Fakta om flyktingskap Lärarens material Detta material är avsett att användas tillsammans med bildspelet Fakta om flyktingskap. Materialet innehåller information och anvisningar om hur frågorna som tas upp i bildspelet kan behandlas med eleverna. Bild 1: Varför är det bra att diskutera flyktingskap i skolan? Sedan det började anlända stora mängder asylsökande till Europa och Finland 2015 har det talats mycket om flyktingskap. Har eleverna och studerandena lagt märke till det? Diskutera tillsammans med hela klassen på vilket sätt temat har lyfts fram i medierna eller synts i vardagen och olika diskussioner. Fundera på om man i klassen under den senaste tiden (t.ex. under det senaste året) oftare än förut har diskuterat frågor som gäller flyktingskap. Om svaret är ja, är det bra att under lektionen gå igenom flyktingsfrågor så att diskussionen i fortsättningen baserar sig på fakta. Om svaret är nej, är det bra att under lektionen gå igenom flyktingsfrågor så att diskussionen om flyktingskap kan börja. Bild 2: Vem är en flykting? Ordet flykting används i två olika bemärkelser. Med flykting avses enligt den officiella definitionen en person som beviljats internationellt skydd och fått flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonvention. FN:s flyktingkonvention ingicks efter det andra världskriget, år 1951 i Genève, och därför kallas den också Genèvekonventionen. Konventionen gäller flyktingars rättsliga ställning och utgör fortfarande basen för bland annat Europeiska unionens gemensamma asylpolitik. Definitionen på bilden är tagen ur konventionen, som finns i Finlex: finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/1968/19680077/19680077_2 I vardagsspråket används ordet flykting för en person som flytt från sitt hem oberoende om denna person beviljats internationellt skydd eller inte. Det engelska ordet för flykting är refugee och i vardagsspråket talas det om person of concern eller forcibly displaced person.
Bilderna 3-5: Vad betyder de olika begreppen? För att kunna diskutera vilken som helst fråga måste man veta innebörden av de olika begreppen som gäller ämnet. Diskutera de olika begreppen tillsammans med eleverna eller låt eleverna diskutera dessa frågor i par eller små grupper. Är begreppen bekanta? Vad är skillnaden t.ex. mellan en migrant och en flykting? Eller en flykting och en asylsökande? Gå igenom de olika begreppen: Migranter är personer som varaktigt flyttar till ett annat land. Både invandrare och utvandrare är migranter. Invandrare är personer som bosätter sig till exempel i Finland för ett år eller för en längre tid. Med invandrare avses därmed alla som flyttar till Finland från utlandet, såväl flyktingar som EU-medborgare. En flykting är en person som beviljats internationellt skydd utanför sitt hemland. Han eller hon har grundad anledning att frukta förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sina politiska åsikter. Internflyktingar är personer som blivit tvungna att lämna sitt hem, men inte sitt hemland. En kvotflykting är en person som av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) beviljats status som flykting och anländer till landet inom ramen för statens fastställda flyktingkvot. Asylsökande är en person som kommer till ett främmande land och söker skydd där. Bara en del av alla asylsökande beviljas asyl och flyktingstatus enligt flyktingkonventionen. Däremot kan en asylsökande beviljas uppehållstillstånd på basis av skyddsbehov (t.ex. på basis av att omänsklig behandling hotar i hemlandet). En papperslös (irregular / undocumented) person befinner sig i Finland utan laglig uppehållsrätt. Myndigheterna känner inte till hans eller hennes vistelse i Finland eller har inte gett tillstånd till det. Avsaknaden av pass eller andra identitetshandlingar i sig gör inte en människa papperslös. Asylsökande är inte papperslösa utan de har rätt att vistas i Finland under den tid deras asylansökningar behandlas.
