldigheten att undanröja rättsfel i BrB 15:9, gäller att den som har gjort fel ska själv rätta. Bara kommunen/landstinget kan undaröja beslut och sätta nytt beslut i det undanröjdas ställe. Regel nr 1 Myndighet ska göra rätt, se RF 1 kap. Regel 2 Om myndigheten gör fel gäller regel nr 1, se RF 1:9, FörvL 26-28 och BrB 15 kap 9. Arne Grip fd univ lekt LiU, Rättssociolog ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------ Arne Grip Hylta 590 39 KISA 0705-243038 2014-02-13, 03-24 Bil 1 Linköpings tingsrätt Riksåklagaren Högsta Domstolen Lagman Rolf Holmgren Anders Perklev Göran Lambertz Mot en ny rättsordning? Gunnar Stetler uttalade sig i radion om att han fick sin information om mutor och korruption via media. Ett fenomen som media inte har koll på och inte rapporterar om är att personal inom landsting och kommun håller på att etablera en helt ny rättsordning. De gör anspråk på behörighet att företräda styrelsen som arbetsgivare mot andra anställda. Det finns inget lagstöd för denna form av myndighetsutövning. Tvärtom. Rådande rättsordning. Villkoret för att föra talan mot ett kommunbeslut om uppsägning/avsked är att det finns ett kommunbeslut, se KommL 10:8. Beslut om uppsägning på personliga skäl utan uppsägningstid, sk avsked, är myndighetsutövning mot enskild och ligger under delegationsförbudet i KommL 6:34,3. Om kommunen väljer att försvara beslutet i domstol ska talan föras av styrelsen eller av den befullmäktigat ombud, KommL 6:6. Beslut om att anlita/upphandla ombud ska tas av styrelsen, som ska uppdra åt ordf o/e verkställande tjänsteman att underteckna rättegångsfullmakt. Förslag till partsutsaga, bevisning, vittnen och yttranden ska godkännas av styrelsen innan de lämnas till domstol. Avkunnad dom ska behandlas i styrelsen, som ska besluta enligt domen eller överklaga. Beslut om att överklaga fällande dom ska tas av styrelsen, som även ska besluta om myndighetens inställning i målet och grunder för överklagande. AD-domar är normalt inte överklagansbara. Om domen bygger på domvilla o/e mened kan dom överklagas till HD på Rättegångsbalken inom 6-12 mån. Ang den nya "rättsordningen" (se bil 1-3 med exempel från landstingen Östergötland och Norrbotten). Tjänstemän upprättar en beslutsliknande urkund om uppsägning/avsked på falska grunder, upphandlar egna konsulter, utfärdar egna fullmakter till konsulter att som ombud för styrelsen föra talan i domstol. På osann/obehörig partsutsaga avkunnade domar mörkas och tas inte upp på styrelsens dagordning. Skadestånd är inte lön, ändå bokförs skadestånd som lön. Sociala avgifter betalas inte in. Revisionen blundar för tjänstemännens vårdslösa myndighetsutövning. Styrelsen tiger och verksamheten blöder. Utomparlamentariska tjänstemannaattacker mot en överläkare anställd i Norrbottens landsting har utan styrelsebeslut lett till 2 processer i Luleå Tingsrätt på ett brev från en tjänsteman och på falska fullmakter (bil 3).
Det första målet 2006 återkallades av överläkaren efter att ombudet, som själv på ogiltig fullmakt skrivit "grunder för avsked", medgivit hans talan och förklarat sitt avsked ogiltigt. Det andra målet avslutades 2010 med dom på nya ombudsuppgifter om att det 2006 ogiltigförklarade avskedet hade vunnit laga kraft, inte som kommunbeslut på KommL, utan på förlikningsavtal och arbetsrättslig preskription. Den ogiltiga rättegångsfullmakten till ombud 30 mars 2006 omfattade inte rätt att förhandla, ingå förlikning eller teckna landstingets firma på avtal. Utöver två fall i Norrbotten, mål T 545-06 o T 3522-09, har brev från personal, utan beslut i styrelsen, presenterats som urkunder och myndighetsbeslut i process och domar. På osann partsutsaga och falsk bevisning avkunnade domar finns i: 3) Östgötalandstinget Mål T 850-97 till AD 2000:53, T 3536-01 till AD 2003:5, 4) Ängelholms kommun dom i Helsingborgs tingsrätt i mål T 4771-05, 5) Härnösands kommun dom i Ångermanlands tingsrätt i mål T 2941-07, 6) Landstinget Gävleborg i Gävle tingsrätt i mål T 1109-11. 7) Göteborgs univ/arbetsgivarverket AD 2002:90 o 2007:67, JO har valt att inte angripa de personalbrev som landstinget gm ombud ingivit i domstol som myndighetsbeslut med rättsverkan mot enskild annan anställd. JO motiverar inte sina beslut. Polis och åklagare har valt att inte ingripa mot mened dokumenterad i domar och inspelning. Med motiveringen att mened inte har gått att styrka eller att upprättade urkunder om uppsägning/avsked gäller som myndighetsutövningbeslut och kommunbeslut. I den gällande rättsordningen kan ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild, t ex uppsägning av anställningsavtal, initieras och beredas av tjänstemän. Beslut om myndighetsutövning mot enskild ligger under delegationsförbudet i KommL 6:34. Behandling av ett personalärende i styrelsen sker utan kostnad för berörd anställd. Förslag till beslut ska anmälas till styrelsen för att den ska kunna avgöra om förslaget är grundat på lag. Sådant kommunbeslut på protokollfört sammanträde kan angripas i Förvaltningsdomstol. Uppsägning utan grund, som i mina uppräknade fall, är vårdslös myndighetsutövning, se framlidne B Wennergrens Offentlig förvaltning i arbete s 27 Norstedts 2000. Ingivna krav till styrelser om att den på rättelseplikten i FörvL 26-28 själv ska de rätta fel, som dess personal har begått, avvisas eller möts med tystnad. Uppmaningar om att på BrB 15:9 meddela domstolarna att domarna ovan bygger på mened och ska undanröjas besvaras ej. I den nya rättsordningen föreger enskilda anställda behörighet att företräda styrelsen/arbetsgivaren och själva besluta om myndighetsutövning mot andra anställda. Brev på myndighetens papper gäller ej som kommunbeslut och kan inte överklagas till förvaltningsdomstol. Den som vill angripa "vykort" från tjänstemän, presenterade som urkund/myndighetsbeslut, tvingas vända sig till facket o/e till domstol och driva process på LAS och lag om rättegång i arbetstvister. 