Socialnämnden 3 september 2002 Plats och tid för sammanträdet ande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna Tisdag den 3 september 2002 kl 18.30 20.30 Leif Öhman (m), ordförande Agneta Heine-Ivgren (m) Ingemo Silverkrantz (m) Gunnar Lundgren (fp) Michael Saltas (kd) Anne-Marie Karlsson (c) Mauritz Lindroth (s) Ulf Lundström (s) Milot Sköld (s), ersättare för Christine Nerelius (v) Gillis Weingarth (m), ersättare Arne Karlsson (m), ersättare Nils Gunnar Gyhlenius (m), ersättare Tore Hjerpe (fp), ersättare Margoth Hällqvist (kd), ersättare Bo Weiåker, socialchef Dick Andersson, enhetschef Agneta Sandström, ekonom Ulla-Britt Ahlin, utredare Mauritz Lindroth Socialkontoret, Tuna torg 15, Vallentuna Sekreterare Dick Andersson Paragrafer 64-80 Ordförande Leif Öhman Justerande Mauritz Lindroth BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Socialnämnden Sammanträdesdatum 3 september 2002 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Socialkontoret, Tuna torg 15, Vallentuna Underskrift 1 (26)
Innehållsförteckning: Socialnämndens delårsrapport 2002 med årsprognos...3 Verksamhetsplan 2003-2005...4 Kundval inom äldreomsorgen...5 Ny resursfördelningsmodell inom öppen hemvård...9 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg...13 Yttrande till kommunstyrelsen om utbyggnad av Korallen...15 Ombyggnad av ett av husen i f d Kvarnbackens gruppbostad...16 Begäran från Länsstyrelsen om yttrande över Kvarnbackens nedläggning år 2001...17 Kommunal arbetsmarknadsersättning KAM...18 Ändring av delegationsordning vuxenenheten...19 Ansökan om tillstånd enligt 7kap 5 alkohollagen för servering av alkoholdrycker vid Sunnanskogs kursgård...20 Ansökan från Oyanis Pub och Restaurang om tillstånd enl 7 kap 5 alkohollagen för servering av alkoholdrycker vid Pizzeria Hawaii...21 Särskilda föreskrifter enl 7 kap 5 alkohollagen för Restaurang Terrassen...22 Samarbetsavtal/fullmakt för Södertälje kommun att samordna upphandlingar inom LSSområdet...23 Ansökan om tillstånd att driva verksamhet enligt 23 LSS - lag om stöd och service till vissa funktionshindrade...24 Upphandling av tolkförmedling...25 Sid 2 (26)
Socialnämndens delårsrapport 2002 med årsprognos SN 64 Dnr 2002.127 042 1. Socialnämnden godkänner delårsrapporten 2002 med årsprognos samt beslutar överlämna den ekonomiska redovisningen till kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om tilläggsanslag för verksamheten under 2002 med 12 mkr, vilket motsvarar differensen mellan budget 2002 och prognosticerad årskostnad och har uppkommit på grund av kraftiga volymökningar. Socialförvaltningen har tagit fram en ekonomisk uppföljning efter första halvåret 2002. Dessutom har utarbetats en årsprognos. Rapporten har överlämnats till kommunstyrelsen i en förkortad version. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 40 föreslagit att socialnämnden godkänner delårsrapporten 2002. Handlingar i ärendet VASARU-rapport 2002-07-15. 3 (26)
Verksamhetsplan 2003-2005 SN 65 Dnr 2002.128 012 Bordlägga ärendet. Utifrån det av fullmäktige fastställda PLU 2003-2005 med övergripande mål, uppdrag mål för socialnämnden, driftramar och investeringsplan har socialförvaltningen utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för planeringsperioden 2003-2005. s tidigare behandling Arbetsutskottet föreslog 2002-08-20 41 att 1. Socialnämnden beslutar anta förslaget till verksamhetsplan 2003-2005 samt överlämna planen till kommunstyrelsen. 2. Hemställa hos kommunfullmäktige om utökning av fastställd budgetram för år 2003 med minst 24 mkr. Detta för att skapa en mer realistisk ekonomisk förutsättning för socialnämnden att kunna fullgöra sitt uppdrag enligt upprättad verksamhetsplan i förhållande till den nuvarande ramen 2002 om 214 mkr. Socialnämnden Vid sammanträdet delgavs pensionärsrådets remissvar 2002-08-28 med synpunkter på verksamhetsplanen. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse med förslag till verksamhetsplan 2003-2005. 4 (26)
