Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03

Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4 Beredningsgrupp... 4 1.5 Mötesplan... 5 1.6 Extern information... 5 1.7 Folkhälsoläget... 5 2 Prioriterade inriktningsområden 2014 6 2.1 Delaktighet och inflytande i samhället... 6 2.2 Barns och ungas uppväxtvillkor... 6 2.3 Alkohol, narkotika, dopning & tobak (ANDT)... 7 2.4 Fysisk aktivitet... 7 2.5 Sociala fonder... 8 3 Uppföljning 9 2

1 Bakgrund Med folkhälsa menas hälsotillståndet hos en befolkning eller grupp av människor. Allt från samhällsekonomiska strategier, personers socioekonomiska status, levnadsvanor, de personliga sociala resurserna till det genetiska arvet, inverkar på folkhälsan. Dessa faktorer kallas hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med folkhälsoarbete är att göra livet bättre för många människor. Gemensamt för allt folkhälsoarbete är att det riktas till hela befolkningen eller bestämda grupper av den. Sveriges riksdag har antagit ett övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande folkhälsomålet ska uppnås genom arbete med elva målområden som lyfter fram och stärker viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Nationellt är Folkhälsomyndigheten ansvarig myndighet för folkhälsofrågorna. I Västmanland finns det en länsstrategi för folkhälsoarbete där de medverkande parterna har fastställt ett övergripande mål: en god hälsa på lika villkor för alla människor i Västmanland. Deltagande parter i länsstrategin är landstinget, VKL, länsstyrelsen och kommunerna. Den psykiska hälsan bland unga vuxna har prioriterats som ett av två områden som parterna i länet ska samverka kring. Målet är att den psykiska hälsan ska öka hos barn och unga vuxna och den psykiska ohälsan ska minska, särskilt bland unga kvinnor. Det andra målet för länsstrategin är att kunskapsunderlaget om hälsoläget ska användas bättre för analys, tolkning och planering. I strategisk och ekonomisk plan för Arboga kommun åren 2014-2016 prioriteras området livsmiljö där den politiska viljan är att det ska vara tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande med trygga miljöer och sociala nätverk och Arbogaborna ska känna att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. 1.1 Folkhälsorådets syfte Folkhälsorådets syfte är att lyfta fram olika folkhälsoaspekter och genom bred samverkan skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Arboga. Folkhälsorådsledamöternas roll och uppgift i rådet är att driva folkhälsofrågor. Ledamöterna i folkhälsorådet ska till den egna organisationen som de representerar, föra in folkhälsoperspektivet och förankra samt återkoppla folkhälsorådets intentioner. Ledamöterna ska också föra tillbaka information från den egna organisationen som de representerar till folkhälsorådet. 3

1.2 Rådets uppgifter Folkhälsorådet äger ingen egen verksamhet utan ansvaret sträcker sig till att initiera, samordna och följa upp ett lokalt folkhälsoarbete i samarbete med interna och externa aktörer. Folkhälsofrågorna berör alla samhällssektorer och alla nivåer i samhället. Samverkan är en förutsättning för allt folkhälsoarbete. Folkhälsorådets uppgifter är: 1. Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen. 2. Verka för att folkhälsoperspektivet belyses i såväl planering som beslutsprocess inom samtliga nämnders ansvarsområde. 3. Skapa möjligheter för att genomföra praktiskt folkhälsoarbete. 4. Koordinera och utveckla tvärsektoriellt folkhälsoarbete. 5. Årligen upprätta verksamhetsplan. 6. Årligen avge verksamhetsberättelse. 1.3 Rådets sammansättning Folkhälsorådtes ledamöter består av: Förtroendevalda: Kommunstyrelsen Fritids- och kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden 2 ledamöter och 2 ersättare 1 ledamot och 1 ersättare 1 ledamot och 1 ersättare 1 ledamot och 1 ersättare 1 ledamot och 1 ersättare Ordförande i rådet är en av kommunstyrelsens ledamöter. Tjänstemän: Folkhälsosamordnare, kommunstyrelseförvaltningen Biträdande skolchef, barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef, fritids- och kulturförvaltningen Kostchef, tekniska förvaltningen Representant, västra Mälardalens Myndighetsförbund Administrativ chef, Socialförvaltningen Hälsoplanerare, Landstinget Västmanland, Kompetenscentrum för hälsa I samband med folkhälsorådets intentioner och förslag skapas även samverkan med andra aktörer i samhället. 1.4 Beredningsgrupp Folkhälsorådets beredningsgrupp förbereder ärenden och föreslår dagordning för rådets möten. Beredningsgruppen består av: Folkhälsorådets ordförande Folkhälsosamordnare/sekreterare 4

