Lokaleko. Röjning och naturvård ett ansvar!

Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2017 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Röjning och naturvård ett ansvar! Att skogsägare förväntas ta ett stort ansvar för naturvården, är en grundsten i den svenska modellen för naturvård. För detta får ni skogsägare ofta både ris och ros i debatten. Skogspolitiken förväntar sig på samma sätt att du som skogsägare tar ansvar för produktionen och skapar produktiva ungskogar. Men det är ganska tyst i debatten om skogsägarnas ansvar för produktionen, men det betyder inte att det är mindre viktigt! Det finns stora pengar, i närtid, att hämta hem i röjningen av stormungskogen i Kronobergs län. På beståndsnivå finns det många beräkningar som visar att röjning är mycket lönsamt. Det vore intressant att räkna ut hur många hektar röjning utförd 2017 det behövs för att finansiera en sjuksköterska om 30 år. Förmodligen bara några få hektar. Det är nu skjortärmarna behöver kavlas upp för en slutspurt med röjning i stormungskogarna. Till nytta för både samhällsekonomin och dig som skogsägare. Så här ser jag på läget: Röjning är en tjänst skogsägare i första hand beställer. Det är etablerat sedan många år. Bra! Röjningsföretagen har kapacitet och de växer fortsatt (jag har frågat dem). Bra! Virkesköparna har inte fullt upp med vindfällen så de har lovat att vara mera aktiva med röjning (jag har frågat dem och de har lovat). Bra! Stormhyggena inklusive kanträttningar omfattar 90 000 hektar eller 14 procent av skogsmarksarealen i länet. Det är riktigt mycket! Vi bedömer att 20 procent av stormhyggena inte är röjda första gången. Det motsvarar drygt 100 årsarbeten för en proffsröjare. Det är riktigt mycket! Huvuddelen av stormhyggena behöver nu röjas en andra eller tredje gång. Det motsvarar några hundra årsarbeten. Det är riktigt mycket! För framtidens sjuksköterskor förbereder vi nu i samverkan med skogsbruket en tredje omgång personliga brev och skogsträffar om röjning på stormhyggen. Kavla upp ärmarna och beställ röjning för framtida nytta! Skogsägare förväntas ta ansvar för produktionen. Resultatet är viktigt för finansieringen av framtidens sjuksköterskor och tydligt i skogsägarens plånbok, skriver distriktschef Jerker Bergdahl. Foto: Anna Petersson

Röjning, ett måste för produktionen Tallarna som blivit framröjda sträcker sig kraftiga mot skyn. Bredvid växer sämre lottade tallar som står tryckta under det oröjda lövet och de ser erbarmligt ynkliga och små ut. Fördelarna med röjning kan knappast bli tydligare. Annalena Andersson och Kenneth Wigermo, skogskonsulenter på Skogsstyrelsen i Kronoberg, står mitt emellan en oröjd och en röjd del av samma plantering. Det är enkelt att se fördelarna med röjning där det skiljer flera centimeter på grovleken och flera meter på höjden mellan röjd och oröjd del. Det är ofattbart hur fort lövet växer i dessa åldrar, säger Kenneth. Lövet sträcker sig flera meter upp ovanför hans huvud och åldrarna han syftar på är mellan fem och tio år. Vi befinner oss utanför Älmhult där Skogsstyrelsen har visningsytor där man röjt vissa delar och lämnat andra delar oröjda. Det är odiskutabelt redan efter en snabb titt, att röjning är ett måste i Kronobergs län om målet är produktion. Tiden från det att man funderar på att eventuellt röja ett bestånd till att man är sent ute, går väldigt fort. På bara något år smäller det till och röjningsbehovet blir akut, säger Annalena. Det gäller alltså att vara på hugget och inte fundera och vänta. I södra delen av Kronoberg kan lövet växa så mycket som en meter på ett år. Väntar man blir det betydligt jobbigare att genomföra åtgärden och dyrare om man ska leja bort den. Kostnaden kommer alltid att finnas och lägger man den inte i ungskogen, dyker den upp vid första gallringen. Där förvandlas lätt Annalena Andersson och Kenneth Wigermo, skogskonsulenter på Kronobergs distrikt. Samma yta, tall som inte röjts. en åtgärd som skulle gett ett netto, till en mindre lönsam affär när