Kundval inom äldreomsorgen AU 42 SN 66 Dnr 2002.129 730 Kundval med check införs för öppen hemvård och för vårdboende under 2003. Kundval skall vara genomfört i båda vårdformerna senast 2003-09-01. De nuvarande vårdbostäderna som bedrivs på entreprenad åt Vallentuna kommun övergår till beslutad modell för kundval senast när nuvarande entreprenadavtal löper ut eller vid tidigare tidpunkt som socialnämnden och entreprenören kan komma överens om. Företag erbjuds genom ramavtalsupphandling alternativt auktorisation att bedriva verksamhet i en kundvalsmodell inom äldreomsorgen i Vallentuna. Socialförvaltningen ges i uppdrag att under hösten 2002 ta fram förfrågningsunderlag för ramavtalsupphandlingar alternativt krav för auktorisation för öppen hemvård och för vårdboende. Socialförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till resursfördelningsmodell som är anpassad till kundval inom vårdboende. Förslaget skall presenteras för socialnämnden senast i maj 2003. Socialförvaltningen ges i uppdrag att ta fram lämpligt datastöd för resursfördelning inom såväl öppen hemvård som vårdbostäder och överlämna förslaget till socialnämnden. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att Vallentuna kommun skall införa kundval i öppen hemvård och i vårdboende genom auktorisationsmodellen. Socialnämnden föreslås få i uppdrag att inom ramen för Kommunfullmäktiges principbeslut genomföra kundval i Vallentuna. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 42 föreslagit att socialnämnden godkänner delårsrapporten 2002.. Socialnämnden har uppdragit åt socialförvaltningen att utreda införandet av sk. kundval inom äldreomsorgen. Kundval inom öppen hemvård är införd sedan längre tid i flera kommuner i Stockholms län - bl a Täby, Danderyd, och Nacka. Stockholm genomförde det först i provområden och fullt ut fr o m 2002. 5 (26)
Inom särskilt boende infördes kundval i liten skala under 2001 i Nacka, Täby och Danderyd. Någon utvärdering har inte hunnit genomföras. Hur fungerar kundval inom äldreomsorgen? Kundval innebär att den som har behov av äldreomsorg skall ha möjlighet att välja mellan flera utförare. Biståndsprövning enligt socialtjänstlagen Biståndsbeslutet leder till ett beslut som anger vilket behov som behöver åtgärdas Till beslutet är knutet timmar och ett timpris - en check Checken är kopplad till socialnämndens resursfördelningsmodell Den äldre väljer från en lista godkända utförare (kommunala och privata) som biståndsbedömaren presenterar Den äldre överlämnar checken och denne och utföraren kommer överens om hur biståndsbeslutets behov bäst skall tillgodoses inom checkens ram Utföraren ersätts enligt gällande resursfördelningsmodell Om den äldre inte är nöjd kan utförare bytas Kundval förutsätter således att det finns flera verksamheter att välja emellan. Hur införs kundval med mångfald av utförare? De kommuner som infört kundval har valt olika väg att öppna för privata utförare att erbjuda öppen hemvård och/eller vårdbostad. Ramavtal Stockholm och Sundbyberg har valt att genomföra ramavtalsupphandlingar. Länsstyrelsen godkänner företagen och har tillsynsansvar. Ramavtalsupphandling valdes för att inte handla i strid med gällande Lag om offentlig upphandling (LOU). Stockholm gör korta avtal (ettåriga) för att ge möjlighet till kontinuerligt in- och utträde på marknaden och att utveckla resursfördelningsmodellen efterhand som man får ytterligare erfarenhet. Auktorisation Täby, Danderyd, Nacka och nu senast Norrtälje genomför ingen upphandling enligt Lag om offentlig upphandling. Företag verkar om de uppfyller kommunens auktorisations- och kvalitetskrav och godtar kommunens generella pris för alla verksamheter med samma inriktning. De förs upp på lista över företag som de äldre kan välja mellan. Företagens fortlevnad styrs av om de äldre fortsätter att anlita dem. 6 (26)
Auktorisationsmodellen förutsätter att det inte upprättas något ramavtal mellan kommun och företag. Den äldre själv tecknar vårdavtal med det företag de väljer och betalar med sin check. Klagomål och brister blir i första hand en angelägenhet mellan den äldre och dennes närstående (i förekommande fall gode man) och företaget. Auktoriserad verksamhet förutsätter Länsstyrelsens godkännande och tillsyn. Kundval i öppen hemvård Kundval där företag bjuds in att arbeta i kommunens öppna hemvård kan införas under första halvåret 2003. Förslag till ny resursfördelningsmodell från 2003-01-01med tilldelning av exakta timmar i stället för nuvarande schabloniserade sex nivåer gör det möjligt att införa en check som kan delas ut till alternativa utförare. Datorstöd behöver upphandlas. Konsekvenser För den äldre: Den äldre får ökad valfrihet, mera makt och påverkansmöjlighet. Några utförare kan välja att specialisera sig på vissa problemområden vilket kan öka kvaliteten för den äldre. Det blir en säkrare uppföljning då man direkt kan se om de timmar som är beviljade också utförs. Med hårda besparingskrav finns viss tvekan om så alltid är fallet med nuvarande nivåtilldelning. Utförd tid hos varje kund har inte regelmässigt kunnat mätas. Det