1.5 Mötesplan Folkhälsorådet sammanträder fyra gånger per år. Mötesplan för 2014: Torsdag 19 februari, 09.00-12.00 Torsdag 8 maj, 09.00-12.00 Tisdag 14 oktober, 09.00-12.00 Onsdag 10 december, 09.00-12.00 1.6 Extern information Kommunens invånare ska informeras om folkhälsoarbetet i Arboga genom: Informationsinsatser i media i samband med lokala arrangemang. Folkhälsoinformation på Arboga kommuns hemsida. 1.7 Folkhälsoläget Underökningen Liv och hälsa ung, som genomförs av ladstinget Västmanland, visar att det är en positiv trend bland andelen ungdomar som uppger att de mår bra i Arboga. De flesta ser ljust på framtiden och många tycker att de har lätt att få nya vänner. Trots detta uppger många att de har psykosomatiska symptom och att de ofta känner sig stressade. Skillnaden mellan tjejer och killar är stor. Det är en högre andel tjejer som uppger att de är stressade och lider av depressions- och psykosomatiska symtom samtidigt som tjejerna också sover sämre än killarna. Problemen ökar med stigande ålder. När det gäller ungdomarnas levnadsvanor visar undersökningen att det har skett en viss minskning över tid av andelen ungdomar som röker och dricker sig berusade. Övervikt och fetma har ökat, särskilt bland pojkar, samtidigt som datoranvändningen har ökat markant. Ungefär 85 % av ungdomarna uppger att de sitter framför datorn mer än två timmar per dag på sin fritid. Bland den vuxna befolkningen (16-84 år) visar resultatet från undersökningen Hälsa på lika villkor? 1 att en stor del av befolkningen i Arboga mår bra. Hälsan varierar med ålder och mellan socioekonomiska grupper. Det är vanligare att personer med lång utbildning och god ekonomi uppger att de mår bra. Andelen med bra hälsa minskar med stigande ålder. Den psykiska hälsan i länet följer utvecklingen i riket. Psykiska symtom är vanligare bland yngre vuxna än bland äldre. Både värk och psykiska symtom är vanligast bland kvinnor. Mer än hälften av alla kvinnor i Arboga uppger att de har värk i skuldror, axlar eller nacke. Levnadsvanorna visar att det är få som röker i Arboga och att berusningsdrickandet skiljer sig bland yngre och äldre, de yngre berusar sig medan äldre dricker alkohol flera gånger i veckan. Över tid har fetman ökat bland både kvinnor och män. Många i befolkningen uppger att de vill ha hjälp med att förändra sina levnadsvanor. 1 Nationell studie som Statens folkhälsoinstitut genomför. Rapporten sammanställs och presenteras av Landstinget Västmanland. 5

2 Prioriterade inriktningsområden 2014 Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt att prioritera några inriktningsområden som vägledning för arbetet. Folkhälsorådet har valt att prioritera fem stycken inriktningsområden under verksamhetsåret 2014. 2.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de elva nationella målområdena för folkhälsa. Människors delaktighet och inflytande påverkas av många faktorer, bl.a. tillgången till arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur, sociala nätverk och information. Att ta del av rapporter och konferenser är en grundläggande del i att följa utvecklingen av folkhälsan och de påverkbara faktorer som är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ett av målen för länsstrategin i Västmanland är att kunskapsunderlaget om hälsoläget i länet ska användas bättre för analys, tolkning och planering av de samverkande parterna. Aktiviteter: Folkhälsorådet ska ta del av det stöd som länsstrategin erbjuder inom området kunskapsunderlag om hälsoläget för analys, tolkning och planering och sprida det vidare till interna och externa aktörer. Folkhälsorådet ska ta del av lokala rapporter och undersökningar som publiceras inom folkhälsoområdet. Rapporterna ska presenteras och behandlas i folkhälsorådet samt spridas vidare till interna och externa aktörer. 2.2 Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungas uppväxtvillkor är ett av de elva nationella målområdena för folkhälsa. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Inom länsstrategin för folkhälsa i Västmanland har den psykiska hälsan bland unga vuxna prioriterats som ett område som parterna i länet ska samverka kring. Viktiga bestämningsfaktorer som prioriterats för arbetet är: 1. Självkänsla och stolthet 2. Fysisk aktivitet 3. Sömn 4. Relationer 5. Att barn klarar av skolarbetet under de första skolåren 6. Struktur på åtgärder för att ge stöd till unga vuxna som inte går vidare till arbete/eftergymnasial utbildning 6

Aktiviteter: Folkhälsorådet ska ta del av det stöd som länsstrategin erbjuder inom området psykisk hälsa och sprida det vidare till interna och externa aktörer. Folkhälsorådet prioriterar två av bestämningsfaktorerna för psykisk hälsa i länsstrategin: o Fysisk aktivitet o Att barn klarar av skolarbetet under de första skolåren 2.3 Alkohol, narkotika, dopning & tobak (ANDT) Alkohol, narkotika, dopning och tobak är ett av de elva nationella målområdena för folkhälsa. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för flera av dessa beroendeframkallande levnadsvanor. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan därför behandlas i ett sammanhang. Inom länsstyrelsens organisation finns en ANDT-samordnare som har i sitt uppdrag att ge kunskap och vägledning till det lokala förebyggande arbetet genom samverkan med kommunerna. Aktiviteter: Folkhälsorådet ska ta del av länsstyrelsens stöd och vägledning inom ANDT området. Folkhälsorådet ska stötta kommunens deltagande i folkhälsoinstitutets antilangningskampanj Tänk om, för att begränsa tillgängligheten av alkohol för unga. 2.4 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är ett av de elva nationella målområdena för folkhälsa. Kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet för folkhälsan ökar samtidigt som vi rör oss allt mindre och mindre. Att öka den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som har den största effekten på svenska folkets hälsa. Fysisk aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Aktiviteter: Folkhälsorådet ska uppmärksamma och sprida information om Hälsans stig i Arboga. 7

2.5 Sociala fonder Att investera i hälsa har betydelse för att öka både det ekonomiska och det sociala välståndet. Att tilldela medel till en social fond ger möjlighet att bära kostnader både för tidiga insatser och för att förebygga ohälsa. Aktiviteter: Folkhälsorådet ska bevaka utvecklingen av andra kommuners arbete med sociala fonder. 8

3 Uppföljning En avstämning av det pågående arbetet med prioriterade inriktningsområden görs regelbundet under året vid folkhälsorådets sammanträden. I samband med folkhälsorådets verksamhetsberättelse vid årets slut redovisas en uppföljning av arbetet samt en uppföljning av folkhälsoläget. FOLKHÄLSORÅDET Ingrid Noord-Silversten Ordförande Åsa Fjellström Folkhälsosamordnare Kristina Theiler Johansson Sekreterare 9