röjningen måste ske här istället. Något som både blir dyrt och får göras i en skog med klena stammar. Det finns inga genvägar för att nå hög produktion i våra planterade ungskogar, utan man måste röja, fortsätter Kenneth. Ungskogarna måste röjas minst två gånger i Kronoberg och allra helst tre gånger. Innan fem meter ska någon åtgärd vara gjord. Vid sju meter ska beståndet vara färdigröjt. Framför allt tallen, som älskar ljus, blir lidande Samma yta, tall som röjs tre gånger. och stannar nästintill helt tillväxt när den inte röjs fram. Ett bra tips är att börja i de bestånd där röjningen görs i tid och lämna de eftersatta bestånden. Börjar man med de eftersatta bestånden hinner de bestånden som skulle kunna röjas i tid växa till sig så även de blir eftersatta. MED RÖJSÅGEN VÄLJER MAN lätt de framtida huvudstammarna. Tillväxten förflyttas från flera små träd till huvudstammen och på så sätt får man bättre ekonomi i framtida gallringar och

slutavverkning. Man väljer också sina huvudstammar istället för att naturen själv ska göra det urvalet. Men tänk på att lämna hänsyn även i produktionsbeståndet. Risken för stormskador minskar då de lämnade träden får chans att utveckla ett bra och stabilt rotsystem. Ligger beståndet i ett område med risk för frost kan man med fördel lämna en skärm, men att lämna beståndet helt oröjt är förkastligt. Annalena och Kenneths röjningstips i korthet: Innan 5 meter ska någon åtgärd vara gjord. Innan 7 meter ska slutröjning skett. Räkna med minst 2 röjningar. 2 meter mellan huvudstammarna efter slutröjning. ATT RÖJA SJÄLV ÄR ROLIGT, men tar tid. Mer tid än man tror. Gör den röjning som är roligt själv, såsom röjning efter väg, hänsyn vid vatten och enkel röjning. Resten av röjningen lejs med fördel bort. Det viktiga är i slutändan att röjningen verkligen blir gjord. Se över röjningsbehovet Röjning är den viktigaste åtgärden och den bästa investering en markägare kan göra menar Anders Henriksson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Kronoberg. Den gröna skogsbruksplanen hjälper dig att få en överblick över fastighetens röjningsbehov och ger en god bild om prioriteringsordning mellan olika bestånds röjningsbehov, säger Anders. Som skogsägare har man en värdefull resurs att förvalta och den gröna skogsbruksplanen är till en stor hjälp i den förvaltningen. Här ges förslag på åtgärder tillsammans med ett tidsspann när åtgärden bör vara utförd. Tidsspannet ger skogsägaren möjlighet att veta i vilken ordning åtgärderna ska ske. En plan är inte en komplett röjningsplanering men ett bra stöd. Det är inte ovanligt att det behövs fler röjningar än vad som föreslås i planen eftersom utvecklingen i ungskogen sker så snabbt. Det är mestadels väldigt självklart i vilka bestånd där röjning krävs och det kan man lätt bedöma genom att bara titta på beståndet och man behöver inte göra några mätningar, säger Anders. MÅNGA TROR ATT de själva kan hinna med all sin röjning, men så är inte alltid fallet. Därmed bör man ta sig en funderare på vilken röjning man ska Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för skötseln på skogsfastigheten. göra själv och vilken röjning man ska leja bort. Där är planens prioriteringstabeller en bra vägledning. Här ser man hur många hektar röjning som föreslås att genomföras per år. Då kan man räkna ut hur många timmar det kommer att ta att genomföra röjningen och kostnaden att leja bort densamma. Anders Henriksson, skogskonsulent på Kronobergs distrikt. EFTER STORMEN GUDRUN finns i Kronobergs län många ytor som inte är röjda i dagsläget, vilket Anders ser som något som kan skapa ett framtida problem. Ett naturligt föryngrat Gudrunhygge som lämnas utan åtgärd kan bli svårt att göra om till ett produktionsbestånd i framtiden. Självklart, betonar Anders, ska inte all skog skötas som produktionsbestånd, men där skogen ska producera, är röjning ett måste. Därmed ger han alla skogsägare en uppmaning i att verkligen sköta sina röjningar och utföra de åtgärder som planläggaren föreslagit.