ställer större krav på de äldre och deras närstående att sätta sig in i vad olika utförare erbjuder och att välja och ev. välja om. För biståndsbedömare: Vårdplanering med många olika utförare kräver mer tid av biståndsbedömare än med få. Timtilldelning kräver mera tid av biståndsbedömare. Ny utredning och beslut måste utfärdas vid betydligt mindre förändringar av kundernas behov än vad som krävs med nuvarande sex omvårdnadsnivåer. Biståndsbedömare blir rådgivare och stödjare till de äldre och närstående som har svårt att välja och att ev. avbryta en kontakt även när det finns brister hos en utförare. Nya verkställighetsbeslut och nya checker skall utfärdas vid byte av utförare. För utförare: Utförarnas vårdpersonal kan få omfattande administration för att redovisa exakt antal utförda timmar. Brister i informationsflödet har visat sig vara ett problem i de kommuner som har kundval i öppen hemvård. Det krävs att kommunen kan finna datastöd som är lätt att 7 (26)
hantera för att registrera "tid hos kund". Det blir tidskrävande och osäkert både för kund, utförare och kommun om alla vårdbiträden skall skriva ner exakt hur många timmar eller minuter de varit hos varje kund. Tiderna skall dessutom sammanställas till månadsrapporter för underlag till resursfördelningen. Idag läggs stor möda ner på att planera restid och schemaläggning i hemvården för att undvika spilltid mellan kunder. Detta har extra betydelse i landsbygd. Vid kundval kan äldre som bor nära varandra välja olika utförare vilket förhindrar samåkning och kort restid. Mindre företag kan å andra sidan eventuellt etablera sig i landsbygden nära kunderna vilket medför korta resor. För kommunens administration: Socialförvaltningens administration ökar ju flera utförare som skall ha tilldelning av resurser. Utförda timmar som varierar månad för månad innebär mycket manuell fakturahantering. För budget: Kundval med checksystem är i sig inte en besparingsmetod. De kommuner som har infört kundval har en äldreomsorg som är dyrare per invånare eller i Nackas fall jämförbar med Vallentunas enligt statistik från SCB: "Vad kostar verksamheten i din kommun. Bokslut 2000. För Vallentunas del kan kundval med check möjligen innebära kostnadsneutralitet gentemot nuvarande system. Kundval i vårdbostäder Kundval i vårdbostäder förutsätter en grundlig utredning om lämplig resursfördelningsmodell. Vallentuna har i praktiken idag anslagsfinansiering både till egenregi och hos de två entreprenörerna i äldreomsorgen. Detta har varit möjligt eftersom det finns en bristsituation. Inga platser står tomma. Extraplatser måste köpas. Om flera aktörer bjuds in är målsättningen att antalet vårdbostäder skall öka så att det blir en reell valmöjlighet för de äldre. Platser betalas olika beroende på vårdtyngd i de kommuner som infört kundval i vårdbostäder medan Vallentunas nuvarande modell innebär att alla platser i en enhet har samma vårddygnskostnad. Stendösvägens planering Under hösten 2003 planeras Stendösvägens vårdboende stå klart. Det finns ännu inget beslut om hur driften av Stendösvägen ska ske entreprenad som i Vårdbo och Stångberga, någon modell för kundval eller egenregi. Ett beslut om när ev kundval till vårdbostäder skall införas i Vallentuna och vilken metod som skall tillämpas - ramavtalsupphandling eller auktorisation - bör fattas i god tid för att inte försvåra planeringen av Stendösvägens öppnande. 8 (26)
Ny resursfördelningsmodell inom öppen hemvård AU 43 SN 67 Dnr 2002.130 730 Resurstilldelning till öppen hemtjänst sker genom timtilldelning från 2003-01-01 i enlighet med tjänsteskrivelse daterad 2002-07-12. Det totala priset per timme till kommunala och privata utförare fastställs i enlighet med tjänsteskrivelse daterad 2002-07-12. Väsbygårdens servicehus omfattas inte av den föreslagna tilldelningen av resurser per utförd timma. Det skall ingå i utredning om ny form av resursfördelning till särskilda boendeformer. I avvaktan därpå bedrivs verksamheten med anslagsfinansiering alt. nuvarande modell. Socialförvaltningen upphandlar lämpligt IT-stöd för att kunna betala utförare utifrån faktiskt antal utförda timmar. Socialnämnden delegerar till socialchefen att besluta om inköp av ITstöd om kostnaden ryms inom anslaget för ospecificerade investeringar. En grupp med representanter för biståndsbedömare, utförare, stab och representant för Kommunal, med enhetschef Viveca Selander som sammankallande har på uppdrag genomfört en utredning för att ta fram en ny resursfördelningsmodell till utförare inom den