Bild 6: Flyktingskap i världen Titta på bilden en stund. Vad föreställer den? Berätta för eleverna att bilden är infografik som visualiserar ökningen i antalet flyktingar i världen under de senaste sju åren. År 2010 var antalet flyktingar cirka 34 miljoner. På sju år har siffran nästan fördubblats till 65,3 miljoner. Bild 7: I världen finns uppskattningsvis 65,3 miljoner personer som flytt från sitt hem... Studera infografiken tillsammans. Största delen av dem som flytt från sitt hem är internflyktingar. Enligt UNHCR är antalet internationella flyktingar som flytt till ett annat land drygt 20 miljoner. De bor bland annat i flyktingläger. Antalet asylsökande i hela världen är inte mer än 3,2 miljoner. Bild 8: Varför flyr människor från sina hem? I världen finns 65,3 miljoner människor som har varit tvungna att fly från sitt hem. Ingen av dem har gjort det frivilligt utan av olika tvingande skäl. Det finns flera skäl till detta. Eleverna kan diskutera i par eller i grupper vilka orsaker det finns till flyktingskap. Frågan kan diskuteras ur flera olika synvinklar. Eleverna kan till exempel fundera på varför de själv skulle fly. Bild 9: Människor som flyr undan krig Militära konflikter är en av de största orsakerna till flyktingskap. Till exempel inbördeskriget i Colombia har pågått i över 50 år och lett till att nästa sju miljoner personer har flytt från sina hem. Under de senaste åren har miljoner människor flytt undan militära konflikter i Syrien, Afghanistan, Somalia, Irak, Sudan och Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Myanmar. Bild 10: Människor som utsätts för förföljelse Förföljelse är enligt Romstadgan ett brott mot mänskligheten och med begreppet avses uppsåtligt och allvarligt berövande av grundläggande rättigheter i strid med folkrätten på grund av en folkgrupps eller ett kollektivs identitet. En person kan bli utsatt för förföljelse i sitt hemland bland annat på grund av religion, sexuell läggning, etnisk bakgrund, nationalitet eller politiska åsikter.
Historiska exempel på förföljelse är bland annat senmedeltidens häxförföljelser och judeförföljelsen under andra världskriget. Än idag blir människor utsatta för rasism och diskriminering, som kan leda till hatbrott. Bild 11: Hot från miljön Klimatflyktingar är ett relativt nytt fenomen som inte har beaktats till exempel i FN:s flyktingkonvention. Problemet var inte känt då konventionen ingicks. Klimatförändringens eventuella konsekvenser och framtida problem. Enligt UNHCR:s rapport har cirka 26,4 miljoner människor varit tvungna att lämna sitt hem på grund av naturkatastrofer eller andra naturfenomen under åren 2008-2015. I dag är sannolikheten för denna slags befolkningsrörelser dubbelt så stor som på 1970-talet. Under 2010-talet har till exempel översvämningar (Pakistan, Myanmar, Etiopien), jordbävningar (Nepal), torka (Somalia, Syrien), tyfoner (Filippinerna) och cykloner (Myanmar) varit orsaker till att människor har varit tvungna att lämna sina hem och behövt katastrofhjälp. Problemen som orsakas av klimatförändringen, såsom fattigdom och ekonomiska kriser, innebär en risk för militära och våldsamma konflikter, som i sin tur orsakar flyktingskap. Man har till exempel framfört att en av orsakerna bakom konflikten i Syrien är att människor på grund av torka har varit tvungna att flytta från landsbygden till städer, vilket har lett till missnöje och arbetslöshet, och därigenom bidragit till utvecklingen av den nuvarande situationen. Också länder som redan från förut drabbas av militära konflikter är utsatta för klimatförändringens skadliga effekter. Klimatförändringen och konflikter har ansetts gå hand i hand och accelerera varandra. Människor som varit tvungna att lämna sitt hem på grund av naturkatastrofer eller klimatförändringen kan inte ges flyktingstatus med stöd av Genèvekonventionen från år 1951. Fram till den 16 maj 2016 kunde man i Finland bevilja humanitärt skydd. Humanitärt skydd kunde beviljas bland annat på grund av att förhållandena i hemlandet försämrats på grund av en naturkatastrof.