1) I Östgötalandstinget finns inalles 7 ogiltiga domar varav två AD-domar 2000:53 o 2003:5. AD dömde 24 maj 2000 landstinget att betala 1,2 mkr i skadestånd för personalens brott mot avtal om anställning. Skadeståndet bokfördes falskeligen som arvode till Lena Grip som hyrläkare och konterades sedan om som grundlön till Lena Grip. Beslut om anställning i landstinget saknas. Landstingspersonal har använt AD 2003:5 för att kräva 72 tkr för sina ombudskostnader. Det finns inget kommunbeslut i ärendet som kan prövas i domstol, som landstinget kan försvara i TR/AD. Det finns inga styrelsebeslut om att driva process eller anlita ombud för sådan process, se bil 1 A o B. 2) I Norrbottenslandstinget har den enskildes rätt att driva mål i domstol på
arbetstvistlagen stått modell för en ny rättsordning. En tjänsteman, i Norrbotten landstingsdirektören, skrev 22 feb 2006 tillsammans med en privatperson med ogiltig fullmakt ett eget beslut om uppsägning/avsked, beslutade om att driva process, utsåg ombud, utfärdade falsk fullmakt, ingav svaromål gm ombud i styrelsens namn, deltog gm ombud i huvudförhandling och beslutade om utbetalning av skadestånd 2006 och om att kräva 80 tkr i ersättning för eget ombud 2010. Inga av de handlingar som ombudet för Norrbottens landstinget ingivit i mål T 545-06 har anmälts till styrelsen för beslut. Handlingar i mål T 3522-09 har vare sig anmälts till styrelsen för beslut eller diarieförts. Ansvarig tjänsteman, landstingsdirektör Elisabeth Holmgren, avled 2011. Ansvaret för att städa upp efter henne - rätta fel och undanröja rättsfel - ligger på styrelsen och på hennes efterträdare LD Mats Brännström. Han viftar bara med den falska domen från Luleå tingsrätt 14 dec 2010. Styrelsen vägrar att ta upp ärendet på sin dagordning för beslut, se bil 3. 3) I Ängelholms kommun använde tre tjänstemän ett mer avancerat upplägg 2004-2005. Med hjälp från två jurister från Kommunförbundet/SKL. Först stängde de av och sedan sa de upp fastighetstekniker Stig Andersson på grunden stölder. "Stölden" visade sig vara ett fel i bokföringen; 12 par arbetshandskar hade bokförts som 120 par. När Stig Andersson gick till tingsrätten medgav kommunen gm ombud/skl hans talan och betalade skadestånd på 75 tkr och ombudskostnader i målet. Skadeståndet bokfördes som arvode i slutlön. Anställningen upphörde 7 dec 2004. På uppgifter om återanställning med arbetsskyldighet från två av de tre uppsägarna 2004 beslutade KS pu 2 maj 2005 om en ny uppsägning utan uppsägningstid/avsked på grunden arbetsvägran. Helsingborgs tingsrätt godkände avskedet på muntlig bevisning med uppgift om fortsatt anställning/arbetsplikt på uppsägningsgrunden arbetsvägran i dom T 4771-05. Kommunens ombudskostnader till SKL-jurist på 150 tkr skulle betalas av Stig Andersson. På TR-domen begärde en tjänsteman på kommunen utan egen behörighet utmätning av Stig Anderssons bankmedel. KS beslutade i efterhand om att ge tjänstemannen fullmakt. Det var inget beslut om ratihabition. Stig Andersson betalade pengarna. Kommunbeslut om uppsägning 2004 saknas och om att gå i domstol 2004. Det finns inget KS-beslut om att undanröja uppsägningen 2004. Det finns inget beslut om återanställning efter 7 dec 2004 avslutad anställning. TR-domen är ogiltig. Styreslebeslut om att gå i domstol saknas, bil 4. 4) Härnösands kommun: Inger Pripp tjänsteman på utbildningsförvaltningen skrev ett brev till läraren Eva Jorendal om att hon hade bestämt sig för att säga upp hennes anställningsavtal med kommunen på personliga skäl. Inger Pripp har själv avslutat sin anställning i kommunen. År 2007 saknade hon egen behörighet att säga upp annan anställd. Brevet var utformat som ett kommunbeslut. När Eva Jorendals fack LR vägrade företräda henne tog hon in egen advokat och stämde till Ångermanlands tingsrätt i mål T 2941-07. Kommunen gm ombud/skl medgav hennes talan och målet avslutades med dom. Inger Pripp skriver då ett nytt brev om att hon bestämt sig för att upplösa kommunens anställningsavtal med Eva Jorendal. Brevet var utformat som ett kommunbeslut om utköp mot 32 månadslöner. Lagstöd för "beslutet" angavs till LAS 39. I lag föreskriven besvärshänvisning saknas. Det finns inga kommunbeslut in styrelsen om uppsägning, om att försvara kommunbeslut i domstol, om att upphandla ombud, om att utfärda fullmakt för ombud, om att inge svaromål/yttrande till tingsrätten eller beslut om att kvälja dom med hänvisning till LAS 39, om att kommunen ska betala ombudskostnader eller om att betala nytt "skadestånd" med 32 mån löner. Målet ska avgöras med tredskodom, se bil 5.