öppna hemvården. Utredningsgruppen har haft i uppdrag att utforma modellen så att den kan användas för framtida privata utförare inom öppen hemvård. Nuvarande resursfördelningsmodell Nuvarande resursfördelningsmodell bygger på att biståndsbedömare fattar ett beslut om bistånd som beskriver vilket behov som skall avhjälpas. Därefter lämnas uppdraget tillsammans med en ersättning enligt en av sex ersättningsnivåer. Varje nivå innefattar en schablontid och ett timpris. Särskild kompensation utgår i schabloniserad tid eller kostnad för resavstånd, ob-tid, administration. Leasingbilar, nattpersonal och lokaler anslagsfinansieras. Den tid som delas ut är inte direkt kopplad till varje person. Nivåbedömningen gör det möjligt att variera tilldelningen så att budgeten över tid följer den samlade vårdtyngden hos alla kunder. Schablontilldelningen förutsätter stora utförare med många kunder. Variationer upp eller ner i vårdbehov hos enstaka kunder förväntas kunna ta ut varandra inom den totala tilldelningen. 9 (26)
Förslag till ny resursfördelningsmodell För att göra det möjligt för små utförare att åta sig uppdrag inom öppen hemvård krävs en mera exakt resurstilldelning per kund eftersom små enheter inte kan uppnå utjämningseffekter. Med såväl privata som kommunala utförare krävs dessutom ett timpris som innefattar alla kostnader utan att extratilldelning görs för olika behov som t ex leasingbilar och andra investeringar. De kommuner som infört timtilldelning har stött på svårigheter i att göra de kommunala och de privata utförarnas timpris konkurrensneutralt. Nacka har anlitat konsultfirman Cap Gemini Ernst & Young för att analysera denna problematik (Slutrapport 2002-03-11). Med utgångspunkt från nuvarande kostnader i öppen hemtjänst och erfarenhet från ovannämnda utredning föreslås följande timpriser till utförare i öppen hemtjänst. Några tillkommande kostnader ersätts inte. All verksamhet skall rymmas inom timpriset. Ersättning sker efter redovisning av utfört antal timmar. Priserna nedan är i 2003 prisnivå. Timpris Påslag Totalt timpris Vardag dagtid 0 270 Vardag kväll 15.70 286 Veckoslut 39.00 309 Storhelg 78.20 348 För privata utförare görs ett påslag med 10% för att kompensera för att kommunala utförare har momsbefrielse (momskompensation 2.5%) och har t ex löne- och fakturaadministration utan kostnad (kompensation 7.5%). Personalkostnader i öppen hemtjänst har bedömts till 90% av timpriset. I timpriset ryms även ersättning till vikarier under ordinarie personals semester och sjukdom. Timpriset bygger på att andelen arbetad tid som är förlagda hos kund är lägst 65%. Övrig tid är restid, vårdplanering, administration, bomtid när planerat besök ställs in med kort varsel m m. Datastöd för att underlätta informationsöverföring Timtilldelning ger en större säkerhet för den enskilde. Metoden ger dessutom en bättre ekonomisk styrnings- och uppföljningsmöjlighet. För att kunna betala för utförda timmar krävs ett datastöd som gör inrapportering av utdelade timmar säker för kunden och så lite arbetskrävande för vårdpersonalen som möjligt. Det bedöms inte vara en försvarbar lösning att vårdbiträden för hand skall notera närvarotid i minuter och timmar vid varje besök och 10 (26)
sedan sammanställa tiderna månadsvis. Tiden får därefter manuellt matas in i kommunens debiteringssystem. Nacka kommun har i en slutrapport från Cap Gemini Ernst och Young 2002-03-11 redovisat Kartläggning av processer och informationsflöden inom äldreomsorgen i Nacka kommun som bl a styrker att avsaknad av gemensamt datastöd innebär att informationsflödet blir omständligt, tidskrävande och innebär stor risk för kvalitetsbrister. Några kommuner med timtilldelning har på grund av att de saknar datastöd valt att fortsätta ge ersättning i enlighet med beslutade timmar och inte efter vad som utförts. Detta ger inte den ökade ekonomiska uppföljningsmöjlighet och säkerhet för kunden som är en av vinsterna med övergång till renodlad timtilldelning. Innan timtilldelning genomförs bör upphandling av datastöd genomföras. Socialförvaltningen har undersökt vilka lösningar som finns på marknaden för att notera tid hos kund med datastöd t ex genom mobiltelefon, nuvarande larmsystem, sk smart-card, streckkodsavläsare m m. Systemet måste kunna användas av både kommunala och privata utförare. Konsekvenser Timtilldelning kräver en större arbetsinsats än nivåtilldelning av biståndsbedömare. Även vid mindre behovsförändringar måste ny utredning göras och nytt beslut om timantal fattas. Till varje beslut hör