Bild 12: Från och till vilka länder flyr människor? På bilden finns en karta som visar vilka länder man flyr från mest. Av kartan framgår att dessa länder ligger i Afrika, Mellanöstern och de västra delarna av Asien. Från dessa länder flyr människor undan militära konflikter och oroligheter. Innan ni tittar på följande bild kan ni diskutera till vilka länder människor från dessa länder flyr. Om du var tvungen att fly från Finland, vart skulle du ta vägen? Bild 13: Från och till vilka länder flyr människor? På bilden finns en karta som visar till vilka länder människor flyr från sina egna länder. Det är naturligtvis till grannländerna. De som flyr har oftast inte nödvändiga resedokument med sig och ibland görs den långa resan till fots. Bild 14: Från och till vilka länder flyr människor? Av flyktingsituationen år 2015 kan man ha fått den uppfattningen att asylsökandena söker sig just till Europa. Bilden visualiserar antalet flyktingar som kommit till Europa och Finland i förhållande till antalet flyktingar i hela världen. Den svarta cirkeln är 100 % av alla flyktingar i världen. Den rosa cirkeln är Europas andel, dvs. 6 %. Den lilla vita cirkeln är Finlands andel, dvs. 0,05 %. Bild 15: Ungefär 86 procent av alla flyktingar i världen bor i utvecklingsländer. Som den föregående bilden visade är antalet flyktingar i Europa och Finland litet jämfört med läget i andra delar av världen, eftersom människor oftast flyr till sina grannländer. Bilderna 16-17: Flyktingsituationen år 2015 År 2015 skedde det en betydande ökning i antalet flyktingar, och allt fler sökte skydd i Europa. År 2015 ökade antalet flyktingar i världen med cirka 5,8 miljoner, dvs. med mer än den totala folkmängden i Finland. Till EU:s medlemsstater kom totalt 1,2 asylsökande (UNHCR). År 2015 lämnades ett rekordantal asylansökningar, över två miljoner, varav 1,2 miljoner till EU-medlemsstater. Det största antalet
asylansökningar lämnades till Tyskland, totalt 441 900. Näst mest asylansökningar, 172 700, lämnades till USA, dit människor flydde speciellt på grund av våldsamheterna i Centralamerika. Antalet asylansökningar ökade betydligt också i Sverige, 156 000, och i Ryssland, 152 500. Till Finland kom 32 478 asylsökande, varav 3 024 var ensamresande barn (Migri). Totalt 51 procent av alla flyktingar i världen är barn. Antalet ensamresande barn är större än någonsin. Sammanlagt 98 400 barn som flytt ensam från sitt land ansökte om asyl. I Finland ökade antalet asylsökande i så hög grad att man måste inrätta nästan 200 nya förläggningar för asylsökande. Under år 2016 har största delen av de nya förläggningarna stängts. Bild 18: Hur får man skydd? I Finland kan man få skydd på två sätt. På denna bild behandlas kvotflyktingar och på följande bild förfarandet när man söker asyl. Kvotflyktingar Riksdagen bestämmer flyktingskvotens storlek. Sedan år 2001 har den varit 750 personer. För åren 2014 och 2015 höjdes kvoten till 1 050 personer på grund av konflikten i Syrien. FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår att vissa personer som den anser vara flyktingar ska omplaceras till Finland, och på basis av detta bereder inrikesministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet en framställning om den regionala fördelningen av kvoten. Det slutliga valet görs av de finska migrationsmyndigheterna på basis av personliga intervjuer som görs i flyktingarnas vistelseländer, ofta i flyktingläger. De utvalda människorna får flyktingstatus i Finland och beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som på ansökan kan fortsättas. En kvotflykting kan flytta till Finland när det har blivit klart vilken kommun som beviljat honom eller henne en kommunplats. Arbets- och näringsministeriet svarar för placeringen av flyktingarna i kommunerna. Under de senaste åren har det varit brist på kommunplatser och kvotflyktingarna har varit tvungna att stanna kvar i flyktinglägren länge i väntan på att bli placerade i en kommun.