Röjning en god gärning Röjningen är kanske den mest kreativa delen i skogsbruket. Här kan du likt en konstnär skapa din framtida skogs utseende, egenskaper och ekonomi. Oavsett om målet är jakt, ekonomisk avkastning, skönhet eller biologisk mångfald är det vid röjningen du har störst möjlighet att styra beståndets utveckling. I röjningsfasen skapas den framtida skogen och en bra miljöhänsyn som kan följa med genom hela omloppstiden. De som utför en bra röjning gör skogsbruket, inte minst hänsynsarbetet, mycket enklare för dem som ska gallra, slutavverka och därefter plantera. Röjaren gör ett väldigt tydligt avtryck i historien. Det kan vara svårt att se var den bästa hänsynen ska skapas i ett tätt bestånd om man oförväget kastar sig in med röjsågen. Jobbet blir mer bekymmersfritt om du, innan du hänger på dig sågen, går ett varv i beståndet för att planera. Då är du säker på att du får fram den bästa produktionen och hänsynen vid röjningen, säger Eva Johansson som är skogskonsulent och som jobbar med naturvårdsfrågor i Kronoberg. Snitsla till exempel träd som kan bli bra naturvärdesträd i framtiden, snitsla gränser för kantzoner mot vatten och bryn mot vägar och odlingsmark, fortsätter hon. Sprid inte naturvården för mycket utan koncentrera den så blir den självmarkerande i framtiden. Zoner och grupper bra. Löv efter vägen gör att vägbanan torkar upp fortare på våren och det är bra för naturvåren. VÅRDA HÄNSYNEN som togs vid slutavverkningen genom att till exempel röja bort ung gran som vuxit in i den lövrika kantzonen. Röj bort sly som nu trängs under de lämnade evighetsträden. Vargar, träd som är lite krokiga, fula och risiga, är bra att spara som blivande naturvärdesträd/evighetsträd då de är bra ur naturvårdssynpunkt, men dåliga produktionsträd. Välj gärna träd som står lite oländigt till, till exempel kring ett stenskravel eller i en sluttning. Där är det större chans att de få stå i fred. Då får man mest naturvårdsnytta och mest yta för produktion. En tall som betats kan man också gärna spara eftersom djuren gärna betar på samma träd igen. Det betade trädet kommer inte att kunna konkurrera med framtida produktionsträd. RASE (rönn, asp, sälg och ek) blir allt mer sällsynt i landskapet, säger Eva. Var rädd om de som klarar sig undan viltbetet. De är till stor nytta som både viltfoder och för den biologiska mångfalden. Hon tipsar vidare om den inofficiella regeln att alla trädslag som finns i området innan röjning, ska finnas kvar även efteråt. Gör gärna messtubbar. Kapa decimetergrova björkar så högt som du får med röjsågen. I dessa klena högstubbar är det lätt för småfåglar som tofsmesar och talltitor att hacka fram ett bo. VÄGBANAN TORKAR UPP fortare på våren om man röjer fram lövträd efter vägen Planera hänsynen innan röjningen påbörjas, säger Eva Johansson som jobbar med naturvårdsfrågor i Kronoberg. vilket också blir estetiskt vackert. Om man lämnar helt fritt från träd två meter närmast vägen, underlättar man även för timmerbilar att ta sig fram. Kulturmiljöer och fornlämningar ska röjas fram, men tänk på att de nedröjda stammarna inte ska ligga kvar på lämningen. Om det finns stigar i området så lämna inga nedröjda träd över dem. Men tänk på att inte ta för hårt nära stigen. Blir krontäckningen för liten är det risk för att stigen slyar igen med till exempel hallon och nässlor. Läs om målbilder för god miljöhänsyn och vad du bör tänka på vid röjning: www.skogsstyrelsen.se/malbilder (välj Hänsyn till vatten). Tips när du röjer Variation är alltid bra. Snitsla ut hänsynen innan åtgärd. Lämna ovanliga trädslag. Skapa messtubbar. Löv mot väg är bra för vägbanan. Betade träd betas gärna igen, spar dem. Spar RASE (rönn, asp, sälj, ek). Tänk på fåglarna, om möjligt undvik röjning när de har ungar.