enligt socialtjänstlagen skriftlig information till kund med besvärshänvisning dessutom krävs en skriftlig beställning till utförare och vid ev. kundval en check. Behovsbedömarna får en ytterligare möjlighet att följa upp att beslutade insatser utförs genom att de kontinuerligt kan följa utförd tid hos varje kund. Det blir mer tidskrävande arbete för ekonomipersonal på socialförvaltningen med timtilldelning än med nivåtilldelning. Antalet timmar per kund måste kontrolleras och rapporteras varje månad. Vid nivåtilldelning har endast avvikelserapporterting krävts. Samma belopp har gått ut till utförare så länge omvårdnadsnivån är oförändrad. Om man inte har ett enkelt och tydligt system för rapportering av tid hos kund skapar det osäkerhet hos de äldre och deras anhöriga. Det kan leda till tidskrävande utredningar både hos utförare och beställare om beviljad tid getts ut eller ej. Det är svårt att avgöra om timtilldelning för utförd tid medför någon besparing för socialnämnden. Hur effektivt tiden nyttjats och andelen tid som förlagts hos kund har vid en särskild utredning undersöks i anslutning till utredningen under augusti och september 2001. Den genomfördes av Kvalitid AB. Undersökningen visade att det finns 11 (26)
brister i effektivitet och andelen tid hos kund bör öka om betalning sker efter utförd tid. Timtilldelning kan troligen förväntas ge som bäst kostnadsneutralitet gentemot tidigare resursfördelningsmodell. Väsbygårdens servicehus Med nivåtilldelning av resurser har Väsbygårdens servicehus jämställts med öppen hemvård. Vid övergång till exakt timtilldelning är det inte längre möjligt. Personalen gör ofta och ibland mycket korta besök i servicebostäderna. De kan inte mäta minuter varje gång de går ut och in. Arbetssättet liknar det i vårdbostäder. Väsbygården bör därför lyftas från öppen hemvård till särskilt boende när det gäller resurstilldelning. En utredning skall enligt socialnämndens beslut genomföras för att möjliggöra kundval i vårdbostäder. Det förutsätter grundlig utredning för att komma fram till vilken resurstilldelningsmodell som skall tillämpas i dessa. Väsbygården bör ingå i denna utredning. I avvaktan på ny resursfördelningsmodell föreslås Väsbygården övergångsvis bli budgeterat med en vårddygnsersättning som överensstämmer med tidigare års kostnader alternativt enligt nuvarande modell. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 43 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. 12 (26)
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg SN 68 Dnr 2002.126 706 Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att nya avgifter införs från 2003-01-01 med en nivårelaterad tax. Taxan föreslås omfatta totalt fem omvårdnadsnivåer, förslag till matkostnader m m i enlighet med utredning Avgifter inom äldre och handikappomsorg 2002-07- 12. Avgiften justeras årligen i relation till procentsatserna i Riksdagsbeslutet om maxtaxa. Riksdagsbeslut om maxtaxa inom äldreomsorgen infördes 2002-07- 01. Socialnämnden i Vallentuna tillämpar det nya regelverket vad gäller beräkning av förbehållsbelopp och avgiftsutrymme. På grund av att den övre nivån i Vallentunas taxa, som infördes 2001-09-01, inte överstiger taket för maxtaxan har inga beslut fattats om ändringar i själva taxan under 2002. I utredningen föreslås att Vallentuna inför en nivåtaxa med fem nivåer i stället för sex efter som en av nivåerna knappast alls används. Intäkterna bedöms bli ungefär likvärdiga med dagens. Den enda inkomstgränsen (berättigad till BTP eller ej) tas bort. I det nya sättet att beräkna avgiftsutrymme tas hänsyn till inkomst och BTP-kompensation, om BTP finns kvar som inkomstgräns, skulle finnas med flera gånger i beräkningen. Vallentunas grannkommuner har nivårelaterade taxor utan inkomstgräns ungefär i nivå med den som föreslås i utredningen. Från 2003 införs ersättning till utförare av öppen hemvård med ett timpris per utförd timma. Ersättningen skall vara likvärdig för kommunala och privata utförare. För att kunna införa även en timrelaterad taxa som är säker för kunden krävs ytterligare utredning och utveckling av IT-stödet. Det medföra mycket omfattande administration för vårdpersonal och förvaltning om det inte finns adekvat IT-stöd. Vallentunas grannkommun har ännu inte bedömt det lämpligt att införa timrelaterad taxa. Maxtaxans beräkning av avgiftsutrymmet och rätt för kommunen att reducera avgifter är inte ett försörjningsstöd. Avgifter kan reduceras till noll men därutöver kan ingen reduktion ske. Den som bor i särskilt boende kan behöva ytterligare reduktion för att inte hamna på en minuspost varje månad. Detta beror bl a på att hyresnivån i många vårdbostäder i Vallentuna är hög. Denna speciella reduktion får beslutas utifrån beräkningsgrunderna i övrigt försörjningsstöd. 13 (26)
s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 44 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet Utredning 2002-07-11 Avgifter inom äldre och handikappomsorg. 14 (26)
Yttrande till kommunstyrelsen om utbyggnad av Korallen SN 69 Dnr 2002.125 734 Socialnämnden ställer sig positiv till en framtida utbyggnad av Korallen och avlämnar tjänsteskrivelse daterad 2002-07-10 som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Mauritz Lindroth (s) har motionerat i Kommunfullmäktige om utbyggnad av Korallens vårdboende med 25 platser för att undvika att äldre blir kvar på sjukhus trots att de är av läkare är förklarade medicinskt färdigbehandlade. Kommunen får betala sjukvårdens höga dygnskostnader (2 3000 kr per dygn) efter fem dygn om det inte finns möjlighet att bereda vård i kommunen. I samband med öppnande av Stendösvägens vårdboende hösten 2003 förväntas behovet av vårdbostäder vara tillgodosett för några år. Efter 2005 väntas behov av ytterligare nya vårdplatser bli aktuella. Det finns stora fördelar med en utbyggnad av Korallen eftersom man kan göra samordningsvinster vad gäller perssonal. Läget i nära anslutning till primärvården är av värde. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 45 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. 15 (26)
Ombyggnad av ett av husen i f d Kvarnbackens gruppbostad SN 70 Dnr 2002. 124 724 Socialnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att projektera ombyggnad från tre till fem lägenheter i av ett husen i f d Kvarnbackens gruppbostad under hösten 2002. Ombyggnation planeras under 2003. Ombyggnaden finns upptagen i socialnämndens investeringsbudget med 650 tkr. I uppräkning till prisläge 2002 beräknas kostnaden bli 730 tk. År 2000 gjordes ett ombyggnadsförslag där Kvarnbackens hus kunde byggas om så att antalet kunde ökas från tre tre till fem. Det planerades för unga vuxna som har behov av gruppbostad enligt LSS och som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet. Socialnämnden godkände ritningsförslaget och kostnaden 650 tkr. När ett erbjudande att flytta kunde erbjudas visade det sig att familjerna önskade skjuta fram flytten från föräldrahemmet något. Ombyggnationen lades på is och huset har använts som ungdomsboende med korttidskontrakt under mellanperioden. Nu finns flera beslut om guppbostad som inte kunnat förverkligas och ytterligare andra har anmält behov. Ett ombyggt hus kan fyllas 2003. ade insatser måste verkställas. Länsstyrelsen har särskilt uppföljningsnasvar för detta och kan utdöma vite om så inte sker efter domstolsutslag. Gruppbostad för de ungdomar som beviljs insatsen måste tillgodoses på något annat sätt om inte Kvarbacken kan erbjudas. Erfarenhetsmässigt är enstaka platser som kan köpas utanför kommunen dyra. 16 (26)
Begäran från Länsstyrelsen om yttrande över Kvarnbackens nedläggning år 2001 SN 71 Dnr 2001.138 724 Tjänsteskrivelsen daterad 2002-06-27 överlämnas som Socialnämndens yttrande till Länsstyrelsen. Kvarnbackens gruppbostad lades i malpåse 2001. Där fanns två boende. Båda med behov av hög personaltäthet. Två lägenheter blev plötsligt på lediga i en annan gruppbostad med adekvat bemanning - Uthamra. Några sökande till Kvarnbackans gruppbostad fanns inte och inte heller till Uthamra. Två enkäter med ett års mellanrum hade genomförts. Alla kända vuxna med LSS-insats som bor i föräldrahemmet fick lämna intresseanmälan för att flytta till bostad med särskild service enligt LSS. Ingen var intresserad att flytta. Alla ville avvakta några år. Socialnämnden har aviserats om att det kan bli aktuellt att åter använda ett av husen som gruppbostad 2003. De två boende och deras företrädare accepterade en flytt från Kvarnbacken. De visste sedan något år att Kvarnbackens andra hus användes till annat på grund av bristande efterfrågan. De var nöjda med den erfarna personal och de moderna lägenheter som erbjöds i Uthamra. Flytt och anpassning har gått mycket bra. Kvarnbackens personal kände sedan länge till den bristande efterfrågan. De protesterade dock över nedläggningen när möjlighet att flytta erbjöds de boende. Personalen erbjöds arbete i andra enheter. Några fick möjlighet att följa med de boende till Uthamra. FUB som organisation informerades inte i direkt samband med beslutet om omflyttning. Denna brist har socialförvalningens ledning tagit fasta på. Socialnämndens ordförande, socialchef och utredare för äldre och handikappfrågor inom socialförvaltningens stab träffar representanter för FUB i Södra Roslagen årligen inför arbete med verksamhetsplanen och i övrigt om förändringar planeras. s tidigare behandling Socialnämnden beslutade 2001-07-12 60 att lägga Kvarnbackens gruppbostad i malpåse genom att säga upp de kvarvarande två boendena samt hyra ut lägenheterna temporärt till ungdomar med sociala svårigheter. Arbetsutskottet föreslog 20 augusti 2002 47 att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag 2002-07-09. 17 (26)