Bild 20: Hur söker man asyl Alla som blivit utsatta för förföljelse har enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter rätt att söka internationellt skydd i ett annat land om det egna landet inte kan erbjuda skydd. Det är bra att beskriva processen vid sökande av asyl med hjälp av en exempelperson. Bilderna förklaras så att man följer texten på båda raderna från vänster till höger: 1. Exempelpersonen, t.ex. en man som heter Erik, känner sig otrygg i sitt hemland och har börjat frukta för sitt liv. 2. Med hemlandets pass kan Erik flyga till Finland. Han måste resa inom gränserna för det land, i vilket han vill söka asyl. 3. I Finland tar Erik sig till polisstationen och meddelar att han vill ansöka om asyl. 4. På polisstationen registreras Eriks uppgifter. Polisen tar också hans fingeravtryck och ett foto på honom. Hans bakgrund och reserutt utreds. Om Erik redan har registrerats i ett annat EU-land, skulle han i normala fall återsändas till detta land. Dublinförordningen förpliktar dock inte medlemsstaterna att återsända sökandena till andra länder, utan staterna kan alltid ta emot ansökningen för behandling. 5. Erik har inte registrerats i ett annat land så han placeras i en förläggning för asylsökande. Alla som kommer till landet tryggas ett övernattningsställe. Till alla som kommer görs också en hälsoundersökning och de får ekonomiskt stöd högst 314,91 euro i månaden utan förläggningens måltider och 92,30 euro med måltiderna. Summan som betalas till minderåriga är mindre. 6. Erik väntar i cirka en månad i förläggningen. 7. Sedan blir han kallad till migrationsverket för intervju. Intervjun används som stöd när beslut om asyl fattas. 8. Vid intervjun utreds Eriks bakgrund och orsaken till att söker asyl så noggrant som möjligt. Migrationsmyndigheten strävar efter att kontrollera Eriks uppgifter och gör bakgrundsarbete för att utreda om Eriks berättelse är enhetlig och sanningsenlig. 9. Efter detta ska Erik stanna kvar i förläggningen tills han får ett beslut.
Behandlingen av ansökningen tar i genomsnitt 150 dygn. Tiden kan bli lång, men medan Erik väntar på beslutet kan han till exempel börja studera finska och bekanta sig med den finska kulturen. 10. Erik får ett beslut där han beviljas asyl. 11. Erik får internationellt skydd och beviljas ett uppehållstillståndskort. Efter detta kan Erik ansöka om ett resedokument för flykting eller främlingspass. 12. Om Erik får ett beslut där han inte beviljas asyl, kan han överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen. Om beslutet inte heller efter detta ändras, ska polisen utvisa honom. En asylsökande kommer till Finland självständigt och söker asyl på grund av behov av internationellt skydd. Asylansökan kan inte lämnas till Finland om man befinner sig utanför Finlands gränser eller via de finska beskickningarna. För att komma till Finland från ett land som ligger utanför EU måste man vanligen ha pass och visum. Personer som antas söka asyl beviljas dock inte visum. Detta leder till att människor vänder sig till människosmugglare och använder förfalskade resedokument. Enligt Genèvekonventionen är en person som ansöker om asyl inte olagligt i landet oberoende av hur inresan har skett. När en asylsökande kommer till Finland lämnar han eller hon en asylansökan till polisen eller gränsbevakningsmyndigheterna. Medan ansökningen behandlas kan asylsökanden bo antingen i en förläggning eller självständigt och på egen bekostnad ordna någon annan inkvartering. Medan ansökningen behandlas har asylsökanden rätt till mottagningstjänster till vilka hör vid behov en mottagningspenning för levnadskostnader. Bestämmelser om tjänsterna som asylsökandena har rätt till finns i mottagningslagen. I Finland fattas beslut om beviljande av asyl av migrationsverket. Innan asylansökningen behandlas utreder migrationsverket om någon annan stat svarar för behandlingen av asylansökningen med stöd av Dublinförordningen. Detta betyder att om asylsökande redan har registrerats i något annat land återsänds han eller hon i normala fall till detta land. Dublinförordningen förpliktar dock inte medlemsstaterna att återsända sökandena till andra länder, utan staterna kan alltid ta emot ansökningen för behandling. I annat fall behandlas ansökningen, och grunderna för behovet av internationellt skydd utreds genom att intervjua sökanden. Samtidigt utreds det om sökanden kan beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund, till exempel på grund av familjeband, arbete eller en individuell mänsklig orsak.
Asylsökanden kan beviljas antingen asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Tidigare var det möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd, men denna kategori av internationellt skydd i utlänningslagen slopades i maj 2016. I Finland utreds vart och ett fall skilt för sig och behandlingstiderna kan bli mycket långa. Om grunderna för beviljande av asyl eller uppehållstillstånd inte uppfylls, utvisas sökanden till ett ursprungs- eller genomgångsland som anses vara tryggt. Med stöd av internationella överenskommelser omfattas Finland av ett förbud mot återsändande, vilket betyder att ingen får avvisas eller utvisas till ett område där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet. Bestämmelserna om beviljande av asyl eller uppehållstillstånd baserar sig på Genévekonventionen, Europeiska människorättskonventionen och FN:s konvention mot tortyr. Källa: Finlands Flyktinghjälp Bild 20: Problem I medierna talas det ofta om flyktingproblemet eller flyktingkrisen. Diskutera tillsammans i par eller i små grupper vilka problem som kan finnas i anslutning till flyktingsituationen. Ur vilka allas synvinkel är situationen problematisk? Vilka problem har situationen lett till? Några exempel Farliga rutter År 2015 kom 1 015 000 människor till Europa över Medelhavet. På resan dog eller försvann 3 771 människor. (UNHCR) EU har försökt hindra asylsökandenas inresor till Europa genom att skärpa gränsbevakningen. Detta leder till att människor att vänder sig till smugglare och använder farliga rutter, till exempel försöker ta sig över Medelhavet. Barn Var 200:e flykting är ett barn. Totalt 28 miljoner barn runt hela världen har blivit tvungna att fly undan konflikter och våld. Av dem är 10 miljoner flyktingar,
en miljon asylsökande och 17 miljoner interflyktingar. Omkring 20 miljoner barn har varit tvungna att lämna sitt hem av andra orsaker, t.ex. på grund av fattigdom, naturkatastrofer och ökande ojämlikhet. Eftersom deras rättsliga ställning är oklar, är de särskilt utsatta för människohandel eller tagande i förvar. Källa: Unicef https://www.unicef.fi/tiedotus/uutisarkisto/2016/lahes-50-miljoonaa-lastajoutunut-jattamaan-kotinsa-konfliktien-ja-koyhyyden-vuoksi/ Mänskliga rättigheter - förverkligas de? Till exempel i Finland får största delen av asylsökandena ett negativt beslut. Helsingin Sanomat utredde vad som hade hänt med några av dem som återsänts från Finland till Irak: HS tog reda på om ryktena som spreds i de sociala medierna om att asylsökandena som återsänts till Irak skulle ha dött stämde. HS skaffade dokument om fyra personer som återsänts till Irak, av vilka två sades ha dött. Enligt dokumenten är minst en av dessa män död. hs.fi/kotimaa/a1479099888400 Situationen i mottagarländerna Asylsökandena som kommer över Medelhavet hamnar mest sannolikt i Grekland eller Italien. Enligt Dublinförordningen är det land inom vilkets gränser asylsökanden först söker sig skyldig att behandla asylansökningen. Av detta följer att de som kommer över Medelhavet enligt förordningen är tvungna att stanna i Italien eller Grekland, om inte andra EU-länder samtycker till att ta emot dem. Bild 21: Lösningar Flyktingskap är ingen lätt fråga att lösa. Finlands Flyktinghjälp föreslår följande åtgärder för att förbättra situationen i Finland: Stödjande av familjeåterförening Stödjande av familjeåterförening i stället för att skärpa villkoren för denna process, är ett kontrollerat och tryggt invandringssätt. Då behöver familjemedlemmarna inte vända sig till människosmugglare och resa längs farliga rutter för att komma till sin familj i Finland.