5) Landstinget Gävleborg En läkare dr John Mälstam skrev i sept 2010 att överläkare Anders Mansten hade en tidsbegränsad anställning och att denna skulle upphöra 30 okt 2010. John Mälstam hade fått fel information från personalavdelningen. Anställningsfomen var/är tv anställning. Anders Mansten tillträdde 1 dec 2008 en ledig tjänst som narkosöverläkare på landstingets sjukhus i Bollnäs. Ett första avtal om tidsbegränsad anställning löpte ut 31 maj 2009. Från 1 juni 2009 arbetade Mansten utan avtal om tidsbegränsning, dvs under grundformen för anställningsavtal - att gälla tills vidare, se LAS 4. Mansten fortsatte att arbeta under nov 2010. När lönen inte kom frågade han efter den. Han fick då besked från lönekontoret att den hade gått till Åsas Bemanning, efter det att företaget upprättat två fakturor för arbete utfört i landstinget av Mansten på uppdrag av Åsas Bem under nov 2010. För att få ut sin lön från landstinget vände sig Mansten till Gävle tingsrätt. Landstinget gm ombud vitsordade att Mansten under nov 2010 hade arbetat i Bollnäs som överläkare i landstinget. Men man sa att man hade trott att Mansten lämnat sin överläkartjänst 30 okt 2010, och därefter övergått till att arbeta som hyrläkare på samma tjänst och på samma schema som i tidigare 23 månader. Mansten hördes under sanningsförsäkran om att han inte hade något avtal eller uppdrag för Åsas Bem. Tingsrätten avvisade käromålet med lönekrav mot landstinget på grunden utfört arbete och dömde var part att ta sina kostnader. Mansten överklagade hela domen till AD och nekades prövningstillstånd. Landstinget genom ombud överklagade den del i domen som rörde kostnadsfördelning och yrkade på att Mansten skulle ersätta landstinget. AD beslutade enligt landstingets gm ombud yrkande och dömde Mansten till att betala 80 tkr till landstinget. Det finns inget myndighetsbeslut om att avtalet med Mansten skulle upphöra eller uppdrag till dr John Mälstam om att han skulle skriva besked om att tidsbegränsad anställning inte skulle förlängas. Det finns inget styrelsebeslut om att gå i domstol på sådant besked. Tjänstemän i landstinget har använt TR-domen 20 feb 2010 till att innehålla lön under tv anställning för Mansten fr o m nov 2010 samt åsamka honom kostnader för eget och landstingets ombud. Landstingets personal och ombud har också med domen som grund bestämt sig för att inte kräva tillbaka de pengar som gått till Åsas Bem. Åsas Bem har inte gjort något försök att betala lön till Mansten. Då Mansten inte har något avtal med eller uppdrag för Åsas Bem kan han inte kräva företaget på de pengar som de har fakturerat landstinget för arbete utfört av honom. Om vi bara räknar det arbete som Mansten utförde under nov 2010 har han istället för lön på 70 tkr blivit av med denna lön och skyldig landstinget 80 tkr. Och som vanligt finns inget kommunbeslut som kan prövas i domstol. Inget styrelsebeslut om att landstinget ska föra talan för beslutet i domstol. Inget beslut om att anlita ombud, utfärda fullmakt, godkänna partsutsaga eller protokoll som visar att styrelsen tagit del av domen. Och inget avtal mellan Ander Mansten och Åsas Bemanning som gör att landstinget ska betala hennes faktura för arbete utfört av Mansten. LD Svante Lönnbark har bekräfatat att beslut om att landsdtingt ska gå i domstol saknas.dom i målet ska vara tredskodom, bil 6. 6) Personal vid Göteborgs univ har i samverkan med Arbetsgivarverket drivit fram två AD-domar. En som efter att Läkarförbundet stämt gick direkt till AD med dom 2002 nr 90. Och en som gick via Göteborgs tingsrätt till AD med dom 2007 nr 67. Domarna har använts för att i efterhand hävda att det finns ett arbetsrättsligt avtal mellan universitetet och prof Lars Hamberger som motivering för vidtaget löneavdrag på 4 mkr och rätt att innehålla lön i 5 år. Lars Hamberger var anställd av regeringen med lönegaranti på fullmakt från 1983.