Kommunal arbetsmarknadsersättning KAM AU 48 SN 72 Dnr 2002. 123 754 Sex månader efter det att familjens inkomster överstiger gällande riksnorm upphör den kommunala arbetsmarknadsersättningen (KAM). Hösten 1998 introducerades KAM i kommunen och har sedan 2000-09-01 permanentats. Resultaten har varit goda och ca 30 % av deltagarna har kommit vidare ut i arbete eller i studier som de själva finansierat. Till en början med bedrevs arbetet i projektform, ett samverkansprojekt mellan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbetsmarknadsenhet och Socialförvaltningens vuxenenhet där Socialnämnden är huvudman. Personer som uppbär socialbidrag på grund av sysselsättningsproblematik erbjuds praktik/utbildning mot ett något högre ersättning i form av KAM. Tanken är att sökande ej skall bli kvar i ett passivt bidragsberoende utan erhålla ersättning som motsvarar deras arbetsinsats samt att de skulle få hjälp att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Ansvar för praktikplatserna åvilar samhällsbyggnadsnämnden och beslut om KAM åvilar socialnämnden. Under denna tid som KAM varit igång har det dock visat sig att vissa familjer blir kvar inom systemet och ej blivit självförsörjande trots att de kommit igång i heltidsarbete. De ligger över nivån för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd, men under KAM-nivån. Detta innebär att en bortre gräns för att uppbära KAM om familjen hamnar över gränsen för ekonomiskt bistånd behöver sättas för att familjen inte skall bli kvar i beroendet av KAM. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 48 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. 18 (26)
Ändring av delegationsordning vuxenenheten AU 49 SN 73 Dnr 2002.131 002 Socialnämnden beslutar godkänna socialförvaltningens förslag till ändring i delegationsordningen. om försörjningsstöd och bidrag till livsföring i övrigt, SoL 4 kap 1, 3 samt 2 enligt socialnämndens riktlinjer. Delegat: softhandläggare. 1996 infördes SOFT, förenklad socialbidragshantering inom enheten. Detta har inneburit att den ekonomiska hanteringen av en stor del av ärendena har skötts av softhandläggaren och socialsekreteraren har kunnat ägna sig åt de mer komplicerade ärendena. För att ytterligarea frigöra socialsekreterarresurser föreslår socialförvaltningen att softhandläggaren får samma delegation som socialsekreteraren i ärenden som rör ekonomiskt bistånd. Softhandläggaren och socialsekreteraren handlägger ärenden gemensamt. Softhandläggaren tar huvudansvaret för den ekonomiska utredningen och fattar även beslut enligt SoL 4 kap 1,3 samt 2 i enlighet med socialnämndens riktlinjer. Socialsekreteraren ägnar sig åt lösningsinriktat behandlingsarbete med rehabiliterande insatser, nätverksarbete, kontakter med andra myndigheter och förvaltningar för att få den enskilde självförsörjande genom arbete eller i arbetsmarknadsåtgärder eller där detta ej är möjligt initiera medicinsk utredning för sjukbidrag/pension. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 45 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. 19 (26)
Ansökan om tillstånd enligt 7kap 5 alkohollagen för servering av alkoholdrycker vid Sunnanskogs kursgård SN 74 Dnr 2002.086 702 Socialnämnden beviljar med stöd av 7 kap 5 alkohollagen, Sjöfararen HB serveringstillstånd för all slags alkoholdrycker till slutna sällskap vid Sunnanskogs Kursgård, 186 95 Vallentuna, dagligen kl 11.00-01.00. Sjöfararen HB, har genom Martin Imre, Götavägen 21, 191 34 Sollentuna, inkommit med ansökan att erhålla serveringstillstånd vid Sunnanskogs kursgård i Vallentuna. Ansökan avser alla slag av alkoholdrycker till slutna sällskap året runt och dagligen kl 11.00-01.00. Ansökan inkom den 2 april 2002 och har remitterats i vederbörlig ordning. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 50 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2002-07-29 föreligger. 20 (26)
