Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Relevanta dokument
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Hammarskogsån-Danshytteån

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Samtliga inventerade vattendrag

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Vasslabäcken-Meshattbäcken

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Murån Koord: X: / Y:

Biotopinventering av Albäcken 2003

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Allmänt om Tidanöringen

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Biotopkartering Göteborg 2016

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Åtgärdsområde 004 Västerån

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Blå målklasser i skogsbruksplan

Fiskevårdsplan. Helge å. Genastorp fvo

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Bällstaåns vattenkvalitet

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Biotopkartering av Vramsån 2008

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Fiskvandring i Smedjeån

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Elfisken Vojmån 2010

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Transkript:

Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka: 699 meter Figur. Karta över Rällsälven. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell och för vandringshinder i tabell. Rutnätet består av km stora rutor.

Arbogaåns avrinningsområde (6-) Beskrivning Rällsälven rinner från Ljusnaren ner till sjön Rällen. Omgivningen består i norr främst av skog för att i sydost få större inslag av odlad mark och bebyggelse. Det finns tre områden med forspartier, två i mitten och ett i slutet av älven, vilka har betydande naturvärden (Länsstyrelsen 98). Hela vattendraget är karterat och har främst lugnflytande strömförhållanden. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Naturvärden Bottenfaunaprover indikerar att vattnet inte är försurat (Länsstyrelsen 5b). Beskuggningen är främst måttlig på 5 till 5 %. Förekomsten av död ved är liten till måttlig. Täckningen av vattenvegetation är i stora delar 5 till 5 % och utgörs främst av mossor. Flodpärlmussla Inventeringar av flodpärlmussla är genomförda 986, 99, 994 och 996 (Länsstyrelsen 6f). Vid den senaste inventeringen uppskattades populationen till mellan och 5 individer med en medeltäthet på 9,5 individer/m. Reproduktion har inte konstaterats. Fisk Länsstyrelsen i Örebro län har registrerade elfisken från år 989 och 994. Öringtätheten beräknades 989 till 8 öringar per m. Vid det senaste elfisket var fångsten liten och tätheten lägre än öring per m. I stora delar av vattendraget finns bra förutsättningar för öring. Vissa sträckor saknar dock lek- och uppväxtområden. Vandringshinder och rensningsgrad En sträcka i vattendraget är omgrävd. Två områden är påverkade av indämning. Det finns 7 strukturelement varav utgörs av sammanflöden med andra vattendrag. Rällsälven har tre vandringshinder som bedöms vara definitiva för både öring och mört. Vattenkvalitet Vattenkemiprov finns från södra Ljusnaren (tabell ). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet har vattnet låga halter av totalfosfor och totalkväve. Vattnet är svagt surt med god buffert kapacitet och måttlig färg. Tabell. Vattenkemi från södra Ljusnaren. Medelvärde Standardavv. Antal prov (n) Tot. år & antal prov (n) Totalkväve (μg/l) 47 6 6 987-4 (8) Totalfosfor (μg/l),, 6 974-975, 987-4 () ph 6,8, 6 974-975, 987-4 () Alkalinitet (mekv/l),9,4 6 987-99, 994-4 () Färg (mg Pt/l) 46 9 974-975, 987-996 (4) Grumlighet (FTU & FNU)

Strömförhållande Strömförhållandena varierar från lugnflytande till forsande (figur ). Rällsälven domineras främst av lugnflytande strömförhållanden. Näst vanligast är dominans av strömmande förhållanden följt av svagt strömmande förhållanden. Det finns inslag av forsande vatten på en sträcka som domineras av strömmande förhållanden. Längdviktat medelvärde Strömförhållande Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 965 59 45 Saknas, % Obetydlig, <5% Måttlig, 5-5% God, >5% Figur. Längdviktat medelvärde avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur. Skuggningsförhållande i Rällsälven Skuggningsförhållande och död ved I hälften av Rällsälven är beskuggning måttlig på 5 till 5 % (figur ). Resten av älven har främst goda skuggningsförhållandena på över 5 %. Även mindre god beskuggning på under 5 % förekommer. Förekomsten av död ved är lite till måttlig vilket innebär en förekomst mellan kategorierna mindre än 6 stockar/ meter och 6 till 5 stockar/ meter. Rensat/Påverkat Det finns en sträcka i Rällsälven som är omgrävd. Två områden är påverkade av indämning. Figur 4. Vattenkraftverk som utgör vandringshinder (tabell, hinder ). Figur 5. Vattenkraftverk som utgör vandringshinder (tabell, hinder ).. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka.

Arbogaåns avrinningsområde (6-) Vattenvegetation Täckningen av vattenvegetation i älven är främst 5 till 5 % (figur 6). I vissa områden är täckning av vegetation högre, över 5 % och en kort del har en täckningsgrad som är mindre än 5 %. Alla inventerade vegetationsgrupper finns i älven och täckningsgraden skiljer sig endast lite mellan grupperna (figur 7). Mossor är vanligast medan undervattensväxter har lägst täckningsgrad. Täckning av vattenvegetation totalt 8% 5% 77% Längdviktat medelvärde,,4 Vattenvegetation,,,5 Saknas <5% 5-5% >5% Figur 6. Totaltäckning av vattenvegetation i Rällsälven. Figur 7. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i Rällsälven. Öringbiotoper I drygt hälften av Rällsälven är förutsättningarna för öring goda till mycket goda (figur 8). I resten av vattendraget är förutsättningarna för lek och uppväxt inte bra och saknas helt på vissa sträckor. Tillgången på ståndplatser är däremot bra i nästan hela älven. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 56 44 459 85 95 459 867 669 54 Saknas Möjliga T ämligen goda Goda-mycket goda Figur 8. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. Figur 9. Vandringshinder (tabell, hinder ). Figur. Nedanför hinder (tabell, hinder ). 4

Strukturelement Det finns 7 strukturelement i Rällsälven (tabell ). Vanligast är sammanflöden med andra vattendrag som finns på elva platser. Vägar korsar älven på fyra platser. Det finns ett sjöinlopp och ett sjöutlopp. Tabell. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Rällsälven. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement Rällsälven 66978 4599 Sjöinlopp Rällsälven 66 45866 Korsande väg Rällsälven 6655 4587 Sammanflöde 4 Rällsälven 6668 45877 Sammanflöde 5 Rällsälven 66768 45786 Sammanflöde 6 Rällsälven 667 457747 Sammanflöde 7 Rällsälven 669 4578 Korsande väg 8 Rällsälven 6695 45755 Sammanflöde 9 Rällsälven 669 45659 Korsande väg Rällsälven 6649 4569 Sammanflöde Rällsälven 6646 45658 Sammanflöde Rällsälven 664895 45558 Sammanflöde Rällsälven 6658 455 Sammanflöde 4 Rällsälven 665 4556 Sammanflöde 5 Rällsälven 665 4558 Sammanflöde 6 Rällsälven 6655 454858 Korsande väg 7 Rällsälven 6659 45484 Sjöutlopp Vandringshinder för fisk Det finns tre vandringshinder i vattendraget, samtliga definitiva för fisk (tabell ). Alla hinder utgörs av dammar som bedömts finnas i kulturmiljö. Två hinder bedöms möjliga att åtgärda genom att så kallade omlöp anläggs. Det tredje vandringhindret är svårt att åtgärda. Tabell. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Rällsälven. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hindret Kultur- Hindret Hindret Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 6678 4598 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 669 45749 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 665 454849 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Vattenkraftverk Vattenkraftverk Tröskel för sjöyta Omlöp Omlöp Svårt att åtgärda 5