Tips och trixs vid röjning Det finns många saker man bör tänka på när man röjer. Hans Haraldsson, skogskonsulent på Kronobergs distrikt reder ut vad som gäller vid arbete med röjsåg och kommer med några tips. Få skogsägare hinner genomföra all röjning på sin fastighet. Röjning har blivit en beställningsvara idag vilket är mycket bra. Om man utför röjningen själv finns det mycket att vinna, både ekonomiskt och för att få mer glädje i sitt brukande. Om man ska röja själv finns det en del att tänka på. Det finns inget lagkrav på röjsågskort när man röjer på egen fastighet men det finns krav på att anställda ska ha utbildning och rätt kompetens. Man vinner dock på att gå en utbildning där man bland annat lär sig mycket om arbetsteknik, säger Hans. Just kring ämnet arbetsteknik har Hans många bra tips som han gärna delar med sig av. DE FÖRSTA TIPSEN handlar om ovan nämnda röjsele. En sele som passar kroppen och en sele som man lagt tid på att ställa in är A och O vid röjning. Sitter den rätt fördelas vikten från axlarna så att vikt också hamnar på rygg och mage vilket sparar mycket på kroppen. Viktfördelningen mellan kroppens sidor ska även vara så jämn som det möjligt, även om sidan där sågen hänger får ta mer vikt. Bra inställd hamnar sågen också automatiskt i rätt höjd. Rätt höjd på sågen är ungefär 30 centimeter över marken. Det krävs mer kraft och energi att hela tiden lyfta en såg som är för lågt inställd, än den kraft och energi det tar för att föra ner en såg som sitter något högt, tipsar Hans. Lägg mycket tid att prova ut selen och lägg mer vikt på hur selen sitter och passar din kropp, än varumärket. Tänk också på att det inte är något som säger att märket på selen och röjsågen måste vara samma. Hans tre tips vid köp av sele: 1. Breda axelband för att fördela vikten bättre över axlarna. 2. Möjlighet att spänna selen vid midjan. 3. Kvinnor och män har olika ergonomi. Är det en man och en kvinna som ska dela sele, se till att selen verkligen passar er båda. Det kan ibland vara bättre att köpa två selar än en. DET FINNS FLERA SAKER att tänka på för att spara energi när man röjer. Med rätt arbetsteknik arbetar man med hela kroppen och använder höfterna mycket och spar därmed på armarna. Man ska också se till att inte få trädet man fäller på sig utan i en lucka där det inte är i vägen. Orken sparas också på att röja smart och inte satsa energi på sådant som lika gärna kan lämnas. En betad tall eller en buske brakved är exempel på sådant som det blir dubbel vinst med att spara. Man slipper röja ned träden samt att tallen blir foder till älgen och brakveden gör stor nytta för bin och citronfjärilar. Att behöva gå igenom det man röjt ned varje gång man måste tanka är besvärligt och tär på energin. Börja längst in på ytan och lägg upp i slag som tar Man vinner mycket på att gå en kurs i röjsåg, menar Hans Haraldsson, cirka 45 min att röja fram och åter. Det är ungefär så länge som bensinen i tanken räcker och då kommer du automatiskt tillbaka till utgångsplatsen. HANS AVSLUTAR VÅR PRATSTUND med att lyfta fram vikten av att faktiskt röja. Det är då man sätter prägeln på hur det framtida beståndet ska se ut. Därefter betonar Hans vikten av att vårda den investering man gjort vid föryngringen. Vårda den genom att verkligen genomföra de röjningar som behövs. Krav när du röjer: skyddskängor eller skyddsstövlar med sågskydd och stålhätta varselkläder på överkroppen, med godkända reflexer EN471 skyddshjälm om stammarna är högre än 2 meter hörselskydd ögonskydd, visir eller skyddsglasögon handskar, vanliga arbetshandskar är godkända första förband