Ansökan från Oyanis Pub och Restaurang om tillstånd enl 7 kap 5 alkohollagen för servering av alkoholdrycker vid Pizzeria Hawaii AU 51 SN 75 Dnr 2110.199 702 Socialnämnden avslår ansökan från Oyanis Pub och Restaurang då sökande inte visat sig uppfylla kraven enligt 7 kap. 7 Alkohollagen (AL). Oyanis Pub och Restaurang har genom Oyanis Artinian, Takpannevägen 49, 186 36 Vallentuna, till socialnämnden inkommit med ansökan att erhålla serveringstillstånd vid Pizzeria Hawaii. Ansökan avser alla slag av alkoholdrycker till allmänheten i restauranglokalen samt på uteserveringen dagligen kl 11.00-01.00 Ansökan inkom den 20 november 2001 och har remitterats i vederbörlig ordning. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 51 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2002-08-07. Besvärshänvisning 21 (26)
Särskilda föreskrifter enl 7 kap 5 alkohollagen för Restaurang Terrassen SN 76 Dnr 2002.134 702 Socialnämnden föreskriver att Andersson & Gidlöf Konsulting AB tills vidare skall anlita två förordnade ordningsvakter vid restaurang Terrassen samtliga fredags- och lördagskvällar samt under veckans övriga kvällar vid musikevenemang etc. Med anledning av inkomna promemorior från Roslagens Polismästardistrikt avseende fylleri och oordning vid Tuna Torg och Terrassen har socialförvaltningen verkställt en utredning. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 52 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2002-08-15. 22 (26)
Samarbetsavtal/fullmakt för Södertälje kommun att samordna upphandlingar inom LSS-området SN 77 Dnr 2002.097 701 1. Socialnämnden beslutar ge Södertälje kommun fullmakt att för Vallentuna kommuns del samordna upphandlingsförfarandet avseende Bostad med särskild service för vuxna, Bostad med särskild service för barn och ungdom samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 2. Uppdra åt socialchefen att teckna samarbetsavtal/fullmakt för Södertälje kommun att genomföra upphandlingen och teckna ramavtal med utsedda utförare. Södertälje kommun har åtagit sig att för ett antal kommuner, bl a Vallentuna, samordna upphandlingen avseende ramavtal för LSSplaceringar. Vid de läkepedagogiska och socialterapeutiska institutionerna huvudsakligen i Järna. För att Södertälje kommun skall kunna fullgöra sitt uppdrag krävs fullmakt från respektive kommun s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 53 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet Samarbetsavtal/fullmakt 2002-2003. 23 (26)
Ansökan om tillstånd att driva verksamhet enligt 23 LSS - lag om stöd och service till vissa funktionshindrade SN 78 Dnr 2002.132 723 Socialnämnden beslutar tillstyrka ansökan om utökat tillstånd för KÅ s Omsorgsverksamhet AB. Länsstyrelsen i Stockholms län har begärt yttrande av nämnden avseende an ansökan från KÅ s Omsorgsverksamhet AB om utökat tillstånd att även omfatta verksamhet enligt 9 punkt 10 LSS daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder för personkretsen enligt 1 1 p LSS i åldersspannet 20-40 år. (Länsstyrelsens beteckning 213-02-42481.) Upptagningsområdet är Stockholms län. Verksamheten skall omfatta fem personer. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 20 augusti 2002 54 föreslagit att socialnämnden beslutar enligt socialförvaltningens förslag. 24 (26)
Upphandling av tolkförmedling SN 79 1. Socialnämnden beslutar ge Stockholms Tolkförmedling AB uppdrag att utföra tolktjänster åt Vallentuna kommun. 2. Socialnämnden uppdrar till ordförande Leif Öhman att teckna ramavtal med Stockholms tolkförmedling AB för genomförande av tolkuppdrag åt Vallentuna kommun Täby kommun har beslutat att från och med den 1 september 2002 avveckla den egna tolkförmedlingen och därmed sagt upp nu gällande avtal med Vallentuna kommun om tolkförmedling. Täby tolkförmedling har bland annat haft kommunerna Danderyd, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Vallentuna och Österåker som kunder. Vallentuna kommun har tillsammans med nämnda kommuner deltagit i en samordnad upphandling, där Täby kommun varit samordnande kommun. Efter utvärdering av inkomna anbud har anbud från Stockholms tolkförmedling bedömts vara det ekonomiskt mest fördelaktiga för uppdrag i berörda kommuner. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteutlåtande 2002-06-13. 2. Ramavtal. 25 (26)
Rapporter och delgivningar SN 80 1. Protokoll 1.1 Socialnämndens socialutskott 2002-08-13 162-180 1.2 Socialnämndens arbetsutskott 2002-08-20 40-53 1.3 Kommunfullmäktige 2002-06-17 44 26 (26)