Rektor har också krävt ersättning för kostnader för ett ombud från Arbetsgivarverket i återkallat mål i Göteborgs tingsrätt och utan dom via Kfm begärt utmätning 102 tkr av professorns bankmedel. Tingsrätten godkände kravet på att Hamberger skulle betala statens ombudskostnader. Styrelsen vägrar att ta upp frågan för beslut. Det finns inget styrelsebeslut om att vidta åtgärden löneavdrag eller försvara detta icke-beslut i domstol. Lars Hamberger var fram till sin pensionering maj 2006 oavsättlig med lönegaranti. HD nekade prövningstillstånd. Förre regeringsrådet Bertil Wennergren påtalade domvillan i DN 2002. Göteborgs univ och tingsrätt sätter en arbetsrättslig dom framför grundlagen, bil 6. Exempel på utebliven handläggning i Norrbottens landsting Utan beslut i styrelsen om avsked, process, ombud, fullmakt, ogiltigförklaring, svaromål och undanröjande av ogiltigt avskedsbeslut är följande dokument ogiltiga och utgör falska urkunder. 1) varsel om att inleda uppsägning/avsked 15 feb 2006, 2) beslut om avstängning med lön 15 feb 2006, 3) fullmakt 22 feb 2006 från Elisabeth Holmgren till Gunnar Bergström, 4) grunder i avsked 22 feb 2006 upprättad av Gunnar Bergström med E Holmgren, 5) rättegångsfullmakt 30 mars 2006 från E Holmgren till G Bergström, utan förlikningsrätt, 6) svaromål 6 april 2006 fr G Bergström till Luleå tingsrätt, ogiltigförklaring o skadeståndskyldighet, 7) G Bergströms förslag till förlikningsavtal 19 maj 2006 8) rättegångsfullmakt från E Holmgren för Elmzells Adv byrå sept 2009 9) svaromål ingivet av Annika Elmér 15 sept 2009 10) skriftlig bevisning/förslag till förlikningsavtal 19 maj 2006 11) muntlig bevisning om avskedsbeslut 22 feb 2006 12) närvaro på ogiltig fullmakt i huvudförhandling i Luleå tingsrätt 30 nov 2010 13) TR-dom 14 dec 2010 i mål T 3522-09. Det finns inget styrelseprotokoll som visar att landstinget beslutat i saken, om att föra talan i svaromål för eget beslut i mål i domstol eller om att uppdra åt myndighetens firmatecknare att utfärda fullmakt för ombud. Slutsats Landstinget/kommunen/staten har i samtliga fall avstått sin rätt att yttra sig i målet, medge käromål och uteblivit från huvudförhandling i målet. Därmed finns underlag för tredskodom i parts utevaro och tingsrätterna i Linköping, Luleå, Helsingborg, Ångermanland, Gävle, Göteborg ska bifalla käromål med kommunen/landstinget/staten som tappande. Arne Grip fd univ lektor, rättssociolog ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- Arne Grip KISA 2014-01-21 Bil 1 A Landstinget Östergötland Revision Partigrupper Här fattas inga beslut Styrelsen får själv eller genom ombud föra landstingets talan i alla mål och ärenden om inte någon annan ska göra det, KommL 6:6.
Behörig chef på Åleryds Vc inledde 1996 en rekrytering av Lena Grip till tjänst som distriktsläkare på Åleryd. Det finns ännu inget beslut om anställning. Däremot finns fram till idag 7 domar där LiÖ gm ombud har fört talan i mål i domstol mot Lena Grip 1997-2002. Domarna har producerats av TR, AD, TR, AD, Länsrätt, TR, AD. För att landstinget ska gå i domstol måste det finnas ett kommunbeslut i sakfrågan - rätt till beslut om anställning på tjänst i LiÖ eller ingen sådan rätt. Det finns ännu inget kommunbeslut om anställning som kan prövas i domstol, inga styrelsebeslut om att föra talan i domstol, om att anlita ombud, om att utfärda fullmakt för ombud att föra LiÖ talan i mål i domstol, om uppdrag till styrelseordf/ld att teckna landstingets firma på rättegångsfullmakt för ombud, om svaromål/ partsutsaga, om att kalla vittnen för att styrka styrelsens inställning i målet, om att följa/kvälja avkunnade domar. 7 domar har sett dagens ljus, alla utan de styrelsebeslut som Kommunallagen kräver. Det betyder att domarna är ogiltiga, sk nulliteter. Landstinget erbjöd Lena Grip 9 jan 1996 en tjänst som distr läkare på Åleryds Vc. Lena Grip tackade ja skriftligt 10 jan 1996. Det betyder att Avtalslagens villkor - anbud och ren accept - är uppfyllda. I en av de 7 ogiltiga domarna står att det förhåller sig så. Det finns sedan 10 jan 1996 ett avtal om anställning på Åleryds Vc, som landstinget ännu inte har bekräftat med beslut om anställning. Tid för att ingå avtal? 24 h. Tid för att bekräfta ingånget avtal med beslut om anställning? Beslutet har beretts i domstolar i 18 år, men än finns inget förslag till beslut. Det går inte heller att få besked om vem/vilken instans som ska/kan besluta om anställning. Beslut om anställning på ledig tjänst får tas av Vc-chef. Åleryds Vc stängde 31 mars 2001. Det betyder att det idsg inte finns någon behörig chef som kan besluta om anställning på avtalad tjänst på Åleryd. Styrelsens uppgifter verkar kunna outsourcas till tjänstemän, ombud och domstolar utan att styrelsen ens blivit tillfrågad. Vem/vilka har i 18 år drivit detta ärende i 7 domstolar? Varför har styrelse och revisorer inte reagerat? Varför tiger media? Är det ett försök att införa en ny rättsordning? Det finns hittills bara två dokument med rättskraft. LiÖ erbjudande 9 jan 1996 och Lena Grips accept 10 jan 1996. När ska landstinget besluta om anställning på det avtal om anställning fr o m 10 jan 1996 som dessa två papper bildar? Arne Grip ----------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- Arne Grip KISA Obesv skriv 2014-02-09 Bil 1 B Landstinget Östergötland Registrator Begäran om styrelsebeslut om att föra landstingets talan i mål i tingsrätt, AD och Länsrätt Landstinget Östergötland har fört talan i tvist med Lena Grip i Linköpings tingsrätt 3 ggr, Arbetsdomstolen 4 ggr, Länsrätt/Förvaltningsrätt och Jämo. Målen gällde hennes krav på att landstinget ska bekräfta avtal om anställning fr o m 10 jan 1996 med beslut om anställning på avtalad tjänst i LiÖ. Grund för hennes talan är avtal om anställning ingånget genom LiÖ erbjudande om tjänst 9 jan
1996 och Lena Grips accept 10 jan 1996. Båda skriftliga. LiÖ har därtill fört talan mot Lena Grips och Läkarföreningens krav på anställningsbeslut med anställningsbevis hos Arbetsmiljöverket, JO, Datainspektionen. LiÖ har 18 aug/24 okt 2000 besvarat Östergötlands Läkarförenings förhandlingsbegäran 21 juni 2000 och genomfört tvisteförhandling. I dec 2000 upprättade Gunnar Larsson ett protokoll från tvisteförhandling med Östergötlands Läkarförbund. Det finns ingen sådan organisation. LiÖ har därför inte kunnat teckna kollektivavtal med Östergötlands Läkarförbund. Rättsfakta i protokoll Styrelsen företräder landstinget som arbetsgivare och part i kollektivavtal och anställningsavtal. Styrelsen ska själv eller genom ombud föra landstingets talan i alla mål och ärenden, om inte annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige, KommL 6:6. Jag önskar kopior på protokoll med styrelsebeslut från 1997-2002 om att föra landstingets talan i mål i Linköpings tingsrätt, AD och Länsrätt. Samt styrelsebeslut om att överklaga tre TR-domar till AD. Styrelsebeslut om uppdrag till Gunnar Larsson, Mikael Borin, Willy Joelsson att genomföra tvisteförhandling mot Östergötlands Läkarförbund.om tolkningen av AD 2000:53 - att den inte gav rätt till anställning. Och beslut om att driva den fejkade förhandlingen vidare till Linköpings tingsrätt och AD. Samt beslut om att i styrelsens namn i AD driva kravet på att Lena Grip ska ersätta landstinget med 72 000 kr för styrelsens ombud Gunnar Bergström Lf i det mål som ledde fram till AD 2003:5. Om sådana beslut saknas innebär det att landstinget har avstått från sin rätt att föra talan mot käromål i mål i 7 rättegångar. Därmed gäller käromålet. Landstinget ska då besluta om anställning enligt avtal fr o m 10 jan 1996, ersätta Lena Grip för hennes kostnader för ombud och återbetala de ombudskostnader på 72 000 kr till Gunnar Bergström + ränta som Gunnar Larsson i styrelsens namn har krävt, se faktura 11 feb 2003. Begäran 21 juni 2000 om förhandling från Östergötlands Läkarförening kan avvisas. Lena Grip tillhör Kalmar läns läkarförening. Östergötlands Läkarförening företräder inte Lena Grip och saknar mandat att förhandla för henne. Handläggningen av detta ärende visar att domstolarna ska ställa högre krav på ombudens behörighetshandlingar. Man ska inte låta sig nöja med rättegångsfullmakter utan kräva att ombud visar styrelsebeslut i sakfrågan och om att försvara detta beslut genom att föra talan i domstol på KommL 6:6. När styrelsebeslut saknas betyder det att tingsrätten i landstingets utevaro ska avkunna tredskodom. 7 domar, ca 10 myndighetsbeslut och en tvisteförhandling mot obefintlig part kräver en rimlig förklaring. Hur kunde ett enkelt erbjudande om anställning 9 jan 1996 hamna i 7 domstolar? Utan beslut i styrelsen? Aldrig har så många styrelseledamöter velat veta så lite om så mycket i 18 år. Arne Grip ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- Arne Grip Hylta 590 39 KISA Obesv skrivelse 2014-01-07 ej bil Bil 2
Norrbottens landsting Styrelsen/Registrator Revisionen Partigrupper Begäran om kommunbeslut om avsked 22 feb 2006 och om att driva process mot Anders Mansten Landstingsstyrelsen företräder NLL som arbetsgivare och part i kollektivavtal och anställningsavtal. Styrelsen ska själv eller genom ombud föra landstingets talan i alla mål och ärenden, om inte annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige, KommL 6:6. Myndighetsutövningsbeslut om uppsägning av anställningsavtal på personliga skäl utan uppsägningstid/ avsked är förbehållna styrelsen. Uppsägningsbeslut utan laga grund är vårdslös myndighetsutövning. Beslut om uppsägning av anställningsavtal leder ofta till tvisteförhandling och process. Kommunbeslut ska grundas på lag och gå att pröva rättsligt på kommunbesvär i förvaltningsdomstol. Eller, efter begäran om ogiltigförklaring, i tingsrätt o/e AD. Om en ärendeberedning visar att laga grund föreligger får styrelsen besluta om att varsla/säga upp anställningsavtal med enskild anställd på personliga skäl utan uppsägningstid/avsked. Uppsägningsbeslut ligger under den primära förhandlingsskyldigheten i MBL 11. Om den som ska sägas upp är medlem i fack som har kollektivavtal med NLL och de motsätter sig beslutet ska tvisteförhandling genomföras. Vid oenighet i lokal och central förhandling kan tvisten slitas i AD. Frågan om vem som kan företräda styrelsen som arbetsgivare i förhandling med kollektivavtalsbärande part vill ingen svara på. Om facket väljer att inte biträda sin medlem kan den enskilde själv påkalla tvisteförhandling genom stt begära att tingsrätt förklarar beslutet ogiltigt, LAS 34. Enligt dom i Luleå tingsrätt 14 dec 2010 har NLL 22 feb 2006 beslutat om att säga upp anställningsavtal med dr Anders Mansten på personliga skäl utan uppsägningstid. Och efter att Mansten begärt att tingsrätten skulle förklara avskedet ogiltigt ingått förlikning med Mansten om skadestånd, utlagt som lön i 40 mån utan arbetsskyldighet. Avslag på anmälan om återgång i arbete på tjänst? Innan de 40 månader med lön utan arbetsuppgifter hade löpt ut anmälde Mansten i maj 2009 att han från 22 juni 2009 skulle återgå till att arbeta på sin tjänst. En tjänsteman, E Holmgren, skriver till Mansten att hans anställning hade upphört 22 feb 2006 och att han inte skulle få mer lön. Mansten stämde NLL en andra gång till Luleå tingsrätt. Landstingets talan i mål ska föras av styrelsen eller ombud med fullmakt från styrelsen, KommL 6:6. Enligt NLL reglemente krävs styrelsebeslut i sakfrågan och, om styrelsen beslutar om att försvara myndighetbeslut i domstol, kan man utfärda rättegångsfullmakt att föra talan till egen jurist eller upphandlat juridiskt biträde. Beslut om att gm ombud försvara styrelsebeslut i domstol ska följas av uppdrag till styrelseordf eller landstingsdirektör att för styrelsen underteckna fullmakt för juridiskt biträde. Av fullmakten ska framgå omfattning och befogenheter för fullmäktigen. Myndighetsutövningsbeslut, om förmån, rättighet och skyldighet, får inte delegeras, se KommL 6:34 pkt 3. Fullmakt till enskild med sådan rätt inskriven är ogiltig. För att undvika missförstånd bör detta framgå av fullmakten, se bif exempel på fullmakt. En kontroll med styrelseprotokoll och diarium visar att frågan om NLL
anställningsavtal med Mansten under åren 1983-2013 bara varit med på styrelsens protokollförda sammanträde med dagordning en enda gång 25 aug 2009. Då som en informationspunkt. Under informationspunkt kan beslut ej fattas. Före detta enda sammanträde i aug 2009 har "landstinget gm ombud" drivit mål T 545-06 i Luleå tingsrätt om avsked 28 feb - 6 april 2006. Efter detta enda styrelsemöte har "landstinget gm ombud" drivit mål T 3522-09 i Luleå tingsrätt avslutad med TR-dom 14 dec 2010. I TR-domen 2010 finns inskrivet uppgifter om ett myndighetsbeslut om avsked 22 feb 2006, som genom avtal mellan NLL och Mansten om förlikning 20 maj 2006, vunnit laga kraft. Tacksam för uppgift om styrelsen sammanträdde 22 feb 2006. Och i så fall om det togs myndighetsutövningsbeslut om att avskeda Mansten. För att, efter Manstens stämning 28 feb 2006 till Luleå tingsrätt, kunna föra tala mot käromålet om ogiltigförklaring av avskedsbeslut i mål T 545-06 krävs att det finns ett avskedsbeslut i styrelsen 22 feb 2006 och efter detta datum en rad beslut: Om att driva rättsprocess. Om att utse och utfärda fullmakt för juridiskt biträde. Om uppdrag till styrelseordf eller LD att teckna NLL firma på rättegångsfullmakt 30 mars 2006 utan rätt att ingå avtal om förlikning (jfr ex nedan). Om att ange myndighetens inställning i målet. Och slutligen att lägga ner försvaret och i svaromål 6 april 2006 medge Manstens talan, förklara avskedet ogiltigt och medge skyldighet att utge skadestånd. Samt att besluta om att betala lön i 40 mån. I TR-dom 2010 står att anställningen upphört genom avsked 22 feb 2006 och i avtal 20 maj 2006. Uppsägning ska vara skriftlig från endera part - styrelse eller Mansten. Avtal gäller inte som uppsägning. Lön får bara betalas till anställd. Genom att betala lön i 40 mån har NLL rättat det ogiltiga avskedet, se även 2/5-regeln i LAS 5. Inga styrelsebeslut! Det har inte gått att få fram styrelsebeslut om avsked 22 feb 2006, om att driva process mot Mansten från 28 feb 2006, om att anlita ombud efter 28 feb 2006, upphandling av ombud, uppdrag till Kent Ögren eller Elisabeth Holmgren att 30 mars 2006 underteckna rättegångsfullmakt för Gunnar Bergström, om att medge Manstens talan före 6 april 2006, om att inge svaromål 6 april 2006 och i detta svaromål förklara avskedet ogiltigt/medge skyldighet stt betala skadestånd till Mansten. Utan beslut i styrelsen om avsked, process, ombud, fullmakt, ogiltigförklaring, svaromål och undanröjande av ogiltigt avskedsbeslut är följande dokument ogiltiga och utgör falska urkunder. 1) varsel om uppsägning/avsked 15 feb 2006, 2) beslut om avstängning med lön 15 feb 2006, 3) fullmakt 22 feb 2006 från Elisabeth Holmgren till Gunnar Bergström, 4) grunder i avsked 22 feb 2006 upprättad av Gunnar Bergström med E Holmgren, 5) rättegångsfullmakt 30 mars 2006 från E Holmgren till G Bergström, utan förlikningsrätt, 6) svaromål 6 april 2006 till Luleå tingsrätt ogiltigförklaring o skadeståndskyldighet, 7) G Bergströms förslag till förlikningsavtal 19 maj 2006 8) TR-dom i mål T 3522-09. Brev från tjänstemän och privatpersoner på NLL brevpapper får inte inges som kommunbeslut med anspråk på att kunna prövas mot lag i domstol. Det är tjänstefel och rättegångsmissbruk. Styrelse måste meddela Luleå tingsrätt att en anställd och en privatperson kapat styrelsens identitet och i dess namn fört två processer i tingsrätten 2006 och igen 2009-2010. Förvaltningslagena rättelseplikt föreskriver att NLL ska rätt egna fel utan att belasta
rättsapparaten. Brottsbalken påbjuder att styrelsen tar initiativ till att undanröjer rättsfel, BrB 15:9. Tjänstemän ska i sitt arbete iakttaga saklighet och opartiskhet, RF 1:9. Gör om och gör rätt! Arne Grip ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------ Stig Andersson HÖGANÄS 2014-03-02 Bil 3 Ängelholms kommun Registrator Begäran om styrelsebeslut om att föra talan i mål T 4771-05 Efter ett brev om uppsägning av anställningsavtal från Björn Pettersson och Hans- Börje Andersson stämde jag kommunen till domstol. Kommunens talan i mål förs av styrelsen, se KommL 6 kap 6. Beslut om uppsägning på personlig skäl med och utan uppsägningstid är förbehållna styrelsen. Myndighetsutövning mot enskild ligger under delegationsförbud i KommL 6 kap 34. Tacksam för kopia på beslut i kommunstyrelsen om att 1 säga upp mitt anställningsavtal med kommunen 4 juni 2004, 2 föra talan i nov 2004 i mål i Helsingborgs tingsrätt, 3 anlita Tomas Björck, TB, från Kommunförbundet som ombud, 4 utfärda rättegångsfullmakt för TB, 5 uppdra åt TB att medge min talan mot uppsägning, 6 erbjuda mig ersättning 75 tkr för att jag skulle återkalla målet från tingsrätten, 7 uppdra åt ombudet TB att teckna kommunens firma på avtal i nov 2004, 8 förneka kommunbeslut om uppsägning 4 juni 2004 med sista anställningsdag 7 dec 2004, 9 inleda en ny uppsägning av anställningsavtal med varsel om avsked i april 2005, 10 uppdra till KS pu att upprätta avskedshandling 2 maj 2005, 11 uppdra till Per Sundelius att tvisteförhandla lokalt för KS mot Kommunal, 12 utfärda fullmakt för SKL att företräda kommunen i central förhandling mot Kommunal, 13 anlita SKLs juristen Göran Söderlöf som ombud i nytt mål i Helsingborgs tingsrätt, 14 uppdra åt firmatecknare att utfärda rättegångsfullmakt för Göran Söderlöf, 15 inge svaromål och yttranden till Helsingborgs tingsrätt i mål T 4771-07, 16 kalla vittnen till huvudförhandling 22-23 jan 2007, 17 uppdra åt ombud och vittnen att vittna falskt om anställning med arbetsskyldighet från 1 april 2005, 18 driva mål i Arbetsdomstolen, AD, 19 anlita Göran Söderlöf som ombud i AD, 20 uppdra åt firmatecknare att utfärda rättegångsfullmakt i AD för Göran Söderlöf, 21 inge osann partsutsaga om anställning med arbetsplikt fr 1 april 2005 i svaromål till AD, 22 med falsk TR-dom som grund kräva ersättning för ombudskostnader i målet 150 tkr, 23 begära att Kronofogden skulle driva in ombudskostnader för Göran Söderlöf SKL, 24 skicka mina pengar till Göran Söderlöf. Av protokoll från KS 11 maj 2005 framgår att kommunen varken har beslutat om att återta kommunbeslut om uppsägning 4 juni 2004 på ogrundade stöldanklagelser eller beslutat om återanställning efter 7 dec 2005. Om kommunbeslut om återanställning saknas innebär det att det 2 maj 2005 inte fanns något anställningsavtal med mig som kommunen kunde säga upp. Kommunbeslut om uppsägning av anställningsavtal saknar därmed grund. Kommunen kan inte besluta om att försvara beslut om uppsägning av ett obefintligt avtal i talan i Helsingborgs tingsrätt i mål T 4771-07.