Röj med Mina sidor Nytt på Skogsstyrelsens kostnadsfria e-tjänst Mina sidor är att nu finns kartor som visar var det kan finnas röjningsbehov. Röjningsanalysen visas som röda ytor och är gjord från satellitbilder som databehandlats. Till grund för databehandlingen ligger avverkningsanmälningar. Då det är en en dataanalys som ligger till grund för ytorna bör man komplettara med ett fältbesök för att helt säkerställa röjningbehovet. MINA SIDOR HAR OCKSÅ ett planeringsverktyg där man kan rita in den yta man avser att röja. Därefter kan enkelt olika hänsyn markeras. Exempelvis kan man markera var man vill ställa en kantzon av löv, märka ut fornminnen eller annat som är bra att förmedla till den som ska utföra röjningen. Därefter kan man enkelt skriva ut en sammanställning med en karta över området, ifylld hänsyn och med en checklista med punkter att tänka på innan och efter åtgärden. I MINA SIDOR FÅR MAN även tillgång till många bra kartor. Här finns trädhöjds kartor som visar var träden uppnått den höjd där röjning bör vara aktuellt, aktuella satellitbilder och många fler. Markfuktighetskartan visar på var det kan vara fuktigt och är det fuktigt eller till och med blött kan man med fördel spara mer löv. GENOM EN DELEGERING kan man antingen bjuda in sitt skogliga ombud eller en skogskonsulent från Skogsstyrelsen för att se vad man planerat. Skogsstyrelsen erbjuder även rådgivning via Mina sidor om bland annat röjning. Text: Kerstin Ström Röjningsanalysen visar på ytor där det kan finnas ett behov av röjning. Gör man en röjningsplanering i Mina sidor fås en bra sammanställning att använda vid beställning av tjänsten. Här syns checklistan med punkter att tänka på innan och efter. Mina sidor tillsammans med den Gröna planen är ett bra stöd vid planering av åtgärder. Röjningsanalysen tillsammans med Markfuktighetskartan fungerar som ett bra stöd vid planering av en röjning. Röjningsytan har ritats in i Planeringsverktyget och där har även hänsynsytor med tillhörande text ritats in. För mer information samt för att logga in på Mina sidor: www.skogsstyrelsen.se/minasidor För att beställa rådgivning via Mina sidor: www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/bestallaradgivning

Stöd till röjning i ädellövsskog Det finns stöd att söka för åtgärder i ädellövskog. Till exempel har de hägn som planterades med ädellöv efter stormen Gudrun, nu kommit upp i den höjd då det är tid att genomföra röjning. Är du intresserad av ädellövstödet är det enklast att kontakta Martin Sallnäs, skogskonsulent i Växjö som ansvarar för stödansökningarna i Kronobergs län. Man behöver besöka hägnet och bedöma röjningsbehovet. Det kan också vara stora skillnader mellan olika delar inom ett bestånd. Därför är det enklast att jag kommer ut och att jag tillsammans med skogsägaren besöker området, säger Martin. NÄR DET GÄLLER RÖJNING i ädellövskog är det svårt att ge generella råd gällande höjd och ålder. Det är stor skillnad mellan olika ädellöv och det kan vara stor skillnad på röjningsbehov inom samma hägn. Men ett råd är att titta på det övriga lövuppslaget. Det är det övriga lövets höjd gentemot