För att trygga ett rättvist bemötande ska det ges tydliga anvisningar till dem som ansöker om familjeåterförening och råd i frågor som gäller familjeåterföreningsförfarandet. Mångdubblande av flyktingskvoten Antalet flyktingar i världen ökar ständigt och i dagens läge är det viktigare än någonsin att mångdubbla flyktingkvoten. Införande av ett visum på humanitära grunder Utfärdande av visum på humanitära grunder minskar behovet att anlita människosmugglare. Ett sådant visum kan ansökas hos Finlands ambassad i det land där flyktingen vistas och med det kan man resa tryggt till Finland. I Finland kan personen som beviljats visumet ansöka om internationellt skydd och ansökningen behandlas på samma sätt som alla andra asylansökningar. Införande av ett visum på humanitära grunder förutsätter inga lagändringar. Bestämmelser om ett sådant visum finns redan både i Finlands och i EU:s lagstiftning. Finland har alltså redan nu ett medel som kan användas för att minska antalet dödsoffer på Medelhavet. Ett visum som utfärdas på humanitära grunder garanterar en trygg inresa och minskar människosmuggling. Utvecklingssamarbete och stödjande av bräckliga länder Genom utvecklingssamarbete är det möjligt att förebygga orsakerna till flyktingskap. Genom att stärka det civila samhället i bräckliga länder kan man förebygga konflikter och skapa möjligheter till utkomst och därigenom minska flyktingskap. Bild 23: Vad kan jag göra? Alla dessa händelser och uppgifter kan få ungdomarna och eleverna att känna sig maktlösa. De kan få känslan att problemen är så stora att man inte kan göra något åt dem. Det är bra att diskutera detta med eleverna. Alla har möjlighet att påverka! Fundera tillsammans med eleverna på hur ungdomar kan hjälpa och påverka. Att ge pengar till välgörenhet är absolut inte det enda man kan göra! Nedan ges exempel på hur ungdomar kan påverka
VÄNKRETS Eget exempel: Genom eget exempel kan man påverka inom sin vänkrets. Visa att du bryr dig. En konstruktiv diskussion i god anda kan ge förvånansvärt goda resultat. Dela information: Fakta är det bästa vapnet! Du kan påverka andras åsikter genom att dela den information du fått. Var vän med alla: Invandrarna kan möta rasism och diskriminering varje dag. Det bästa sättet att hjälpa är att vara vänlig och låta alla vara med! SKOLAN Elevkårsverksamheten: Elevkåren kan ordna evenemang och ta initiativ i frågor som gäller skolans och elevernas ärenden och verksamhet. I vissa skolor har elevkårens företrädare rätt att närvara och yttra sig i skolans direktionsmöten. Alla elever är medlemmar i elevkåren. Styrelsemedlemmarna väljs demokratiskt i klasserna. Elevkåren är ett självständigt organ som inte kan upplösas av rektorn eller lärarkåren. Stödelev- och tutorverksamhet: Stödelever är grundskolans äldsta elever som hjälper de mindre eleverna i frågor som gäller skolans vardag. Stödeleverna underlättar de mindre elevernas integrering i skolvärlden. Vid universiteten kallas studerandenas handledare ofta tutorer. MEDIERNA Tidningar: Ungdomar kan uttrycka sina åsikter genom att skriva insändare till lokala tidningar eller varför inte t.ex. till Hufvudstadsbladet. Webbplatser och bloggar: Ungdomar kan börja en egen blogg eller skapa en webbplats för att dela sina åsikter. YouTube: Ungdomar kan publicera egna videofilmer som i bästa fall når miljoner människor. KOMMUNEN Ungdomsfullmäktige: Ungdomsfullmäktige är kommunens påverkansgrupp för unga och består i regel av ungdomar i åldern 13 18. Ungdomsfullmäktige gör ungdomars röst hörd i kommunens beslutsfattande. I många kommuner har ungdomsfullmäktige rätt att närvara och yttra sig i kommunens viktigaste
nämnder och i vissa kommuner till och med i stadsfullmäktiges möten. Ungdomslokaler: Vissa ungdomslokaler har infört en modell för närpåverkan. Modellen betyder att ungdomar kan ta initiativ. Genom initiativet kan ungdomar lägga fram förslag som gäller ungdomslokalen, till exempel att något ska skaffas till lokalen eller att ett evenemang ska ordnas där. Invånarinitiativ: Kommuninvånarna har rätt att komma med invånarinitiativ i frågor som gäller kommunens verksamhet. Även de som är under 18 kan komma med invånarinitiativ. Politiska organisationer: Inom organisationsfältet finns det många organisationer som bevakar ungdomars intressen. Som medlem i organisationen kan man påverka. Partier och politiska ungdomsorganisationer De som har fyllt 15 kan bli medlemmar i en partipolitisk organisation. Välgörenhetsorganisationer: Vissa välgörenhetsorganisationer har verksamhet för under 18-åringar. Videomaterial Amnestys känslofulla videofilmer om en flyktingflickas liv. Videorna lämpar sig bäst för gymnasieelever. The Most Shocking Second a Day Video: youtu.be/rbq-iohfimq Still the Most Shocking Second a Day Video: youtu.be/nkdgfcojit8 Videofilm som kan visas i samband med diskussionen om flyktingsituationen 2015. youtu.be/rvonxh3nn9w