Kommunen har vilslett domstolen med osann partsutsaga. Man har inte heller efterkommit förelägganden från tingsrätten om att yttra sig i målet. Yttranderätten kan inte återvinnas. Domstolen är skyldig att i parts utevaro meddela tredskodom mot kommunen. Det betyder att mina käromål om att ogiltigförklara uppsägningar 4 juni 2004 och 2 maj 2005 gäller och att kommunen ska reglera sin löneskuld till mig och ersätta mig för de kostnader och skador som kommunens vårdslösa myndighetsutövning har vållat mig. Med vänlig hälsning Stig Andersson med stöd av arbetsmiljökonsult Arne Grip ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------ ----- Original Message ----- From: Eva Jorendal To: Kristina Pettersson ; angermanlands.tingsratt@dom.se Sent: Friday, March 07, 2014 1:20 PM Subject: Obefintligt styrelsebeslut om att föra talan mot min begäran om ogiltigförklaring i mål T 2941-07 Eva Jorendal 2014-03-07 Bil 4 HÄRNÖSAND Härnösands kommun Ångermanlands tingsrätt Obefintligt styrelsebeslut om att föra talan mot min begäran om ogiltigförklaring i mål T 2941-07 Enligt kommunarkivarie Stefan Berggrens skrivelse (bif) finns inget styrelsebeslut om att föra kommunens talan i mål T 2941-07 i tingsrätten. Beslut om att föra talan i mål är förbehållet styrelsen. Ärendet KS 07-117 synes enligt Stefan Berggren ha hanterats på delegation. Som jag skrev i mitt e-brev 2014-03-02 är det styrelsen som ska föra talan i domstol, KommL 6:6. Beslut om att styrelsen ska föra talan i mål T 2941-07 kan inte tas av annan än styrelsen. Jag kan efter Stefan Berggrens utredning konstatera att kommunen inte har beslutat om att försvara uppsägning av anställningsavtal med mig i domstol. Det innebär att kommunen avstått sin rätt att som part i mål T 2941-07 efterkomma tingsrättens föreläggande om att yttra sig i målet. Vid parts utevaro ska domstolen meddela tredskodom. Sådan dom kan inte kväljas på LAS 39. Mitt anställningsavtal med kommunen är opåverkat och jag kvarstår alltså i tjänst. Jag har fått lön i 32 månader för tiden 2009-04-24-2011-12-24. Efter detta datum har kommunen utan stöd i lag eller beslut innehållit min lön och stängt av mig från arbete. Beslut om löneavdrag ska förhandlas med facket inom 10 dagar. Eftersom så ej har skett har min lönefordran förfallit till betalning och rättegångshinder inträtt, MBL 35. Lockout är en olaglig stridsåtgärd och ska avbrytas omedelbart, MBL 41 a. Tacksam för reglering av kommunens löneskuld till mig för tiden 2011-12-25-2014-
03-07 + ränta enligt räntelagen och fortsatt. Om kommunen inte har betalat sociala avgifter för utbetalade 32 månadslöner ska denna underlåtenhet åtgärdas. Jag önskar också uppgift om planerad dag för att häva den olagliga stridsåtgärden lockout så att jag kan återgå i arbete på min tjänst i kommunen. Eva Jorendal ---------- Vidarebefordrat meddelande ---------- Från: Stefan Berggren <stefan.berggren@harnosand.se> Datum: 5 mars 2014 17:24 Ämne: Begäran om styrelsebeslut om att föra talan i mål T 2941-07 Till: eva.jorendal@gmail.com Hej! Du har i ett e-postbrev 2014-03-02 begärt att få kopior av beslut i kommunstyrelsen om att föra talan i mål T 2941-07 med flera beslutshandlingar. Då ärendeakten och protokollen är arkiverade hos oss har jag blivit ombedd att leta efter handlingarna du begärt. Jag har efter genomgång av kommunstyrelsens protokoll 2007-2009 samt ärendeakten KS 07-117 inte kunnat finna några skrivningar om beslut fattade av kommunstyrelsen, varför det inte finns något att lämna ut. Ärendet synes ha hanterats på delegation. Hälsningar, Stefan Berggren Kommunarkivarie Samordnare registratur Kommunledningskontoret Besöksadress: Arkivcentrum Nord Härnösands kommun 871 80 Härnösand Majorsgränd 4 Tel: +46 (0) 611-34 82 51 Härnösand ----------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Anders Mansten NYKÖPING 2014-03-03 Bil 5 Landstinget Gävleborg Registrator Begäran om styrelsebeslut om att landstinget skulle föra talan i mål T 1109-11 Landstinget har i Gävle tingsrätt avvisade min begäran om lön för det arbete jag utförde på tjänst som överläkare på Bollnäs sjukhus under nov 2010. När jag vände mig till Kronofogden möttes de av samma nekande besked. Mitt krav gick därför vidare till Gävle tingsrätt i mål T 1109-11. Landstingets talan i mål förs av styrelsen, se KommL 6 kap 6. Att innehålla lön är en olovlig stridsåtgärd och ska omedelbart avbrytas, MBL 41 a. Beslut om löneavdrag ska förhandlas med facket inom 10 dgr, om så ej sker har lönefordran förfallit till betalning och rättegångshinder inträder, se MBL 35. Beslut om att innehålla lön är myndighetsutövning mot enskild. Sådant beslut ligger under delegationsförbudet i KommL 6 kap 34. Tacksam för kopia på styrelsebeslut om att