ädellövet som inverkar på röjningsbehovet. Överskärmas ädellövet av övrigt löv är det god tid att röja. Samtidigt påverkar det övriga lövuppslaget huvudstammarna positivt då det danar dem (påverkar kvaliteten positivt). Lövet ser till att ädellövet strävar uppåt och inte breder ut sig med grova grenar på bredden. Men det är en fin gräns mellan att det övriga lövet skapar kvalitet och hindrar tillväxten. ATT MAN FÅR STÖD till röjning i ädellövskog och inte i till exempel granskog, beror på att skötselåtgärder i ädellövskogen är dyrare och mer intensiva. Dock det är viktigt att åtgärderna genomförs för att fortsätta vårda och utveckla de träd man investerade i vid planteringen. Om man inte röjer är meningslöst att satsa en massa pengar på att föryngra sin skog med ädellöv som Kontakta Martin Sallnäs om du äger en ädellövsungskog som behöver röjas. är en förhållandevis dyr investering, poängterar Martin. För att skapa ett lönsamt produktionsbestånd är flera röjningar ett måste. PASSA PÅ ATT TITTA över hägnet när röjningen genomförs, och röj fritt någon Ädellövskog är ett bestånd som till minst 70 procent utgörs av lövträd och av ädla lövträd till minst 50 procent och vars areal är minst ett halvt hektar. Med ädla träd avses alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Det lägsta stödbeloppet som beviljas är 5 000 kronor. För röjning av plant- och ungskog är stödet 60 procent av godkänd kostnad. Man kan påbörja de åtgärder som du sökt stöd för från och med den dag som ansökan har tagits emot av Skogsstyrelsen. Observera att du inte är garanterad stöd förrän du fått ett beslut om det. Du måste följa de villkor för stödet som ställs i beslutet för att stödet ska betalas ut. Det kan därför vara klokt att invänta beslutet innan du påbörjar åtgärderna. För mer information kontakta: Martin Sallnäs martin.sallnas@skogsstyrelsen.se eller tfn 0470-72 61 43 www.skogsstyrelsen.se/adellovsstod meter runt hägnet. Vårda stängslet, laga och reparera det där det behövs. Stängslet ska vara kvar tills ädellövet kommit upp till betesfri höjd. Därefter finns stöd att söka för nedmontering av hägnet. Även för detta stöd är Martin Sallnäs ansvarig.

Röjningsutskick uppmanar till röjning! Under 2017 kommer Skogsstyrelsen att skicka brev till utvalda skogsägare i Kronobergs län med en uppmaning om att röja. Syftet med utskicket är uppmuntra skogsägare att måna om ungskogarna och att säkra framtida intäkter. Utsökningen till valda fastigheter bygger på avverkningssäsong. Det vill säga, efter ett visst antal år efter avverkning bör röjningsbehov uppstå. DET ÄR MÖJLIGT att markägare som redan har röjt sin skog eller har påbörjat röjningen av sina ungskogar får brevet. Dessa markägare får sträcka på sig och känna stolthet att åtgärderna redan är påbörjade eller till och med utförda. Tänk dock på att skogarna i Kronobergs län växer fort, så oftast behövs mer än en röjning. TA GÄRNA HJÄLP med röjningen om det är många hektar som ska röjas. Vill du göra jobbet själv, börja då med den röjning som är rolig. Se till att röjningen utförs i rätt tid och skapa hänsynen. Känner du sedan att röjningen tar mer tid än som finns, beställ då tjänsten. Ett kommande röjningsutskick uppmanar till att sköta ungskogarna. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronobergsdistrikt www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand